Måste jag träna? En kvantitativ enkätstudie om unga vuxnas syn på träningens ställning i livet

Uppsatsarbete, 15 hp

Måste jag träna?

En kvantitativ enkätstudie om unga vuxnas syn på

träningens ställning i livet

Författare: Jonathan Westerberg (940225) Handledare: Dino Viscovi

Examinator: Gergei Farkas

2

Abstract

Author: Jonathan Westerberg

Title: Måste jag träna? – En kvantitativ enkätstudie om unga vuxnas syn på träningens ställning i livet

Bachelor thesis: 2S030E:3, 15 hp Thesis advisor: Dino Viscovi

Department of sociology: Linnaeus University, Växjö, Mars 2019.

This essay examines the impact of estimation for the training’s added value in life on level of physical training. Through a multiple-regression analysis of primary data, the study presents what impact a particular background has on the physical exercise’s position in a life puzzle of a Swedish young adult. The theoretical framework is based on the French sociologist Pierre Bourdieu’s theories of habitus, symbolic capital, symbolic value and symbolic violence. According to these concepts, all individuals operate within specific fields, within which they also hold a position. Practices and social agents in the various fields shape what Bourdieu calls habitus, an individual set of schemes that shape tastes a values. These theories help us understand why people

perform different targeted actions in life based on their gender, class and grew up place. Data have been collected through a quantitative survey. The material consists of

questionnaires from 179 young adults from Sweden between the ages of 19-29. The bivariate regression analysis could not prove a significant correlation between

estimation of the training’s added value in life and level of physical training. When a multivariate regression design included control variables a positive correlation between the training’s added value in life and level of physical training emerged. Gender, class and age also proved important for the level of training where being a female and coming from an entrepreneurial home increased the level of training.

3

I

1. Inledning 4

1.1 Syfte och problemformulering 5

1.2 Avgränsningar 5

2. Sociala effekter på träning i tidigare forskning 6

2.1 Den närmaste kretsens stöd - skillnader mellan könen 6

2.2 Förvärvade normer och ideal är avgörande 7

2.3 Sociala medier påverkar i två riktningar 7

2.4 Sammanfattning av beteendevetenskaplig forskning 8

2.5 Sociologisk forskning 9

2.6 Träningens fält som inlärd praktik och meningsskapande arena 9 2.7 Humor och antiauktoritet i en dansk kontext 10 2.8 Unga tjejer och strävan att passa in men samtidigt sticka ut 10

2.9 Sammanfattning av sociologisk forskning 11

3. Bourdieus symboliska värdeskapande 12

3.1 Habitus 13

3.2 Den symboliska marknadens värde och kapital 15

3.3 Sammanfattning teori 16

4. Metod och material 17

4.1 Metod 17

4.2 Urval 19

4.3 Operationalisering till enkätfrågor 20

4.4 Etiska överväganden 23

5. Resultat 24

5.1 Urvalets träningsvanor och skattning av dess mervärden 25 5.2 Ett försvinnande samband i den bivariata regressionen 28

5.3 Samband i multipla regressionsmodeller 30

5.4 Slutsatser och kontrollvariablernas effekt 31

6. Diskussion och analys 32

7. Konklusion 39

Referenser 43

4

1. Inledning

I en tid då det svenska samhället i allt högre grad präglas av individualism och eget ansvar har det sociala landskapet genomgått en förändring. Unga vuxna förväntas inte enbart forma sina liv i fråga om yrkeskarriär, familj och bostad. Att träna, äta hälsosamt och upprätthålla ett vältränat eller hälsosamt yttre anses till stor del vara ett individuellt ansvar och utgör en statusmarkör. I ett mer kollektivistiskt samhälle går det att föreställa sig en större acceptans mot otränade kroppar inom vissa typer av yrken eller

samhällsklasser. Det individualistiska samhället ställer således högre krav på varje enskild individ för att bli accepterad av sin omgivning vilket kan leda till problem i form av upplevd stress och psykisk ohälsa bland unga vuxna.

En studie utförd av Sifo på uppdrag av Friskis&Svettis Stockholm från 2018 visar att var fjärde ung vuxen i Sverige mellan 18-29 år upplever prestationshets från

omgivningen gällande träning i hög utsträckning. Av kvinnorna i studien rapporterade 38 procent att de upplever prestationshets kopplat till träning i hög grad

(Friskis&Svettis Stockholm, 2018). Detta utgör i sig en paradox då just träning länge lyfts fram som ett viktigt botemedel mot psykisk ohälsa av forskare och i

5

Normer och hets kring träning som unga vuxna i Sverige internaliserar har en försvinnande, om ens någon, positiv påverkan för deras träningsvanor och

välbefinnande. Det man däremot kan se är hur ungas psykiska ohälsa ökat markant de senaste åren. Socialstyrelsens rapport Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och

unga vuxna till och med 2016 konstaterar att den psykiska ohälsan i denna grupp ökat

som mest just i Sverige av de nordiska länderna de senaste 20 åren och man räknar med en fortsatt ökning de närmaste åren (Socialstyrelsen, 2017). Det är därför angeläget att fortsätta kunskapsbildning om ungas relation till träning. Målsättningen är att skapa ett svenskt träningsklimat som inte kännetecknas av ångest och negativa känslor kopplade till den fysiska aktiviteten då den kan vara ett viktigt instrument för människors

välbefinnande.

1.1 Syfte och problemformulering

Denna studie ämnar undersöka ett samband mellan en föreställning om en vältränad kropps fördelar i livet och en praktiserad träningsnivå. Urvalet består av unga vuxna i Sverige mellan 18-29 år. Studiens hypotes är att en högre grad av tilltro till en vältränad kropps fördelar i livet korrelerar med en högre praktiserad träningsnivå. Utifrån studiens teoretiska ramverk finns det även skäl att tro att resultaten varierar utifrån kön,

uppväxtort och klass.

1.2 Avgränsningar

6

2. Sociala effekter på träning i tidigare forskning

I det här avsnittet presenteras en beskrivning och sammanfattning av

beteendevetenskaplig- och sociologisk forskning på ämnet träning och den sociala aspekten av den. Avsnittet inleds med en sammanfattning av fem beteendevetenskapliga artiklar. Dessa kännetecknas i huvudsak av kvantitativa metoder samt teorier och

begrepp från en socialpsykologisk disciplin. Studierna i sig avviker inte avsevärt från den sociologiska forskningen men genomsyras av ett individperspektiv där kognitiva processer förklarar det mänskliga handlandet. Sedan följer en presentation av tidigare sociologisk forskning bestående av två vetenskapliga artiklar och en avhandling. Den sociologiska forskningen använder sig av en större metodologisk varians av

observationer, enkäter och intervjuer. Teoretiskt sett angriper den sociologiska forskningen sina studieobjekt utifrån processer av gemensamt meningsskapande där fenomen betraktas ur ett holistiskt synsätt och inte verkar isolerat. Makt-, köns- och klassperspektiv är typiska sociologiska ingångar i denna forskning som ämnar förklara hur sociala utfall och orättvisor reproduceras på en strukturell nivå. Avsnittet avslutas sedan med en sammanfattning av den tidigare forskningen där centrala resultat

summeras och ställs i relation till denna studie.

2.1 Den närmaste kretsens stöd - skillnader mellan könen

Kenneth Gruber (2008) beskriver i studien “Social support for exercise and dietary habits among college students” hur vänner och bekanta kan påverka träningsvanor och matkonsumtion hos collegestudenter. Uppmuntran till att träna, undvika fet- och salt mat samt stöd för att träna och äta bättre hade en positiv påverkan för studenternas beteendemönster. De kvinnliga respondenterna rapporterade att de upplevde ett större stöd jämfört med de manliga gällande att äta hälsosamt och att träna.

Könskompositionen av vännerna i stödgruppen var även avgörande för graden av stöd studenterna upplevde. De kvinnliga respondenterna rapporterade högst grad av stöd för träning och viktnedgång när stödgruppen av vänner utgjordes av hälften eller

7

2.2 Förvärvade normer och ideal är avgörande

“Are there differences in gender, race, and age regarding body dissatisfaction?” (2016) är en kvantitativ studie som undersöker skillnader mellan olika kategorier som kön, ålder och ras utifrån socialisering och medial påverkan för missnöje och ångest över den egna kroppen. Studiens viktigaste fynd var att kaukasier rapporterade högre nivåer av internaliserat missnöje med sin kropp och upptagenhet av sin vikt och matkonsumtion jämfört med Afroamerikaner. Denna studie visade, i motsats till likartade studier, inga skillnader gällande ovanstående variabler när man jämför kvinnor och män eller olika åldrar (Dye, 2016).

Margaret Lawler och Elizabeth Nixon (2011) har genomfört en studie liknande den föregående. Denna studie undersökte missnöje över sin kropp utifrån kön som markör med hänsyn till variablerna kroppsmassa, kulturen inom sin vänskapskrets och

internalisering av ideal kopplat till utseende. Författarna identifierar social fysisk ångest som en betydande riskfaktor för att utveckla ätstörningar och depression. Studiens fynd visar att kroppsmassa har betydelse för missnöje över den egna kroppen men att

internaliseringen av normer och ideal utgör nyckeln i den psykologiska process som leder till missnöje över den egna kroppen för såväl killar och tjejer (Lawler & Nixon, 2011).

2.3 Sociala medier påverkar i två riktningar

En kvantitativ studie av Tricia Burke och Stephen Rains (2018) undersökte vilken påverkan det har att observera andras träningsvanor på sociala medier. Socialkognitiv teori och social jämförelseteori användes för att förutse under vilka förhållanden individens exponering för träningsrelaterade poster på sociala medier var relaterade till bekymmer över sin vikt och attityder till träning. Studiens resultat visar på en paradox där de som exponeras för träningsrelaterade poster kunde få adaptiva men även ett maladaptiva responser. Detta innebär att individerna som deltog i studien antingen anpassade sina attityder till att ligga i linje med påverkan eller intog en negativ

8

till större oro över sin egen vikt. Detta samband var ännu starkare när individen kunde identifiera sig med personen i fråga (Burke &.Rains, 2018).

Tanya Berry och Bruce Howe (2004) genomförde en jämförande kvantitativ studie för vilken påverkan hälsoorienterad respektive utseendefixerad marknadsföring kopplat till träning har för unga vuxnas attityder till träning. Studien konstaterar inledningsvis att den offentliga sektorn marknadsför hälsofördelar som den primära motivationen till varför människor ska träna medan den privata sektorn fokuserar på människors utseendemässiga presentation. Studiens syfte var att undersöka vilken påverkan dessa två strategier har för att förändra människors attityd till träningsvanor, social fysisk ångest och självpresentation. I studien fick testpersonerna svara på frågor om dessa ämnen innan de en vecka senare kom att se en video om antingen hälsorelaterad eller utseendefixerad marknadsföring gällande träning. Efter att ha sett dessa videor fick de sedan komplettera undersökningen med en ny enkät. Resultaten från studien visar att hälsoorienterad marknadsföring för träning hade betydande positiva effekter på social

fysisk ångest och självpresentation för de som tränar. Utseendefixerad marknadsföring

hade negativa effekter på attityder om träning hos de som inte tränar (Berry & Howe, 2004). Social fysisk ångest (social physique anxiety) är ett av de mest centrala begreppen inom den beteendevetenskapliga forskningen om träning och kropp.

Begreppet fungerar som ett mätinstrument för att uppskatta individers upplevda ångest över den egna kroppens särdrag och framställning i det sociala rummet.

2.4 Sammanfattning av beteendevetenskaplig forskning

Den beteendevetenskapliga forskningen som presenterats ovan har ett stort fokus på unga vuxnas attityder om sin egen kropp och träning. Studierna har i flera fall konstruerat mätinstrument för att identifiera skillnader mellan kategorier vad gäller tillfredsställelse med den egna kroppen. Den tidigare forskningen har en tydlig

lösningsorienterad prägel där studierna försöker identifiera vad som kan leda till psykisk ohälsa och vilka åtgärder som kan motverka det. Mediernas roll, människors

9

2.5 Sociologisk forskning

Det är i synnerhet från den tidigare sociologiska forskningen som denna studie har hämtat inspiration. Nedan följer två vetenskapliga artiklar och en avhandling som behandlar en sociologisk ingång för träning och kropp. Träningens målinriktade praktik beskrivs här som något individen växer in vars art varierar mellan samhällen, kontexter och tid. Vad som anses vara eftersträvansvärda praktiker och internaliserade attityder för individen finner sin grund i det samhälle och de grupper denne rör sig inom och känner samhörighet. Det är sedan frågan huruvida individen förmår att upprätthålla och respektera de värden och praktiker som formats i den ständigt pågående interaktionen med samhället som blir avgörande för den psykiska hälsan i relation till träning och kropp.

2.6 Träningens fält som inlärd praktik och meningsskapande arena

En forskare som studerat kroppen ur ett sociologiskt perspektiv är Nick Crossley som år 2004 gav ut artikeln “The Circuit Trainer’s Habitus: Reflexive Body Techniques and the Sociality of the Workout”. Med en deltagande observation som metod studerar Crossley gruppträning som en social struktur. Crossley argumenterar i första steget för att strukturerade former av fysisk aktivitet förkroppsligar en förståelse och mening utöver att vara ett instrumentellt beteendemönster. All form av fysisk aktivitet utförs med ett syfte. Vidare konstaterar Crossley att kroppstekniker och fysiska rörelsemönster begränsas av människans anatomi men att den även varierar mellan olika samhällen, klasstillhörigheter, utbildningsnivåer osv. Rörelsemönster existerar bara när utövare praktiserar dem men de föregick individen och kommer med all sannolikhet leva vidare efter individen. Rörelsemönster lärs in och delas kollektivt. Crossley ämnar göra en poäng av att människan är en kropp där intellektet inte kan särskiljas från kroppen.

10

fysiska miljö. En individs habitus är mer än vanor och regelbundet beteende. Habitus formas inom och av kroppen och blir förkroppsligat i ett reflexivt system där sociala fakta och rörelsemönster sedan sker på en mer eller mindre undermedveten nivå. Enligt Crossley kan gruppträning, liksom andra typer av kroppsmodifikation, ses som symbolisk interaktionism. Träningen sker i en social kontext och utövarens habitus måste tillåta en social form av träning. Individen förväntas i denna kontext kunna prestera såväl fysiskt som socialt i en strukturerad miljö.

2.7 Humor och antiauktoritet i en dansk kontext

En annan artikel som argumenterar för vikten av normer, habitus och sociala fakta gällande synen på kroppen och kroppsmodifikation är “Health Promotion,

Governmentality and the Challenges of Theorizing Pleasure and Desire”. Författarna Mads Peter Karlsen och Kaspar Villadsen adresserar temat om relationen mellan nöje och avhållsamhet där de har analyserat kampanjfilmer för eftersträvansvärt

hälsorelaterat beteende. Artikeln lyfter upp exempel där filmerna i fråga inte presenterar några objektiva data eller auktoriteter. Filmproduktionerna tycks ha insett

begränsningarna i att bedriva kampanjfilmer utifrån en biomedicinsk eller auktoritär ingång. Istället illustrerar filmerna med hjälp av relativism, ironi och surrealism vad som är ett socialt och kulturellt eftersträvansvärt beteende. Ett genomgående tema för filmerna är omvända roller där en handikappad, en knarkare och ett barn agerar auktoriteter för att åskådliggöra det socialt surrealistiska med ett visst beteende.

Författarna argumenterar för att denna typ av kampanjer fungerar väl i en dansk kontext. Stilistiska drag som beskrivs ovan fungerar i länder som Danmark med anti-auktoritära inlärningsmetoder. Författarnas slutsatser är att kampanjfilmer som förespråkar en balans där man som individ kan unna sig ett visst nöje, men inte på för stor bekostnad av sig själv och andra, är mer framgångsrika i att nå individer i den danska kontexten.

2.8 Unga tjejer och strävan att passa in men samtidigt sticka ut

11

genom regressionsanalyser för att i huvudsak mäta effekterna av social status, sociala relationer och bakgrundsfaktorer på psykisk ohälsa i linje med de teoretiska

utgångspunkterna (Hiltunen, 2017, s.116). Enkäten kompletterades sedan med uppföljningsintervjuer. Ett av de viktigaste resultaten är att tjejerna genomgående rapporterar högre nivåer av psykisk ohälsa och besvär kopplat till detta än killarna i studien. Ungdomarnas utbildningsinriktning har också en betydande påverkan samtidigt som problembilden kring psykisk ohälsa ofta är omfattande där informanterna som upplever psykisk ohälsa rapporterar ett flertal besvär kopplade till den (Hiltunen, 2017, s.122). Hiltunen argumenterar för att unga har en strävan att visa upp ett framgångsrikt liv på den sociala arenan. Det finns en balansgång mellan att följa gängse normer och att tänja på dessa för att uppnå perfektion. En social status uppnås genom att tillskansa sig eftersträvansvärda egenskaper som att till exempel ha smala och attraktiva kroppar (Hiltunen, 2017, ss.267-268).

2.9 Sammanfattning av sociologisk forskning

Sociologisk forskning på området menar att sättet vi arbetar med, och modifierar, vår kropp härstammar från ett habitus som struktur. Det människan gör med kroppen har syfte och mening vilket varierar utifrån kön, klass och kultur. Det som människor gör med sina kroppar lärs in och reproduceras. Individer i en dansk kontext, lik den svenska, tycks vara mer receptiva för uppmuntran till balans mellan nöje och avhållsamhet i relation till sin kropp. Det finns en svag tilltro till auktoriteter och individer är mer benägna att modifiera sitt beteende utifrån sociala normer snarare än vad forskning säger. Unga vuxna i Sverige strävar i hög utsträckning efter att uppnå perfektion och social status där delvis kroppsmodifikation och träning används som medel. Det

existerar dock ett visst motsatsförhållande mellan att följa normer och uppnå perfektion vilket leder till att normer tänjs.

Ångestskapande normer gällande träning beskrivs ofta som en del av en större

12

argumenterar studien för att den fysiska träningen är ett meningsskapande där

kroppsliga rörelser är mer än anatomi. Träningen betraktas som en social struktur med outtalade regler som måste respekteras av deltagarna. Avvikande beteende från

träningens inbäddade förväntningar om hur man uppträder och rör sig skapar reaktioner som i förlängningen kan leda till stigmatisering. En viktig poäng görs av att praxis för hur deltagarna ska genomföra och förhålla sig till träningen är situationsspecifik och varierar mellan samhällen, kontexter, tid och utifrån träningsform. Med Crossleys studie som bakgrund skapar det nya sociologiska frågor och ingångar i träningen. Utifrån premissen att träning är mer än bara kroppsliga rörelser och skapar mening kan man även föreställa sig att de praktiker och värderingar individen tillskriver träningen fortfarande processar och är närvarande när denne lever sitt liv mellan träningspassen. Denna studies hypotes är således att föreställningen om att träningen ger andra

mervärden i livet, ökade möjligheter inom andra för livet centrala områden, har ett samband med en högre träningsfrekvens. Vidare ska denna hypotes även testas mot kontrollvariabler för att utröna eventuella skillnader mellan kategorier som kön, klass, uppväxtort och. Denna studie bygger på detta sätt vidare på Crossleys slutsatser och teoretiska ramverk och förutsätter att träningen har ett vidare värde än inom sig självt men studerar även om det påverkar ett faktiskt handlande med en högre

träningsfrekvens och hur det skiljer sig mellan grupper i samhället.

3. Bourdieus symboliska värdeskapande

De teoretiska begreppen som används i denna studie för att analysera resultaten är teorierna om 1) habitus, 2) symboliskt kapital och 3) symboliskt värde. Samtliga begrepp härstammar från den franska sociologen Pierre Bourdieu och det förekommer även ett antal andra begrepp i den löpande texten som ingår i Bourdieus

13

resultatet. Det är i ljuset av detta som syftet är att söka svar på om, och i sådana fall varför, vissa kategorier har en högre träningsnivå än andra.

Valet av teori motiveras delvis utifrån att det svenska samhället befinner sig i en

digitaliserad värld där internet sedan tidigt 2000-tal gått i en dialogisk och accelererande utveckling som möjliggjort för var medborgare att bli medieproducent. Antalet digitala medieplattformar och nischade sådana är nästintill oändligt samtidigt som barn

exponeras för digitala medier i allt yngre åldrar. Medierna har idag utvecklat affärsmodeller som bygger på algoritmer om medborgarnas individuella

användarbeteende. Detta leder i sin tur till en individualisering av samhället som både uppmuntrar och underlättar för människor att kalkylera för sin egennytta (Bolin, Göran et.al., 2016, ss.50-52). Digitaliseringen motiverar därmed teorivalet utifrån 1) att den globaliserar och raderar ut tidigare geografiska begränsningar för access till information och medier samt 2) den bidrar till en individualisering som uppmuntrar till ett

kalkylerande och vinstmaximerande i såväl ekonomiska som symboliska termer. Det teoretiska ramverket motiveras även utifrån att relationen mellan en smak- och värderingsfråga som oberoende variabel testas för samband mot ett målinriktat handlande eller praktik som beroende variabel. Bourdieus teorier beskriver just hur människor utvecklar olika smak för allt som livet innebär vilket på en undermedveten nivå lägger grunden för ett uträknat målinriktat handlande.

3.1 Habitus

Habitus enligt sociologen Pierre Bourdieu är beständiga sätt att handla och vara som “växer in i kroppen”. Kroppen är i denna mening socialiserad och ett resultat av samhället den lever i (Bourdieu, 1997, s.43). Bourdieu vidgar habitusbegreppet och beskriver hur det kan användas för att förutse hur en individ kan komma agera:

14

till detta spel (vad jag kallar ett habitus) (Bourdieu, 1997, s.48).

Habitus lägger grunden för vilka handlingar och risker som är rationella att ta. Det handlar både om att ha ett förvärvat intresse i att erhålla en specifik vinning men även möjligheten att utföra handlingen som innebär en risk eller investering (ibid). Den socialiserade kroppen formas på de sociala fälten den verkar på och skapar en undermedveten samstämmighet. Ett habitus är unikt och produkten av en individs biografiska erfarenhet. Däremot betonar Bourdieu att människor kan dela likartade erfarenheter och han delar upp begreppet i exempelvis ett klasshabitus och ett könshabitus. Ett habitus kan liknas med ett dataprogram som utifrån den biografiska erfarenheten varifrån programmet skapats kodar av och handlar annorlunda på olika stimuli (Bourdieu, 1997, s.89). Habitus kan även betraktas som produkten av en anpassning till de sociala fälten (Bourdieu, 1997, s.149).

Enligt Bourdieus modell för habitus utvecklas individen i en objektivt klassificerbar existens, vad man skulle kunna kalla en viss klass eller regional tillhörighet. Inom denna existens har individen även en position i förhållande till de andra i gruppen. Detta leder till att en viss typ av habitus blir tillgänglig, eller snarare oundviklig att inte inta. Ett habitus utvecklas utifrån de fält och praktiker man har tillgång till. Individen utvecklar system och scheman för praktiker, värderingar och smaker. Alla dessa scheman kommer sedan leda till en viss typ av livsstil. Människor utvecklar olika målinriktade beteenden och tillskriver olika praktiker olika symboliska värden (Bourdieu, 1993, s.299).

Bourdieu skriver att det borgerliga förhållningssättet till kroppen är en upplevelse av otvungenhet där en av de största vinningarna är känslan av fullkomlighet och att vara som man bör vara. Detta skiljer sig från ett småborgerligt habitus på fältet som istället karaktäriseras av “...blyghet, som spänning, hyperkorrekthet.” (Bourdieu, 1997, s.146). Medelklassen har således en ständig upplevelse av att göra för mycket eller inte

15

klasshabitus har en varians i den inneboende förväntningen om vad en vinst för kroppen är (Bourdieu, 1997, s.205). Exempel på detta är hur viktträning och muskelbyggande traditionellt sett tillhört de lägre samhällsklasserna, i synnerhet i Frankrike. Sporten golf har utöver sina hälsobefrämjande effekter en s.k. distributiv betydelse. Detta innebär att det är allmänt känt hur troligt det är att de olika samhällsklasserna utövar sporten

(Bourdieu, 1997, s.206). Bourdieu förklarar att kollektiva lagsporter och typiskt folkliga individuella sporter som boxning och brottning kulminerar hos de med ett klasshabitus från den lägre medelklassen. Dessa sporter karaktäriseras av en allmän spridning, entusiastiska värderingar och kräver dygder som lydnad och underkastelse. Detta utgör en antites till den borgerliga rollen som istället söker sig till de svårtillgängliga

sporterna (Bourdieu, 1997, s.207).

3.2 Den symboliska marknadens värde och kapital

16 målinriktade praktiker för träning.

En förlängning av det symboliska kapitalets marknad blir att olika individer och kategorier som kön och klass oundvikligen kommer besitta olika mycket av ett visst symboliskt kapital, för denna studies intresse innebär det träning. Även inom grupper och fält kommer graden av det erkända symboliska kapitalet att variera. Detta placerar individer i en hierarki där de underlägsna erkänner andra överlägsna i relation till sig själva. Det är erkännandet i sig som utgör det symboliska värdet och påverkar det mellanmänskliga samspelet i en symbolisk alkemi (Bourdieu, 2004, ss.150-152.

3.3 Sammanfattning teori

Begreppen angränsar alla till varandra och är en del av Bourdieus kapitalteori.

17

som individen formulerar i sitt huvud inför föreställningen om att träna. Det beskriver en inre argumentation och kalkyl som försöker förutse hur ens fysik placerar sig hierarkiskt i förhållande till såväl samhället i stort som inom ens närmaste krets.

4. Metod och material

4.1 Metod

Denna studie är en deduktiv kvantitativ studie där empirin samlats in via en

enkätundersökning. Enkäten konstruerades som en webbenkät på Googles tjänst Google

forms. Frågorna i enkäten utgörs av totalt 51 olika variabler och uppskattades att ta

mellan 5-10 minuter att svara på. Utskicket av enkäten skedde i 4 steg för att uppnå ett tillräckligt stort empiriskt material för analys. Inledningsvis skickades enkäten ut som en pilotstudie till en mindre antal vänner och bekanta för att få en uppfattning om hur enkäten upplevs av utomstående. Det mottogs synpunkter gällande att alla

svarsalternativ inte var fristående och exkluderande vilket gjorde det möjligt att ge två olika svar på samma fråga. Det förekom även frågetecken gällande hur en eller flera frågor bör tolkas. Utifrån pilotstudiens recensioner korrigerades utformningen av enkäten i linje med hur respondenterna upplevt den. Svaren från pilotstudien har sedan exkluderats från studiens resultat. I det andra steget har studien skickats ut privat via sociala medier till andra vänner, bekanta och i synnerhet studenter som ingår i målgruppen unga vuxna mellan 18-29 år. Detta tillvägagångssätt gav en hög svarsfrekvens och samlade in svar från sammanlagt 114 respondenter. För att få ett större material publicerades enkäten i det tredje steget i en träningsgrupp på Facebook. Denna träningsgrupp fokuserade i synnerhet på styrketräning och utifrån den

tillgängliga informationen om gruppens medlemmar var en stor majoritet av dessa män. Svarsfrekvensen från denna publicering uppskattas ha varit relativt låg även om det inte går att säga något om hur många som uppmärksammat enkäten utan att svara på den. Trots detta samlade utskicket in enkätsvar från sammanlagt 39 respondenter. I det fjärde och sista insamlingssteget publicerades enkäten i en kost- och hälsogrupp på Facebook. Liksom utskicket i träningsgruppen uppskattas svarsfrekvensen ha varit låg men

18

samlade in studiens sista 26 enkätsvar vilket ledde till ett totalt material av 179

respondenter. Enligt Djurfeldt med flera anses 100 utgöra en nedre gräns för ett urval av en större population (Djurfeldt et al. 2010, s.122).

En webbaserad enkät av detta slag har ofta en låg svarsfrekvens då informationsflödet på internet är stort och den enkäten konkurrerar med en mängd andra enkäter om uppmärksamhet (Ejlertsson 2014, s.10). Webbenkät som metod motiveras i huvudsak utifrån att urvalet är unga vuxna i Sverige mellan 18-29 år. Därmed behöver enkäten inte delas ut i ett specifikt sammanhang eller på en specifik plats. De som saknar internet och Facebook har inte haft någon möjlighet att svara på enkäten men

webbenkäten ger troligtvis en större variation av bakgrund och livssituation jämfört med att dela ut en fysisk enkät i en stad på ett fåtal platser. Vid storskaliga undersökningar verkar en större apparat med ekonomiska resurser vilket exempelvis gör det möjligt att erbjuda potentiella respondenter någon form av ersättning för sitt deltagande i studien. Metodvalet är en kompromiss för vad som varit möjligt att genomföra på en begränsad tid utan ekonomiska resurser. En nackdel med webbenkät som metod jämfört med en fysisk enkät är att det inte går att uppskatta det externa bortfallet. Det externa bortfallet förväntas vara betydligt högre vid en webbaserad undersökning och Barkmark och Djurfeldt skriver exempelvis att en fysisk enkät kan fungera som en påminnelse på ett köksbord eller dylikt (Barmark & Djurfeldt 2015, s.83). Studiens interna bortfall har uppgått till en respondent som svarat oseriöst.

Urvalet i sig är inte att betrakta som slumpmässigt. I huvudsak genomfördes snarare ett

bekvämlighetsurval då enkäten i skickades ut till bekanta och andra studenter.

19

unga vuxna mellan 18-29 år. Detta är eftersträvansvärt inom kvantitativ metod när variablerna är på individnivå (Barmark & Djurfeldt 2015. s.41).

Enkäten skickades ut 3 veckor efter studiens uppstart och enkätsvaren samlades sedan in under en period av 2-3 veckor. Insamlingsperioden avslutades då materialet uppnått en relativt acceptabel nivå då studien, på grund av den begränsade tiden, var tvungen att gå in i analysfasen. När materialet var på plats kodades alla enkätsvar om till variabler och siffror för analys i statistikprogrammet SPSS. Materialet har i detta program genomgått unvariata deskriptiva-, bivariata- och multipla regressionsanalyser. Analyserna från SPSS är vad som ligger till grund för studiens resultat, slutsatser och diskussion. Denna icke-experimentella kvantitativa metod betecknas som en korrelationsdesign (Creswell, 2014, s.4, s.12).

4.2 Urval

Forskningen som presenteras i avsnitt 2 har i regel använt sig av kvantitativa metoder i form av självrapportering, enkäter eller strukturerade intervjuer. Enkätundersökningen som metod kan samla in empiri för deskriptiva frågor och frågor om relationen mellan variabler (ibid). Studiens enkät ämnar söka svar på vilken betydelse träningens

uppfattade mervärden i livet har för den faktiska träningsnivån. Bakgrundsvariabler fungerar sedan som kontrollvariabler för vidare analys. I ett sociologiskt avseende är inte den enskilda respondentens personliga förehavanden av intresse utan på vilka sätt samhället har en bredare genomslagskraft för populationen.

20

tydligt stått i beskrivningen att den svarande ska befinna sig inom detta åldersspann. Då studien inte undersöker någon specifik träningsform eller träningsfrekvens fanns inte heller någon avgränsning gällande detta för urvalet. Det finns ett antal respondenter som uppgivit att de inte tränar något alls, vilket i sig utgör ett intressant underlag för analys.

Tabell 3 i avsnitt 4.3 visar att urvalet utgörs av 179 respondenter. Till dessa finns ett internt bortfall som är exkluderat från resultatet. De svarande är födda mellan åren 1989 till 2000. 63,7 % av de som svarat är män och 36,3 % är kvinnor.

4.3 Operationalisering till enkätfrågor

Den webbaserade enkäten inleds med ett följebrev som informerar respondenten om studiens syfte samt att deltagande i studien är frivilligt. I följebrevet framgår även att alla svar förblir anonyma för alla utomstående från studien samt att materialet endast kommer användas för denna studie och eventuella uppföljningsstudier, men aldrig i ett kommersiellt syfte. Detta i enlighet med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (Ejlertsson 2014, s.32). I slutet av enkäten återfinns sedan kontaktuppgifter för den som har frågor eller vill ta del av studien framgent.

Enkäten inleds med ett antal bakgrundsfrågor. Dessa handlar om kön, ålder, uppväxthem, uppväxtort med mera vilket är centrala variabler för studiens analys. Särskilt fokus för denna studie är just kön, uppväxthem och uppväxtort. Uppväxthem är enkätens operationaliserade klass där respondenten får ange om hon eller han är uppväxt i ett arbetarhem, jordbrukarhem, tjänstemannahem, högre tjänstemannahem,

21

möjligheter till.. 1) att få jobb, 2) att träffa en partner, 3) sexuella relationer, 4) att få vänner, 5) att bli respekterad av min omgivning och 6) att försvara mig själv”. Nedan följer två tabeller som utgör studiens variabelindex utifrån den operationaliserade enkäten samt en tabell över studiens kontrollvariabler. Värdena som anges i högerkolumnerna tolkas här i procentenheter då skalan går från 0-1. Urvalets

medelvärden för träning och skattning av dess mervärden i livet presenteras närmare i resultatavsnitt 5.1.

Träningsnivå

Tabell 1. Variablerna som ingår i indexvariabeln träningsnivå.

För att med en operationell definition konkretisera det abstrakta begreppet

”träningsnivå” använder sig enkäten av åtta olika kvantifierbara frågor rörande träning. Delvis har träningen som praktik delats in i styrke-, uthållighets-, lagsports- och

22

Mervärden i livet

Tabell 2. Variablerna som ingår i indexvariabeln mervärden livet.

Operationaliseringen av ”mervärden i livet” inkluderar sex konkreta frågor om vad en vältränad kropp kan ge för fördelar i livet. Att vara eftertraktad på marknader för jobb, partners, sexuella relationer och vänner är några av de områden människor prioriterar i livet. Att upprätthålla respekt och möjligheter att försvara sig själv är två områden där en vältränad kropp kan spela in. Frågorna i detta index är handplockade utifrån en föreställning om delvis vad unga kan tänkas prioritera i livet och delvis utifrån en föreställning om vad en vältränad kropp kan tänkas vara bra för. De är inte

nödvändigtvis varken universella eller tidlösa. Istället utgår de från en svensk och/eller västerländsk kontext år 2018-2019 som kan tänkas gälla för unga vuxna mellan 18-29 år. Det är inte heller givet att dessa sex områden i denna kontext varken är de sex

23

Kontrollvariabler

Tabell 3. Kontrollvariabler som kontrollerar för skensamband.

Utifrån Bourdieus begreppsapparat om habitus och symboliskt kapital finns det ett analytiskt värde i att dela in respondenterna utifrån kön, uppväxtort och någon ”klass”. Utifrån dessa bakgrundsvariabler skiljer sig sannolikt såväl träningsnivå som

föreställningar om en vältränad kropps medföljande fördelar. Operationaliseringen av kön, uppväxtort och ”klass” tar sig uttryck i att respondenten själv får klassificera sig utifrån ett antal alternativ. Det gör operationaliseringen långt ifrån heltäckande men ger samtidigt de svarande en möjlighet att definiera sig själva.

4.4 Etiska överväganden

24

andra syften är just denna studie, eller fortsättningar av den. Rådata ska inte delas till andra forskare eller för kommersiellt syfte (Ejlertsson 2014, s.32). Det är även av vikt att skapa en tillit med respondenterna och inte utnyttja dessa eller samla in skadligt material. Det handlar om att inte inkräkta på respondenternas personliga rum, respektera rådande normer och ha en känsla för situationen (Creswell, 2014, ss.88-89).

Vid analysen av empirin bör forskaren lyfta fram flera perspektiv och belysa resultaten från olika vinklar. Det handlar om att inte sätta respondenterna i olika fack alltför lättvindigt eller uteslutande lyfta fram de resultat som forskaren finner önskvärda (Creswell, 2014, s.90). Vid genomförd studie bör forskaren vara transparent och ge deltagarna och andra involverade möjlighet att ta del av studien. Rådata och annan dokumentation sparas för eventuell uppföljning och studien i sig innehåller en etisk diskussion om vilka hänsyn som tagits under arbetet (ibid).

Ett etiskt dilemma med denna studies enkätundersökning är att flera av de som svarade känner mig personligen i kombination med att svarsfrekvensen var relativt låg. Detta ledde till att jag ibland kunna ana vilken person det var som svarat när något

svarsalternativ, som exempelvis ålder, stack ut. I och med detta var inte alla enkätsvar anonyma inför mig. Även om jag inte kommer att använda mig av informationen till något annat än resultaten i denna studie är det en viktig princip att inte kunna identifiera respondenterna och härleda svaren till en specifik person.

5. Resultat

25

5.1 Urvalets träningsvanor och skattning av dess mervärden

Studiens urval består sammanlagt av 179 respondenter födda mellan år 1989-2000. I detta avsnitt presenteras en medelvärdesanalys av olika kategorier inom urvalet för träningsfrekvens, träningsvariation och träningens skattade mervärden i livet. Notera att träningsfrekvens och träningsvariation tillsammans vägs ihop till den beroende

variabeln träningsnivå som analyseras i regressionsanalyserna senare i avsnitt 5.2 och 5.3.

Medelvärden för träningsfrekvens

Träningsfrekvens som variabel i tabell 4 utgör i sig den första av två lika stora halvor av den beroende variabeln. Frekvensen utgår här från fyra stycken enkätfrågor där

respondenterna får ange hur många dagar under en normal vecka de utövar fyra olika träningsformer. Träningsfrekvensen i sig är ett samlat medelvärde och visar därför hur många dagar de olika kategorierna i urvalet tränar under en normal vecka.

Tabell 4. Medelvärden för träningsfrekvens inom urvalet – kön, ålder, klass och uppväxtort (angivet i antal träningstillfällen per vecka).

Urval M SD n Kön - Män 2,36 1,65 114 - Kvinnor 1,97 1,87 65 Födelseår - 1989-1994 2,20 1,74 100 - 1995-2000 2,24 1,75 79 Klass - Folkliga klasserna 2,18 1,87 90 - Tjänstemannaklassen 2,06 1,59 74 - Företagarna 3,25 1,28 15 Uppväxtort - Landsbygd 0,67 0,52 6 - Småstad 2,76 1,83 48 - Storstad 2,09 1,68 125

M= medelvärde, SD= standardavvikelse, n= antal respondenter.

26

inom företagarna, uppväxta i en småstad och männen i fallande skala. Tabellen visar att de uppväxta på landsbygden tränar färre antal gånger i veckan i jämförelse med de från en små- och storstad samtidigt som de uppväxta i en småstad tränar fler gånger i veckan i jämförelse med de från landsbygden och storstäderna.

Medelvärden för träningsvariation

Träningsvariation utgör den andra halvan av den beroende variabeln träningsnivå. Tillsammans med den föregående tabell 4 skapar de indexet för den beroende variabeln. I enkäten får respondenten ange hur mycket tid denne lägger på de fyra träningstyperna styrketräning, konditionsträning, lagsporter och rörlighet. Genom att dra ett medelvärde utifrån respondenternas träningstid för de fyra typerna får vi ett mått som både tar hänsyn till hur mycket tid respondenten tränar varje vecka men även till variationen mellan träningsform. På detta sätt skapar nedanstående tabell tillsammans med tabell 4 ett index för träningsnivå som tar hänsyn till såväl antal träningstillfällen som tid och variation.

Tabell 5. Medelvärden för träningsvariation inom urvalet – kön, ålder, klass och

uppväxtort (angivet i ett symmetriskt tidsintervall för träningsminuter per vecka mellan 0-5 där 0= 0 minuter per vecka och 5= 181 eller fler minuter per vecka och varje steg omfattar 45 minuter). Urval M SD n Kön - Män 0,83 0,66 114 - Kvinnor 1,11 0,95 65 Födelseår - 1989-1994 1,04 0,93 100 - 1995-2000 0,80 0,53 79 Klass - Folkliga klasserna 0,89 0,90 90 - Tjänstemannaklassen 0,94 0,70 74 - Företagarna 1,12 0,27 15 Uppväxtort - Landsbygd 1,33 1,03 6 - Småstad 0,95 0,64 48 - Storstad 0,91 0,82 125

27

Denna tabell är svår att tolka i jämförelse med tabell fyra. Ett medelvärde på 1 i denna tabell representerar att en kategori i genomsnitt tränar mellan 1-45 minuter utslaget över fyra olika träningsformer. För att få ett högt värde krävs antingen att man tränar under längre tid för en viss fysisk träning, har en stor variation mellan träningsformerna eller båda delarna. Vad som är aktuellt för ovanstående tabell 5 är dock relationen mellan de olika grupperna och ett högre värde motsvarar en högre träningsvariation. Tolkar vi resultaten ser vi att kvinnor har en större träningsvariation jämfört med män.

Ålderskategorin av de födda mellan 1989-1994 har också en högre träningsfrekvens än den yngre kategorin. Den största enskilda kategori i urvalet som har högst

träningsvariation är företagarna.

Medelvärden för träning

Träningens medelvärden i livet utgör studiens oberoende variabel. Detta index baseras på sex stycken enkätfrågor som frågar respondenterna om i vilken utsträckning de tror att träningen påverkar andra delar i livet på ett förmånligt sätt. Denna oberoende

variabel kan betraktas som en attitydfråga eller träningsideologi. Studiens hypotes är att just denna variabel, vilka mervärden träningens praktik får för livet i övrigt, påverkar en faktisk träningsnivå.

28 Uppväxtort

- Landsbygd 50 25,82 6 - Småstad 63,80 15,62 48 - Storstad 68,53 20,32 125

M= medelvärde, SD= standardavvikelse, n= antal respondenter.

I tabell 6 avser medelvärdena procent, en skala mellan 0-100. Högst nivå av

träningsideologi ser vi i kategorierna företagarna, födda 1995-2000 och män i fallande skala.

Sammanfattning urvalets medelvärden

Tabell 4-6 visar att företagarna som kategori har den högsta träningsfrekvensen,

träningsvariansen och träningsideologin. Männen har en högre träningsfrekvens jämfört med kvinnorna men kvinnorna har den högre träningsvariansen. Männen har en

påtagligt högre nivå av träningsideologi i jämförelse med kvinnorna. Jämför man de två ålderskategorierna ser vi ingen betydande skillnad i träningsfrekvens men de födda mellan 1989-1994 tränar mer varierat. För klass som variabel kan man uttyda en fallande skala där företagarna har högst medelvärde i alla tabeller och de från landsbygden har lägst träningsnivå och träningsideologi.

Den beroende variabeln:

I indexet för träningsnivå ingår åtta enkätfrågor som alla vägts lika. Detta index har en signifikansnivå på 0,577 enligt Cronbach’s alpha test (se bilaga 2).

Den oberoende variabeln:

Indexet för mervärden i livet består av sex enkätfrågor som alla vägts lika och det här indexet har en signifikansnivå på 0,840 (se bilaga 3). Alla värden är avrundade till två decimaler.

5.2 Ett försvinnande samband i den bivariata regressionen

I en bivariat regressionsanalys analyseras effekten av den oberoende variabeln

29

variabel har. Kolumnen längst till höger i tabellen anger med R2 andel av den beroende variabelns varians och förstås som en procentenhet där 0,01 motsvarar 1 %.

Tabell 8

.

Den bivariata regressionsanalysen utan kontrollvariabler visar på ett icke-signifikant men positivt samband mellan träningsideologi och träningsnivå. Tabell 8 visar att

träningsnivå ökar med 0,075 för varje enhet som träningsnivå stiger. I detta fall innebär

det att om respondenterna går upp en enhet på den 5-gradiga skalan av mervärden i livet förväntas träningsnivån öka med 7,5 %. Modellen förklarar 1 % av variationen i den beroende variabelns varians vilket indikerar att andra faktorer kan ha en större

påverkan. Dock är sambandet inte signifikant och har en signifikansnivå på 0,179 enligt Pearson correlation test.

30

5.3 Samband i multipla regressionsmodeller

I den multipla regressionsanalysen testas analysens alla oberoende variablers effekt på träningsnivå.

Tabell 9. Resultatet av regressionsanalysen med träningsnivå som beroende variabel inklusive kontrollvariabler.

Oberoende variabler Model 1 Model 2 Model 3

Mervärden i livet 0,078 0,123* 0,170** Kön 0,250*** 0,333*** 0,369*** Företagarhem 0,203*** 0,252*** 0,429*** Folkliga klasserna -0,219*** -0,197*** -0,085 Landsbygd -0,252*** -0,236*** -0,136* Storstad -0,150** -0,142* -0,140** Födelseår -0,167** -0,264***

Träning viktigt för vänner 0,403***

Förväntningar motiverar att träna 0,130*

R2 _{0,168*** 0,186*** 0,332***}

*** ≤ 1 % signifikans, ** ≤ 5 % signifikans * ≤ 10 % signifikans. Kommentar: Alla siffror avser den standardiserade b-koefficienten.

I modell 1 finns ingen signifikans mellan mervärden i livet och träningsnivå när fem ytterligare oberoende variabler inkluderas. I modell 2 läggs sedan födelseår som variabel på och då ökar både effekten av mervärden i livet på den beroende variabeln och signifikansen går upp. När sedan variablerna träning är viktigt för en majoritet av

mina vänner och förväntningar motiverar mig till att träna inkluderas i modell 3, två

kontrollvariabler som inte presenteras tidigare, ökar effekten av mervärden i livet ytterligare och når en godkänd signifikansnivå på ≤ 5 %. Modell 3 är signifikant och

5-31

skala (se fråga 42-47 i bilaga 1) innebär resultatet i modell 3 att en ökning med 20 % för en träningsideologi om att träning har mervärden i livet ökar den faktiska träningsnivån med 17 %. Det samband är signifikant och gäller för en modell där kön, klass,

uppväxtort, träning viktigt för vänner och förväntningar motiverar att träna inkluderas och tillsammans förklarar denna modell 33,2 % av variansen i den beroende variabeln träningsnivå. Det centrala för resultatet är dock inte nödvändigtvis hur stor effekt varje enskild variabel skapar utan det faktum att det faktiskt finns signifikanta samband i regressionen. På detta sätt kan den samhällsvetenskapliga forskningen skapa teorier för hur fenomen förhåller sig till varandra. De exakta procentsatserna varierar över tid och kan se olika ut om studien upprepas men sambandens riktningar är av analytiskt värde. Nedan sammanfattas kontrollvariablernas resultat från regressionen.

5.4 Slutsatser och kontrollvariablernas effekt

I modell 3 ingår totalt nio oberoende variabler varav åtta har ett signifikant samband för effekt på träningsnivå. Ett av de centrala fynden är att företagarna som kategori har ett starkt positivt samband med träningsnivå. Regressionerna visar även att kön har ett positivt signifikant samband för träningsnivå. Det betyder i detta fall att det är att vara kvinna som korrelerar positivt med en förhöjd träningsnivå. För uppväxtort

32

För att återkoppla till studiens initiala hypotes att träningsnivån ökar desto mer mervärden man anser att träning ger verkar det finnas ett sådant samband. Det finns vidare ett samband mellan ökad träningsnivå och att vara kvinna. Det finns slutligen ett positivt samband mellan att vara uppväxt i ett företagarhem för träningsnivån. Under analysens arbete fanns det indikationer för att såväl mervärden i livet som träningsnivå hade negativa samband med att komma från de folkliga klasserna och vara uppväxt på landsbygden men den tredje regressionsmodellen kunde inte påvisa sådana signifikanta samband.

6. Diskussion och analys

Valet av studieobjekt utgick huvudsakligen från personliga betraktelser av träningens konkreta, och med ögat, observerbara del i av samhället i en svensk kontext under ett tidsspann på uppskattningsvis tio år fram till år 2019. Det är nästan oundvikligt att undgå dess påverkan i de sociala mediernas tid med en accelererande digitalisering och träningshets. Träningsutrustningen som tidigare var förpassad till

träningsanläggningarna tycks blivit ett inslag i unga vuxnas vardagliga personliga fasad i form av träningstights, proteinshakes och stora väskor.

I studiens inledning beskrivs en bild av en ökad psykisk ohälsa bland unga vuxna som inte sällan är kopplad till träning och kropp. Samtidigt är fysisk aktivitet i grunden av vikt för god hälsa och livskvalité. Trots en hög ambitionsnivå hos de unga i form av träningskonsumtion i såväl ekonomisk som medial mening tycks de faktiska siffrorna för träningsnivå och mätbara fysiologiska värden snarare försämras. Denna paradox leder till ett antal intressanta frågeställningar från en sociologisk synvinkel. Att

33

kulturen istället växer. Denna studies hypotes, som i ljuset av detta verkar rimlig, var att en högre nivå av träningsideologi eller erkännande av träningens mervärdenför andra livsområden hade ett positivt samband med en högre träningsnivå i form av att träna ofta, länge och varierat. Under arbetet med studien blev Bourdieus teorier allt mer levande i resultaten och en känsla infinner sig att det var av en slump, eller ett

deterministiskt öde, som det skräddarsydda teoretiska ramverket handplockades redan i studiens initiala skede.

Den multivariata regressionsanalysen visar på ett samband mellan att tillskriva träning höga mervärden i livet och att ha en högre träningsnivå. Den fråga man kan ställa sig är dock vilken av dessa variabler som kommer först i en orsakskedja. Det är inte självklart att man kan forma scheman och ett målinriktat beteende att upprätthålla en hög

träningsnivå endast utifrån en mental föreställning om att det har ett högt värde. Utifrån Bourdieus teori om habitus kan man istället föreställa sig att en hög värdering och smak för träning växer tillsammans med att träna och hålla en hög träningsnivå. Det finns undantag från en sådan regel, vilket enkätsvar vittnar om. Men generellt är det svårt för den ena variabeln att existera utan den andra men tillsammans bildar de ett samband. För studiens kontrollvariabler som kön, uppväxtort och uppväxthem är det enklare att förutse att dessa kommer före både en hög träningsnivå och en uppfattning om att träning har mervärden i livet i en orsakskedja. En individ får en könstillhörighet, växer upp på en viss geografisk plats och i en klass innan denne formar sig en smak och värdering för träning och handlar utifrån den. Oavsett hur lågt eller högt man värderar träningens ställning i livet eller hur hög träningsnivå man har påverkar det i sig inte vilket kön, uppväxthem eller uppväxtort man klassificeras inom. Det som kan göra det svårt att avgöra huruvida uppfattningen om träningens mervärden i livet eller

träningsnivå kommer först är att man kan argumentera för att de båda faller in under Bourdieus begrepp symboliskt kapital. I en framtida studie hade det möjligtvis varit rimligare att träningens mervärden i livet och träningsnivå tillsammans med ett antal andra variabler bildat ett index över träningens kapital. Detta index hade sedan kunnat fungera som en oberoende variabel för att mäta hur träningens symboliska värde

34

studiens centrala fynd kopplas till tidigare forskning i kapitel 2 samt Bourdieus teorier som presenterats i avsnitt 3.

Träning som ett symboliskt kapital

Bourdieu menade att det samhälle han studerade gick mot en koncentration av det

symboliska kapitalet. Träningen får sin status som ett symboliskt kapital först när det

kan uppfattas, urskiljas och erkännas ha ett värde (Bourdieu, 2004, ss.97-98). Studiens resultat visar positiva samband för kategorierna företagare, kvinna, födda 1989-1994,

träning viktigt för vänner, förväntningar från omgivningen och studiens centrala

oberoende variabel mervärden i livet. Negativa samband för effekt på träningsnivå finns hos variablerna storstad och småstad. De grupper som i denna analys ställs som

varandra är enligt Bourdieu att benämna som teoretiska klasser. För att uttala sig om skillnaderna hur dessa grupper förhåller sig till träning gör vi antagandet att de är relativt homogena och kan studeras i likhet med hur saker i naturen förhåller sig till varandra (Bourdieu, Pierre. 2004. s.21). Med denna studie vill jag hävda att det finns en viss grad av förutsägbarhet i förhållandet mellan vissa grupper gällande träning, även om den framförallt existerar på pappret. Unga som växer upp i ett företagarhem

storstäder utvecklar ett annat förhållande till träning jämfört med sina jämnåriga från de folkliga klasserna.

En central teoretisk utgångspunkt är att detta förhållande mellan klasserna reproduceras och består över tid. Den som växer upp i ett företagarhem i en utvecklar över tid ett förhållande till träning utifrån de fält och sociala möten som formar individen. Detta för tankarna till John Lockes tanke om tabula rasa och Rousseaus Émilie eller om

uppfostran om barnet som en tom tavla som kan formas som föräldern vill, eller annars

35

folkliga klasserna. För att få ett likvärdigt erkännande av det symboliska värdet som individen tillskriver träning i sina möten med andra människor och sociala agenter har man därmed störst möjligheter om man socialiserar med individer som kommer från en jämförbar kategori, som klass eller kön. Detta förklarar den inbäddade logiken i att olika kategorier även i ett större urval och hela populationen differentierar sig i

träningsbeteende. I den tidigare sociologiska forskningen presenterar Crossley i avsnitt 2.6 sina observationer från gruppträning ledd av instruktör. I studien beskriver han hur alla deltagare förhåller sig till de oskrivna normerna om hur man ska röra och föra sig i rummet. Den som läst studien i sin helhet får även bilden av den homogena gruppen som märkbart reagerar både på Crossleys personliga fasad som avvikande utfall. Träningen som praktik differentierar människor till olika homogena rum där de reproduceras en praktik med de individer som delar flest antal gemensamma nämnare med dem själva.

36

utvecklas utifrån de fält och praktiker man har tillgång till. Individen utvecklar system och scheman för praktiker, värderingar och smaker. Alla dessa scheman kommer sedan leda till en viss typ av livsstil, människor utvecklar olika målinriktade beteenden och tillskriver olika praktiker olika symboliska värden (Bourdieu, 1993, s.299).

Det symboliska värdet

Om vi accepterar en verklighet där träning tillskrivs olika värden utifrån kön, klass och ålder - hur förhandlas då dessa värden fram? Pierre Bourdieu utvecklade en

handlingsteori för hur människor agerar och skapar de symboliska tillgångarnas

ekonomi. Han menar att det inte är intentioner som ger upphov till handlingar. Det

räcker inte med att på en intellektuell nivå övertala sig själv att träna på ett visst sätt eller förändra sina grundläggande attityder. Handlingar har istället sitt ursprung i ett förvärvat dispositionssystem, vad Bourdieu kallar habitus, där handlingarna är riktade mot ett visst mål utan att detta nödvändigtvis förnimmas på en medveten nivå

(Bourideu, 2004, s.149). Att träna regelbundet och ha en hälsosam kropp existerar inte som produkt i ett ekonomiskt utbyte. Utbytet eller uppoffringen som träningen innebär är inte heller en direkt transaktion utan måste erhållas och upprätthållas över tid. Individen kan därför inte heller göra en ekonomisk kalkyl utan handlingen att

målmedvetet träna har sitt ursprung i individens sociala predisponering. Detta förklarar enligt Bourdieu de könsskillnader Hiltunen beskriver i Lagom Perfekt (2017), se 2.8). I Hiltunens avhandling beskriver hon hur de unga tjejerna i studien internaliserat ett förhållningssätt till kroppen som ett redskap vilket via en social status uppnås. Det är en smal och attraktiv kropp som erhåller det högsta symboliska värdet i denna kropparnas symboliska hierarki. Det är mot denna bakgrund man sedan kan tolka den skenande statistiken över psykisk ohälsa för denna kategori. Resultaten i denna studie visar även på att könet kvinna korrelerar positivt med en högre träningsnivå tillsammans i en modell som inkluderar variablerna träning viktigt för vänner och förväntningar från

omgivning. En parallell kan här göras till Grubers (2008) studie som presenteras i

37

hierarkin skapas just inom den egna kategorin. Bourdieu beskriver i sina texter denna oundvikliga hierarki inom de egna fälten. Slutsatsen utifrån denna alkemi inom och mellan kategorier innebär att de som framförallt kan antas upplevda psykisk ohälsa är de som inom sitt fält eller grupp har svårast att genom sina praktiker respektera det specifikt förhandlade symboliska värdet av träning.

För att upprätthålla det symboliska värdet som träningen innebär måste former för denna initieras och upprätthållas. Den egna gruppen avkräver ett ansvar av individen: att upprätthålla och hedra dessa träningsformer. Detta förklarar hur träningsnivå

reproduceras olika utifrån vilka fält olika kategorier har tillgång till. På en generell nivå kan man hävda att det finns något i ett habitus för kvinnor och företagarhemmen som tillskriver träningen ett högre symboliskt värde i jämförelse med motpolerna män och de folkliga klasserna. Verkligheten som formar människors scheman och habitus är komplex. Denna studie nöjer sig med att hävda att olika kategorier generellt utvecklar olika smak och värdering inför olika praktiker. Detta besvarar studiens hypotes och frågeställning.

Det symboliska våldet

Att träning och en vältränad kropp har ett symboliskt värde i ett samhälle innebär per definition att människor besitter olika mycket av denna specifika resurs då det finns lika många individer som fysiska kroppar. Individens habitus och grupptillhörigheter

avkräver till och med denna att respektera och upprätthålla detta värde som man tillsammans skapar genom sina ordnade praktiker. Detta förhållande kan ge upphov till vad Bourideu kallar för det symboliska våldet. Träningen som symbolisk resurs skapar en hierarki och försätter somliga i en dominant, och andra i en underlägsen, ställning.

En effekt av det symboliska våldet är att relationer präglade av dominans och underordning förskönas till affektiva

relationer, att makten omvandlas till karisma eller till charm som kan ge upphov till en affektiv mystifiering

(t ex relationer mellan chefer och sekreterare).

38

kan utvecklas till tillgivenhet eller kärlek, vilket är

särskilt påtagligt i relationer mellan generationer (Bourdieu, 2004, s.154).

Den som hållit sig till de förväntade träningsformerna och givit träningen den respekt som gruppen eller samhället förväntar sig får, på det sätt som Bourdieu beskriver i citatet ovan, ett erkännandekapital i den symboliska alkemin (Bourdieu, 2004, s.154). Erkännandet är det symboliska värdet, symboliska kapitalet, som träningen och den vältränade kroppen har. Erkännandet innebär att den som tränar och har erhållit en vältränad kropp i ett samhälle där detta är en dygd, eller norm, kan utnyttja det för att få ett symboliskt inflytande. Därför är det inte heller förvånande att de grupper som tränar mindre i studien (de folkliga klasserna och de som växt upp på landsbygden) inte heller i samma utsträckning tror att en vältränad kropp kan leda till en rad mervärden i livet i jämförelse med de som växt upp i ett företagarhem eller en storstad. Dessa grupper kan utifrån Bourdieus perspektiv ha rätt samtidigt. Det kan exempelvis yttra sig som så att i en stad som Stockholm kan man få ett jobb, hitta en partner eller bli respekterad i större utsträckning enbart baserat på att man upprätthållit de former på fysisk aktivitet som staden avkräver. På den svenska landsbygden råder en något annan verklighet, eller brist på möjligheter för någon som prioriterat träningens område av livet. Bourdieu skriver ”Skilda existensbetingelser producerar skilda habitus..” (Bourdieu, 1993, s.299).

För att återkoppla till studiens bakgrund konstaterades det inledningsvis att träningsnivån i det svenska samhället inte tycks öka. Däremot ökar den psykiska ohälsan, i synnerhet bland unga. En bidragande orsak till detta är den träningshets som upplevs och de kroppsideal som unga ständigt exponeras för. Utifrån Bourdieus teorier och den analys som presenterats kan en vidare hypotes för en framtida studie vara att denna ökade tränings- och kroppshets är som mest upplevd och kopplad till psykisk ohälsa för företagarna och kvinnor förutsatt att de tillskriven träningen mervärden i livet.

En hypotes som växt fram under arbetet med studien är att människors kön,

39

och med ett ökat och accelererande informationsutbyte i samhället via en

digitaliseringsprocess och sociala medier (se tidigare forskning 2.3 och 2.7) formas schemana i habitus för smak och symboliska värden i en annan riktning jämfört med de praktiker man har möjlighet att utföra och upprätthålla på en undermedveten nivå. Denna ökade diskrepans mellan schemana för målinriktat beteende och utformning av smak och värderingar skulle kunna förklara varför den faktiska träningsnivån i

samhället inte ökar men den psykiska ohälsan och hetsen kopplat till träning ökar lavinartat. Bourdieus ursprungliga tanke om habitus var en hel och organistiskt framväxt individ där praktiker låg i linje med handlande. Andelen unga vuxna som spenderar timmar framför sociala medier dagligen överskrider vida de antal klasser och individer som är socialt kapitalstarka nog att efterleva idealbilderna i sociala medier.

7. Konklusion

Denna uppsats tog fart utifrån personliga observationer och iakttagelser av en

sociologisk dimension av fysisk träning. Att specifikt närma sig träning och kroppen i en kontext av sociologisk forskning och teori tycks inte tillhöra de vanligaste

ämnesvalen men kan utifrån Pierre Bourdieus habitus- och kapitalteorier förstås på liknande sätt som andra praktiker människor i samhället har en relation till. Studiens hypotes var att träningspraktikens uppfattade mervärden i livet påverkar den faktiska träningsnivån. Utifrån studiens urval bestående av 179 unga vuxna i Sverige mellan 18-29 år kunde inget sådant samband fastställas i en bivariat regressionsanalys av de två variablerna. När kontrollvariabler inkluderades i en multipel regressionsanalys uppstod dock ett signifikant positivt samband mellan variablerna mervärden i livet och

träningsnivå. Denna analys visade även att träningsnivån ökar för kvinnor och de som är uppväxta i ett företagarhem. Det fanns även ett positivt samband för den äldre kategorin av respondenter. För att få ett mer tillförlitligt resultat skulle man i framtiden kunna utföra en liknande studie i större skala. En anledning till att regressionsanalysen inte kunna visa på signifikanta samband för variabeln uppväxtorten landsbygd kan vara att urvalet var för litet. Om man sedan i en mer omfattande studie kan identifiera kategorier av människor som värderar träningens mervärden i livet i olika grad och har en

40

kompletterande kvalitativ studie. En kvalitativ intervjustudie skulle kunna söka förståelse för varför människor tillskriver fysisk träning olika värden och varierar i träningsnivå. Behåller man Bourdieus teoretiska ingång i en sådan studie kan intervjufrågorna försöka söka svar på vad i individens uppväxt och formande av ett habitus som lett fram till det symboliska värde som träningen tillskrivs och vilka målinriktade praktiker som verkat. På detta sätt blir studien mer lösningsorienterad och nöjer sig inte med att konstatera verkligheten, utan är beredd att förändra den också.

Under arbetet med studien har det teoretiska ramverket blivit levande i både resultaten och i min personliga perception av verkligheten. Kapitalteorin och den symboliska marknaden är applicerbara för praktiskt taget alla former av nätverk och dess praktiker. Varje individ har vid varje given tidpunkt ett nätverk bestående av regelbundna

kontakter. Utöver det finns ett potentiellt vidgat nätverk i form av förlorade kontakter som kan återupprättas. I detta nätverk, som i sin helhet endast uppfattas av individen, görs sedan en arbetsdelning där varje enskild nätverkskontakt får en expertroll och syfte som är anpassat utifrån individens övergripande mål. Individens nätverk blir på detta sätt samhället och det finns inget samhälle utanför det egna nätverket. Sedan formas hierarkier inom nätverket i relation till de olika praktiker som tillskrivs ett värde i den meningsskapande interaktionen mellan nätverkskontakter. Detta innebär att den upplevda maktkampen för individen sker gentemot sina relationer som kan vara vänskapliga, affärsmässiga, sexuella eller av annan karaktär. Alla människor är sina egna producenter där de måste skapa värden i kvantitet utifrån sin expertis som sedan i en byteshandel växlas mot något som en nätverkskontakt kan producera. Individer lever och verkar hela tiden mitt i ett modernt feodalsamhälle utan att inse det på en medveten nivå. Den psykiska ohälsan och ångestladdade inställningar i livet är starkt kopplat till hierarkierna inom det egna nätverket när individen inte kan leva upp till, och respektera, institutionaliserade värden för praktiker. Det finns en sprängkraft i att medveterliggöra denna pågående byteshandel där nätverkskontakter upprättas genom gåvor och att det inte finns några relationer utan byteshandeln. Den individ som inser detta på ett mentalt plan förstår även det irrationella i ett att nätverk, innehållandes av maximalt 100

41

detta görs medvetet för nätverket finns en möjlighet att rent uttryckligen inrätta

handelsrelationer inom ett nätverk som individen varje dag arbetar för att vidga. Desto större nätverk individen har desto fler potentiella kunder existerar som kan ta emot ens gåvor och produktioner och sedan återbetala med en gengåva av symboliskt värde efter tillräcklig tid passerat. Nätverket kan på detta sätt tillsammans röra sig upp i det faktiskt fysiska samhället och producera tillgångar till varandra fritt från inbördes maktkamper som leder till anarki och förlorad värdeproduktion för alla individer i det berörda nätverket.

Det oväntade fyndet

Den uppmärksammare läsaren noterade i resultatdelen under 5.3 att vi i detta avsnitt skulle återvända till resultatet från regressionsanalysen som visar att de uppväxta i storstäder har ett negativt samband med träningsnivå. Detta resultat ligger inte i linje med Bourdieus teorier om förhållandet mellan 1) de folkliga klasserna och borgerliga och/eller adliga klasserna samt 2) landsbygden och storstäderna. Detta lyfts först här i avsnitt 7 då jag inte funnit tillräckliga resonemang och belägg inom den litteratur som studien använt sig av (se referenser) för varför olika habitus differentierar mellan stadsbo och urban.

Under arbetet med studien har en hypotes växt fram. Den bygger på Bourdieus

begreppsapparat och habitus som grund med olika livsförutsättningar utifrån klass och höga kapitalformer, i synnerhet ett högt ekonomiskt kapital. Sverige är ett av de länderna i världen med högst välstånd och många unga vuxna i Sverige är uppväxta under goda ekonomiska förutsättningar. Även på svenska orter där det sociala- och kulturella kapitalet inte nödvändigtvis är högt, är ändå de ekonomiska förutsättningarna generellt väldigt goda. Detta som ett förvärv över generationer där såväl ekonomiska tillgångar som socialt- kulturellt kapital går i arv. Det ekonomiska välståndet i Sverige är som allra störst i städer som Stockholm, Göteborg och Malmö. Parallellt med det har samhället i stort genomgått en evolutionär förändring där vi gått från ett

42