Kontrollfunktionen är mer viktig i stora företag, vilket agentteorin uttrycker. Ägarna och övriga intressenter måste förlita sig på den ekonomiska information som de kan få via redovisningen och andra rapporter. Revision är ett sätt för ägarna att genom en oberoende granskning säkerställa att rapporterna uppvisar en rättvisande bild. Enligt teorin är det viktigt att ägarna och tredje man upplever revisorn som oberoende i förhållande till ledningen. Det är även viktigt att revisorn inte är ekonomiskt beroende av revisionsuppdraget, eftersom detta påverkar oberoendet. Revisorerna i vår studie tycker att det är lättare att agera oberoende i större företag då kontakterna sker mer formellt. Dessutom är större företag ofta medvetna om vilken roll revisorn har och vad revisorn får göra.
Enligt den populationsekologiska teorin är också företagsledningen en intressent att ta hänsyn till. Deras mål med revisionen är att kunna visa omgivning att företaget är tillförlitligt. I de empiriska undersökningarna framkom det att revisorerna i små företag framför allt arbetar i företagsledningens intresse, då dessa ofta är samma person som ägaren. För små företag är det ofta viktigare att revisorn kan hjälpa till med rådgivning, än att vara en strikt kontrollant.
Konsulttjänster i små företag är viktigt för att hjälpa företaget framåt. Även granskningen är viktig. Revisorerna nämnde även i intervjuerna att det är lätt att bli känslomässigt involverad i småföretag. Även om rådgivningen är tillåten så kan revisorn hamna i en situation där oberoendet hotas, eftersom de små företagen ofta inte är medvetna om vad en revisor får och inte får göra. Alla revisorer ansåg att det var svårare att bevara oberoendet vid revision av små företag. Samtidigt som intressenterna inte heller efterfrågar en oberoende granskning i samma utsträckning som hos större företag.
I ovanliga situationer och situationer som saknar klara regler och lagstiftning upplever revisorerna en viss tveksamhet. Ovanliga situationer är sådana som revisorerna inte har någon vana av att hantera. Det kan handla om situationer som aldrig eller sällan förekommer.
Exempel på detta är situation D och F som båda i fyra av fem revisorers grider hamnade som svåra situationer. De flesta av revisorerna hade inte varit med om dessa situationer tidigare och därför känner sig mer tveksam i dessa situationer. I ovanliga situationer är det svårt att bevara oberoendet och dessa fall agerar revisorn som kontrollant och agerar för övriga intressenter. Att agera som kontrollant kan även öka det synliga och det faktiska oberoendet.
Det är lätt att bevara oberoendet i vanliga situationer. De situationer som klassas som vanliga situationer är de situationer som revisorerna handskas med ofta och vet hur de ska agera. I vår studie ser vi att situation E i samtliga revisorers grider hamnade som lätta situationer och situation C i 4 av 5 grider hamnade som lätt. I lätta situationer känner sig revisorerna sig trygga, eftersom de vet hur de får agera och det är lätt att bevara oberoendet. Samtliga revisorer nämnde även i intervjuerna att dessa situationer är vanligt förekommande.
Det finns inte många situationer i griderna som hamnat som svåra konsultsituationer. Detta innebär att revisorerna då det finns tveksamheter om en situation ställer sig som kontrollant för att på det sättet kunna bevara det faktiska och synliga oberoendet. Vi kan se på svåra
kontrollantsituationer att det finns situationer som upplevdes liknande av nästan samtliga revisorer. Flera av revisorerna nämnde att det är ovanliga situationer och att det därför är svårt att veta hur de ska agera i dessa. Om det finns situationer som är svåra att hantera, eller att någon revisor agerat på ett visst sätt i en situation kan denna situation tas upp till revisorsnämnden eller liknande instans eller belysts av Redovisningsrådet. Detta ger en guide för hur revisorer ska agera i liknande situationer och detta kan senare bli praxis som revisorerna arbetar efter. Då det finns praxis eller lagstiftat om hur revisorerna ska agera i vissa situationer kommer dessa att betraktas som lätta. Det är dock svårt att komma med lagstiftning på alla nya situationer som revisorer konfronteras med. Det är bättre, då det kommer upp situationer, att det prövas i revisorsnämnde och det bildas praxis inom området.
Senare kan det stiftas lags inom dessa situationer då det prövats ett tag och det är känt om konsekvenserna.
Revisorerna är måna om sitt eget rykte och det är det som de bygger hela sin överlevnad på.
Om de skulle tappa förtroendet från intressenterna skulle hela revisorskåren på sikt dö ut.
Revisorerna är därför måna om att bevara både det faktiska och synliga oberoendet. Vilket det som ägare eller annan intressent kännas tryggt att se att då det kommer upp några nya svåra situationer att revisorerna ställer sig som kontrollant och värnar om intressenternas intresse.
Vid flera intervjuer framkom att det skulle vara intressant att se vilka skillnader som finns mellan stora och små revisionsbyråer. Det skulle vara fruktbart att göra en liknande undersökning med revisorer i små revisionsbyråer, då dessa ofta är mer beroende av sina klientföretag är stora revisionsbyråer är. Det skulle också vara av intresse att även göra en återkoppling med revisorerna för att öka tillförlitligheten i mätningarna.
LITTERATURLISTA
Abnor, I & Bjerke, B, (1994), Företagsekonomisk metodlära, Lund: Studentlitteratur.
Anthony, R & Govindarajan, V, (1998), Management control system, Boston: McGraw-Hill Arens, A & Loebbecke, J, (1997), Auditing, New Jersey: Prentice Hall.
Dunn, J, (1996), Auditing – theory & practice, Wiltshire: Prentice Hall.
Cohen, L, (2000), Research Methods in Education, London: Routledge.
Fant, J-E., (1994) Revisorns roll: en komparativ studie av revisorers, företagsledares och aktieägares attityder till extern revision i Finland och Sverige, Helsingfors: Multiprint.
Föreningens Auktoriserade Revisorer, (2001), FAR:s Samlingsvolym 2001, Stockholm: FAR Förlag AB.
Gröjer, J-E, (1997), Grundläggande redovisningsteori, Lund: Studentlitteratur.
Hannan & Freeman, (1989), Organizational Ecology, London: Harvard University Press.
Holmquist, B, (2001), Revisorn, oberoendet & analysmodellen, Balans (10) sid. 20-32.
Häckner, E, (2001), Kartläggning av kognitiva kartor: kan aktörer vara
medforskare? Ur: En forskarhandledares örtagård, Red. av Landström, H, Mattsson, J och Helmersson, H, Lund: Lund Business Press sid. 37-62.
Jägerhorn, R, (1981), Revisorn som konsult och rådgivare, Helsingfors: Svenska Handelshögskolan.
Machintosh, N, (1994), Management Accounting and Control System, Chichester: John Wiley
& Sons Ltd.
Mellemvik, F, Monsen, N och Olson, O, (1988), Functions of Accounting – A Discussion, Scandinavian Journal of Management, Pergamon (nr. 3-4) sid. 101 – 119.
Morgan, G, (1988), Accounting as reality construction: Toward a New epistemology for accounting practice, Accounting, Organizations and Society, Pergamon (nr. 5) sid. 477 – 485.
Revisorsnämndens praxis juli 1999 – juni 2000, (2000), Uppsala: Iustus.
Ricchiute, D. N, (1992), Auditing, third edition, Ohio: South-Western Publishing Co.
Svenning, C, (1997), Metodboken, Lund: Lorentz förlag
Prop 2001/01:146 Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamheten