Sammanställning av intervjuer och observationer från Ung Fritid

Det primära arbetet med jämställdhetsintegrering på Ung Fritid består av att föra statistik. Det finns ett in-checkning system på fritidsgården där besökarna kan välja alternativen ”man”, ”kvinna” och ”annat”. På detta sätt förs statistik på antalet besökare. Personalen ger en bild av att besökarna normalt sätt består av 70 procent killar och 30 procent tjejer, men under tiden jag var på plats bestod besökarna av 90 procent killar och 10 procent tjejer. Det framkom även att det har skett en förskjutning på fritidsgården, där det inte längre är samma grupp ungdomar som är besökare som det var när verksamheten startade upp för ca två år sedan. Innan var de främsta besökarna från närområdet och ungdomar från Vitra Skolan och Västra Hamnen skolan, som också är dem två skolarna som finns i området. Målgruppen fritidsgården riktar sig till är ungdomar i 12–18 års ålder. Idag är det ungdomar från alla delar av staden som besöker verksamheten. Personalens beskrivning av deras fritidsgård är att besökarna är en liten representation av Malmös mångfald. De beskriver också att tjejerna som besöker fritidsgården oftast är från närområdet eller centrala Malmö, och att några få kommer från andra stadsdelar. För killarna är det snarare tvärtom, få killar från närområdet och majoritet från andra stadsområden. Det överensstämmer med mina observationer.

På fritidsgården finns det en mängd olika aktiviteter, allt från pingis, biljard, playstation, sällskapsspel, pyssel, dans, grillkvällar, disco, utflykter etc. Olika typ av aktiviteter lockar ungdomarna, detta framgick även under jämställdhetsnätverksträffen bland fritidsledarna i staden. Det har framgått vid både observationer och intervjuer att planerade och strukturerande aktiviteter drar till fler tjejer, och att det inte spelar lika stor roll för killarna. Det finns inga preferenser som avgör om killarna besöker fritidsgården.

Könsuppdelad statiskt förs på deltagarna vid aktiviteter som görs utanför fritidsgården, men inte vid aktiviteter som genomförs på fritidsgården, exempelvis under en grillkväll. Vid aktiviteter utanför verksamheten med begränsade antal platser, fördelas platserna jämnt mellan

29 könen. Vid observationen på jämställdhetsmötet framgår det att mycket av helgaktiviteterna som görs har flyttat in till fritidsgården och det lockar inte dit tjejer.

Under intervjuerna och observationerna kretsade många av mina frågor kring personalens förståelse för jämställdhet och intersektionalitet, och hur Ung Fritid svarar upp mot de nämndmål som finns för fritidsverksamheten. I intervjuerna framgick det att utöver den könsuppdelade statistiken som förs på besökare gör de jämställdhetsanalyser två gånger per år. I år har man hunnit göra en analys som fokuserar på hur lokalerna och aktiviteter används, och har kunnat se att vissa delar av lokalen inte alls används av tjejerna. Åtaganden för att utjämna dessa synliga skillnader har också formulerats i analysen. Fokus i analysen är att utjämna dessa skillnader genom att identifiera vad som orsakar att tjejer inte utnyttjar fritidsutbudet och därefter att uppmuntra ungdomarna att ta del av fritidsutbudet som finns. Personalen är medvetna om stereotypa föreställningar kring kön och försöker i sitt arbetssätt bryta de traditionella föreställningar kring kön som är tydliga på fritidsgården. Utöver de dokumenterade analyserna, menar personalen att analyser utifrån jämställdhet och likvärdighet görs kontinuerligt och samtalas om vid personalmöten. Jag ställde frågan varför analyserna fokuserar på mätbar data. Jag citerar personal;

” Vi gör andra analyser utöver det som kan mätas med siffror. De är lite det som är tunga arbetet. Att arbeta med att ge fem platser till tjejer och fem platser till killar och så är det jämställt… det är det enkla arbetet… vi vill heller inte tänka att det bara är man och kvinna utan vi tar alltid med i beaktandet att det kan finnas något annat också. Sen i vårt arbete när vi jobbar aktivt med dem här frågorna, så kan det upplevas kontraproduktivt när cheferna är ute efter mätbara siffror som vi inte kan representera, för stor del av vårt arbete går inte att mäta, det är omätbart, och då kan man ibland känna att de kanske inte betyder någonting för de vill ha mätbara siffror på politisk nivå”84

Av ovanstående citat kan jag tyda att andra analyser görs men redovisas inte. Dock framgick det vid intervjuerna att en bredare analys av jämställdhetsarbetet med en intersektionell ansats inte har gjorts, utan att fokus är på det binära könet med inslag av en medvetenhet om andra maktordningar i samhället. Ytterligare ett citat från personalgruppen som bekräftar detta;

”… när vi tänker att vi ska arbeta med jämställdhet så arbetar vi utifrån gruppen man och gruppen kvinna. Sen att vi jobbar med att försöka inkludera alla och se individen, de gör vi

84 _{Intervju med personal på Ung Fritid, 26 april 2018. Intervjupersoner namnges inte. Se avsnitt ”2.3}

30

kontinuerligt.. men när vi ska redovisa resultat och tänka kring jämställdhetsarbetet så hamnar fokus på de stora grupperna”85

Vad gäller jämställdhetsanalyserna, görs de utifrån det som personalen anser vara aktuellt vid tillfället dokumentationen ska göras och man skiftar fokus på områden beroende på vad tidigare analyser handlat om. Det intersektionella perspektivet är heller inte något område som hela personalgruppen har grepp om. I samtalen med personalen framgick även att det saknas kunskap i hur en intersektionell analys görs. När jag ställde frågor om de tagit upp begreppet intersektionalitet tidigare är de tveksamma. Jag har valt att citera ett svar från personalgruppen;

” Nej.. faktiskt inte… ingen har nämnt intersektionalitet. Mycket av hur arbetet utformas, hänger på vår kunskap och vårt bagage och vad vi tänker jämställdhet ska lösa för problem… vi hittar metoder och förhållningsätt som vi tänker vi kan arbeta med.. vi scannar av var fokus ska hamna på vår verksamhet…”86

Dock kan jag vid andra uttalanden se att det finns en medveten förståelse kring andra maktstrukturer än kön. Jag citerar personal;

”Jämställdhet för mig handlar om att bryta maktstrukturer, gentemot kön, socioekonomiskt svaga, gentemot ålder.. lika förutsättning oavsett vad.. mycket för mig handlar om att stärka vissa grupper inom olika områden.. exempelvis har vi tjejer som är överrepresenterade på högskola och universitet, men de inte så många med annan etnisk tillhörighet, att stärka den gruppen också… där många kanske känner att de måste jobba istället för att studera…”87

Detta uttalande säger att lika villkor ska gälla för kvinnor och män och att man har kännedom om diskrimineringsgrunderna. Men här resoneras det inte kring hur kön och andra bakgrundsvariabler samspelar med varandra och som gör att personer utsätts för olika maktförhållanden i olika kontexter.

En annan intressant aspekt som blev tydlig i samtalen med personalen handlar om de skillnader de kunde se bland besökarna. Personer med en viss bakgrund blev tillskrivna vissa egenskaper utifrån exempelvis etnisk bakgrund. Som exempel kan nämnas ett samtal om machokultur och makt kopplat till framförallt killar från mer socioekonomiskt utsatta områden. Merparten av de killarna hamnade också, mycket slarvig definierat, också i kategorin ”annan etnisk bakgrund”.

85_{Intervju med personal på Ung Fritid, 25 april 2018.} 86_{Intervju med personal på Ung Fritid, 26 april 2018.} 87_{Intervju med personal på Ung Fritid, 26 april 2018.}

31 Det talades om att machokulturen i den gruppen är stark och att det förekom situationer där killar från den gruppen tydligt demonstrerade sin makt gentemot killar från gruppen ”etniska svenskar”.