Skolchefen hade gedigen erfarenhet och påpekade att detta varit ett medvetet val från hans sida, för att nå dit han är idag. Han hade själv jobbat som fritidspedagog så han hade mycket god insyn i verksamheten. Rektorerna har lite olika erfarenhet allt från 3 år upp till 16 år. En av rektorerna har varit föreståndare inom förskoleverksamhet många år innan den blev rektor.
Tidigare hade förskolan föreståndare istället för rektorer. Pedagogerna har helt olika bakgrund den ena har jobbat 11 år och den andra två år den senare är utbildad lärare F-5. I början på 1980-talet hade fritidspedagogerna mycket planeringstid eftersom de inte jobbade i skolan i den utsträckning som de gör idag. I slutet av 1990-talet blev fritids en mer levande del av skolan detta var positivt. Uppdraget har förändrats det har blivit mer tyngd i uppdraget. Barn antalet har ökat. Fritidspedagogerna behöver i större utsträckning framhäva sin proffesion i förhållande till lärarna. Den största förändringen på fritids var integreringen i skolan och att det krävs utbildad personal i större utsträckning. Förhoppningsvis kommer fritidshemmen och dess pedagoger att ta mer plats och lärarna kommer att uppskatta och se deras kompetenser.
Att alla bjuds in på lika villkor. Det är lite bekymmersamt att man förkortar utbildningen och att legitimationskrav inte är helt självklart.
En framtidsvision är att verksamheten utvecklas så att man kan ha en bra verksamhet för de stora åldersspann som är idag. En annan framtidsvision är att samarbetet ska öka mellan de olika verksamheterna och att man ska ta vara på den kompetens som finns hos de vuxna som arbetar på hela skolan. Vad det gäller förberedelsen inför nya skollagen/Lgr 11 är man lite kluven. Om alla barn som har rätt till fritidsplats vill ha plats så har man varken lokaler eller personal. I centralorten är det bara en tidsfråga innan man måste öppna en så kallade öppen verksamhet för att tillgodose behovet. Det är viktigt att fritidshemmet jobbar aktivt med
utskolning för att barnen på så sätt ska klara sig när de börjar gå hem från skolan. Vad det gäller samarbete mellan de olika verksamheterna så ser detta väldigt olika ut och måste bli ett prioriterat område inför hösten. Samarbetet upplevs av pedagogerna som bra men enkelriktat det vill säga fritidspersonalen är inne i skolan men lärarna är inte inne på fritids.
5 Diskussion
Att fritidsverksamheten har förändrats över tid råder det ingen tvekan om. Men som Rohlin skriver går det inte att beskriva utvecklingen av fritidshemmet såsom på varandra självklara följder ur ett genealogiskt perspektiv utan detta beskrivs som en process som uppstått mellan olika intressenters avsikter38. Föregångarna till dagens fritids sägs vara de så kallade
arbetsstugorna och redan på denna tid var det pengar som styrde verksamheten som Rohlin skriver, verksamhetens kvalitet avgjordes av vilka kontakter man hade med bättre bemedlade församlingsbor.39 Fritidshemmens roll i samhället har också varierat över tid till en början var fritids en plats som barn fick komma till för att lära sig arbeta och hålla sig borta från gatorna och kriminalitet.40 Jag tycker det är mycket intressant att social utveckling alltid stått högt på dagordningen även om terminologierna har skiftat från tid till annan. Man diskuterade ungdomens förvildning men då var förvildningen kopplad till fattigdom och föräldrars frånvaro. Men i och med att kvinnorna på 1950-talet i större utsträckning kom ut i arbetslivet börjande fritidshemmet integreras med skolan även om det var långt kvar till det vi har idag.
Under denna period ersattes också arbete med friare sysselsättning. Fritt skapande och den fria leken sattes i fokus. Från 1960-talet och framåt beskriver Rohlin synsättet som handlade om olika koncept för samordning som skapade en gemensam syn på barns och ungdomars uppväxt, utveckling och inlärning.41 Pihlgren skriver att fritidshemmets pedagogiska uppdrag har historiskt relaterats till tid före eller efter skolan. Intresset för denna pedagogiska
verksamhet har förändrats under olika tidsperioder, detta utifrån rådande konjunktur.42 Den diskussion som startade på 1990-talet och ledde fram till att fritidshemmet skrevs in i
läroplanen är dock den största förändringen under fritidshemmets nästan 100-åriga historia.43 Fritidshemmet blir nu en etablerad del av vår svenska skola och styrs av Lpo-94 och allmänna råd och kommentarer för fritidshem. Allmänna råd och kommentarer för fritidshem kom till för att tydligöra fritidshemmets uppdrag eftersom det inte är så tydligt i Lpo-94.
Att fritidshemmet nu fått ett eget kapitel i skollagen tycker jag är en markering att även regeringen ser möjligheter i fritidshemmen och dess pedagoger. Samarbete är något som också återkommer både i litteraturen och i intervjuerna. Vi måste få ett ökat samarbete över gränserna för att skapa de bästa förutsättningarna för elever som passerar den svenska skolan.
Vi måste rusta dem för framtiden på alla sätt och detta gör vi bäst genom att samarbeta över gränserna och använda oss av våra kompetenser oavsett vilken titel vi har. Johansson skriver att i nya läroplanen betonas speciellt att utbildning inom fritidshemmet ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas och att ett gemensamt synsätt inom de olika skolformerna berikar elevers utveckling och lärande.44
44 Johansson 2011 s.14
6 Analys
Fritidshemmet har över tid genomgått stora förändringar.45 Den största förändringen är integreringen med skolan på 90-talet.46 Men vissa frågor har funnits med i den nästan 100 åriga traditionen dessa frågor är verksamhetens ekonomi, förhållandet mellan social utveckling och kunskap samt betydelsen av att det är en frivillig verksamhet.47 Denna bild stämmer väl överens med den bild jag fått utifrån mina intervjuer. Man beskriver hur fritidshemmen blev en mer levande del av skolan i och med att fritidshemmet skrevs in i läroplanen (Lpo-94). Litteratur och undersökning är helt överens om att integreringen med skolan är den största förändringen i fritidsverksamhetens historia. Andra förändringar som överensstämmer är ett ökat krav på utbildad personal och större barngrupper. Man löste stor efterfrågan på ett annat sätt i början på 1900-talet då delade man upp barngruppen i pojkar och flickor som fick vistas varannan dag i verksamheten. Detta fungerade vid denna tidpunkt eftersom man inte var på fritids för att föräldrarna jobbade utan fritidshemmet var en plats där mindre bemedlande barn fick vistas för att hålla sig borta från gatan och brottslig verksamhet man skulle lära sig att arbeta och passa tider.48 Idag finns inget tak för hur många barn som får vistats på fritidshemmet. Andra förändringar är att man på 1980-talet hade barnen en stund på morgonen för att efter skolans slut åter ta emot barnen på fritids. Tiden däremellan hade fritidspedagogerna planeringstid och förberedelsetid. Fritidspedagoger arbetade inte i skolan vid denna tid. Idag jobbar de flesta fritidspedagoger i skolan och rekommendationen i vår kommun är 40 % i skolan och 60 % på fritids.
Man är också överens om att fritidshemmet idag är en pedagogisk miljö som ska komplettera skolan och att det under de senaste åren har skett en förändring från att fritidstiden för barnen omfattar en treårsperiod från att förr ha omfattat en femårsperiod. Inför framtiden är
reflektionen från intervjuer och litteratur att det blir mer tyngd i uppdraget i och med att fritidshemmet har ett eget kapitel i skollagen. Detta innebär bland annat att fritidshemmet ska erbjuda rekreation, en meningsfull fritid samt stimulera elevernas utveckling och
45 Rohlin 1996 s. 25
46 Pihlgren 2011 s.118
47 Pihlgren 2011 s.126
48 Söderlund 2000 s.22
lärande.49Man kan ana en viss förvirring inför den nya skollagen/läroplanen allt är inte glasklart och man vet inte riktigt vad detta får för konsekvenser. Kommer det att behövas fler fritidsplatser? Detta kan man inte svara på idag. Kommer utbildad personal finnas tillgänglig?
Detta är några frågor som kommer fram under intervjuerna.
49 Johansson 2011 s.14
7 Slutsatser
Slutsatsen blir att fritidshemmet har genomgått stora förändringar över tid från arbetsstugor där kvalitén styrdes av vilka kontakter personalen hade med bättre bemedlade
församlingsmedlemmar till att idag, 1 juli 2011 ha ett eget kapitel i skollagen. Syftet med verksamheten har också genomgått förändringar från att vara en verksamhet där det skulle produceras produkter som det fanns någon nytta med till att i dag vara en verksamhet som ska komplettera skolan, stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en
meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.
Chefer och pedagoger vill se mer förändring då främst vad det gäller samarbete och en ökad integrering. Man önskar också att skolans lokaler ska komma att användas på ett bättre sätt.
Hur fritids kommer att påverkas av den nya läroplanen/skollagen är svårt att säga men man jobbar intensivt runt om i landet för att möte de nya behov som kan uppstå. Vad det gäller framtiden hoppas både jag, pedagoger, rektorer, skolchef och litteraturen att fritidshemmet ska få en högre status och att lärare ska se fritidspedagogernas kompetens som en tillgång för de elever vi tillsammans möter under hela skoldagen.
Referenser
Litteratur
Bengts, M. (den 1 februari nr 2 2011). Det här gäller för dig.Tidskriften Fritidspedagogen , ss.
20-22.
Johansson, I (2011). Fritidshemspedagogik. Stockholm: Liber
Johansson, B Svedner, P-O (2001) Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala:
Kunskapsföretaget i Uppsala ab
Lärarförbundet (2006) Lärarens handbok Solna: Tryckindustri information Pihlgren, A. S. (2011). Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur AB.
Rohlin, M (1996). Skolbarns omsorg - en samhällsfråga. Stockholm: HLS förlag.
Rohlin, M. (2001). Att styra i namn av barns fritid. Stockholm: Högskoleförlaget vid Lärarhögskolan.
Söderlund, A. (2000). Barn i skola och fritdshem. Stockholm: HLS.
Torstensson-Ed, T Johansson, I (2000). Fritidshemmet i forskning och förändring. Form och Tryck: Lenanders Tryckeri AB, Kalmar
Elektroniska källor Skollagen kap 14
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:800#K14 2011-03-11 Lgr 11
http://www.skolverket.se/sb/d/4166/a/23785 2011-03-11 Allmänna råd och kommentarer - kvalitet i fritidshem
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1727 2011-05-29
Muntliga källor Skolchef: 2011-04-28
Rektor 1: 2011-04-20
Rektor 2: 2011-04-28
Rektor 3: 2011-04-28
Pedagog 1: 2011-04-27
Pedagog 2: 2011-04-27
Bilagor
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 1
14 kap. Fritidshemmet
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns
- allmänna bestämmelser (2-10 §§),
- bestämmelser om fritidshem med offentlig huvudman (11-14 §§), och - bestämmelser om fritidshem med enskild huvudman (15-19 §§).
Allmänna bestämmelser
Utbildningens syfte
2 § Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i.
Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.
Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.
Erbjudande av utbildning
3 § Varje kommun ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i kommunens förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Staten ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i
specialskola och sameskola.
Hemkommunen ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever som går i en fristående skola i de fall huvudmannen inte erbjuder sådan utbildning.
4 § Utbildning i fritidshem ska erbjudas så snart det framkommit att eleven har behov av en sådan plats.
Omfattning
5 § En elev i någon av de skolformer som anges i 3 § ska erbjudas utbildning i fritidshemmet i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt.
6 § Elever ska även i andra fall än som avses i 5 § erbjudas utbildning i fritidshem, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av sådan utbildning.
7 § Fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. Från och med höstterminen det år då eleven fyller 10 år får öppen fritidsverksamhet erbjudas i stället för fritidshem, om eleven inte på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl är i behov av sådant särskilt stöd i sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem.
Bestämmelser om öppen fritidsverksamhet finns i 25 kap.
8 § Fritidshem ska erbjudas eleverna den del av dagen då eleverna inte går i någon av de skolformer som anges i 3 § och under lov. Fritidshem behöver inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger.
Elevgrupperna och miljön
9 § Huvudmannen ska se till att elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö.
Placering vid en skolenhet
10 § En elev i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola eller sameskola ska erbjudas utbildning i fritidshem vid eller så nära som möjligt den skolenhet där eleven får utbildning.
Fritidshem med offentlig huvudman
Hemkommunens ansvar
11 § Hemkommunen svarar för att en elev som ska erbjudas fritidshem enligt bestämmelserna i detta kapitel och går i en sådan särskild utbildningsform som avses i 24 kap. erbjuds
fritidshem. I dessa fall ska bestämmelserna i 4-10 §§ tillämpas.
Avgifter
12 § En kommun får ta ut avgift för utbildning i fritidshem som den anordnar.
Avgifterna ska vara skäliga.
Avgifter vid skolenhet med specialskola och sameskola
13 § Avgifter som staten tar ut för utbildning i fritidshem vid en skolenhet med specialskola eller sameskola ska bestämmas efter samma grunder som kommunen där fritidshemmet är beläget tillämpar i sina fritidshem.
Interkommunal ersättning
14 § En kommun som i sitt fritidshem har en elev från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning i fritidshemmet av elevens hemkommun, om elevens
skolgång i den mottagande kommunens förskoleklass, grundskola eller grundsärskola grundar sig på 9 kap. 13 § första stycket, 10 kap. 24, 25 eller 26 § eller 11 kap. 24 § andra stycket 2 eller 25 §.
Även i andra fall då en kommun i sitt fritidshem har en elev från en annan kommun ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna fritidshem. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
Ersättningen enligt första eller andra stycket ska i förekommande fall minskas med belopp som huvudmannen tar ut enligt 12 §.
Fritidshem med enskild huvudman
Bidrag från hemkommunen
15 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten.
Bidraget består av ett grundbelopp enligt 16 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 17 §.
16 § Grundbeloppet ska avse ersättning för 1. omsorg och pedagogisk verksamhet, 2. pedagogiskt material och utrustning, 3. måltider,
4. administration, 5. mervärdesskatt, och 6. lokalkostnader.
Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna fritidshem.
17 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd.
Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
Insyn
18 § Den kommun där en fristående skola som anordnar fritidshem är belägen har rätt till insyn i verksamheten.
Avgifter
19 § Avgifter som en enskild huvudman för ett fritidshem tar ut får inte vara oskäligt höga.
Bilaga 2
Intervjufrågor
Hur länge har du jobbat på fritidshemmet/rektor/skolchef?
Hur har fritidshemmet förändrats under de åren du arbetet?
Dina framtidsvisioner för fritidshemmet?
Nya skollagen/Lgr11 hur har ni förberett er?
Hur fungerar samarbetet förskola/fritidshem/skola?