Sammanfattning statistisk processtyrning och processens duglighet

Sammanfattningsvis kan man med dessa framtagna data konstatera att man på Arvika Smide AB har en mycket stabil smidesprocess. Man brukar säga för att en process ska vara stabil måste det korrigerade duglighetsindexet vara över 1,33 vilket det är vid samtliga mått som har mätts.

Det finns flera olika sätt att välja styrgränser till diagrammen (de gula linjerna). De alternativ

Testning av dessa alternativ resulterade i bedömningen att styrgränserna för X-diagrammen beräknas enligt formlerna (18) och (19) från IVF (2013), M ± 3*σ, och styrgränsen för R-diagrammen beräknas enligt formel (17) från Andersson et al (1990), D4* .

Om man undersöker X-diagrammet för hopslagningsmått 143,5, figur 27, ser man att processen behöver justeras då medelvärdet ligger kring den undre styrgränsen, alltså man behöver justera höjden på sliden (figur 5, position 2). Men man måste också ha i åtanke att hopslagningsmåttet 30,2, figur 29, också justeras genom att ändra höjd på sliden vilket betyder att justerar man upp höjden för hopslagningsmått 143,5 följer hopslagningsmått 30,2 efter. Denna skillnad torde indikera på ett slitet verktyg.

Som tidigare nämnt för att kunna säkra en kvalitetsnivå på 0,1 % i intern kassaktion i smide är det en förutsättning att man använder sig av statistisk processtyrning, SPS, för att få veta hur processen beter sig. Med dessa mätningar genomförda kan man visa att det är möjligt att implementera SPS på Arvika Smide AB och bör så göras, speciellt med tanke på att Arvika Smide AB är certifierade enligt ISO/TS 16949.

Mätvärdena som har används till styrdiagrammen finns i bilaga 4.

ÖSG Övre styrgräns

5. DISKUSSION

5.1 Utvärdering av resultat

Uppdraget från Arvika Smide AB var att på ett systematiskt sätt minska den totala verktygskostnaden bland annat genom att minska verktygsproblemen med 20 %. Detta uppdrag valde jag att angripa genom att undersöka vilka stopporsaker som man bör åtgärda i första hand. Jag fick fram en prioriteringsordning där ”problem smörjning hamnade högst upp. Under tiden som arbetet har fortgått har man på Arvika Smide AB tagit tag i ”problem smörjning” och haft utbildning i bland annat hur man underhåller smörjrören.

För att se om detta har haft effekt har jag åter igen sammanställt data för pressgrupp 4 och 5 under perioden februari till och med april, och kommit fram till följande resultat:

Figur 33. Paretodiagram över antal timmar för varje stopporsak i pressgrupp 5.

Tabell 6. Sammanställning av dataunderlag för figur 33.

Stopporsak Tid (h)

Kumulerat antal timmar Kumulerat andel timmar

Slipning 9,9 9,9 33,3%

Byte av verktyg Värmning verktygVerktyg sitter löst

Antal timmar

Paretodiagram Uppföljning P-4, antal timmar

Tid (h) Kumulerat andel timmar

Figur 34. Paretodiagram över antal timmar för varje stopporsak i pressgrupp 5.

Tabell 7. Sammanställning av dataunderlag för figur 34.

Stopporsak Tid (h)

Kumulerat antal timmar Kumulerat andel timmar

Slipning 21,8 21,8 30,1%

Utan att gå djupare in på vad som har förändrats i figur 33 och 34 samt tabell 6 och 7 måste man, för att kunna göra en rättvis jämförelse, ta hänsyn till hur mycket man körde produktionen. Mer produktion ger mer verktygsproblem. Från affärsledningssystemet noterades summan av dokumenterad stycktid (tid då produktion körs) och ställtid för pressgrupperna 4 och 5 för respektive tidsperiod som datainsamlingen skedde. Förhållandet mellan tidsåtgången för verktygsproblem och totaltiden beräknas fram för båda tidsperioderna, tabell 8 och 9, och jämförelser mellan dessa värden kan användas för att ge

Tabell 8. Beräkning av förhållandet mellan tidsåtgång för verktygsproblem och tid då produktion körs, augusti till januari.

Aug-jan Vtg. Probl. Stycktid + Ställtid Vtg. Probl./Stycktid

P-4 80,6 856,7 0,09408

P-5 75,5 1 173,1 0,06436

Tabell 9. Beräkning av förhållandet mellan tidsåtgång för verktygsproblem och tid då produktion körs, februari till april.

Feb-apr Vtg. Probl. Stycktid + Ställtid Vtg. Probl./Stycktid

P-4 29,7 462,63 0,0642

P-5 72,4 740,3 0,0978

Enligt tabell 8 är 9,4 % av all tillgänglig tid, ställ- och stycktid, verktygsproblem i pressgrupp 4 och 6,4 % i pressgrupp 5 före åtgärder av problem smörjspruta. Efter åtgärder, tabell 9, har andelen ändrats till 6,4 % i pressgrupp 4 och 9,8 % i pressgrupp 5 vilket innebär en minskning av verktygsproblem i pressgrupp 4 med ca 32 % men en ökning i pressgrupp 5 med ca 52 %.

Pressgrupp 4 har gett väntat resultat medan pressgrupp 5 överraskande har ökat sin andel med verktygsproblem. Vad detta kan bero på är tyvärr okänt, men bidragande orsaker kan vara att man på Arvika Smide AB har successivt sänkt koncentrationen av grafit i smörjan för att spara pengar, feltolkning av avbrottsrapporteringen som tyvärr inte specifikt anger vad som är fel eller att man nu är inne i en period med få lite sämre verktyg därför att verktygsavdelningen inte hinner med att tillverka nya.

Andra orsaker till den ökande andelen verktygsproblem i pressgrupp 5 kan ha att göra med mixen av produkter man har smitt, mer problemrelaterade verktyg har använts nu under våren.

Smidespressens kondition kan också vara en bidragande orsak, i pressgrupp 5 smids generellt de större produkterna vilket belastar pressen mer. I höstas skedde ett ordentligt underhåll av pressen vilket gjorde att den då fungerade riktigt bra för att sedan nu under våren upptäcka att några bultar gått av på grund av den höga belastningen.

Våren 2013 har dessutom varit en hektisk period för Arvika Smide AB då flera nya produkter har tillkommit på grund av flytt av produktion från Smedjebacken. Vid diskussioner med berörd personal har de inte tänkt på att det ska vara mer problem nu än tidigare.

När det kommer till flytten av verktygsavdelningen ner till smedjan råder det inga tvivel om att detta kommer att löna sig. På Arvika Smide AB har man haft planer på att göra detta under en längre tid men annat har kommit i vägen. År 2010 genomfördes ett projekt på Arvika Smide AB vars syfte var att presentera kostnaden för flytt av hela verktygsavdelningen till smedjan. Man kom då fram till att den totala kostnaden för flytten av verksamheten inklusive återställning av lokalen, som Arvika kommun äger, skulle kosta drygt 5 miljoner kronor. De besparingar man skulle göra per år beräknades ligga mellan 1 miljon och 1,2 miljoner kronor vilket innebär att pay-back-tiden blir knappt 5 år.

Vid undersökningen av verktygets livscykel kom jag fram till det att ledtiden kan förkortas med 4-12 dagar, mest tack vare om flytten av avdelningen sker och man undviker de onödiga transporterna mellan avdelningarna. Varje transport av att verktyg kostar enligt Arvika Smide AB omkring 500kr. Det finns förstås även flera fördelar med att ha allt samlat under ett tak som till exempel mer flexibel hantering av verktygen som behöver justeras, all kunskap finns då på samma ställe och man kan antingen svetsa och slipa verktyget eller utföra justeringar i en CNC-fräs (som nu endast finns på verktygsavdelningen).

När det kommer till förslaget att beställa ett redan härdat material att tillverka verktygen i finns det saker som gör att detta inte är att föredra. Erfarenheter på Arvika Smide AB visar att det ibland kan vara bra att ha olika hårdheter på över- och undersänke för att öka livslängden och med egen härdning kan man vara med och styra detta. Dessutom har Arvika Smide AB ett nära samarbete med Uddeholm när det gäller tillämpning av material i smide.

Statistisk processtyrning är någonting som man absolut bör införa på Arvika Smide AB. Mitt förslag här är att man utbildar samtliga smeder i SPS och duglighet och låter de mäta sina egna produkter och sammanställer diagram. Detta gör att arbetet blir mer varierande, givande och man tar större ansvar och får större intresse för produkterna man producerar. Dessutom ser operatörerna själva direkt om tendenser börjar synas eller att man närmar sig en styrgräns och man behöver styra processen.

Som tidigare nämnt arbetar ett smideslag vid varje pressgrupp och består av tre operatörer, en som smider, en som skäggar och en avbytare som håller koll på processen. Det är avbytaren som jag tänker kan gå en gång i halvtimmen, plocka ut tre detaljer, mäta dessa och sammanställa styrdiagram.

Syrgränserna till den statistiska processtyrningen har provats fram för att se viken metod som lämpar sig bäst för Arvika Smide AB. Bergman & Klefsjö (2007) har en metod som styr efter medelvärdet, men om medelvärdet ligger fel blir det ingen bra styrning. Metoden från Andersson et al (1990) gav för detta ändamål för snäva styrgränser vid provning vilket skulle resultera i flera falska larm.