Vi fortsätter vidare att sammanfatta resultatet av vår tolkning av empirin utifrån den kvalitativa studien som behandlar elevernas perspektiv på hur läsundervisning prioriteras i skolan. Sammanlagt i studien hade vi 87 deltagare. I skola 1 är det 53 deltagare som har besvarat vår enkät och i skola 2 är det 34 deltagare som har besvarat enkäten. I skola 1 anser 47 av 53 deltagare att de har möjlighet till en plats att läsa i lugn och ro, och i skola 2 anser 18 elever av 34 att de har en plats i skolan där de kan läsa i lugn och ro. Majoriteten av eleverna i båda skolorna har möjlighet att få välja bok efter eget intresse. I skola 2 önskar deltagarna att få läsa mer i skolan då 18 av 34 elever har svarat ja på frågan, detta är även ett önskemål från skola 1 där 36 elever av 53 elever har svarat ja. 18 elever i skola 2 menar på att de får läsa varje dag medan 28 elever hävdar att de inte får. I skola 1 har 43 elever svarat ja på frågan om de får tid till att läsa varje dag.
I årskurs 3 skola 2 har eleverna svarat på att de får läsa klart den planerade läsningen innan lektionens slut. Dock menar läraren på att elevgruppen är stor vilket medför att läraren inte hinner med att lästräna med alla elever. De måste även bryta för rast, övergång till musik och idrott eller andra aktiviteter. Detta gör att eleverna inte hinner läsa klart det som läraren vill att de att göra.
Sammanfattningsvis har deltagarna svarat positivt på skolans arbete gällande läsundervisning. Det vill säga att majoriteten av deltagarna är nöjda med skolans sätt att arbeta med
läsundervisningen och de möjligheter som skolan ger eleverna att utveckla sin läsning. Av de samtliga deltagare hävdar 72 att de får läsa klart det planerade innan ett avbrott ska ske, dock menar 64 elever på att de inte får fortsätta sin läsning där de var vid nästa tillfälle vilket kan vara något att uppmärksamma. Utifrån deltagarnas svar i enkäterna har vi sammanfattat att eleverna ställer sig positiva till skolornas arbete gällande läsundervisning.
6 Diskussion
I denna del presenterar vi vår resultatdiskussion, metoddiskussion och slutsatser för varje forskningsfråga.
6.1
Resultatdiskussion
Studiens syfte var att undersöka hur två skolor arbetar med elevernas läsundervisning och läsutveckling. Ges eleverna de förutsättningar som de behöver för att utveckla sina
läsfärdigheter? Vi ville få elevernas synpunkter kring hur läsundervisningen är utformad. Bakgrunden till att vi ville studera elevernas läsundervisning och läsutveckling berodde på att vi själva upplevt när vi varit ute på praktik att lärarna inte hinner med att lyssna på alla elever som läser. För att få svar på våra forskningsfrågor valde vi att dela ut enkäter till eleverna för att få deras syn på läsundervisningen i skolan. Vi har också intervjuat fyra lärare och en specialpedagog för att ta reda på hur läsundervisningen går till.
I intervjuer med lärare från de båda skolorna så framgår det att de har goda tidsplaner som gynnar eleverna i det syfte att få goda läsfärdigheter. Informanterna menade på att de arbetade med effektiv läsning varje dag för att ge eleverna goda möjligheter till sin fortsatta
läsutveckling. Detta stärks av elevsvaren i enkäterna där majoriteten menar på att de får läsa varje dag i skolan, men får även välja bok efter intresse. Därigenom signalerar informanterna på båda skolorna att skolan prioriterar deras läsundervisning samt läsutveckling högt.
Dock visar elevenkäterna ett resultat som antyder på att många elever önskar att få läsa mer i skolan, vad det beror på kvarstår som en obesvarad fråga. Kan det vara så att eleverna känner att de läser för lite i skolan? Eller att eleverna har ett stort intresse för läsning som gör att de önskar läsa mer? Önskar eleverna läsa mer för att dem känner att de läser för lite hemma och behöver få mer hjälp i skolan? Många frågor förblir obesvarade då vi inte haft möjlighet att intervjua eleverna.
det då emot lärarens prioriteringar i läsundervisningen? Eller är det så att tiden inte räcker till?
En intressant prioritering av lärarna gällande elevernas läsundervisning handlade om deras arbete med nivågrupperingar som används som en undervisningsmetod på den ena skolan. Deras arbete med nivågruppering ska öka elevernas läsflyt, läsförmåga samt andra kunskaper som berör läsning. Att ha en gott läsflyt är en viktig förutsättning för att kunna uppnå andra komponenter som läsförståelse vilket i sin tur leder till avkodning menar Herkner (2018:157). Detta visar att arbetet med nivågruppering av eleverna är optimalt för elevernas läsutveckling. Att nivåanpassa grupperna enligt Säljö (2010:18) är en av den sociokulturella teorins
utgångspunkter på lärande och mänskligt tänkande. Författaren menar på att individerna lär sig hur andra utnyttjar fysiska och kognitiva resurser för att sen lära sig av de själv.
Detta skulle kunna innebära för den verksamhet som arbetar med nivågruppering att eleverna i samtliga grupper lär av varandra. Alltså vilka olika verktyg och redskap varje elev använder för att sedan prova på det själv vilket kan resultera i en ökad läsförmåga.
I samma skola som de använder sig av nivågruppering så utnyttjade de också all ledig tid för att läsa med andra elever. Lärarna som inte hade undervisning för tillfället gick in i andra klasser och var resurser för den klass som hade läsundervisning.
Informanterna på skola 1 arbetar effektivt med läsning då de försöker fånga in läsning i varje ämne för att effektivisera elevernas läsflyt.
I årskurs 1 arbetar de med en bokstav i veckan där de spårar bokstäver och ljudar tillsammans för att sedan läsa.
I årskurs tre arbetar de med ABC-klubben där de bland annat arbetar med arbetsmaterial från läromedlet. Eleverna får även en läsläxa där de får läsa ett kapitel i veckan. Detta använder sig årskurs 1 också av. Detta skapar dock ett hinder menar de då en del elever inte får stöttning hemifrån. Vissa elever kommer tillbaka till skolan utan att ha läst läsläxan. Hur skolan hanterar det fick vi inget svar på. Läsläxan blir då inte prioriterad vilket leder till att den glöms bort.
Sandell (2004:12) hävdar att föräldrarna är en viktig beståndsdel i elevernas lärande. De har samma ansvar som skolan har för sitt barns kunskapsutveckling enligt läroplanen. Som lärare ska man kunna sätta krav på föräldrarna, dock bör man göra det varsamt och ge de en chans till att få känna delaktighet. Att vara aktiv som förälder skulle kunna innebära att elevens möjlighet till läsning ökar om hemresurserna är aktiva i barnens utveckling. Om föräldrarna inte är aktiva så minskas elevens aktiva stöd hemifrån vilket är negativt för elevens
kunskapsutveckling.
I denna fråga lyfts även skolans prioritering gällande elevernas läsutveckling. Prioriteras de elever som inte får stöd hemifrån? Den ena skolan hade god samverkan med vårdnadshavare för de elever som inte får den stöttning hemifrån. Skolan hade då i samråd med
vårdnadshavare schemalagt en obligatorisk timme för de elever som behöver få hjälp med läsläxan. I den andra skolan hade de “kunskapstid”, en form av läxhjälp, som dock inte är obligatoriskt men som förespråkas av läraren. Eleverna väljer själva om de vill närvara på “kunskapstiden” för att få hjälp och stöttning av skolan.
Lärarna på båda skolorna upplever det som ett problem med att de inte har en “läshörna” för eleverna att kunna läsa i en tyst zon.
Något vi upptäckte när vi analyserade elevernas svar på frågan om de har en plats på skolan där de kan sitta och läsa i lugn och ro, var att eleverna svarade det motsatta mot vad lärarna hade svarat. Majoriteten av 87 elever som blev tillfrågade menade på att det fanns en sådan plats att läsa på. Elevernas svar i sig är positivt, då de menar på att de har en lugn zon att kunna läsa på. Dock kan frågan ha tolkats annorlunda av eleverna då ord som “läshörna” eller “grupprum” inte angavs i den enkätfråga som ställdes. Om vi hade varit mer tydliga i vår frågeställning så hade elevenkäterna kanske gett oss ett annat svar. Lärarna menade på att de är begränsade då klasserna är för stora och rummen för små. Detta resulterar i att de enbart får plats med bord och stolar och en annan hörna där läromedel och andra verktyg ska inrymmas för att det ska vara lättåtkomligt för eleverna.
Samtliga informanter använder sig av olika undervisningsaktiviteter, där de arbetar i grupper, par och individuellt med olika läsövningar.
Herkner & Fridolfsson (2018:82) menar att det är en viktig del i skolans arbete att alla elever får dagliga tillfällen där de övar och läser självständigt. Författarna skriver vidare att enskild läsning ger en ökad effekt på elevernas ordkunskaper, språkkunskaper och läsförståelse vilket också är det centrala i vår studie. Då vi ännu inte funnit något resultat på vad forskningens säger gällande omfattning i tid av effektiv läsning i veckan kan vi inte dra några slutsatser eller antaganden om antalet timmar som eleverna läser är tillräckligt.
Dock så hävdar Herkner & Fridolfsson (2018:83) att eleverna behöver läsa enskilt med effektiv läsning minst 15 minuter per dag fem dagar i veckan. Läraren ska i sambandet med elevens läsning anteckna vad eleven har läst och för vem. Detta kan göras i perioder, med ett avbrott i några veckor för att sedan återuppta arbetet.
Detta skulle kunna innebära att informanterna i vår studie behöver omforma sin undervisning om man utgår från författarnas påstående. Informant 2 arbetade med denna typen av aktivitet, dock i bara tre minuter, är det rimligt? Kollar man ur perspektivet ålder på eleverna så kan tre minuter vara rimligt. I högre årskurser bör det dock ökas till 15 minuter, vilket är det
optimala.
För att kartlägga elevernas kunskaper så använde sig lärarna i åk 1 för båda skolorna sig av Skolverkets bedömningsstöd. Bedömningsstödet görs två gånger per år samt ett screeningtest som görs av specialläraren. Bedömningsmaterialen testar elevernas olika förmåga i
bokstavskunskap, ordkunskap och läsfärdigheter.
I årskurs 3 på båda skolorna gick informanterna runt och lyssnade på varje enskild elev för att bedöma elevens läsflyt. Informanterna använde även egenskapade material som eleverna fick testas i och som de sedan använde läsförståelsefrågor till.
Herkner (2018:160) menar att lärare aktivt och regelbundet bör lyssna på när elever har högläsning samtidigt som läraren antecknar om elevens läsning. Anteckningarna kan bestå av felläsning, vilka ord eleven behöver träna på, vilka bokstäver eleven behöver träna på,
behöver revideras då tiden för att hinna lyssna på alla elever samt skriva anteckningar inte räcker till.
Resultatet har fått en stor betydelse för vår studie i den form att det knyter an våra
forskningsfrågor som vi får besvarade. Resultatet hade kunnat se annorlunda ut om vi hade valt att fördjupa oss i vilka områden som skolornas är placerade eller om vi valt att använda fler skolor och fler informanter.
Genom att belysa det positiva resultatet vi har fått i studien kan skolorna även ta del av elevernas perspektiv samt ges en inblick i hur deras verksamhet ser ut då man oftast glömmer bort det i all undervisningstid och andra krav man är erlagd att göra som lärare.
Vi tror att enkätstudier görs alltför sällan med eleverna för att få ett perspektiv på deras upplevelse av ett fenomen i skolan.
När vi utgår från de data har samlat in, kan vi se att majoriteten av de elever som valt att medverka i vår studie fick läsa varje dag och vill läsa varje dag. Samtliga data ger oss en bild av att eleverna känner att de har en positiv uppfattning till läsning samt att de ges stöttning för att behålla den goda läslusten.