33 Gudrun: “Det tog 15-20 minuter - det var inte så svårt att göra men du skulle ju både läsa och skriva - kanske det vore lättare att översätta muntligen”.
Nicole: “Jag tog på mig 20 minuter - kanske en halv timme”. Det som tog längst tid var de orden som hörde till skeppen.
Ville: “Det tog lång tid, minst 1 timme - kanske 1 och en halv timme! Uppgiften var svår”.
Thomas: “Det tog mig 40-50 minuter. Jag tyckte att det tog långt tid, men det fanns också några svåra ord”.
Frida: “Det tog en halv timme, 40 minuter - det kunde kanske ha gått stärkare men det var en utmaning”
Cecilia
“Jag började på torsdagen och jobbade vidare på fredagen så det tog cirka 1 timme”.
Gudrun: “Allt flöt på. Det fanns dock ord som jungmän som jag inte visste vad var och då letade jag upp synonymer på svenska och då översatte jag det till mastroslærling. Det ordet lät bra så det tog jag men jag undersökte inte om det finns på danska! När det gällde ordet skörbjugg fick jag titta på Google och översätta det”.
Nicole: “Jag hade svårt med orden skörbjugg, skeppsskorpa och riggen. De där ämnesorden. Jag googlade orden och tittade på bilder, men jag visste inte riktigt hur jag skulle översätta dessa.
Ville: “Själva den svenska texten var svår. Där fanns ord som jag inte förstod. Då var tvungen att slå upp de svenska orden. Jag använde synonymer.se men också ordnet.dk för att säkra mig att de var rätt på danska”! Till stället Kap det goda hoppet
Thomas: “Jag tyckte det var irriterande - är nu detta ordet med ä, ö, e”.” Att titta på svensk text och man går i en svensk skola, då är man tänker man att man bara ska skriva lite om detta”. “I början var det svårt man skulle vänja sig till det danska och i slutet fanns det ord som var svåra att översätta”.
Frida: “De äldre begrepp och de begrepp som är relaterade till sjöfart: styrman, jungmän, häng göja - dom har jag inte hört Danmark när jag normalt är där”.
34 Cecilia: “Det var svårt med specifika ord t.ex. förliste. Min pappa var inte hemma så honom kunde jag inte fråga”. Skeppsskorpa var svårt men jag vet att vi har pratat om det. Jag sökte i kanske 10 min. Jag visste inte heller vad jungmän betydde”.
Gudrun: “ Översättningen var enkel. Jag pratar båda språken varje dag och växlar ofta mellan språken. Det är en del av min identitet, att kunna båda språken. Jag tänker både på danska och svenska. Jag tänker inte så mycket över om jag använder det ena eller det andra språket. Däremot tänker jag mycket på danska när det gäller matematik. Med mamma kan jag ena stunden prata danska och den andra stunden pratar jag i telefon med min väninna på svenska”.
Nicole: “Språken är väldig lika som t.ex. resa, hårt och farligt. Det jag är mest stolt över är att jag kunde översätta en väldig lång mening. Jag fick läsa den flera gånger innan jag kunde översätta den. Jag fick också göra om vissa ord för att det skulle ge mening på danska”.
Ville: “Meningar där det fanns ord som var likadana som på danska var lätt”.
Thomas: “Der var vanliga ord som vi använder mycket på danska - vi pratar ju bara danska hemma”. “Och jeg vet hur man uttalar dom”.
Frida: “De lättaste orden är dom vi använder i vardagen: han var, han kunde - det som liknar de svenska”. Sen ska det flesta a i slutet på de svenska orden bytas ut med e! “Det var nog ett stycke där det var många svåra ord - att jag fick översatt jungmän, häng koja mm. Det var det stycke som tog längst tid att översätta”.
Cecilia: “ Det var de ord som likadant mycket de svenska som t.ex. resa, lång”. “Utifrån mitt perspektiv är jag nog mest stolt över att det blev så bra översatt att jag säkert kunde hitta det på en dansk webbsida eller i en bok”.
Nicole: “Vi har ju jobbat mycket med Danmark som sjöfartsnation så nät jag läste texten såg jag liksom det i huvudet och då kunde jag följa med och såg inre bilder - också utifrån den filmen vi har sett.
Ville: “Ju när jag läste i texten att segelskeppet rundade en ö då visste jag att vi hade hört om det stället i en film vi hade sett innan och då visste jag vart det var de befann sig”. (geografisk)
Thomas: “Jag försökte att ställa in hjärnan på det vi har lärt oss - vilka ord vi använde”. “Vi var ju på Sjöfartsmuseet och där såg vi, vi prövade och vi experimenterade”. “När jag läste texten kunde jag titta tillbaka till besöket och se det utifrån sjömannens ögna - att de fanns råttor ombord och sängen var smala och det fanns inte plats”.
35 Frida: “Jag såg ett stort fartyg framför mig med stor besättning”. “Jag hade också vårt museums besök i mina tankar. Stycket när de blev sjuka ombord, då tänkte jag på den gången vi fick serverat skeppsskorpor på museet.
Cecilia: “När jag var barn seglade jag mycket och då kunde jag föreställa mig hur det var att segla för om vinden skiftar, då ska man vara uppmärksam och jag kan föreställa mig hur det var att vara ombord”.
Gudrun: “Att hitta det danska ordet för bildades hittade jag inte, men så försökte jag att uttala meningen på danska och då kom ordet “skabtes”. Ordet stiftet använder man ju inte så ofta”. Betydningen “undra däck kom jag inte på, så då översatte jag det direkt - fast med e på slutet. Begreppet “riggen” visste jag inte vad betydde. När det gällde det svenska ordspråket “huvudet på skaft” tänkte jag länge på det. Jag visste att jag var tvungen att hitta på ett danskt uttryck och då tog jag betydningen och översatte det med: “Man skulle være på sin vakt”. När det gäller ordet orsaken då var jag medveten om att det inte skulle vara dobbel bestämt hed i denna mening på dansken!
Nicole: “I stället för att översätta betydningen enformig mat som direkt kan översättas till danska, använde jag orden monotone mad. Ordet monoton har jag lärt att använda i samhällskunskap och då visste jag att det ordet kunde jag använda här. Ordet riggen visste jag inte vad var. “Ordspråket “Att ha huvudet på sin skaft” visste jag betydde att man skulle vara uppmärksam och då skrev jag det i min översättning. Man kanske kunde ha använt “Man skulle vara medveten om vad man gjorde” “Dessa svenska uttryck hade jag svårt med: Jag kunde inte översätta “Borta bra, hemma bäst” så då använde jag mig av ett engelskt uttryck. Det gör mina danska kompisar”!
Ville: “Det var en mening där ordet skörbjugg, skeppsskorpa och mjöd ingick. Jag tog t.ex. skepp och översätta det direkte till skib och sen tog jag skorpa och satte e på slutet - och då blev det rätt! Sen använde jag synonymer.se till skörbjugg och mjöd, men det var svårt. Ordet maten på svensk var dubbelt bestämt och blir till mad”.
Thomas: “Jag tänker att och försöker jag att ljuda ord som jag har svårt med. Jag googlade, men försökte att låta bli eftersom detta är en undersökning. Med dubbla konsonanter är det danska svårare än det svenska - orden låter på samma vis men på svenska stavas t.ex. katt med två t och då vet man hur det ska låta men på danska är det bara ett t i - vi har inte dubbelkonsonant i slutet. I gengäld har vi stumt d!” “Jag tänkte verkligen över hur jag skulle stava, så mycket kring det svenska x i ordet expedition och då har jag lärt mig att det är ks på danska! När det
36 gäller hv- ord, ofta når det finns ett v då kan då kan det finnas att h framför annars gissar jag mig fram till hur det ska stavas”. “När jag översatte skorpa då översatte jag det direkt för jag visste inte om skorpa finns på danska men jag visste att det skulle sluta på e och inte på a”! “ När det gäller köttbullar fick jag det till frikadeller på danska”.
Frida: “Når jag skulle leta upp de specifika begreppen inom sjöfart letade jag först på nätet men sedan frågade jag min pappa som är dansk och då kunde han bekräfta om det var rätt eller fel det jag hade letat efter på nätet t.ex blev jungmän blev till letmatroser”!
Cecilia: “Om jag läser en text på svensk så tänker jag den igenom på danska och då vet jag att pepper stavas med b.Sen har jag sett ordet många gånger när jag går i ett dansk supermarked. Bomull inte stavas på samma sätt utan att dubbelkonsonant bara finns på svenska och danskan har stumt d”. När det gäller ordet expedition då vet jag att xét blir till ks på danska”! ” Jag visste inte vad jungmän var på svenska och vad det heter på danska så slog jag upp det och då stod det på engelska och då tog jag det engelska ordet: däckman”. “När det gäller svenska köttbullar var jag var osäker om jag skulle översätta det till frikadeller”.
Gudrun: ”Mina kunskaper i det ena språket kan hjälpa mig på det sättet, att om det finns ett ord jag inte kan, så finns det många ord där är likadana och därför kan man ofta översätta ordet så att en från det andra språket förstår. Annars finns det inte så mycket att ta hjälp av eftersom grammatiken är olika. På svenska har man dubbelt bestämdhet - det har vi inte på danska”. Gudrun fortsätter: “Man kan också använda sina kunskaper när det gäller uppsättning av meningar eftersom det skiljer sig när man översätter från svenska till danska”. När det gäller stavningen av peppar och bomull då vet jag att peppar är med två p på svenska och det uttalas snabbt (dubbel vokal) medan och att p blir till b på danska. Bomull är med två ll på slutet på svenska och att det stavas med stumt d på danska! När jag skriver ser jag ofta om det blir fel - antingen blir det en röd markering och i ord som vad, vart, varför då vet jag att det ska vara h framför i danska. I dåtid böjningarna av verben känner jag till att de svenska ändelserna -ade blir till -ede på danska”.
Nicole: “Alltså pepper - p blir till b på danska och i bomull har vi inte dubbelt konsonant i slutet på danska utan ld. - med stumt d. Och orden är likadan på båda språken!
Ville: “Orden peppar och bomull har jag sett så många gångar så då visste jag hur de skulle stavas. I den svenska texten stod det :”Efter två års strapatser…” översatte jag till :”Efter to år
37 i uniform…” eftersom det är ett danskt uttryck som betyder att man går på arbetat - att han har varit till sjöss i två och arbetet och då valde jag det uttrycket. När det gällde ordet kompani då valde och översätta det till firma. Jag känner också till ordet selskab men jag valde firma - det är mer modernt. Ordet riggen kände jag inte till men jag visste att det var uppe över skeppsdäcket och då måste det vara masten”.
Thomas: Enkla ord kan jag använda, men när det gäller stavningen och svåra ord blir det fel, då måste man lita på det man har lärt sig”.
Frida: “Några ord är mera specifika för det danska. T.ex. agurk blir till gurka som är ett helt annat”. “Egentligen när man ska skriva ändelserna - ade blir till ede, men också hur man ska uttala det - det danska språket är mera flytande medan det svenska är mera hårt men kanske också mera tydligt. Med ordspråket: Att ha huvudet på skaft, kunde jag höra på ordspråket att det gällde att vara uppmärksam”
Cecilia: “Det var svårt att översätta ordspråket: Att ha huvudet på skaft, men då tog jag den svenska betydningen att man skulle vara uppmärksam”.
Gudrun: “Jag läste den högt för mig själva. Då hör man om det låter rått, när man pratar. Man kan också läsa översättningen många gånger i huvudet, men det är bäst att läsa det högt eller att man låter någon annan läsa texten högt”.
Nicole: “Jag avsluter med att läsa högt och då gjorde jag om på vissa ord och meningar för att det ska låta danskt. Jag googlar orden om det är svårt eller så får jag hjälp av min danska förälder. Google Translate tycker jag inte om. Jag litar inte på att det blir rätt i den mening ordet ska ingå”.
Ville: “Jag skriver först det hela ner en gång och sedan rätter jag till texten igen - tittar på stavningen. Men eftersom man inte bara kan översätta direkt från svenska till danska, då kollar jag närmare på menings uppbyggning och hittar nya lösningar. Sen tittar jag på stavningarna t.ex. det svenska ordet gott vet jag stavas med d, stumt d”.
Thomas: “ Jag kan kanske läsa mera på danska, när jag ser ett ord kan jag se att det är felstavat”. “Jag vill läsa texten högt så att det låter danskt”.
Frida: “En metod som jag själva tycker är bra, är att läsa högt för mig själva så att det låter dansk och att alla orden är korrekt sammansatta i meningen för det finns ju omvänt
38 prepositioner”. “Jag använde också ordnet - den danska digitala ordbok, och jag kan också använda mig av google translate men bara när det gäller enkelt stående ord för när det gäller långa meningar då går det inte. Då är det bättre med ordböcker som vi har många utav hemma, annars frågar jag pappa”!
Cecilia: “Jag brukar läsa det högt: Låter det danskt? Låter det svenskt? Är det något som låter fel. Också i meningsuppbyggnaden! När man pratar så är det lätt, men när jag ska översätta skriftligen då översätter jag det direkt i den följd som orden står på svenska och då blir det fel”!
Gudrun: Jag skulle vara mera uppmärksam på reglerna om dubbelt bestämmelserna ,letat stavfel .
Nicole: “Jag kunde ha använt mig av danske lösningar och inte engelska. Men jag tänkte så här att använder mina danska kompisar engelska ord och begrepp då kan jag också”!
Thomas: “Nästa gång vill jag tänka ännu mera hur jag stavar orden och hur jag ska formulera mig så att det låter dansk”.
Ville: “I meningen med kryddor blev det mera svensk än dansk”.
Frida: “Ja kanske har jag skrivit vissa ord lite för snabbt”.
Cecilia: “Ja, nu när jag vet att skeppsskorpa heter besköjter och då kunde jag ha använt det rätta ordet”. När jag skulle översätta ordet återvände använde jag mig av det engelska retur - alltså översatte jag det till att de returnerade”.
Gudrun: Jag tycker att jag fick översätt ordspråken på ett bra vis. Det är faktiskt där de största skillnaderna finns mellan språken: Det finns ordspråk som bara finns på detta ena språket där ursprunget är, och som man inte kan säga så att det förstås korrekt på det andra språket.
Nicole: “Jag tog engelska ord och ersatte de danska som jag inte kunde”! Där var en lång mening som jag fick läsa den många gånger innan jag kunde översätta den och så gjorde jag om på vissa ord så som det ska låta på danska”.
Ville: “Det har varit viktigt för mig att få flyt i min översättning så att det låter dansk och att det blir spännande att läsa”.
Thomas: “När jag skulle översätta Godahoppsudden, tänkte jag först på en udde och det visste jag var något som stack ut, och goda var något som var gott och hopp var något man hoppas på”
39 Gudrun: “Där finns mycket grammatik som t.ex. ordens ändelser, så att du visar hur de ska stavas. Sen är det bra att göra översättningar. Då kan vi få ett flow i hur man översätter.
Nicole: “Jag tycker att du gör det bra i lektionerna. Du visar oss hur skillnaderna är på enkla ord som det ändå finns skillnader på i t.ex. stavningarna. Vi gör jämförelser i undervisningen också med ord och begrepp som är lätta att förstå, så att vi lär oss stavningarna på danska. Du tillåter oss att söka upplysningar på de svenska sökmotorerna - vi får använda oss av de svenska källorna och då måste vi översätta de till danska”.
Ville: “Det jag tycker är svårast på danska är nog stavningarna. Jag vill gärna gå flera ord igenom så att vi stavar dom rätt när vi ska skriva. Att översätta texter är också en bra metod att lära sig att stava, för då har man båda sina språk, både sitt första - och andraspråket. Mitt första och starkaste språk är svenska, men jag också översätta från danska och från engelska”.
Thomas: “Fortsätta att pressa oss så att vi stavar” Man ska göra det utifrån sina egna texter och kunna hitta sina egna fel”
Frida: “Det med att översätta tyckte jag var väldigt bra. Vi har inte gjort det så mycket men vi lärde oss mycket av det. Men jag tycker också att vi ska läsa mera på danska eftersom vi alla har ett mycket utvecklat svensk ordförråd och då är det möjligt att samtidigt “ i huvudet” kunde jämföra orden: Så var det på danska men ok såhär är det på svenska! Eller att vi kunde se en film först med danske under textar och sen samma film med svenska”!
Cecilia: “Jag kan förnimma att när jag var barn tyckte jag det var lättare att hitta skillnaderna och kunde prata danska och jag tror att det beror på att jag utöver att kunna tala både svenska, danska och engelska också har börjat med franska och därmed talar jag flera språk och då var det mera basic språk och grunden i daglig språket och inte med de begrepp vi använder nu. Mina föräldrar blandar också ihop språken eftersom pappa som är dansk pratar svenska...
Gudrun: “Vi kunde göra en lek där man byter mellan språken. då blir du också snabbare i tanken. Med de mindre eleverna kunde man sjunga först på det ena språket och sedan på det andra. T.ex. sången “Broder Jacob” eller “Björnen sover”. Så lär de sig sångarna på båda språken och kan jämföra!
Nicole: “Det är bra med din genomgång på tavlan men att vi också använder oss mera av svenska källor till är arbete och att vi översätter till det andra språket och tvärtom - då lär vi oss skillnaderna. Om vi läser texterna högt kan vi hjälpa varandra att lyssna till texten och rätta fel om det finns.
40 Ville: “Vi skulle kunde ta en svensk mening så att vi i tillsammans i grupperna översätter den skriftligen till danska. Muntligen kunde vi göra muntliga presentationer och då kunde de andra i gruppen lyssna till om det låter korrekt på danska”.
Thomas: “Skriva texter för att sedan att kolla hur de andra har skrivit utan att veta vem som har skrivit den och sedan jämföra våra texter för t.ex. att jämföra stavningen med x som blir ks”.
Frida: Hade samma svar som ovan!
Cecilia: “Vi har gjort mycket skriftligen men om vi kunde jämför mera det dagliga språket med dess likheter och skillnader, då kanske jag kan bli mer säker i min talade danska”.