Tabell 4-6 visar att företagarna som kategori har den högsta träningsfrekvensen,
träningsvariansen och träningsideologin. Männen har en högre träningsfrekvens jämfört med kvinnorna men kvinnorna har den högre träningsvariansen. Männen har en
påtagligt högre nivå av träningsideologi i jämförelse med kvinnorna. Jämför man de två ålderskategorierna ser vi ingen betydande skillnad i träningsfrekvens men de födda mellan 1989-1994 tränar mer varierat. För klass som variabel kan man uttyda en fallande skala där företagarna har högst medelvärde i alla tabeller och de från landsbygden har lägst träningsnivå och träningsideologi.
Den beroende variabeln:
I indexet för träningsnivå ingår åtta enkätfrågor som alla vägts lika. Detta index har en signifikansnivå på 0,577 enligt Cronbach’s alpha test (se bilaga 2).
Den oberoende variabeln:
Indexet för mervärden i livet består av sex enkätfrågor som alla vägts lika och det här indexet har en signifikansnivå på 0,840 (se bilaga 3). Alla värden är avrundade till två decimaler.
5.2 Ett försvinnande samband i den bivariata regressionen
I en bivariat regressionsanalys analyseras effekten av den oberoende variabeln
mervärden i livet på den beroende variabeln träningsnivå. Regressionsanalysen isolerar variansen i den beroende variabeln för att mäta vilken effekt en specifik oberoende
29
variabel har. Kolumnen längst till höger i tabellen anger med R2 andel av den beroende variabelns varians och förstås som en procentenhet där 0,01 motsvarar 1 %.
Tabell 8
.
Resultatet av den bivariata regressionsanalysen med träningsnivå som beroende variabel. Oberoende variabel Antal Ostandardisera d koefficient Standardisera d koefficient R2 Mervärden i livet 179 0,075 0,101 0,010Den bivariata regressionsanalysen utan kontrollvariabler visar på ett icke-signifikant men positivt samband mellan träningsideologi och träningsnivå. Tabell 8 visar att
träningsnivå ökar med 0,075 för varje enhet som träningsnivå stiger. I detta fall innebär
det att om respondenterna går upp en enhet på den 5-gradiga skalan av mervärden i livet förväntas träningsnivån öka med 7,5 %. Modellen förklarar 1 % av variationen i den beroende variabelns varians vilket indikerar att andra faktorer kan ha en större
påverkan. Dock är sambandet inte signifikant och har en signifikansnivå på 0,179 enligt Pearson correlation test.
Det är dock ovanligt att en regressionsanalys mellan uteslutande två variabler visar på en stor effekt med ett signifikant samband. Detta då flera olika faktorer påverkar en beroende variabel som träningsnivå och det är snarast osannolikt att studiens hypotes på förhand identifierat den enskilt viktigaste oberoende variabeln. I avsnitt 5.3 genomförs därför en multipel regressionsanalys där flera oberoende variabler inkluderas i modeller som i en enhet kan testas mot den beroende variabeln träningsnivå.
30
5.3 Samband i multipla regressionsmodeller
I den multipla regressionsanalysen testas analysens alla oberoende variablers effekt på träningsnivå.
Tabell 9. Resultatet av regressionsanalysen med träningsnivå som beroende variabel inklusive kontrollvariabler.
Oberoende variabler Model 1 Model 2 Model 3
Mervärden i livet 0,078 0,123* 0,170** Kön 0,250*** 0,333*** 0,369*** Företagarhem 0,203*** 0,252*** 0,429*** Folkliga klasserna -0,219*** -0,197*** -0,085 Landsbygd -0,252*** -0,236*** -0,136* Storstad -0,150** -0,142* -0,140** Födelseår -0,167** -0,264***
Träning viktigt för vänner 0,403***
Förväntningar motiverar att träna 0,130*
R2 0,168*** 0,186*** 0,332***
*** ≤ 1 % signifikans, ** ≤ 5 % signifikans * ≤ 10 % signifikans. Kommentar: Alla siffror avser den standardiserade b-koefficienten.
I modell 1 finns ingen signifikans mellan mervärden i livet och träningsnivå när fem ytterligare oberoende variabler inkluderas. I modell 2 läggs sedan födelseår som variabel på och då ökar både effekten av mervärden i livet på den beroende variabeln och signifikansen går upp. När sedan variablerna träning är viktigt för en majoritet av
mina vänner och förväntningar motiverar mig till att träna inkluderas i modell 3, två
kontrollvariabler som inte presenteras tidigare, ökar effekten av mervärden i livet ytterligare och når en godkänd signifikansnivå på ≤ 5 %. Modell 3 är signifikant och förklarar 33,2 % av variansen i den beroende variabeln. Effekten av mervärden i livet på träningsnivå ska utläsas som att ett steg upp på mervärden i livet påverkar träningsnivån med 17 % då indexet är normerat från 0-1. Då skalan för mervärden i livet går i en
5-31
skala (se fråga 42-47 i bilaga 1) innebär resultatet i modell 3 att en ökning med 20 % för en träningsideologi om att träning har mervärden i livet ökar den faktiska träningsnivån med 17 %. Det samband är signifikant och gäller för en modell där kön, klass,
uppväxtort, träning viktigt för vänner och förväntningar motiverar att träna inkluderas och tillsammans förklarar denna modell 33,2 % av variansen i den beroende variabeln träningsnivå. Det centrala för resultatet är dock inte nödvändigtvis hur stor effekt varje enskild variabel skapar utan det faktum att det faktiskt finns signifikanta samband i regressionen. På detta sätt kan den samhällsvetenskapliga forskningen skapa teorier för hur fenomen förhåller sig till varandra. De exakta procentsatserna varierar över tid och kan se olika ut om studien upprepas men sambandens riktningar är av analytiskt värde. Nedan sammanfattas kontrollvariablernas resultat från regressionen.
5.4 Slutsatser och kontrollvariablernas effekt
I modell 3 ingår totalt nio oberoende variabler varav åtta har ett signifikant samband för effekt på träningsnivå. Ett av de centrala fynden är att företagarna som kategori har ett starkt positivt samband med träningsnivå. Regressionerna visar även att kön har ett positivt signifikant samband för träningsnivå. Det betyder i detta fall att det är att vara kvinna som korrelerar positivt med en förhöjd träningsnivå. För uppväxtort
framkommer negativa samband för såväl storstad som småstad med träningsnivå. Det är i förhållande till studiens hypotes och teoretiska ramverk förvånande att sambandet mellan storstad och träningsnivå sjunker. Mer om detta framkommer i studiens konklusion i avsnitt 7. För variabeln födelseår ser vi att det finns ett negativt samband mellan ålder och träningsnivå när regressionen går ett steg upp på åldersaxeln. I detta fall innebär det att den äldre delen födda mellan 1989-1994 har ett positivt samband för effekt på träningsnivå. De sista två kontrollvariablerna i modell 3 har inte presenteras tidigare i studien och fyller inte heller något vidare teoretiskt syfte för denna studie. Regressionen visar ändock på ett positivt samband mellan att en majoritet av ens vänner tycker träning är viktigt och träningsnivå. Det finns även ett positivt samband där förväntningar från omgivningen ger effekt för träningens nivå. I nästa avsnitt kopplas dessa centrala fynd ihop med den tidigare forskningen och det teoretiska ramverket i en diskussion och analys.
32
För att återkoppla till studiens initiala hypotes att träningsnivån ökar desto mer mervärden man anser att träning ger verkar det finnas ett sådant samband. Det finns vidare ett samband mellan ökad träningsnivå och att vara kvinna. Det finns slutligen ett positivt samband mellan att vara uppväxt i ett företagarhem för träningsnivån. Under analysens arbete fanns det indikationer för att såväl mervärden i livet som träningsnivå hade negativa samband med att komma från de folkliga klasserna och vara uppväxt på landsbygden men den tredje regressionsmodellen kunde inte påvisa sådana signifikanta samband.
6. Diskussion och analys
Valet av studieobjekt utgick huvudsakligen från personliga betraktelser av träningens konkreta, och med ögat, observerbara del i av samhället i en svensk kontext under ett tidsspann på uppskattningsvis tio år fram till år 2019. Det är nästan oundvikligt att undgå dess påverkan i de sociala mediernas tid med en accelererande digitalisering och träningshets. Träningsutrustningen som tidigare var förpassad till
träningsanläggningarna tycks blivit ett inslag i unga vuxnas vardagliga personliga fasad i form av träningstights, proteinshakes och stora väskor.
I studiens inledning beskrivs en bild av en ökad psykisk ohälsa bland unga vuxna som inte sällan är kopplad till träning och kropp. Samtidigt är fysisk aktivitet i grunden av vikt för god hälsa och livskvalité. Trots en hög ambitionsnivå hos de unga i form av träningskonsumtion i såväl ekonomisk som medial mening tycks de faktiska siffrorna för träningsnivå och mätbara fysiologiska värden snarare försämras. Denna paradox leder till ett antal intressanta frågeställningar från en sociologisk synvinkel. Att
träningsnivån inte genomgår en generell ökning förefaller nästintill vara inbäddat i den moderna träningens fält och karaktär. Detta för tankarna till Tricia Burke och Stephen Rains beteendevetenskapliga artikel om sociala mediers påverkan på träningsattityd (se 2.3). De argumenterar för att exponeringen leder till en slags differentieringsprocess där en del väljer att assimilera och inta ett adaptivt beteende medan andras avstånd till
33
kulturen istället växer. Denna studies hypotes, som i ljuset av detta verkar rimlig, var att en högre nivå av träningsideologi eller erkännande av träningens mervärdenför andra livsområden hade ett positivt samband med en högre träningsnivå i form av att träna ofta, länge och varierat. Under arbetet med studien blev Bourdieus teorier allt mer levande i resultaten och en känsla infinner sig att det var av en slump, eller ett
deterministiskt öde, som det skräddarsydda teoretiska ramverket handplockades redan i studiens initiala skede.
Den multivariata regressionsanalysen visar på ett samband mellan att tillskriva träning höga mervärden i livet och att ha en högre träningsnivå. Den fråga man kan ställa sig är dock vilken av dessa variabler som kommer först i en orsakskedja. Det är inte självklart att man kan forma scheman och ett målinriktat beteende att upprätthålla en hög
träningsnivå endast utifrån en mental föreställning om att det har ett högt värde. Utifrån Bourdieus teori om habitus kan man istället föreställa sig att en hög värdering och smak för träning växer tillsammans med att träna och hålla en hög träningsnivå. Det finns undantag från en sådan regel, vilket enkätsvar vittnar om. Men generellt är det svårt för den ena variabeln att existera utan den andra men tillsammans bildar de ett samband. För studiens kontrollvariabler som kön, uppväxtort och uppväxthem är det enklare att förutse att dessa kommer före både en hög träningsnivå och en uppfattning om att träning har mervärden i livet i en orsakskedja. En individ får en könstillhörighet, växer upp på en viss geografisk plats och i en klass innan denne formar sig en smak och värdering för träning och handlar utifrån den. Oavsett hur lågt eller högt man värderar träningens ställning i livet eller hur hög träningsnivå man har påverkar det i sig inte vilket kön, uppväxthem eller uppväxtort man klassificeras inom. Det som kan göra det svårt att avgöra huruvida uppfattningen om träningens mervärden i livet eller
träningsnivå kommer först är att man kan argumentera för att de båda faller in under Bourdieus begrepp symboliskt kapital. I en framtida studie hade det möjligtvis varit rimligare att träningens mervärden i livet och träningsnivå tillsammans med ett antal andra variabler bildat ett index över träningens kapital. Detta index hade sedan kunnat fungera som en oberoende variabel för att mäta hur träningens symboliska värde
påverkar något annat som är frikopplat från de internaliserade scheman som är specifika för träningens område i livet. Detta diskussionskapitel följs nu av resonemang där
34
studiens centrala fynd kopplas till tidigare forskning i kapitel 2 samt Bourdieus teorier som presenterats i avsnitt 3.