Tabell 2 skapad av Lisa Larsson och Amanda Rietz
ID Struktur System Tvingande/Imiterande/Normativ Strategi Alfa X X X Beta X X X Gamma X X X Delta X X X X Epsilon X X X Zeta X X X X Eta X X X Theta X X X Resultat 2/8 8/8 2/8 7/8 7/8
Struktur: Om den strukturella kolumnen är ikryssad innebär att respondenten anser att det är
enklare att implementera molnbaserade ERP-system i organisationer som har en mekanisk struktur.
System: Om system kolumnen är ikryssad i någon av cellerna innebär det att respondenten har
27
I system kolumnen från vänster till höger är den tvingande isomorfismen, den imiterande isomorfismen och längst till höger den normativa isomorfismen.
Tvingande isomorfism: om denna kolumn är ikryssad innebär det att den empiriska data visat att leverantören verkar som en isomorfism genom att leverera molnbaserade ERP-system. Respondenterna menar därmed att organisationer som implementerar ett standardiserat system förändras och blir mer lik den strukturen efter implementeringen.
Imiterande isomorfism: om denna kolumn är ikryssad har respondenten uttryckt att organisationen blir begränsad av själva ERP-systemet som är molnbaserat.
Normativ isomorfism: om den normativa isomorfismen är ikryssad har respondenten uttryckt att det kommer finnas ett naturligt motstånd från IT-avdelningen i organisationen som gör övergången till molnbaserade ERP-system.
Strategi: Om den strategiska kolumnen är ikryssad har respondenten angett att strategin som
28
5.0 ANALYS
I detta kapitel presenteras en analys av det teoretiska underlaget och empiriska materialet, som är uppdelat i kontextvariablerna struktur, system och strategi. Det presenteras en diskussion angående analysen och slutligen presenteras en uppdaterad modell som ligger i grund till slutsatsen i kapitel 6.
5.1 Struktur
Enligt det teoretiska analysverktyget baserat på tidigare forskning (Morton & Hu, 2008; Burns och Stalker, 1961) bör det vara enklare för en organisation att implementera ett standardiserat system om den organisatoriska strukturen är centraliserad och rigid, alltså mekanisk. Detta är för att strukturen redan liknar den struktur som återfinns i det standardiserade ERP-systemet, och för att beslutsfattandet i en mekanisk organisation sker på ett ställe i organisationen. Enbart två av åtta respondenter (Delta och Eta) stödjer den tidigare forskning som det teoretiska analysverktyget bygger på, baserat på Morton och Hu (2008) detta kan innebära att den organisatoriska strukturen inte påverkar implementationen av ERP-system eller en övergång från platsbaserade ERP-system till molnbaserade ERP-system. Delta och Eta stödjer modellen verkar till största grad inom en bransch, men de är inte systemberoende. För respondenten som kommer från företag Delta kan det stöd för den tidigare forskningen från Woodward (1965) i Eriksson-Zetterquist med fl. (2015) som kan bero på att tillverkningsindustrin är stabil och inte påverkats lika mycket av digitaliseringen som andra branscher. Respondenten som representerar företag Eta är mest verksam inom energi, en bransch som är väldigt monopolistisk och kan verka vara relativt stabil. Svaret från Delta kan även delvis bero på att respondenten är systemberoende och att just det systemet eller att den specifika leverantören, vilket är fallet här. För respondent Eta stämmer det inte att företaget är systemberoende, och menar att det är beroende på bransch. Då det enbart är två (Delta och Eta) av åtta respondenter som stödjer den tidigare forskningen att en mekanisk struktur kan ha enklare för en övergång från platsbaserade ERP-system till molnbaserade ERP-system där organisationen verkar i en stabil bransch. För de sex respondenter som motsäger den tidigare forskningen, har de alla gemensamt att de är verksamma inom flera branscher. Respondenterna Alfa, Beta, Gamma, Epsilon, Zeta och Theta motsäger det teoretiska analysverktyget, alltså forskningen av Morton och Hu (2008) som är systemberoende eller inte vilket stärker argumentet att behovet av grad av centralisation kan bero på hur stabil branschen är, vilket stödjer forskningen från Woodward (1965) i Eriksson- Zetterquist med fl. (2015). Respondenten som representerar organisationen Alfa menar att flexibilitet krävs, vilket motsäger den tidigare forskningen, men påstår att det beror på branschen, vilket stödjer den diskussion som genererats av det empiriska underlaget. Respondentens Alfa påstående stöds av ytterligare två respondenter (Beta och Gamma). Företag Epsilons respondent påstår att både mekaniska och organiska organisationer gör övergången, men nämner inte vilken av dem som verkar ha fördelar vid övergången. Respondenterna från företag Epsilon, Zeta och Theta menar att marknaden är föränderlig, och menar att flexibilitet krävs vilket liknar den organiska strukturen. Detta stöds även av Sohelia m.fl. (2014) som menar att konkurrensfördelar uppnås genom ERP-system och organisatorisk smidighet.
29
Många av respondenterna nämner att anpassning och legacy som organisationer har i det befintliga platsbaserade ERP-systemet kommer att påverka komplexiteten vid övergången till molnbaserade ERP-system.
Respondenten från företag Zeta menar att det även beror på vad organisationen vill åstadkomma i det nya ERP-systemet i form av anpassning. Det empiriska underlaget visar att Dimaggio och Powell (1983) tvingande isomorfism skulle kunna betraktas som ERP-leverantörer som Alpha beskriver att en organisation har en molnleverantör som kommer kunna “tvinga” en organisation att göra uppdateringar, även om organisationen inte är redo för uppdateringen, som stärks av alla respondenterna som mer eller mindre nämner det. Detta kan liknas vid den tidigare forskningen från Arnasen (2013) som bygger på att organisationer blir mer lika vid användning av molnbaserade ERP-system. Det stödjs även av Liang m.fl. (2006) som menar att tvingande isomorfism vanligtvis kommer från leverantörer. Meyer och Rowan (1977) menar att isomorfism kan leda till att organisationer blir framgångsrika och överleva. Respondenten Eta nämner att det kan finnas tvingande tryck från nationella eller internationella organ som ställer krav på organisationer, som kan ses som ännu en aspekt i DiMaggio och Powell tvingande isomorfism. Gamma menar att det krävs en låg grad av anpassning av systemet som skulle kunna menas att ju mer standardiserat system organisationerna har, ju lättare kommer det vara med molnbaserade ERP-system. Det framkommer i det empiriska underlaget att respondenter menar att organisationer inte tjänar något på att vara unika gällande IT, vilket Delta respondenten uttrycker som att IT-drift sällan ingår i en affärsidé.
Tre av respondenterna nämner att en av fördelarna med en övergång från platsbaserade ERP- system till molnbaserade ERP-system är att organisationen skapar frigörelse av resurser, detta på grund av den automatik som molnlösningar kan skapa. Alla respondenter bortsett från Eta nämner att det är ett naturligt motstånd från IT-avdelningen. Respondent Eta nämner att det antagligen är säkrare att låta leverantören förvalta organisationens data än att låta den egna IT- avdelningen göra det. Majoriteten (7/8) av alla respondenterna nämner alltså i mer eller mindre grad att det kommer vara ett inbyggt och naturligt motstånd från IT-avdelningen i organisationen. Det kan stärkas genom DiMaggio och Powell (1991) som beskrivs i Eriksson- Zetterquist m.fl. (2015) som menar att människor ibland agerar utan att vara medvetna om det, det skulle tendera att vara så gällande normativ isomorfism. Vidare kan det empiriska underlaget, som menar att motståndet kommer från IT-avdelningen, det skulle kunna vara en utmaning för organisationer inför och under en övergång till molnbaserade ERP-system, och visa på att det empiriska underlaget stödjer Meyer och Rowan (1977) menar att för en förändring ska vara framgångsrik så bör alla inom organisationen tala samma språk. Det kan stärkas av Yigitbasioglu (2015) som menar att imiterande isomorfism kan påverka ledningen i en organisation för att göra en förändring, som exempelvis att ändra ERP-system. Det framkommer det att två av respondenterna Beta och Zeta som menar att organisationer kan bli begränsade med ett molnbaserat ERP-system, det kan ses som en typ av imiterande isomorfism, då organisationer kan känna en viss osäkerhet med det nya ERP- systemet som skulle kunna resultera i att organisationen blir mer av en imiterande verksamhet.
5.3 Strategi
Sju av åtta respondenter menar att det krävs att det finns fler dimensioner för att lyckas med övergången till molnbaserade ERP-system. Majoriteten (7/8) av alla respondenter menar att den bästa strategin involverar både organisations systemet och människorna i det. Det krävs även flexibilitet, vilket kan stärka det teoretiska underlaget som menar att flexibilitet är en del av faktorerna inom smidighet som kan kopplas till att organisationerna bör ta hänsyn till vid en
30
övergång till molnbaserade ERP-system. Sohelia m.fl. (2014) utvärderar smidighet, vilket är synonymt med flexibilitet och identifierar fem kriterier: ansvar, flexibilitet, kompetens, hastighet och kostnadseffektivitet. Åtta av åtta respondenter nämner kostnadseffektivitet och att det är mer fördelaktigt i molnbaserade ERP-system än i platsbaserade ERP-system.
Det empiriska underlaget stödjer därmed Sohelia m.fl.’s tidigare forskning om att organisationer bör vara smidiga för att uppnå konkurrensfördelar, det vill säga, syftet med ERP- systemet. Respondenterna (Epsilon, Zeta & Theta) nämner att organisationen behöver kunna svara snabbt på marknadsförändringar, vilket kan kopplas till kriteriet hastighet inom smidighet. Epsilons respondent uttrycker att organisationer bör nyttja flexibilitet i samband med bytet, och undersöka på marknadssituationen och sina egna rutiner och processer gällande strukturen. Respondent Zeta menar att en förändrad målbild från konkurrenter kan göra att det krävs ett molnbaserat system, vilket är en del av marknadssituationen.
Forskningen av Trkman (2010) stöds av det empiriska underlaget och respondenterna Alfa, Gamma, Delta, Epsilon och Zeta menar att organisationer efter implementeringen av molnbaserade ERP-system får frigörelse av resurser som resulterar i att organisationen kan fokusera mer på kärnverksamheten. Deltas respondent säger att det kan underlätta arbetsprocessen, medan respondent Zeta påstår att beslutsprocesser kan bli kortare genom molnbaserade ERP-system. Den tidigare forskningen av Trkman menar att kärnprocesserna bör identifieras för att förstå vilka processer som kan vara standardiserade och vilka som bör vara flexibla. Detta kan kopplas till forskningen inom system, där enbart två av åtta respondenter stödjer den imiterande institutionaliseringen, vilket därmed menas med att respondenternas inte anser att de likheter som ERP-systemet skapar mellan organisationer är ett problem. Trkman menar vidare att organisationer bör anpassa sina processer med sin omgivande miljö och säkerställa flexibilitet och kontinuerliga anpassningar av organisationens kärnprocesser. Organisationernas processer ska i sin tur kopplas till det informationssystem som används. Detta återfinns i det empiriska materialet, där respondenter menar att leverantören i molnlösningen kommer tvinga organisationer att göra uppdateringar, detta menas med att leverantören tar kontroll över hur organisationens processer ser ut.
Albu m.fl. (2015) undersöker kontextvariabler, men har fokuserat på hur passformen mellan kontextvariablerna och ERP-systemet påverkar organisationens prestationer, alltså konkurrensfördelar. Forskarna undersöker struktur, organisatoriska kontrollsystem (system) och strategi som kontextvariabler och menar att passformen är nödvändig för att uppnå konkurrensfördelar. Det stöds av samtliga respondenter (8/8) som menar att den tvingande isomorfismen, förändrar strukturen och gör den mer lik det standardiserade systemet. Studien av Albu m.fl. visar även att en försiktig inställning till adaption av ERP-system i kombination med omfattande leverantörsstöd kan bidra till lyckad implementation av ERP-systemet men även till att organisationerna överträffar sina konkurrenter och lyckas i en turbulent miljö. Den försiktiga inställningen kan tolkas som vad respondenterna nämner i den strategiska variabeln, att de ska vara mer än en dimension, till exempel nämner respondent Gamma att det krävs förändringsledarskap som balanserar människor, IT och systemet inom organisationen, detta stöds av alla respondenter förutom respondent Beta, dock säger respondenten att nya lösningar krävs när organisationer växer.
5.4 Diskussion 5.4.1 Struktur
Två av åtta respondenter stödjer Morton och Hu (2008) som innebär att organisationer har lättare att implementera molnbaserade ERP-system, med en mekanisk organisationsstruktur.
31
De resterande sex respondenter motsäger Morton och Hu, och menar att det krävs en mer flexibel struktur för att ha en lättare övergång till molnbaserade ERP-system. De sex respondenterna menar att det krävs att organisationen som står inför ett systembyte är flexibla, och det kan kopplas till den organiska strukturen som Sohelia m.fl. (2014) som menar att konkurrensfördelar uppnås genom ERP-system och organisatorisk smidighet. Den organiska strukturen kan tolkas som att vara den mest lämpade inför ett byte till molnbaserade ERP- system, baserat på det empiriska materialet. Dock visar det empiriska materialet att det att det förefaller vara mer sannolikt att det beror på hur volatil den specifika branschen är som organisationer verkar i. Krävs det att organisationer har organisk struktur om de verkar i volatila branscher för att enklare göra en övergång från ett platsbaserat ERP-system till molnbaserade ERP-system? Woodward (1965) i Eriksson-Zetterquist m.fl. (2015) menar att det krävs flexibilitet för en föränderlig bransch skulle det kunna tyda på det. Den mekaniska strukturen anses vara mer rigid det vill säga stelbent, och kan ses som mindre flexibel, detta skulle ju kunna tyda på att den organiska strukturen är mer passande än mekaniska. Det finns tecken på att det är beroende på bransch och hur stabil den branschen är, som Eta som arbetar i en mer stabil bransch ansåg att det vara bättre med mekanisk. Respondenten som representerar organisationen Alfa menar att flexibilitet krävs, vilket motsäger den tidigare forskningen, men påstår att det beror på branschen, vilket stödjer den diskussion som genererats av det empiriska underlaget. I de branscher som ännu anses vara stabila, fungerar övergången bäst om organisationsstrukturen är mekanisk, den tidigare forskningen är gjord på militär branschen, vilken kan till synes verka stabil då den är beroende av politiska beslut.
5.4.2 System
Det finns empiriskt stöd för (DiMaggio och Powell 1983; Arnasen 2013 och Liang m.fl. 2006), DiMaggio och Powell menar att tvingande isomorfism skulle kunna betraktas som ERP- leverantörer, och Arnasen menar att organisationer blir mer lika vid användning av molnbaserade ERP-system vilket Liang m.fl. menar att tvingande isomorfismen vanligtvis kommer från leverantörer. Det empiriska stödet kommer från mer eller mindre alla respondenter som nämner att organisationer blir mer lika varandra av att anpassa sig till ett standardiserat system. Detta resulterar i att många organisationer blir lika varandra, frågan är hur det påverkar organisationerna? Studien finner inte någon problematik i att organisationer blir lika varandra av det molnbaserade ERP-systemet. Alltså den imiterande isomorfismen vilket grundar sig i Yigitbasioglu (2015) som menar att imiterande isomorfism kan påverka ledningen i en organisation för att göra en förändring, som exempelvis att ändra ERP-system. Imiterande isomorfism kan tolkas som det molnbaserade ERP-systemet, som är standardiserad i sin natur, eftersom organisationer får naturligt ett imiterande system vid valet av molnbaserade ERP- system. Att detta inte framkommer som en problematik i det empiriska underlaget kan bero på den infallsvinkel som studien tar, från konsult perspektivet, det finns en risk att organisationerna själva skulle anse det som problematiskt att likna sina omgivande konkurrenter rent systemmässigt. Hur kommer organisationerna kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga när organisationer inom samma bransch eller fält har liknande processer, finns det en risk att det platsbaserade ERP-systemet, möjliggjorde att organisationer var mer unika?
Meyer och Rowan (1977) menar att isomorfism kan leda till att organisationer blir framgångsrika. Det kan kopplas till det empiriska materialet från Respondent Eta, som nämner krav som en omvärldsfaktor, vilket skulle kunna vara en aspekt som organisationer bör ta hänsyn till vid en övergång till molnbaserade ERP-system. En annan aspekt som organisationer bör ta hänsyn till framkommer i det empiriska underlaget, vilket är den normativa isomorfismen som kommer från DiMaggio och Powell (1991) som beskrivs i Eriksson-Zetterquist m.fl.
32
(2015). Detta kan vara en faktor till det naturliga motstånd som kommer från IT-avdelningen, vilket alla respondenter påpekar förutom två (Beta och Eta). Detta kan ses som ett verifierande i DiMaggio och Powells normativa isomorfism, då det kan tolkas som att personalen inom IT- avdelningen har liknande professionell bakgrund, som kan ingå i ett nätverk.
5.4.3 Strategi
Eftersom den imiterande isomorfismen inte framkommer som ett problem i systemdiskussionen, och det empiriska underlaget stödjer Sohelia m.fl. (2014) forskning som menar att organisationer behöver vara smidiga och flexibla för att uppnå konkurrensfördelar, kan det tolkas som att de processer som kan vara flexibla ligger utanför ERP-systemets gränser. Dock finns det i det empiriska underlaget meningar om att hela organisationens processer ska finnas i ERP-systemet. Detta kan även innebära att det empiriska underlaget menar att det inte är i processerna, som konkurrensfördelar skapas.
Trkman (2010) menar att organisationer bör anpassa sina processer med sin omgivande miljö och säkerställa flexibilitet och kontinuerliga anpassningar av organisationens kärnprocesser. Organisationernas processer ska i sin tur kopplas till det informationssystem som används. Respondenter i det empiriska underlaget menar att leverantören i molnlösningen kommer tvinga organisationer att göra uppdateringar, detta menas med att leverantören tar kontroll över hur organisationens processer ser ut. Detta medför att organisationer enbart har kontroll över sina egna processer som ligger utanför systemet, och därmed får anpassa processerna till systemet och inte tvärtom.
Albu m.fl. (2015) undersöker kontextvariabler, men har fokuserat på hur passformen mellan kontextvariablerna och ERP-systemet påverkar organisationens prestationer, alltså konkurrensfördelar. Åtta av åtta respondenter menar att den tvingande isomorfismen, förändrar strukturen och gör den mer lik det standardiserade systemet. Vilket kan tyda på att passformen mellan ERP-systemet och den organisatoriska strukturen är viktig, detta stödjer den tidigare forskningen. Albu m.fl. visar även att en försiktig inställning till adaption av ERP-system i kombination med omfattande leverantörsstöd kan bidra till lyckad implementation av ERP- systemet men även till att organisationerna överträffar sina konkurrenter och lyckas i en turbulent miljö. Den försiktiga inställningen kan tolkas som vad respondenterna nämner i den strategiska variabeln, att de ska vara mer än en dimension, till exempel nämner respondent Gamma att det krävs förändringsledarskap som balanserar människor, IT och systemet inom organisationen, detta stöds av alla respondenter förutom respondent Beta, dock säger respondenten att nya lösningar krävs när organisationer växer.
5.5 Uppdatering av analysverktyget
Kontextperspektivet som Lawrence och Lorsch (1967) beskriver utgår från att det inte finns ett ultimat sätt att organisera sig, utan att det beror på omvärldsfaktorer. Detta har i studien stöd av det empiriska underlaget. Det empiriska underlaget visar att strukturen beror på branschens volatilitet, systemet beror på struktur och institutionaliserings faktorer och strategin som organisationen anammar beror de föregående, alltså organisationsstruktur och system. Alltså finner studien stöd för kontextperspektivet.
Den andra modellen som används i studien är McKinseys 7S modell av Waterman och Peters (1980), där de faktorer som främst påverkas från ett externt perspektiv är de hårda S:en, som
33
undersöks i studien, struktur, system och strategi. Modellen menar att alla variabler behöver tas hänsyn till av en organisation, om de ska lyckas implementera en förändringsstrategi.
I det empiriska materialet finner studien stöd för McKinseys 7S modell, även om enbart delar av modellen har blivit undersökt. Empirin visar tydligt i den strategiska variabeln, att flera dimensioner behöver visas hänsyn för att övergången ska lyckas. Det som nämns i det empiriska materialet är att organisationssystem, människorna i systemet och IT måste kombineras för att lyckas med implementationer av ERP-system.
Det teoretiska analysverktyget som presenterades i den teoretiska referensramen har efter den empiriska datainsamlingen och analys bevisats vara i behov av efter modifieringar.
Det som framkom i analysen var att den tidigare forskningen gav stöd till delar av teorin medan andra delar inte hade något empiriskt stöd.
I den strukturella variabeln fanns det inget empiriskt stöd för den tidigare forskning som baserades på Morton och Hu (2008) som menar att organisationer med mekanisk struktur skulle ha enklare att implementera ett standardiserat ERP-system. Inom den strukturella variabeln upptäcktes dock stöd för Woodward (1965) i Eriksson-Zetterquist med fl. (2015) som menar att strukturen påverkas av volatiliteten inom branschen som påverkar vilken struktur som anses