Fördelningen av de centrala innehållen i läromedlen (se figur 1-4) visar att de flesta uppgifter i böckerna handlar om läsa och skriva. Vän med svenska 3 och Svenskan 6 har nästintill endast läs-och skrivuppgifter och endast ett fåtal av de övriga. Simsalabim 6 och Prima svenska 6 har en mer jämn fördelning men informationssökning och källkritik har en mycket liten andel uppgifter, vilket stämmer in på samtliga läromedel. Färdighetsämnet och erfarenhetspedagogiska ämnet är de mest förekommande av de fyra ämneskonceptionerna i svenska i läromedelsuppgifterna men övrigt är det en jämn fördelning mellan dem. Det går att se att det centrala ämnet i Vän med svenska 3 och
Svenskan 6 är färdighetsämnet då en majoritet av uppgifterna kan kategoriseras som sådana. Prima svenska 6 och Simsalabim 6 har inget centralt ämne då inget av ämnena utgör en majoritet av
uppgifterna. Det svenskämne som är mest förekommande i alla läromedel är färdighetsämnet, förutom Prima svenska 6 som har flest uppgifter inom erfarenhetspedagogiska ämnet.
De sju delarna av det centrala innehållet som inte ingår i kodschemat (se figur 5) har en låg frekvens i de olika läromedlen. Endast ett centralt innehåll förekommer i alla, vilket är ”berättande texter
och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen” (Skolverket, 2019, s. 260). Prima svenska 6 har näst störst fördelning med fem av sju centrala innehåll och Vän med svenska 3 har minst representation, med endast två av sju centrala innehåll.
Resultatet av representationen av läromedelsuppgifterna utifrån det centrala innehållet (se figur 6- 9) visar att Prima svenska 6 är det läromedel med störst representation av uppgifter utifrån det centrala innehållet. Prima svenska 6 har störst representation av skrivuppgifter, uppgifter om tala, lyssna och samtala samt informationssökning och källkritik. På läsuppgifterna har Prima svenska 6 näst störst representation och har även näst störst fördelning av de sju delarna av det centrala innehållet som inte ingår i kodschemat. Svenskan 6 har störst representation av läsuppgifterna, näst störst representation på skrivuppgifterna men har minst representation av alla läromedel av uppgifterna om tala, lyssna och samtala samt informationssökning och källkritik. Vän med svenska 3 har tredje störst representation av alla läromedel på alla centrala innehåll förutom informationssökning och källkritik då den har näst störst representation. Svenskan 6 och Vän med
svenska 3 har efter Prima svenska 6 ungefär lika stor representation av det centrala innehållet. Simsalabim 6 har däremot minst representation av uppgifter utifrån det centrala innehållet. Den har
minst representation av alla läromedel på både läs-och skrivuppgifter, har näst störst representation på uppgifter om tala, lyssna och samtala samt har tredje störst representation på uppgifter om informationssökning och källkritik.
Diskussion
I följande avsnitt kommer en diskussion föras mellan studiens resultat, tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter.
Resultatet i studien visar att mycket av läsuppgifterna i läromedlen är lässtrategier. Både Käck (2017) och Ullström (2009) påpekar att de flesta frågorna till texterna handlar om att förstå textens innehåll. Käck (2017) menar också att frågorna till texterna ofta handlar om det återberättande textutdraget än själva verket och det gör att eleverna lär sig vad som sägs snarare än hur det sägs. Det går att koppla till de fyra ämneskonceptionerna i svenska där studiens resultat visar att färdighetsträningen är den vanligaste typen av frågor i tre av läromedlen som analyserats. Både Käck (2017) och Ullström (2009) bekräftar i sina studier att de flesta frågor till texter handlar om att förstå textens innehåll. Ullström (2009) visar också att kontrollfrågor dominerar i texterna men att det också förekommer frågor där svaren inte finns med i texten.
Vid analysen av de fyra ämneskonceptionerna i svenska kan det konstateras att det i många fall handlar om färdighetsämnet bland läsuppgifterna men i många fall handlar det även om det erfarenhetspedagogiska ämnet. Att eleverna ska tänka utanför texten och bidra med egna åsikter och erfarenheter. Ullström (2009) diskuterar också att frågorna ibland saknar förankring i texten. Texten blir utgångspunkt för en diskussion och ibland kan uppgiften till och med lösas utan texten. Målet med uppgiften blir istället att hålla eleverna sysselsatta.
När det gäller skrivuppgifterna i studien så visar resultatet att mycket av syftet med skrivuppgifterna i de olika läromedlen handlar om färdighetsämnet. Det påpekar även Westman (2013) i sin studie att uppgifterna gör. Studiens resultat visar att de centrala innehåll som berör att eleverna ska skriva för olika syften och mottagare inte förekommer så ofta i de läromedel som analyserats. Westman (2013) och Magnusson (2018) tar båda upp i sina studier att syfte och mottagare ofta saknas i skrivuppgifterna. Denna studiens resultat visar att skrivuppgifterna har en liten variation. De flesta skrivuppgifterna handlar om att skriva grammatik, skrivstrategier och beskrivande texter. Både Magnusson (2018) och Westman (2013) bekräftar studiens resultat då de påpekar att det är liten variation på skrivuppgifters syfte. Skrivuppgifterna i studien visar att det i många fall handlar om att skriva skrivstrategier och att träna på att skriva särskilda typer av texter. Det är ett liknande resultat som Westman (2013) har kommit fram till då hon beskriver att skrivandet ofta presenteras som enskilda övningar och med specifikt språkliga kompetenser och även Magnusson (2018) bekräftar att uppgifterna framför allt handlar om att utveckla elevernas skrivprocess.
De läromedel som analyseras i studien tar inte upp alla delar av läroplanen och det är stor variation på hur många uppgifter som förekommer. Fördelningen visar att två av läromedlen har en relativ jämn fördelning mellan det centrala innehållet, medan de andra har stort fokus på läsa och skriva
och mindre på de andra. Under de flesta övergripande centrala innehåll är det några enstaka kategorier som får stort utrymme exempelvis grammatik och beskrivande texter medan de flesta andra har ett fåtal uppgifter. Vissa centrala innehåll tas inte upp alls och det centrala innehållet som handlar om dramatik behandlas inte alls i något läromedel. Skolinspektionen (2011) visar på ett liknande resultat då de i sin studie kom fram till att alla läromedel inte motsvarar alla delar av kursplanen. Detta kan vara problematiskt då Johnsson Harrie (2009) menar att läroboken har en stor auktoritet och att många lärare litar på att läromedel tar upp läroplanens delar. Däremot påpekar Skolinspektionen (2009) att undervisningen inte är helt styrd av läroboken utan behöver kompletteras och att hur väl läroböckerna är anpassade varierar. Den här studiens resultat kan konstatera att alla läromedel behöver kompletteras men i olika grad och med olika delar. Det är främst uppgifter inom tala, lyssna och samtala, samt informationssökning och källkritik som alla läromedel behöver kompletteras.
Resultatet i den här studien kommer fram till att trots att alla läromedel säger att de utgår från Lgr11 är de väldigt olika. Läromedlen fokuserar på olika delar av det centrala innehållet och dess omfång. Wikman (2004) menar att utifrån en läroplan går det att konstruera oändligt många läroböcker och läromedelsförfattare gör urval vid läromedelstillverkning utifrån vad de anser är relevant just då. Både Wikman (2004) och Johnsson Harrie (2009) påpekar att ju vagare kursplan är desto viktigare blir läroboken. En annan viktig aspekt som Skolinspektionen (2011) påpekar är att skolans budget styr mycket av vilka läromedel som väljs till skolorna och att läromedlens layout ibland kan vara viktigare än bokens innehåll. En annan viktig aspekt att tänka på vid val av läromedel är att nya delar i kursplanen inte alltid appliceras i läromedlen. Till exempel går det att se att informationssökning och källkritik hade en liten del i alla läromedel som analyserades och det går också att se att genom den historiska genomgången av svenskämnet är det ett relativt nytt ämne vilket kan göra att det inte har fått fäste i alla läromedel än.
Studiens teoretiska ramverk, de fyra ämneskonceptionerna i svenska har applicerats på studien och det går att konstatera att alla uppgifter i läromedlen inte gick att analysera utifrån dem. En anledning till det kan bero på att Malmgrens teori är relativt gammal och det är svårt att täcka in alla uppgifter som konstrueras efter den tid vi lever i. Svenska som demokratiämne är inte heller ett heltäckande ämne och det gör att alla uppgifter inte går att analysera. Analysen visar ändå på ett övergripande resultat att färdighetsämnet är det vanligaste förekommande i alla böcker förutom Prima svenska 6, även om det inte alltid hade majoritet. En anledning till att färdighetsämnet är så pass vanligt förekommande i de olika läromedlen kan bero på att Lgr11 är en läroplan som har färdighetsträning i centrum och den kulturella betydelsen har minskat gentemot äldre kursplaner (Román & Mattlar, 2019).
Avslutnings återkommer vi till frågan: kan vi lita på våra läromedel? Svaret på den frågan beror på innebörden med den, om syftet är att läromedlet ska ta upp alla delar av det centrala innehållet, så
är svaret nej. Inget av de läromedel som studien analyserar tar upp allt. Men om innebörden däremot är att läromedlet ska ta upp de väsentliga delarna av det centrala innehållet så är svaret ja. Alla läromedel i den här studien tar upp många delar av läroplanen, men i olika omfång. Resultatet visar som sagt att alla läromedel måste kompletteras för att uppnå allt. Till exempel Vän med svenska
3 har mycket grammatikuppgifter men mindre av delarna som berör informationssökning. Prima svenska 6 har däremot störst representation av det centrala innehållet men med ett litet omfång av
uppgifter. Det som dock kan diskuteras är om ett komplett läromedelskoncept alltid är bra. Om eleverna får ett färdigt material att arbeta med behöver de inte tänka och resonera lika mycket själva.
Konklusion
Innan undersökningen genomfördes hade vi förutfattade meningar om vilka läromedel som vi trodde skulle ha en större respektive lägre representation av det centrala innehållet i svenska. Vi insåg att vi hade sett till layouten snarare än till innehållet och våra förutfattade meningar stämde inte så väl som vi trodde. Vi har under studiens gång insett vikten av att göra läromedelsgranskningar mot läroplanen för att kunna avgöra om ett läromedel går att använda i undervisningen och i vilken mån det behöver kompletteras. När vi tidigare har kommit i kontakt med läromedel har vi sett till uppgifternas utformning och intresseväckning, men kommer i fortsättningen se till uppgifternas syfte och innehåll.
Under arbetets gång har vi upptäckt bristen på forskning om läromedel i förhållande till läroplanen. Det finns studier som granskar läromedel men de har ofta en specifik ingång som sällan kopplas till läroplanens innehåll. Vi anser att vidare forskning på området bör utvecklas för att kunna stötta lärare att kunna säkerhetsställa en likvärdig undervisning. Forskningen behöver utveckla en enkel och effektiv metod för att analysera läromedel och göra lärare medvetna att alla läromedel inte tar upp allt från läroplanen, samt vad som behöver kompletteras. Ytterligare en intressant vidare forskning kan svara till hur det centrala innehållet behandlas i läromedel. Vår förhoppning med studien är att ha belyst den problematik som finns med läromedel och en början till en metod för hur lärare kan analysera läromedel i svenska.
Referenslista
Boréus, Kristina & Kohl, Sebastian (2018). Innehållsanalys. I Kristina Boréus och Göran Bergström (red.), Textens mening och makt – Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB. ss. 49-88
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder (1:a uppl.) Malmö: Liber.
Dahl, Karin (2011). Från färdighetsträning till språkutveckling. I Jan Thavenius (red.) Svenskämnets
historia. Lund: Studentlitteratur. ss. 35- 87
Englund, Boel (2018). Vad gör läroböcker? I Niklas Ammert (red.), Att spegla världen:
Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. ss. 279-294
Gleerups.se a https://www.gleerups.se/4-6/4-6-svenska/prima-svenska-6-min-logg-p40692863
[2002-04-27]
Gleerups.se b https://www.gleerups.se/4-6/4-6-svenska/4-6-svenska-lararmaterial/prima- svenska-6-lararwebb-individlicens-12-man-p40692825 [2020-04-27]
Johnsson Harrie , Anna (2009). Staten och läromedlen: en studie av den svenska statliga förhandsgranskningen
av läromedel 1938-1991
Jönsson, Karin & Jennfors, Elisabeth (2015). Svenskämnet och innehållsfrågan. I Sven Persson & Bim Riddersporre (red.), Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. Stockholm: Författarna och Natur och kultur. ss. 129-146
Käck, Elin (2017) Läsa utan raderna: Den litterära textens transformationer i läroboken. Tidskrift
för litteraturvetenskap. Föreningen för utgivandet av Tidskrift för litteraturvetenskap, 2017. nr 1, s.
46-57 (file:///C:/Users/User/Downloads/4158-10234-1-SM.pdf )
Magnusson, Jenny (2018) Det diskursiva skrivandets funktion – en läromedelsanalys. Nordic Journal of Literacy Research, Vol. 4, 2018, pp. 22–41 ( http://dx.doi.org/10.23865/njlr.v4.960 )
Malmgren, Lars-Göran (2000). Svenskundervisning i grundskolan (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur nok.se (https://www.nok.se/titlar/laromedel-b1/van-med-svenska-ak-6/) {2020-04-07]
https://www.cambridgeassessment.org.uk/Images/181744-why-textbooks-count-tim-oates.pdf Reichenberg, Monica (2014). Predicting Teachers’ Choice of Teaching and Learning Materials: A Survey Study with Swedish Teachers. IARTEM (International Association of Research on Textbooks and
Educational Media) e-Journal. Vol 6 No. 2, ss. 71-93
ISSN: 1402-9693
Román, Henrik & Mattlar, Jörgen (2019). Svenska. I Esbjörn Larsson & Johannes Westberg (red.),
Utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur. ss. 277- 294
Skolinspektionen (2011) Innehåll i och användning av läromedel – en kvalitetsgranskning med exemplet kemi
i årskurs 4 och 5. Kvalitetsgranskning Rapport 2011:1
Diarienummer: 40-2010:0299
Skolverket (2019) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket Studentlitteratur.se a (https://www.studentlitteratur.se/#produkt/48459) [2020-04-05]
Studentlitteratur.se b
(https://www.studentlitteratur.se/#9789144086224/Svenskan%2B6%2BElevpaket%2B-
%2BDigitalt%2B%2B%2BTryckt/ ) [2020-04-27]
Stridsman, Sofia (2014). Åtta av tio lärare hinner inte granska läromedel. Skolvärlden, 19 november. Sundberg, Daniel (2016). Läroplansmodeller i den svenska läroplansutvecklingen. I Ninni Wahlström (red.), Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups. ss. 73-97
Svensson, Ann-Christin (2018). Hur används läroboken? I Niklas Ammert (red.), Att spegla världen:
Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. ss. 295–316
Thavenius, Jan (2011a). Inledning I Jan Thavenius (red.) Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur. ss. 7–10
Thavenius, Jan (2011b). Modersmålet-redskap eller bildningsmedel? I Jan Thavenius (red.)
Ullström, Sten- Olof (2009). Kapitel 5 frågor om litteratur- om uppgiftskulturen i gymnasieskolan. I Lena Kåreland (red.), Läsa bör man…? – den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning. Stockholm: Liber. ss. 116-143
Vetenskapsrådet (2017) God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet ISBN: 978-91-7307-352-3
Westman, Maria (2013). Fyll i och skriv på! – Analys av skrivuppgifter i läromedel i svenska för årskurs 4. I Dagrun Skjelbred & Aslaug Veum (red.), Literacy læringskontekster. Oslo: Cappelen Damm
AS.
Wikman, Tom (2004). På spaning efter den goda läroboken: om pedagogiska texters lärande potential. Åbo: Åbo Akademis Förlag
Läromedel
Andersson, Petra, Hydén, Annica & Obbel, Håkan (2014a) Svenskan 6. Lund: Författarna och Studentlitteratur AB
Andersson, Petra, Hydén, Annica & Obbel, Håkan (2014b) Svenskan 6. Lund: Författarna och Studentlitteratur AB
Eskilsson, Ulf (2016) Prima svenska 6. Malmö: Författaren och Gleerups Utbildning AB
Falkenland, Lilian & Falkenland, Rolf (2012a). Vän med svenska 3, tredje uppl. Stockholm: Natur & Kultur
Falkenland, Lilian & Falkenland, Rolf (2012b). Vän med svenska 3 övningsbok, tredje uppl. Stockholm: Natur & Kultur
Ingelsten, Eva & Pollack, Lillemor (2014a). Simsalabim: Grundbok 6. Lund: Författaren och Studentlitteratur AB
Ingelsten, Eva & Pollack, Lillemor (2014b). Simsalabim: Arbetsbok 6. Lund: Författaren och Studentlitteratur AB
Bilagor
Bilaga 1. Kodschema
Läsa Sakprosa Beskrivande
Förklarande Instruerande Argumenterande Berättande/Poetiska texter Skönlitteratur
Lyrik Dramatik Sagor/myter Digitala texter
Språkets struktur Grammatik Ordbok
Språkbruk Språkbruk i Sverige och Norden
Lässtrategier Övrigt
Skriva Sakprosa Beskrivande
Förklarande Instruerande Argumenterande Berättande/Poetiska texter Skönlitteratur
Lyrik Dramatik Sagor/myter Digitala texter Kamratrespons Redigera texter
Språkets struktur Grammatik Ordbok
Språkbruk Språkbruk i Sverige och Norden
Övrigt
Tala, lyssna, samtala Argumenterande i samtalssituation Muntlig presentation Muntligt berättande Övrigt Informationssökning/Källkritik Informationssökning Jämföra källor Övrigt Annat