Sammanst¨ allning av egenkontroller

Figur 1: Sammanst¨allning av inspekterade egenkontroller beroende p˚a om bostadsr¨attsf¨oreningar har extern teknisk f¨orvaltning eller inte.

Utan extern f¨orvaltning

Av de 15 granskade rapporterna utan extern f¨orvaltning var det en fastighets¨agare som klarade sig helt utan anm¨arkningar. Resterande 14 kontroller hade totalt 50 stycken mindre allvarliga brister, vilket motsvarar ett snitt om 3,57 brister per bostadsr¨attsf¨orening. Vidare uppt¨acktes sex stycken olika bo-stadsr¨attsf¨oreningar med allvarliga brister, varav fyra av dessa hade tv˚a anm¨arkningar vardera medan tv˚a stycken hade en varsin allvarlig brist. Se bilaga e), f) och g) f¨or att ta reda p˚a vilka anm¨arkningar som f¨orekommer.

Med extern teknisk f¨orvaltning

Av de 15 granskade tillsynsrapporter med extern teknisk f¨orvaltare klarade sig tv˚a stycken fastighets¨agare helt utan anm¨arkningar. Resterande 13 kontroller visade totalt 43 stycken mindre allvarliga brister, vilket motsvarar ett snitt om 3,31 brister per bostadsr¨attsf¨orening. Tv˚a av 15 uppvisade en varsin allvarlig brist. F¨or sammanst¨allning av brister, se bilaga f) och g).

Figur 2: Visar f¨ordelningen av antalet anm¨arkningar samt procentsatsen f¨or mindre allvarliga brister beroende p˚a om det finns extern teknisk f¨orvaltare eller inte.

Av de 30 riktade egenkontroller som tillhandah¨olls konstaterades totalt 93 stycken mindre allvarliga brister. 50 stycken brister tillh¨orde de som inte hade extern teknisk f¨orvaltare. Resterande 43 brister tillh¨orde bostadsr¨attsf¨oreningarna med extern teknisk f¨orvaltning. Se bilaga e) och f).

Figur 3: Visar en ¨oversk˚adlig j¨amf¨orelse i antal mindre allvarliga brister mellan de bostadsr¨attsf¨oreningar som har extern teknisk f¨orvaltning respektive de som inte har det. Se Bilaga e) och f).

Figur 4: F¨ordelning i procent utifr˚an de 14 f¨oreningar med mindre allvarliga brister som uppt¨acktes. F¨ordelningen visar ber¨orda omr˚aden med anm¨arkningar, f¨or bostadsr¨atter utan extern teknisk f¨orvaltning.

Figur 5: F¨ordelning i procent utifr˚an de 13 f¨oreningar med mindre allvarliga brister som uppt¨acktes. F¨ordelningen visar ber¨orda omr˚aden med anm¨arkningar, f¨or bostadsr¨atter med extern teknisk f¨orvaltning.

Figur 6: Visar f¨ordelningen av antalet ber¨orda bostadsr¨attsf¨oreningar samt procentsatsen f¨or allvarliga brister beroende p˚a om det finns extern teknisk f¨orvaltare eller inte.

˚

Atta bostadsr¨attsf¨oreningar uppvisade allvarliga brister. Totalt p˚atr¨affades 12 stycken allvarliga bris-ter utifr˚an de 30 granskade egenkontrollerna. Tio av bristerna tillh¨orde bostadsr¨attsf¨oreningarna utan extern f¨orvaltning, medan tv˚a brister tillh¨orde de med extern f¨orvaltning. De tv˚a f¨oreningarna med ex-tern f¨orvaltning hade en varsin allvarlig brist. Fyra av de sex f¨oreningarna hade tv˚a allvarliga brister var, medan de sista tv˚a hade en varsin brist, se bilaga g).

Figur 7: Visar en ¨oversk˚adlig j¨amf¨orelse i antal allvarliga brister mellan de bostadsr¨attsf¨oreningar som har extern teknisk f¨orvaltning respektive de som inte har det.

Se Bilaga g) f¨or att veta vilka anm¨arkningar som f¨orekommer samt hur vanligt f¨orekommande de ¨ar hos grupperna med och utan teknisk f¨orvaltning.

8 Analys och diskussion

I kapitlet analyseras och diskuteras resultaten utifr˚an empirin.

Framtr¨ader kvalitetsskillnader i den tekniska f¨orvaltningen utifr˚an bostadsr¨atters

egenkontroll baserat p˚a om tekniska f¨orvaltningen sk¨ots externt j¨amf¨ort med

om den inte sk¨ots externt?

Sammanst¨allningen av egenkontrollerna tyder p˚a att det finns skillnader i kvalit´en i f¨orvaltningen. Den st¨orsta skillnaden ¨ar att f¨oreningar utan extern f¨orvaltning har fler allvarliga brister ¨an bostadsr¨attsf¨oreningar med extern f¨orvaltning. Det kan tyda p˚a att f¨oreningar utan extern f¨orvaltning beh¨over utveckla sitt egenkontrollarbete.

Mindre allvarliga brister

J¨amf¨orelsen mellan mindre allvarliga brister beroende p˚a val av f¨orvaltning visar att resultaten inte skiljer sig ˚at n¨amnv¨art, dock finns det tv˚a avvikande fall som redovisas nedan.

Felanm¨alan och akuta fel/skador

Det p˚atr¨affades endast en anm¨arkning att rutinerna ej var uppdaterade f¨or bostadsr¨attsf¨oreningar med extern f¨orvaltning. F¨or representanterna utan extern teknisk f¨orvaltning ber¨ordes h¨alften, sju styc-ken, av alla f¨oreningar som p˚avisat brister i samma bristomr˚ade. Den mest f¨orekommande anm¨arkningen var att journummer inte var anslaget i fastigheten.

Ventilation

Andelen brister med ventilation uppg˚ar enligt figur 5 till hela 40 procent f¨or de bostadsr¨attsf¨oreningar som har extern teknisk f¨orvaltning. Att andelen ¨ar s˚a h¨og beror p˚a, som framg˚ar av bilaga f), att 11 av alla 13 f¨oreningar som fick anm¨arkningar om ventilation saknade ett anslaget OVK-intyg i fastigheten. Enligt lag ska OVK-intyget finnas synligt i fastigheten och det ska alla inblandade parter veta. Anm¨arkningen kan tyda p˚a kunskapsbrist hos styrelsen g¨allande OVK liksom bristande kommunikation mellan styrelse och f¨orvaltare. Den vanligaste bristen ¨ar ventilation ¨aven f¨or f¨oreningar utan extern f¨orvaltning. Som figur 4 visar uppg˚ar andelen till 26 procent. Som man kan se i bilaga e) saknade ˚atta f¨oreningar ett anslaget OVK-intyg i fastigheten och i fem f¨oreningar hade inte OVK utf¨orts inom r¨att intervall. H¨ar saknas f¨ormodligen kunskap hos bostadsr¨attsf¨oreningarnas styrelser. Det ¨ar som sagt lagkrav p˚a att utf¨ora OVK och att utf¨ord kontroll ska vara v¨al synlig i fastigheten. Det ¨ar illa att bostadsr¨attsf¨oreningarna, inte f¨oljer lagen d˚a det finns ett lagf¨ast kunskapskrav f¨or verksamhetsut¨ovare (milj¨obalken).

Allvarliga brister

Det finns tydliga skillnader mellan representanterna f¨or allvarliga brister i de sammanst¨allda rapporterna, vilket kan man se i figur 1, 6 och 7 samt i bilaga g). Gruppen utan extern f¨orvaltning tenderar b˚ade att ha h¨ogre antal f¨oreningar med allvarliga brister och ett h¨ogre antal allvarliga brister per f¨orening.

Det kan bero p˚a att de professionella f¨orvaltarna besitter mer kunskaper om g¨allande lagkrav och regler, och f¨ormodligen f¨oljer dem i st¨orre utstr¨ackning ¨an i de fall d¨ar extern f¨orvaltare saknas. Om den som f¨orvaltar en fastighet ¨ar medveten om riskerna med olika bristomr˚aden och dess konsekvenser, kan det vara en f¨ordel i det f¨orebyggande arbetet.

Kan skillnaden mellan olika f¨orvaltningsbolags arbeten urskiljas i granskade

egenkontroller?

I dagsl¨aget g˚ar det inte enligt intervjun i bilaga b), att urskilja information om f¨orvaltningsbolagen genom inspektionsrapporterna eftersom milj¨of¨orvaltningen inte l¨agger n˚agon v¨ardering i vem som utf¨or den tekniska f¨orvaltningen. F¨or att det ska g˚a att urskilja f¨orvaltningsbolag beh¨over ¨andringar g¨oras i inspekt¨orernas arbetsmaterial, se bilaga h).

Justeringar i inspekt¨orernas arbetsmaterial

Det beh¨ovs det g¨oras justeringar i checklistorna f¨or att kunna g¨ora j¨amf¨orelser mellan f¨orvaltningsbolagen. J¨amf¨orelserna ¨ar till f¨or att lyfta fram f¨oretag som utf¨or f¨orvaltningen med god kvalit´e. Bostadsr¨attsf¨oreningar beh¨over redog¨ora f¨or vilka bolag som anlitats f¨or teknisk- och ekonomisk f¨orvaltning, som fastighetssk¨otare, juridiskt ombud osv. Anslagna f¨orvaltningsbolag b¨or dokumenteras systematiskt vid varje tillsynstillf¨alle. Om informationen finns dokumenterad skulle den kunna nyttjas. Om information g¨allande f¨orvaltare framg˚ar av den riktade egenkontrollen kan noggranna unders¨okningar och j¨amf¨orelser mellan resultaten av allvarliga brister, mindre allvarliga brister och de som klarar sig helt utan brister, kunna samman-st¨allas. J¨amf¨orelser skulle kunna visa vilka f¨oretag som utf¨or arbetena och ¨aven baserat p˚a resultat f¨or respektive typ av brister. Det skulle kunna vara en ambition f¨or f¨orvaltningsbolag att med goda resultat fr˚an inspekt¨orerna f¨or sina f¨orvaltade bostadsr¨atter, locka nya kunder genom att gl¨ansa med sina resultat, f¨orutsatt att dessa sammanst¨alls. Sammanst¨allningen b¨or g¨oras av oberoende part f¨or att resultaten ska bli s˚a ¨arliga som m¨ojligt. F¨orhoppningsvis skulle f¨oretag med m˚anga p˚avisade brister beh¨ova f¨orb¨attra sig f¨or att inte tappa kunder.

Resonemang kring justeringen enligt bilaga h)

En f¨ordel med f¨orslaget i bilaga h) ¨ar att det tydligt framkommer vilket f¨oretag som f¨orvaltar bo-stadsr¨attsf¨oreningen. Utifr˚an det kan total del av respektive f¨orening med- och utan extern teknisk f¨orvaltning tas fram. Utifr˚an det kan s¨akerst¨allda slutsatser dras. Metoden skulle kunna appliceras i st¨orre sammanhang med h¨ogre tillf¨orlitlighet d˚a alla inspekt¨orer p˚a samma s¨att fyller i respektive f¨orvaltningsbolag i arbetsmaterialet. Genom att inkludera uppgifter ang˚aende om f¨oreningen eventuellt har ekonomisk f¨orvaltning eller n˚agon ¨ovrig f¨orvaltning, till exempel juridisk hj¨alp, kan framtida un-ders¨okningar om exempelvis samordning g¨oras. En nackdel med f¨orslaget ¨ar att det kr¨avs en omst¨allning i inspekt¨orernas arbete d˚a ¨andringen i arbetsmaterialet kan leda till att inspektionen tar l¨angre tid att utf¨ora. F¨or¨andringen kr¨aver ocks˚a att bostadsr¨atternas representant p˚a ett s¨akert och tydligt s¨att kan framf¨ora vilka f¨orvaltningsbolag som sk¨oter olika eventuella f¨orvaltningstj¨anster. P˚a det hela taget tycker jag att f¨orslaget med en ut¨okad fr˚agest¨allning i inspekt¨orernas checklistor ¨ar en del i arbetet med att f˚anga upp statistisk information om bidragande orsaker till ett bristande arbete med egenkontroll, vilket ocks˚a p˚a sikt kan leda till en effektivare h˚allbar utveckling inom omr˚adet.

Vilka konsekvenser p˚a milj¨o och m¨anniskors h¨alsa kan ett bristande

egenkon-trollarbete resultera i?

R¨attsfall

Tidigare ˚atergivna r¨attsfall som ledde till dombeslut hade troligtvis kunnat undvikas med en funge-rande egenkontroll. Riskerna hade d˚a identifierats i ett tidigare skede och ˚atg¨arder kunde ha vidtagits. R¨attsfallen ¨ar exempel d¨ar konsekvenser f¨or m¨anniskors h¨alsa blev tydliga. Att det orsakas d¨odsfall p˚a grund av ett missk¨ott tak ¨ar allvarligt. Som n¨amnts tidigare enligt Sveriges fastighets¨agaref¨orbund och Stockholms fastighets¨agarf¨orening (2001a), ansvarar f¨oreningen ¨over f¨orvaltningen av bland annat tak och f¨org˚ardsmark. D¨arf¨or ¨ar det v¨aldigt viktigt att ha tydliga avtal med f¨orvaltare som i f¨orv¨ag b¨or un-ders¨oka status av antagna f¨orvaltningsuppdrag. Det ¨ar ¨aven f¨ordelaktigt om styrelsen ¨ar aktivt deltagande i f¨orvaltningsprocessen med god kommunikation med f¨orvaltare f¨or att f˚a en djupare inblick i arbetet med fastigheten. Fukt och m¨ogelproblem kan leda till att m¨anniskors h¨alsa f¨ors¨amras. Milj¨odomstolens beslut om att hyresv¨arden i ett av r¨attsfallen d¨omdes att ˚atg¨arda fuktproblemen p˚avisar allvaret av konsekvenserna med otillr¨acklig ventilation.

Andra konsekvenser

Bristande ventilation kan leda till att smuts och partiklar sprids i bost¨aderna och kan medf¨ora h¨alsoproblem. Vid f¨or kall inomhustemperatur kan boende till exempel stoppa igen ventiler med tilluft, vilket minskar luftfl¨odet i bostaden, vilket i sin tur ¨aven leder till att ˚atkomsten p˚a frisk luft minskar. Samtidigt blir f¨orbrukad, mindre ren luft fr˚an partiklar kvar i bostaden, vilket ocks˚a kan orsaka h¨alsoproblem, till ex-empel allergier. Vid otillr¨acklig ventilation kan ¨aven risk f¨or m¨ogel f¨orekomma d˚a fukten i bland annat badrum inte torkar upp av luften.

Vid ¨overf¨orbrukning av energi anv¨ands mer br¨ansle som sl¨apper ut koldioxid, vilket ¨okar v¨axthuseffekten och medf¨or en risk f¨or klimatet och ¨aven f¨or jordens befolkning. I energideklarationen fastsl˚as fastighe-tens energiprestanda (kWh/m2, ˚ar) dvs hur mycket energi fastigheten drar per ˚ar och kvadratmeter. Om f¨oreningen m¨arker att energianv¨andningen ¨ar mycket h¨ogre ¨an f¨or liknande fastigheter, kan det leda till att f¨oreningen ˚atg¨arder f¨or energieffektivisering. Den h¨oga f¨orbrukningen kan bidra med negativa aspekter b˚ade till en f¨ors¨amrad milj¨o i form av koldioxidutsl¨app samtidigt som kostnaderna att driva fastigheten ¨ar st¨orre i j¨amf¨orelse med om energiprestandan ¨ar d˚alig. Problem kan uppkomma till f¨oljd av att journummer inte ¨ar anslaget i fastigheten. Exempelvis kan ett problem upptr¨ada p˚a kv¨allen. En vat-tenl¨acka eller n˚agon annan skada skulle kunna intr¨affa i en bostad och bostadsr¨attsinnehavaren k¨anner inte till vem som ska kontaktas f¨or att f˚a felet ˚atg¨ardat. Det kan medf¨ora oro hos bostadsr¨attshavaren samtidigt som kostnaderna kan bli h¨oga, till exempel om fuktproblem uppkommer till f¨oljd av en all-varlig l¨acka. Vill det sig riktigt illa kan tr¨amaterial f˚a fuktskador och i f¨orl¨angningen ruttna och tappa brukf¨orm˚aga om ˚atg¨arder inte s¨atts in i tid. D¨arf¨or ¨ar det viktigt att veta vem man ska kontakta n¨ar en skada upptr¨ader i en fastighet.

Andra konsekvenser som kan ligga till f¨oljd av ett bristande egenkontrollarbete ¨ar sjukdomsfall. Vid f¨or l˚aga varmvattentemperaturer riskeras bakterietillv¨axt, legionella, som ¨ar en lungsjukdom som kan orsaka d¨odsfall. Genom att h˚alla temperaturerna enligt Milj¨of¨orvaltningen (2015) p˚a 50 och 60 grader i undercentralens varmvattenledningar, minskar risken f¨or bakterietillv¨axt, legionella. Genom att temperaturen m¨ats och dokumenteras regelbundet kan man ha god uppsikt om hurvida man uppfyller temperaturkraven. Om avvikelser noteras kan det tyda p˚a skada i systemet, vilket kan ˚atg¨ardas om

avvikelsen m¨arks i tid.

Fastighetens kondition och f¨orvaltning p˚averkar v¨ardet f¨or enskilda bostadsr¨atter. I en v¨alsk¨ott bo-stadsr¨attsf¨orening ¨okar v¨ardet p˚a l¨agenheterna i j¨amf¨orelse med om den ¨ar missk¨ott. Renoveringar som leder till energieffektiviseringar och b¨attre standarder kan h¨oja v¨ardet p˚a bostadsr¨atten, vilket positivt fr¨amjar en h˚allbar utveckling och som milj¨obalken syftar p˚a, tillf¨ors¨akras nuvarande och kommande generationer att f˚a en h¨alsosam och god milj¨o.

Hur kan arbetet med egenkontroll f¨orb¨attras?

Trots att krav i milj¨obalken sl˚ar fast att verksamhetsut¨ovare ska planera och kontrollera sin verksamhet f¨or att motverka eller f¨orebygga ol¨agenheter f¨or m¨anniskors h¨alsa och milj¨o, uppvisas allvarliga brister i det arbetet. Som det ser ut idag, upplever jag att det ¨ar alldeles f¨or liten del av bostadsr¨attsf¨oreningarna som klarar egenkontrollarbetet samtidigt som en f¨or stor del av f¨oreningarna uppvisar allvarliga brister med negativa konsekvenser p˚a den h˚allbara utvecklingen. F¨or att n˚a en h˚allbar utveckling beh¨over ˚atg¨arder vidtas f¨or att n˚a en fungerande egenkontroll. D¨arf¨or presenteras nedan f¨orslag p˚a ˚atg¨arder som kan t¨ankas vidtas f¨or att arbetet med egenkontroll ska f¨orb¨attras. Det ska belysas att den viktigaste ˚atg¨arden ¨ar att f¨oreningarna sj¨alva tar ansvarar och visar engagemang f¨or att lyckas bedriva en fungerande egenkontroll, vilket ¨ar en skyldighet enligt milj¨obalken. Som l¨aget s˚ag ut 2015, beh¨ovs f¨ormodligen andra ˚atg¨arder tas p˚a annat h˚all f¨or att kvalit´en i f¨orvaltningen ska bli b¨attre. Utifr˚an intervjun med milj¨o- och h¨alsoinspekt¨or, tror jag att kommande ˚ars resultat av egenkontrollarbete kommer se b¨attre ut eftersom det inte l¨angre kommer anm¨arkas skriftligt utan muntligt om att OVK och energideklaration inte var fastslagen i fastigheten. Det kommer bidra till att f¨arre anm¨arkningar kommer p˚atr¨affas, d˚a st¨orsta del enligt mina studerade anm¨arkningar g¨allde att OVK och energideklaration inte fanns anslagen i fastigheten. Det beh¨over d¨aremot inte betyda att kvalit´en i f¨orvaltningen blir b¨attre, eftersom jag ¨and˚a anser att OVK och energideklaration ¨ar viktiga i arbetet med att minska milj¨op˚averkan.

Beh¨ovs nya krav?

I fr˚agan om hur arbetet med egenkontroll kan f¨orb¨attras ¨ar det intressant att diskutera om en ny lag beh¨ovs f¨or att reglera bostadsr¨attsf¨oreningars milj¨oarbete. Till exempel kan krav st¨allas p˚a att bo-stadsr¨attsf¨oreningar samarbetar med olika akt¨orer om det i framtida under¨okningar visar sig vara en ¨

overtygande majoritet lyckade fall av bostadsr¨attsf¨oreningar med teknisk f¨orvaltning. Ifall en s˚adan re-gel skulle tr¨ada i kraft b¨or f¨orvaltningsbolaget b¨ara det fulla ansvaret f¨or f¨orvaltningen, i st¨allet f¨or som nu, d˚a styrelsen ansvarar f¨or f¨orvaltningen. Genom att ¨overl˚ata f¨orvaltningen helt p˚a professio-nell marknad kan f¨orhoppningsvis b¨attre milj¨o och h¨alsa uppn˚as. Som framg˚ar enligt Naturv˚ardsverket (2012), ifall ny lagstiftning inf¨ors finns det en risk att den inte f¨oljs d˚a staten inte kan observera om reglerna f¨oljs av akt¨orerna. D¨arf¨or kan det bli sv˚art att inf¨ora ny lag som specifikt ska reglera bo-stadsr¨attsf¨oreningars milj¨oarbete. Om inga undantag g¨ors i lagen f¨or f¨oreningar som p˚avisar ett risk-fritt arbete, kan sj¨alvf¨orvaltande bostadsr¨attsf¨oreningar protestera mot detta, d˚a f¨oreningar sj¨alva kan bedriva fungerande egenkontroll utan negativa konsekvenser p˚a h¨alsa och milj¨o. Id´en kan vara en bi-dragande l¨osning till att uppn˚a m˚alet med arbetet att h¨oja kvalit´en p˚a bostadsr¨attsf¨oreningars milj¨ o-och h¨alsoarbete. F¨or att realisera f¨orslaget kr¨avs en l˚ang process d¨ar det f¨orst och fr¨amst b¨or ¨andras i inspekt¨orernas checklistor f¨or att g¨ora en s¨akerst¨alld bed¨omning i fr˚agan. Det m˚aste best¨ammas vem som ska g˚a igenom alla kontroller och sammanst¨alla resultaten f¨or att se om det ¨ar en rimlig l¨osning

p˚a problemet. Till sist m˚aste det beslutas om hur lagen ska formuleras och vem som kontrollerar att den efterf¨oljs. P˚a det hela taget tror jag att id´en ¨ar orimlig att inf¨ora. Samtidigt upplever jag att n˚agot m˚aste f¨or¨andras i arbetet med bostadsr¨atts¨agares egenkontroller s˚a att milj¨obalkens krav att s¨akra att m¨anniskors h¨alsa och milj¨on skyddas mot skador och ol¨agenheter. Det beh¨ovs ˚atg¨arder f¨or att verk-samhetsut¨ovarna ska ta till sig information om arbetet och leva d¨arefter f¨or att en h˚allbar utveckling sker.

R˚adgivning och information

Ett mer realistiskt f¨orslag p˚a hur problemet med att v¨aldigt f˚a bostadsr¨attsf¨oreningar har ett fungerande egenkontrollarbete kan l¨osas, ¨ar att bidra med mer information och r˚adgivning till bostadsr¨attsf¨oreningar. Enligt Erikson (2008) b¨or r˚adgivning som ¨ar en naturlig del av inspekt¨orernas arbete st˚a i fokus kring egenkontrollarbete. Genom r˚adgivning kan myndigheter bidra med f¨orb¨attring av rutiner och vanor g¨allande bostadsr¨attsf¨oreningarnas egenkontrollarbete. Jag st¨aller mig tveksam till om r˚adgivningen fr˚an olika instanser ¨ar tillr¨acklig i dagsl¨aget n¨ar det g¨allande bostadsr¨atters milj¨o- och h¨alsoarbete. R˚adgivningen kanske upplevs sv˚ar˚atkomlig eller ges i ett f¨orsent skede, under sj¨alva inspektionen, vilket jag upplever som problematiskt d˚a skadan redan ¨ar skedd i ett s˚adant skede. R˚adgivningen b¨or ut¨okas f¨or att minska riskerna f¨or milj¨o och h¨alsa.

Enligt Naturv˚ardsverket (2001d) ¨ar det verksamhetsut¨ovarna sj¨alva, dvs bostadsr¨attsf¨oreningarna, styrelserna, som ska ta reda p˚a vilka uppdaterade lagkrav, andra r¨attsliga krav, beslut och domar som g¨aller, utan p˚apekning fr˚an myndigheter. Dessutom ska dessa lekm¨an, enligt Naturv˚ardsverket (2001d), bland annat ¨overs¨atta alla till¨ampliga krav till l¨ampliga och konkreta ˚atg¨arder. Dessutom ska lekm¨annen utforma och utf¨ora egenkontrollen s˚a att man kan f¨orvissa sig om att alla krav f¨oljs f¨or hela verksamheten och att man kan visa detta genom att redog¨ora f¨or hur egenkontrollen i praktiken g˚ar till och f¨or resultaten fr˚an den. Jag upplever att det ¨ar en tung och tidskr¨avande b¨orda f¨or bostadsr¨attsf¨oreningarnas styrelser att l¨ara sig alla krav och sedan att till¨ampa dessa.

Jag inst¨ammer med Edlund et al. (2009) som anser att kunskapen hos bostadsr¨attsf¨oreningarna ¨ar bristf¨allig och att dokumentationen inte tas p˚a fullt allvar. Resonemanget kan styrkas av Engstr¨om and Nilsson (2016) d¨ar det framtonas att fastighets¨agares kunskapsbrist kring kraven och riskerna med f¨or l˚ag varmvattentemperatur var bidragande till anm¨arkning g¨allande tappvarmvattnet. D¨aremot har alla fastighets¨agare ett eget ansvar att ta reda p˚a vilka lagar och regler som g¨aller samt att f¨olja detta. Dock kan ansvaret troligtvis upplevas vara f¨or stort av f¨oreningarna, vilket kan vara en bidragande orsak till att de flesta bostadsr¨attsf¨oreningar uppvisade brister. Med information ¨okar inte bara kunskapen om hur ett egenkontrollarbete b¨or g˚a till, utan ocks˚a f¨orst˚aelsen av inneb¨orden av att f¨orvalta sin fastighet. Kurser kan t¨ankas vara obligatoriskt f¨or nystartade bostadsr¨attsf¨oreningar f¨or att redan i uppstart l¨agga grund f¨or, ett ur milj¨o- och h¨alsoperspektiv, tillfredsst¨allande arbete med milj¨oaspekter. Samtidigt ¨ar