I tabell 1 ses en sammanställning av alla studiers resultat gällande skillnaden mellan före och efter närarbete. I studien av Moulakaki et al. (2017) mättes
ackommodationsresponsen med en aberrometer. I studien av Park et al. (2014) och Elias et al. (2019) mättes ackommodationsresponsen med BKC. I studien av Wolffsohn et al. (2011) mättes ackommodationsresponsen med en autorefraktor. I studien av Collier och Rosenfield (2011) mättes ackommodationsresponsen med en open field optometer. Ackommodationsamplituden i studien av Park et al. (2014) mättes både binokulärt och monokulärt.
Tabell 1: 4.6 Sammanställning av resultaten från samtliga studier, före och efter närarbete. Ackommodationsresponsen mättes på olika sätt i samtliga studier. Mätningar som inte utförts anges som ”- ”.
Moulakaki et al. (2017) Park et al. (2014) Wolffsohn et al. (2011) Collier och Rosenfield (2011) Elias et al. (2019)
Antal deltagare (n = ) 18 63 21 20 34 Ålder 25-30 år 20-28 år 20-34 år 22-30 år 18-28 år Avstånd till objekt 25 cm 40 cm Efter patientens bekvämlighet 50 cm I headset Närarbete Mobiltelefon 10 min Surfplatta 10 min Bokläsning 30 min Mobiltelefon 30 min Text på papper 30 min Datorskärm 30 min VR-headset 30 min
Ack.amp - - Ingen förändring Minskning
monokulärt Ingen förändring - -
PRA - - Ingen förändring Ingen förändring - - -
NRA - - Ökning Sänkning - - -
Ack. respons Ingen förändring Ingen
förändring Ingen förändring
Ökning i
underack. Ingen förändring Ingen förändring Ökning i överack.
5 Diskussion
Sökandet efter studierna var besvärligt då få studier kunde hittas på hur närarbete påverkar ackommodationen. Trots att flera studier om ackommodationen, närarbete samt myopi finns, var inte syftet med denna studie att undersöka hur myopiutvecklingen påverkas av ackommodationen och närarbete. Fokus i denna studie var främst att
undersöka hur ackommodationen förändrades före och efter närarbete oberoende av refraktionsfel, och till följd av detta kunde få studier hittas. Flera databaser fick
utnyttjas, vilket är en fördel då både databasen PubMed och OneSearch hade begränsat med studier om ackommodationens påverkan före och efter närarbete. Resultaten som förväntades av denna studie var att närarbete skulle ha en viss påverkan på
ackommodationen. 30 minuter är inte ett långvarigt närarbete, men trots detta
förväntades att en viss påverkan på ackommodationen skulle ske då det är givet att ett långvarigt närarbete tröttar ut ögonen (Salvendy, 2012). Förväntningarna av studien och det erhållna resultatet stämmer till viss del.
I tabell 1 visas vilka olika mätningar som utförts i studierna, en gemensam nämnare för alla studier är ackommodationsresponsen och därför kan slutsatser endast dras om ackommodationsresponsen i denna studie. Studierna av Moulakaki et al. (2017), Wolffsohn et al. (2011) samt Collier och Rosenfield (2011) påvisade inga signifikanta förändringar i ackommodationen före och efter närarbete medans studierna av Park et al. (2014) samt Elias et al. (2019) påvisade signifikanta förändringar i bland annat ackommodationsresponsen. Att resultaten skilde sig åt kan bland annat bero på att i varje enskild studie var både lästiden och avståndet för föremålen olika. Studien av Elias et al. (2019) visar att ett väldigt kort intensivt arbetsavstånd och 30 minuters närarbete kan påverka ackommodationen, vilket tyder på att kombinationen av kort avstånd och lång lästid faktiskt kan ha betydelse.
I studierna användes både digitala medier och text på papper för att stimulera ackommodationen. I studien av Park et al. (2014) där ackommodationen jämfördes mellan bok och mobiltelefon gav bokläsning i de flesta fallen, förutom vid mätning av NRA, ingen signifikant förändring före som efter närarbete medans det vid
mobilanvändning gav i fler fall en signifikant förändring. Detta kan bero på att en konstant ögonrörelse sker vid mobiltittande, vilket gör att ögonen blir mer ansträngda (Miranda, Nunes-Pereira, Baskaran, & Macedo, 2018). En annan orsak kan även vara
att i denna studie fick deltagarna kolla på en film med undertext i en 4,0 tum stor mobiltelefon. Kombinationen av skärmens storlek, film och liten textstorlek kan ha en eventuell påverkan på ackommodationen. I en tidigare studie påvisades att elektroniska föremål som har ett kortare avstånd och mindre skärmstorlek medför mer ögonrörelser medans elektroniska föremål som har större skärm och längre avstånd minskar
ögonrörelserna och därmed ackommodationsbehovet samt konvergensen (Miranda et al., 2018).
Refraktionsfel kan också ha en verkan på ackommodationen. Detta har konstaterats i en studie av Harb et al. (2006) där det visade sig att den ackommodativa responsen under långvarigt närarbete var större hos myoper jämfört med emmetroper. I en annan studie fastställdes även att myoper visade en större underackommodation för att de är mindre känsliga för oskärpa (Rosenfield & Abraham‐Cohen, 1999).Okorrigerade hyperoper tenderar att ha en ostabil ackommodativ respons, vilket påvisas i en tidigare studie (Roberts, Manny, Benoit, & Anderson, 2018). I respektive studie som analyserats framgår inte vilket refraktionsfel deltagarna har vilket också kan vara en orsak till resultatet som framkommit.
Pupillstorleken ändras beroende på skärmens ljusstyrka och en högre ljusstyrka ökar ackommodationsresponsen (Just, Carpenter, & Miyake, 2003; Schmid, 2020). I studierna av Park et al. (2014), Collier och Rosenfield (2011) samt Elias et al. (2019) har belysningen i både rummet och på skärmen tagits i hänsyn till. Om jämförelse mellan studien av Moulakaki et al. (2017) och Wolffsohn et al. (2011) ska göras med studien av Collier och Rosenfield (2011) har dock ingen signifikant förändring i ackommodationen skett i någon av studierna, trots att belysningen togs i hänsyn till i sistnämnda studie. Därför är det svårt att veta i vilken mån ljusstyrkan har påverkat resultaten i denna studie.
Studien av Elias et al. (2019) visade en statistiskt signifikant ökning i
ackommodationsresponsen efter närarbete, detta kan vara till följd av att mobiltelefonen är placerad i ett VR-headset, denna typ av föremål har inget omgivande stimuli och har belysning endast från mobiltelefonen då allt är väldigt instängt. Kombinationen av att det är kort arbetsavstånd och lång lästid påverkar ackommodationen avsevärt.
Studiepopulationen kunde variera i studierna, det kunde vara allt från 18 till 63 personer. I studierna av Moulakaki et al. (2017), Wolffsohn et al. (2011) samt Collier och Rosenfield (2011) var studiepopulationen runt 20 deltagare. Nackdelen med små studier är att den statisktiska styrkan är låg och meningsfulla slutsatser kan vara svårare att dras utifrån resultaten. Även lästiden i studierna varierade, i Wolffsohn et al. (2011) studien var lästiden 10 minuter medans det var 30 minuter i resterande studier. I studien av Wolffsohn et al. (2011) kan lästiden vara en potentiell felkälla då ögat inte hinner bli trött efter så kort tid. I studien av var tanken att avståndet mellan mobil och deltagare skulle vara fixerat, en potentiell felkälla med detta kan vara att eftersom skärmen är så liten kommer deltagaren automatiskt vilja flytta närmare skärmen för att se bättre.
Studierna av Park et al. (2014) och Elias et al. (2019) har använt BKC som mätmetod för att beräkna ackommodationsresponsen. BKC är en subjektiv mätmetod och hänger mer på patientens svar, vilket har sina nackdelar då suddigheten på linjerna kan
uppfattas olika av varje enskild individ. Objektet som betraktas är även inte bra, då linjer inte är ett bra ackommodationsstimuli.
Resultatet är varierande mellan studierna, detta kan vara till följd av att det användes olika föremål till att mäta ackommodationen, en del mätningar utfördes manuellt och andra med apparater. De manuella mätningarna kan skiljas mellan utförare och hur snabbt optotyperna flyttas vilket kan vara en felkälla och en bidragande faktor till resultatet. Arbetsmiljön var även olika i studierna, en del studier tog hänsyn till
belysningen i rummet och i de elektroniska apparaterna medans det inte gjordes i andra studier. Föremålen och skärmstorlekarna varierar även mellan studierna vilket också har betydelse då det är olika ackommodationsstimulin. Avståndet har också en väsentlig roll i hur ackommodationen påverkas, denna varierade mellan studierna. Studierna använde olika dataanalysmetoder vilket kan medföra olika resultat då värdena som förs in i programmen kan beräknas olika.
I framtida studier bör ackommodationen undersökas med fler studiepopulationer och utöka lästiden, för att se om någon ackommodationsförändring sker vid längre närarbete med en större population. Ett alternativ är att studiepopulationen i en studie delas upp i två grupper, sedan får urval X läsa text i digitala medier i ca 1 timme, utan avbrott på 25
cm avstånd och urval Y får läsa text på apper i ca 1 timme, utan avbrott på 25 cm avstånd. Sedan görs ackommodationsmätningar på de två grupperna och sedan jämförs hur mycket ackommodationen skiljer sig mellan dessa.
6 Slutsats
Ackommodationsresponsen i studierna visade för tre av studierna att det inte förelåg någon statistiskt signifikant förändring medans en studie gav en ökning i
underackommodation och en annan visade en ökning i överackommodation. Hur ackommodationen påverkas av närarbete går därför inte att svara på utifrån dessa studier, då studierna hade så olika resultat.
Fler och större studier om ackommodationen och lästiden behövs för att en korrekt slutsats ska kunna dras om hur ackommodationen påverkas av närarbete.
Referenser
Allen, P.M., & OLeary, D.J., (2006) Accommodation functions: Co-dependency and relationship to refractive error. Vision Research 46, 491–505.
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1016/j.visres.2005.05.007
Augusteyn R. (2007) Growth of the human Eye lens. Molecular Vision,13, 252-257 https://www-ncbi-nlm-nih-gov.proxy.lnu.se/pmc/articles/PMC2633484/
Benjamin, W,J. (2006). Borish's Clinical Refraction [Elektronisk resurs] (2a upplaga) Hämtad från
https://books.google.se/books?id=uxHODAAAQBAJ&lpg=PA1&hl=sv&pg=PT200 &redir_esc=y#v=onepage&q&f=false
Burns, D.H., Evans, JW.B., Allen, P.M. (2014). Clinical measurement of amplitude of accommodation: a review. Optometry in Practice, 15, 75-86. Hämtat från
https://www.researchgate.net/publication/266205974_Clinical_measurement_of_am plitude_of_accommodation_a_review
Collier, J.D., & Rosenfield, M., (2011). Accommodation and convergence during sustained computer work. Optometry, 82(7), 434-440. doi:
10.1016/j.optm.2010.10.013
Elias, Z.M., Batumalai, U.M., Azmi, A.N.H.,(2019). Virtual reality games on accommodation and convergence. Applied ergonomics, 81. doi:
https://doi.org/10.1016/j.apergo.2019.102879
Elliott, D. B. (2014). Clinical procedures in primary eye care (4:e uppl.). Philadelphia: Elsevier Saunders.
Fincham, E. F. (1951) The accommodation reflex and its stimulus. British Journal
Goldstein, J.H., Schneekloth, B.B.(1996) Spasm of the near reflex: a spectrum of anomalies. Survey of Ophthalmology, 40(4), 269-278. doi:
10.1016/s0039-6257(96)82002-9
Goss, D.A. (2009). Ocular accommodation, convergence and fixation disparity (3:e upplagan). Santa Ana: OEP Fundation inc
Goss, D.A., (1995). Ocular accommodation, convergence and fixation disparity: a
manual of clinical analysis [Elektronisk resurs] (2a upplaga). Hämtad från
https://books.google.se/books?id=5niKCwAAQBAJ&pg=PA136&lpg=PA136&dq= cycles+per+minute+flipper&source=bl&ots=_Py7ppX5-A&sig=ACfU3U2Vl_JlGnjbshADfuXaH- (Goss, 1948)1tKZUXxA&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwijqaG7gIzpAhWJepoKHVOwBG EQ6AEwBnoECAkQAQ#v=onepage&q=cycles%20per%20minute%20flipper&f=f alse
Grosvenor, T. (2007). Primary Care Optometry (5:e uppl) Philadelphia: Butterworth- Heinemann Elsevier.
Harb, E., Thorn, F., & Troilo, D. (2006) Characteristics of Accommodative
Behavior During Sustained Reading in Emmetropes and Myopes, 46(16),
2581-2592. doi: 10.1016/j.visres.2006.02.006
Heath, G. G.(1956) Components of accommodation. American Journal of
Optometry, 33(11), 569-579. doi: 10.1097/00006324-195611000-00001
Hung, G.K., & Ciuffreda K.J., (2002). Models of the visual system. New York: Springer science + Business Media
Just, M.A., Carpenter, P.A., & Miyake, A. (2003). Neuroindices of cognitive workload: Neuroimaging, pupillometric and event-related potential studies of brain work. Theoretical Issues in Ergonomics Science, 4(1-2), 56–88.
doi:10.1080/14639220210159735
Manny, R.E., Chandler, D.L., Scheiman M.M., Gwiazda, J.E., (2009).
Optometry and Vision Science, 86(3), 233-243. doi:
10.1097/OPX.0b013e318197180c
Mathebula, D.S., Ntsoane M.D., Makgaba N.T., Landela, K.L. (2018). Comparison of the amplitude of accommodation determined subjectively and objectively in South African university students. African Vision and Eye Health, 77(1). https://doi.org/10.4102/aveh.v77i1.437
Miranda, A.M.M., Nunes-Pereira, E.J., Baskaran, K., & Macedo, A.F., (2018) Eye movements, convergence distance and pupil-size when reading from smartphone, computer, print and tablet, Scandinavian Journal of Optometry and Visual Science, 11(1), 1-5. doi: 10.5384/sjovs.vol11i1p1-5
Moulakaki, A.I., Recchioni, A., Del Águila-Carrasco, A.J., Esteve-Taboada, J.J., Montés-Micó, R.,(2017). Assessing the accommodation response after near visual tasks using different handheld electronic devices.The Arquivos Brasileiros de
Oftalmolmologia and I., 80(1), 9-13. doi: http://dx.doi.org/10.5935/0004-2749.2017
Pandian, A., Sankaridurg P.R., Naduvilath T., OLeary, D., Sweeny, D.F., Rose, K., Mitchell, P., (2006). Accommodative Facility in Eyes with and without Myopia.
Investigative Ophthalmology & Visual Science, 47, 4725-4731.
doi:https://doi.org/10.1167/iovs.05-1078
Park M., Jooh Ahn, Y, Jung Kim, S., You, J., Eun Park, K., Ra Kim, S.,(2014). Changes in Accommodative Function of Young Adults in their Twenties following Smartphone Use. Journal of Korean Ophthalmic Optics Society., 19(2), 253-260. doi: http://dx.doi.org/10.14479/jkoos.2014.19.2.253
Peinado, G.A., Merino Sanz, P., del Cerro Pérez, I., Gómez de Liaño Sánchez, P. ( 2019). Unilateral accommodation spasm: Case report and literature review Espasmo de acomodación unilateral: descripción de un caso y revisión de la literatura.
Archivos de la Sociedad Española de Oftalmología (English Edition), 94(6),
285-287. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1016/j.oftale.2019.01.008
Rabbetts, R. B. (2007). Bennett & Rabbetts’ Clinical Visual Optics (4th ed).
Remington, L.A. (2012). Clinical Anatomy and Physiology of the Visual system [Elektronisk resurs] (3:e uppl.) Hämtad från https://www.worldcat.org/title/clinical-anatomy-and-physiology-of-the-visual-system/oclc/745905738/viewport
Roberts T.L., Manny R.E., Benoit J.S., & Anderson H.A (2018), Impact of
Cognitive Demand during Sustained Near Tasks in Children and Adults, Optometry
and Vision Science, 95(3), 223-233. doi: 10.1097/OPX.0000000000001186
Rosenfield M., & Abraham‐Cohen J.A., (1999) Blur sensitivity in myopes.
Optometry and Vision Science, 76(5), 303‐7. doi:
10.1097/00006324-199905000-00018
Rosenfield, M., & Logan, N. (2009). Optometry: Science, Techniques and Clinical Management. 2nd Edition). Kina: Butterworth Heinemann Elsevir
Rosenfield, M., Ciuffreda, K. J. & Hung, G. K. (1991) The Linearity of Proximally Induced Accommodation and Vergence. Investigative Ophthalmology & Visual
Science, 32(11), 2985-2991. Hämtad från
https://iovs.arvojournals.org/article.aspx?articleid=2178833
Salvendy, G. (2012). Handbook of human factors and ergonomics [Elektronisk resurs] (4th ed.). Hämtad från
https://books.google.se/books?id=WxJVNLzvRVUC&pg=PA1565&lpg=PA1565& dq=human+ciliary+muscle+is+likely+to+become+fatigued+with+prolonged+con- +traction&source=bl&ots=pYssGTZwn6&sig=ACfU3U1aiGgZNnIJj-58nlzXJ2D7xALQ5g&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjA5YmliLPpAhXqxaYKHYv RBdYQ6AEwAHoECAcQAQ#v=onepage&q=human%20ciliary%20muscle%20is %20likely%20to%20become%20fatigued%20with%20prolonged%20con-%20traction&f=false
Sand, O., Sjaastad, Q.V,. & Haug, E., (2004) Människans fysiologi, 1(2). Finland: WS Bookwell AB
Scheiman, M., & Wick, B. (2008). Clinical management of Binocular Vision
Heterophoric, Accommodative, and Eye Movement Disorders (3rd edition).
Philadelphia: LIPPINCOTT WILLIAMS & WILKINS
Scheiman, M., Wick, B., & Steinman, B. (2013). Clinical management of Binocular
Vision. Heterophoric, Accommodative, and Eye Movement Disorders (4th Ed). ProQuest Ebook Central,
http://ebookcentral.proquest.com/lib/linne-ebooks/detail.action?docID=3417857.
Schmid, K. (2020). Myopia Manual: An impartial documentation of all the reasons,
therapies and recommendations [Elektronisk resurs] (18th ed.). hämtad från http://www.myopia-manual.de/private/manual-2020-jan.pdf
Shahar, E., & Andraus, J. (2002). Near reflex accommodation spasm: unusual presentation of generalized photosensitive epilepsy. Journal of Clinical
neuroscience, 9(5), 605-607. doi: 10.1054/jocn.2002.1076.
Sharmin, N., Vohnsen, B. (2019). Monocular accommodation response to random defocus changes induced by a tuneable lens. Vision Research, 165, 45-53.
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1016/j.visres.2019.10.002
Shovlin J.(2002) Presbyopia: New Insight into An Age-Old Problem. Review of
Optometry, 139(12) Hämtad från
https://www.reviewofoptometry.com/article/presbyopia-new-insight-into-an-age-old-problem
Sukhija, J., Dogra, M.R., Zendeg, T., & Ram, J. (2014). Functional spasm of accommodation: Changes on scheimpflug imaging. Oman Journal of
Ophthalmology, 7(3), 150–152. doi: 10.4103/0974-620X.142601
Wolffsohn, J.S., Sheppard, A.L., Vakani, S., Davies, L.N., (2011). Accommodative amplitude required for sustained near work. Ophthalmic & Physiological optics, 31, 480-486. doi:10.1111/j.1475-1313.2011.00847.x
Yekta, A., Hashemi, H., Khabazkhoob, M., Ostadimoghaddam, H., Ghasemi-moghaddam, S., Jafarzadehpur, E., Shokrollahzadeh, F. (2017) The distribution of
negative and positive relative accommodation and their relationship with binocular and refractive indices in a Young population. Journal of Current Ophthalmology, 29(3), 204-209. doi: 10.1016/j.joco.2017.01.001
Zadnik, K., Mutti, D.O., Kim, H.S., Jones, L.A., Qia, P.H., & Moeschberger, M.L. (1999). Tonic Accommodation, Age, and Refractive Error in Children. Investigative
Ophthalmology & Visual Science, 40(6), 1050-1060
Linnéuniversitetet
Kalmar Växjö Lnu.se