Figur 5.1 är en sammankoppling av gridanalyserna och visar hur situationerna har placerat sig i förhållande till varandra. Situationerna i figuren är redovisade som vilken situation, till vänster, och inom parentesen anges vilken revisor som lämnat svaret. I figuren nedan går det att utläsa samband mellan hur revisorerna har placerat de olika situationerna i förhållande till kontrollant – konsult och svårt – lätt.
Figur 5.1 Revisorernas samlade bild 5.1.1 Svåra kontrollantsituationer
För detta fält i griden kan utläsas att situation D och F i fyra revisorers grider återfinns bland de svåra kontrollantsituationerna. Situationerna är till största delen förknippade med svårtpolen. Detta kan bero på att de situationerna var ovanliga för nästan samtliga av revisorerna. Kontrollantrollen kan kopplas till agentteorin i och med att revisorn övervakar agentens handlingar i förhållande till företagsledningen.
I agentteorin är aktieägarna den främsta intressenten, då revisionens huvudsakliga syfte är övervakning av principalen. Agentteorin kan även appliceras på medelstora och stora företag, eftersom dessa företag har många intressenter som är beroende av revisorns granskning av företaget. (Fant, 1994) Revisorerna påpekade att de flesta företags som de reviderar är ägarledda företag, det vill säga att ägare och ledning är densamma. I dessa fall är det främst de externa intressenterna som revisorerna arbetar för.
A. Erbjuden att köpa bil F. 10 procent av din arbetstid
Det övergripande målet med revisionen är att öka trovärdigheten av redovisningen genom att ge en någorlunda försäkring av en oberoende källa att redovisningen uppvisar en rättvisande bild. Det målet kommer inte att uppnås om läsaren av revisionsberättelsen tror att revisorn har blivit påverkad av företagsledningen. (Dunn, 1996)
Vid situation D, vad gäller att få ett armbandsur i gåva, uppgav alla revisorerna att de skulle agera som kontrollant, då detta kan påverka oberoendet om revisorn inte agerar för alla intressenter. Situationen upplevdes av fyra av revisorerna som svår, men revisor C ansåg att den var något lättare. Revisor C nämnde vid intervjun att det är lättare att ta emot gåvor från stora företag som inte påverkas ekonomiskt på samma sätt som små företag. Han anser att det är en relativt vanlig situation till skillnad från övriga revisorer som nämnde att det sällan förekommer att de får gåvor av klientföretag.
Enligt Fant (1994) är det viktigt att ägarna och tredje man upplever revisorn som oberoende i förhållande till ledningen. Det är även viktigt att revisorn inte är ekonomiskt beroende av revisionsuppdraget. Enligt begreppskartan hos flera av revisorerna kan utläsas att till kontrol-lantrollen hör begreppet att revisorn följer lagar och regler samt agerar formellt. Det är även lätt att bevara faktiskt och synligt oberoende. Revisorerna anser alltså att det är lätt att bevara oberoendet vid ett revisionsuppdrag där det finns givna lagar.
Situationen att revisorn lägger ner stor del på en enda klient (F) hamnade hos fyra av revisorerna på kontrollantsidan jämfört med revisor D som placerades klart som konsult.
Gemensamt för alla revisorer var att de alla upplevde situationen som svår. Situationen är enligt revisorerna ovanlig och ingen av revisorerna spenderade själv så mycket tid till en enskild klient. Revisor E sa i intervjun att om han skulle hamna i en beroendeställning liknande situation F, att en klient upptar stor del av arbetstiden, skulle revisorn avsäga sig uppdraget. För han ansåg inte att han själv skulle kunna agera oberoende i en sådan situation.
5.1.2 Lätta kontrollantsituationer
I fältet för lätta kontrollantsituationer kan utläsas att situation C, att ge ett företag råd angående avskrivning, har hamnat i detta fält i tre av revisorernas grider. Två av revisorerna hade även situation E, att göra klients bokföring, här. I vår gridanalys uppkom ett samband mellan situation C och E. Även om situation C och E inte finns grupperade bredvid varandra, så är dessa placerade nära varandra för respektive revisor. Det finns med andra ord ett samband mellan situation C och E, eftersom dessa situationer upplevs liknande av respektive revisor.
I samtalen med revisorerna framkom det att rådgivning är vanligt i små företag. Samtliga revisorerna tyckte att dessa situationer var lätta att handskas med, vilket det även går att utläsa i respektive gridanalys. Alla revisorer i vår undersökning ansåg att situationerna förekommer ofta och de hade alla lätt att ta ställning till situationen. Revisor E nämnde dock att klient-företaget måste klassificera och ta beslutet angående bland annat avskrivningstiden. Många av revisorerna nämnde att det är viktigt att skilja på konsult och kontrollantrollen. Detta kan vara en av anledningarna till att situationen finns under kontrollantrollen, att revisorerna kan bevara sitt oberoende samt att det inte strider mot jävsregler och därför förknippar situationerna med kontrollantrollen.
att övervaka förvaltningen och verifiera att redovisningen uppvisar en rättvisande bild. (Fant, 1994)
I diskussionen med revisor E framkom det att stora företag ofta har stor ekonomisk kompetens och är inte i behov av konsulttjänster i samma utsträckning som små företag. Stora företag är även mer medvetna om vad revisorn får göra. I stora företag där ägande och ledning är separerade ses aktieägarna som en stor intressent eftersom företaget förvaltar deras pengar.
Revisorns funktion i dessa företag är framför allt kontrollantrollen.
5.1.3 Svåra konsultsituationer
I fältet går att utläsa att endast ett fåtal situationer har placerat sig. Bland situationerna finns endast situation B upptagen två gånger. Resterade situationer är alla olika. Gemensamt för samtliga situationer i fältet är att alla är koncentrerat kring konsultpolen och ingen är placerad uppe vid svårtpolen. Konsultrollen är förknippad med att hjälpa företagen vilket poängterades av flertalet revisorer att det är det är den viktigaste uppgiften speciellt i små företag.
Enligt den populationsekologiska teorin är också företagsledningen en intressent att ta hänsyn till. Deras mål med revisionen är att kunna visa omgivning att företaget är tillförlitligt.
Företag måste kunna visa en rationell redovisning för hur resurser har använts, eftersom intressenterna kommer att välja den organisation som passar bäst in i omgivningen.
Revisionen är ett sätt att öka tillförlitligheten till redovisningen. (Hannan & Freeman, 1989) Alla revisorer ansåg att det var svårare att bevara oberoendet vid revision av små företag.
Detta på grund av att dessa uppdrag innebär en mer personlig relation, vilket det även går att utläsa i griderna. Revisor E:s syn på konsultrollen är att han agerar för företagsledningen. Han blir mer känslomässigt involverad, och känner sig även tveksam i större utsträckning. Revisor E sa i intervjun att det gäller att hjälpa små företag så långt som möjligt med konsultation, så länge som det sker inom lagens gränser.
Svaren i situation B, att revidera ett företag vars kunder är desamma som dina klienter, skiljer sig i hög grad mellan revisorerna. Revisor D och A förknippar situationen med konsultrollen, medan de andra (C, E, B) förknippar den med kontrollantrollen. Revisorerna anser att situationen är ovanlig och de flesta av revisorerna hade ej varit med om situationen.
5.1.4 Lätta konsultsituationer
I fältet lätta konsultsituationer kan vi se att situation E finns i 3 av revisorernas grider. Vi kan även se att situation A finns i detta fält i 2 av revisorernas grider. Revisorn får genom granskningsarbetet god kunskap om företag och med en god ekonomisk kunskap i bagaget är det ofta naturligt att revisorn får förfrågningar om problem som klientföretaget har. Det är speciellt vanligt i minde företag där företagen själva kanske inte har tillgång till någon ekonom. Det är tillåtet för revisorn att lämna synpunkter och råd till företagsledningen, men det är viktigt att revisorn inte fattar några beslut. (Jägerhorn, 1981)
Situation E, att hjälpa ett klientföretag med bokföringen, ansåg tre av revisorerna (C, E, A) att de agerade som konsulter i situationen medan de andra agerar mer som kontrollanter i situationen. Denna situation är vanligt förekommande främst bland små företag som saknar fackkunskap i ekonomiska situationer. Flera av revisorerna nämnde att det är viktigt att revisorn inte bokför transaktionen åt klientföretag utan att revisorn förklarar för klienten hur de ska göra.
Att revisorn skulle utföra revisionsuppdrag i företagsledningens intresse är inte förenligt med kraven på revisorns oberoende. Revisorn får inte uppfattas som alltför allierad med företags-ledningen för att den allmänna tilltron till revisionen ska upprätthållas.(Fant, 1994) Alla revisorer i vår undersökning ansåg att det var svårare att bevara oberoendet vid revision av små företag. Detta på grund av att dessa uppdrag innebär en mer personlig relation, vilket det även går att utläsa i griderna där fyra av revisorerna blir känslomässigs engagerade vid konsultuppdrag. Revisor E nämnde även under intervjun hur viktigt det är att hjälpa företagen framåt, men han betonade även att i den lagstadgade revisionen måste revisorerna följa lagar och regler för att inte rubba oberoendet.
Situation A, att revisorn blir erbjuden att köpa bil från ett klientföretag, uppfattades olika av alla revisorerna beroende på att detta var en situation som några varit med om och då hade en klar bild av hur de skulle ha agerat. Samtidigt som de andra som inte varit i den situationen tidigare uppfattade problematiken på ett annat sätt. I gridanalysen kan vi se att två av revisorerna förknippar situationen A som lätta konsultsituationer medan resterande finns väl utspridda med en i varje fält av griden. Dessutom lade revisorerna in olika tolkningar av problemet. Revisor B såg exempelvis det som problem att köpa bilen på kredit om han på så sätt skulle stå i skuld till klienten, medan andra såg rabatter som det största problemet.
6 SLUTSATSER
I detta kapitel kommer vi att lyfta fram essensen från analysen. Liksom i tidigare kapitel har vi delat upp slutsatserna efter agent och populationsekologisk teori samt övrigt. Slutligen kommer våra förslag på fortsatta studier inom ämnet att presenteras.