1. Vad har er organisation gjort för att dessa olyckor ska minska i antal?
På denna fråga svarade samtliga olika och eftersom vi inte vill förkorta eller minska ner dessa svar så väljer vi att redovisa dem i sin helhet.
Sjöfartsverket: Vi har utrett händelser som inträffat och spridigt utredningsrapporter. Genom utskicket ”Sjöfartsinspektionen informerar” har vi spridit information om riskerna. Vi håller på och utreder eventuella bestämmelser om mätinstrument samt vi har ändrat i rådande regelverk.
Sveriges Hamnar: För oss var problemet i stort sett okänt innan olyckan med ”Saga Spray”. Efter denna händelse har vi skickat ut tre stycken cirkulär till medlemmarna som behandlar just den olyckan. Vi har ordnat ett möte med myndigheter i Helsingborg där bl.a.
Sjöfartsinspektionen, facken samt arbetsmiljöverket medverkade. Vi har skickat en skrivelse till arbetsmiljöverket där vi påpekar det lämpliga i att utforma regler om detta. Slutligen har vi också ordnat konferenser för hamnchefer och driftledare i hamnarna om faran med dessa laster.
Sveriges fartygsbefälsförening (SFBF): Vi har diskuterat frågan med Sjöfartsverket och Sjöfartens arbetsskyddsnämnd. Vi tycker det ska vara större vaksamhet vid lastning/lossning samt noggrannare gasmätningar.
Sjöbefälsförbundet: Vi har haft möte med Sjöfartsverket och gått igenom vilka föreskrifter som finns, vi har deltagit i seminarier och tagit del av rapporter samt skrivit artiklar i
tidskriften.
Swedish Club: Vi informerar våra medlemsrederier via artiklar i vår interntidning. Vi har också tidigare bedrivit utbildning på detta område i egen regi. Slutat med det p.g.a. förändrat regelverk.
SEKO: Vi har till att börja med gått ut med en Bulletin till samtliga svenska fartyg om risker med arbeten i slutna utrymmen. Vi har deltagit på ett antal konferenser samt utredningar i
ärendet. Vi har tagit upp frågan med Sjöfartsverket. Vi har numera detta på dagordningen på våra arbetsmiljökurser som går tre ggr per år. Vi deltar i olika sammanslutningar om detta tillsammans med Transportarbetareförbundet samt svenska hamnar. Vi skall på ett
seminarium den 23 april 2008 som arrangeras av Hamn & Stuveriskolan. Detta seminarium handlar om giftig atmosfär i lastrum på fartyg. Seminariet hålls på Hotel Quality, Arlandastad. Transport: Ställt krav på att hamnarna ska utföra egna mätningar i de slutna utrymmena innan hamnarbetarna tillåts inträda. Detta oavsett om fartgets besättning utfört egna mätningar eller ej.
2. Vad planerar er organisation att göra för att få dessa olyckor att minska i antal? Här är flertalet inne på att fortsätta informera. Även olika möten och seminarium med andra inom branschen står på agendan för dessa organisationer.
3. Vet ni hur många olyckor/incidenter som varje år uppstår ombord på svenska fartyg/i svenska hamnar rörande denna fara?
I denna fråga hänvisar flera av deltagarna till Sjöfartsinspektionen och påpekar att det är de som håller i statistiken. Tre av fackföreningarna svarar dock om att det rör sig om totalt 6-7 stycken de senaste åren.
4. Minskar eller ökar antalet olyckor med dessa laster involverade?
Facken är inne på att de ökar. Swedish Club och Sveriges Hamnar är mer osäkra även om den sistnämnda hävdar att det ej skett någon olycka sen den i Timrå (M/S Fembria, 2 personer omkom i maj 2007). Sjöfartsverket svarar att det omkommit 7 personer mellan 2005-2007 samt att det var 2 personer som förolyckades mellan 1985 och 2004.
5. Tycker ni att ni har tillräckliga kunskaper om denna fara inom er organisation? Samtliga utom två av fackförbunden anser att de har bra kunskaper. De två påpekar dock att de deltar aktivt i möten och försöker få fram mer fakta i ämnet. Vissa av de andra
organisationerna poängterar också att det kanske är lite si och så med kunskaperna ombord samt hos lastägarna.
Okunskap, bristande information och i viss mån nonchalans svarar flera av deltagarna. Andra möjliga orsaker som tas upp är stress, dåliga rutiner, bristfällig ventilation samt felaktig utrustning för gasmätning. Swedish Club nämner dessutom att de noterat en förhöjd risk när fartyget och dess besättning befinner sig i en för de ovan situation, exempelvis vid
varvsbesök.
7. Tycker ni det bör ställas hårdare krav på någon annan myndighet/organisation för att få dessa olyckor att minska i antal?
Fackföreningarna är inne på att det bör ställas hårdare krav på myndigheterna och då framförallt på Sjöfartsverket. Övriga tycker inte det är nödvändigt utan nämner istället checklistor, bättre skyltning samt tillsyn att reglerna följs som tänkbara alternativ till hårdare krav.
8. Bör det ställas hårdare krav på arbetsgivarna för att få olyckorna att minska?
Även här tycker facken det och till viss del även Swedish Club. De andra anser att nuvarande regler är tillräckliga bara de följs. Exempel på vad en del deltagare föreslår är checklistor, rätt typ av mätutrustning, mer tid till att utföra arbetsuppgifterna, klarare rutiner samt ett
återkommande test av de ombordanställdas kompetens i denna fråga.
9. Finns det något samarbete mellan er myndighet/organisation och andra myndigheter/organisationer i frågor som berör denna olyckstyp?
De flesta samarbetar med Sjöfartsverket och vissa även med Arbetsmiljöverket. Vissa fack nämner även samarbete med arbetsgivarna. Sjöfartsverket nämner i sin tur att man samarbetar med Arbetsmiljöverket samt olika forskare.
10. Hör denna fråga till de mer prioriterade för er eller hamnar den mer i skymundan? Ingen anser att frågan hamnat i glömska. Sjöfartsverket, SEKO, Transport och till viss del även Swedish Club anser tvärtom att frågan kommer högt upp på prioriteringslistan.
11. Tycker ni att lagar och regler inom detta område är tillräckliga eller rekommenderar ni en skärpning?
Två av fackföreningarna efterlyser skärpta regler medan samtliga andra anser att det inte är reglerna som är problemet utan det faktum att de inte alltid efterlevs. Bland åsikterna kan här
också nämnas bristande information samt att en regelskärpning är på gång i form av den kommande föreskriften ”Transport av last”.
12. Anser ni att fartygens och hamnarnas rutiner vad beträffande inträde i slutna utrymmen är bra som de är, eller bör de förbättras?
Här anser flertalet att det finns utrymme för förbättringar. Bl.a. nämns checklistor samt rutiner som områden där förbättringar kan ske.
Analys:
Vi börjar med att konstatera att samtliga intervjuade organisationer verkar ta detta problem på stort allvar vilket vi tycker är mycket glädjande. En annan positiv aspekt vi noterat är det omfattande samarbetet som sker dels mellan organisationerna själva samt mellan dem och Sjöfartsverket. Förhoppningsvis kan detta leda till att eventuella nya regler och rutiner får en bred förankring i branschen.
På fråga 5 svarar alla utom två av fackförbunden att de har en bra koll inom organisationen. Förhoppningsvis är det också så men det kan inte helt uteslutas att det är så att det bara är de två nämnda fackföreningar som svarade helt ärligt på denna fråga. Det som motsäger den sistnämnda teorin är att vi tycker de flesta av svaren tyder på att åtminstone personen vi intervjuat har haft en bra kunskapsnivå i ämnet. Det säger dock inte mycket om resten av organisationen men vi tror och hoppas att samtliga svar på denna fråga varit ärliga.
Bland huvudorsakerna till olyckorna noterar Swedish Club en intressant iakttagelse i form av att varvsbesök och andra situationer som besättningarna samt landpersonal är ovana vid, kan innebära en förhöjd risk. Det ligger sannolikt en hel del i detta resonemang eftersom det troligtvis ofta saknas rutiner för dessa situationer just för att de är relativt ovanliga. Man kan nästan med fog påstå att det föreligger en typ av dubbel risk här. Dels är besättningen ovan med varvet samt hela situationen medan varvspersonalen är ovana med fartyget och dess egenskaper.
Inte helt oväntat är fackföreningarna inne på att det bör ställas hårdare krav på både rederier och myndigheter. Lika väntat tycker Sjöfartsverket att reglerna är bra som de är bara de följs. Vi kan till viss del köpa bådas resonemang men vi anser nog framförallt att man kan besluta
om hur många regler och rutiner som helst men om dessa inte följs är de totalt meningslösa. Många pekar på behovet av checklistor men detta bör ställas mot ett av de deltagande
rederiernas åsikt att detta kanske inte är rätt väg att gå. Rederiet ifråga menade att det inte får bli så att besättningarna drunknar i checklistor och annat pappersarbete för då kan resultatet bli det omvända mot det förväntade. Lagom får kanske anses vara bäst även i denna fråga.