Det totala ekonomiska resultatet till följd av den ökade processeffektiviteten i kombination med det redan tillgängliga materialet gällande personalkostnadsbesparingar visas nedan.
Personal samt hyreskostnader som redan räknats ut av Swedavia framgår av tabell 3. De årliga besparingarna beror på hur de nya PSB maskinerna fördelas mellan Bromma och Arlanda. Illustreras av tabell 3 nedan.
Tabell 3. Visar årliga kostnadsbesparingar avseende hyreskostnader och personalkostnader. Arlanda får 10 nya PSB Arlanda får 20 nya PSB Hyreskostnadsbesparing / år 2,7 MSEK -0,13 MSEK
Personalkostnad / år 12,5 MSEK 16 MSEK
Total besparing på 14 år 213 MSEK 221 MSEK
Eftersom det inte är beslutat hur många PSB-maskiner Arlanda får så räknas ett snitt ut.
213 + 221
2 = 217 𝑀𝑆𝐸𝐾
𝐷𝑒𝑡 𝑔𝑒𝑟 𝑒𝑛 𝑔𝑒𝑛𝑜𝑚𝑠𝑛𝑖𝑡𝑡𝑙𝑖𝑔 å𝑟𝑙𝑖𝑔 𝑏𝑒𝑠𝑝𝑎𝑟𝑖𝑛𝑔 𝑝å 217
14 = 15,5 𝑀𝑆𝐸𝐾
Det ekonomiska resultat som framkommit i denna rapport enligt figur 14 är baserat på att maximalt antal flygplan alltid hindras när landningsbanan ockuperas. Samtliga resultat divideras därav med två för att erhålla en mer verklighetstrogen indikation.
Figur 15. Sammanvägt ekonomiskt resultat mellan ledtid och personal/hyreskostnadsbesparingar. Figur 15 visualiserar skillnaden i ekonomiskt resultat som uppstår när processeffektivitet räknas med. Den procentuella skillnaden som erhölls blev följande.
324 963 771
217 000 000− 1 ≈ 0,5 ≈ 50%
Resultatet blir således 50% högre med ledtiden inräknad och där dessutom andelen hindrade flygplan halverats. 0 kr 50 000 000 kr 100 000 000 kr 150 000 000 kr 200 000 000 kr 250 000 000 kr 300 000 000 kr 350 000 000 kr 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 SE K Antal år Endast pers/hyresbesparingar Sammanvägt resultat
5
Diskussion
I diskussionen kommer ett kritiskt förhållningssätt hållas där felkällor diskuteras flitigt och där resonemang framgår kring hur hantering av felkällor genomförts. Källkritik och fortsatt arbete diskuteras även under kommande avsnitt.
5.1 Värdering av resultat
Samtliga resultat som framgår i resultatdelen av den här rapporten är resultat som avser visa processeffektivitetens påverkan på kostnader. Processeffektivitetens ökning med de automatiserade fordonen har estimerats med hjälp av flertal olika teorier. Samtliga teorier som använts har påvisat att kostnaderna för Swedavia kommer minska när snöröjningsprocessen effektiviseras. Parametrar som har beaktats har varit en blandning av parametrar i den interna processen men även flertal parametrar från externa processer har tagits i uppmärksamhet. Resultaten undertecknar att korrelation mellan processeffektivitet och reducerade kostnader förekommer. De understryker dessutom att det inte endast är den effektiviserade processen som ökar i kostnadseffektivitet utan även andra processer visar ansatser till en förbättrad kostnadseffektivitet.
Resultaten är baserade på data som är genomsnittliga, vilket innebär att avvikelser mellan det teoretiska resultat som presenterats i denna rapport och i praktiken kan förekomma. Avsikten med resultaten är att de ska vara en indikation att processeffektivitet kan vara grund till beslutsfattande om framtida investeringsprojekt.
Svagheter med den här undersökningen är att samtliga resultat är estimerade utifrån teoretiska uträkningar och vad som bör vara möjligt enligt teorin. Praktiska tester och försök har inte kunnat genomföras på grund av att den nya utrustningen inte funnits tillgänglig på Swedavias flygplatser under tidsperioden då denna undersökning genomfördes. Det har även räknats på att snöröjningsprocessen hindrar ett maximalt antal flygplan varenda gång den utförs. Både i nuläget och i den nya processen har det maximala hindrandet använts vid uträkning. Ledtiden har räknats genom att den tiden man frigör hade i annat fall hindrat maximalt med flygplan. Idag hindras inte alla flygplan. Det utförs idag planering som har till avsikt att hindra flygtrafiken minimalt. Detta medför att jämförelsen har gjorts mellan ett extremläge och ett normalläge, vilket i sin tur kan leda till avvikande resultat.
Följaktligen, för att erhålla ett mer trovärdigt ekonomiskt resultat dividerades resultatet med två, vilket avsåg symbolisera att hälften av planen hindrades istället för alla. Eftersom detta värde är osäkert så kan även det diffa både upp och ned beroende på verkligheten. Teorin visar dock en tydlig indikation på att när processeffektiviseringsmåtten förbättras så är det oerhört ekonomiskt gynnsamt. Den visar ekonomisk gynnsamhet från många olika perspektiv istället för att endast fokusera på reducerade personal- och hyreskostnader. Det finansiella resultatet avseende personal- och hyreskostnader hade räknats ut av Swedavia innan detta arbete började. Det intressanta som framgår ur resultaten är att de ekonomiska resultat som erhölls vid undersökning av processens inre effektivitet kan vara en stor del av de ekonomiska besparingarna vid effektivisering av processen. Ledtidsreduktionen gav ett totalt resultat på 7 711 697 SEK per vintersäsong mellan oktober och april. Personalkostnader och
hyreskostnader som försvinner genererar 15 500 000 SEK per säsong. Detta betyder att investeringsunderlaget för automationen har genomförts med en återbetalningsplan på 15 500 000 SEK per säsong. Återbetalningen behöver dock inte endast synas i personalomkostnader och hyreskostnader. En stor del av det finansiella resultatet kan finnas i processens inre effektivitet.
I denna undersökning har det konstaterats att effektivisering av snöröjningsprocessen leder till ökad tillgänglighet för flygtrafiken. Ekonomiska resultat har beräknats med hjälp av vad en kostnad för en försening leder till. Beräkningarna har inte inkluderat de ökade intäkter som Swedavia får då omsättningen av flygtrafik ökar i samband med att flygplatsens kapacitet ökar. Följaktligen finns det fler parametrar som gynnar lönsamheten av denna processeffektivisering. Hållbar utveckling i form av ekologisk- och ekonomisk hållbarhet har beaktats i projektet. Under ”Miljö” avsnittet i denna rapport har det framkommit bränslebesparingar som motsvarar 232 172km i flygsträcka på grund av ledtidsreduktionen. Anledningen till att 737–800 användes för att beräkna koldioxidutsläppen är för att det ska symbolisera ett bra genomsnitt. Vid Arlanda flyger en hög variation av olika flygplansmodeller. 737–800 ansågs vara mittemellan det största och det minsta flygplanet och ansågs då ge ett godtyckligt genomsnittligt värde.
I övriga resultatavsnitt har samtliga effektivitetsmått visat ekonomisk lönsamhet i samband med effektiviseringen av snöröjningen. Social hållbarhet har betraktats som icke relevant för detta projekt.
Sammanfattningsvis visar resultaten som baserats på flertal teoretiska grunder i denna rapport en övertygande korrelation mellan processeffektivitet och påverkan på kostnader. En överensstämmelse mellan de två som betraktas kunna vara ett underlag vid beslutsfattande om framtida investeringar.
Källkritik i detta arbete har genomförts genom att studera och jämföra källor som har till avsikt att förmedla likartad information. Vid utvärdering av flertal källor har det uppmärksammats att källorna är överens och informationen har därefter införts i rapporten. Vid estimering under miljöavsnittet har tre källor använts varav två är akademiska. Den tredje källan som är en hemsida gav en bränsleförbrukning i vid flygning för det flygplanet jag använde i beräkningarna. Vid utvärdering av flertal andra artiklar och information gällande ett 737–800 flygplans förbrukning i luften har det konstaterats att värdena är snarlika med den källan som använts i arbetet. Detta kritiska förhållningssätt har med förhoppning resulterat i ett mer verklighetstroget resultat där avvikelser kan förekomma, men med största sannolikhet är de reducerade.
5.2 Fortsatt arbete
I detta projekt har tyngdpunkten fokuserats framförallt på resursnyttjande, kapabilitet, flexibilitet och ledtid. Dessa har kopplats till ekonomiska faktorer och visat hur lönsamheten stämmer överens när dessa effektivitetsmått förbättras. Det har även uppmärksammats att flertal andra delar av flygplatsverksamheten påverkas positivt av snöröjningsprocessens förbättring. I detta arbete har däremot inte omfattningen av de positiva effekterna på andra processer förutom flygtrafiken räknats med. I ett vidare arbete skulle effekterna inom olika leanslöserier kunna studeras och utvärderas. Ett leanslöseri som tydligt hänger ihop med snöröjningsprocessen ledtid är den outnyttjade kreativiteten som uppstår när snöröjningsprocessen försenar andra processer. I den nya processen kommer outnyttjad kreativitet återstå men i en lägre grad och lönsamheten för denna reduktion av outnyttjad kreativitet kan då studeras.
Slutligen, ett annat viktigt mätetal kan vara att studera samhällsnyttan denna effektivisering medför. Vilken nytta för samhället återger dessa tidsbesparingar? Är en fråga som skulle vara intressant att undersöka.
Metodiken i den här rapporten är dessutom direkt applicerbar på andra processer där processeffektivtens inverkan på kostnader ska undersökas. Samma teorier kan användas men det som skiljer processerna åt i undersökning av kostnaden är den unika processens syfte. Beroende på syftet för processen erhålls olika ekonomiska mätetal som i sin tur kopplas till de teoretiska modeller som återfinns i denna rapport.
6
Slutsatser
• Investeringsunderlag som grundas på finansiella resultat som erhålls i förändringar av processeffektivitetsmått kan i hög utsträckning argumentera för investering (se avsnitt 4.9.1). Svar på frågeställningen ” Hur väl kan processeffektvitet agera underlag för investering?”
• Det ekonomiska värdet av en process inre effektivitet kan vara en stor del av besparingarna som erhålls vid en processeffektivisering (se avsnitt 4.10). Svar på frågeställningen ”I vilken utsträckning påverkar processeffektivitet kostnader?”
7
Referenser
[1] Swedavia, Roll och uppdrag. Hämtad: 2020-04-01
URL: https://www.swedavia.se/om-swedavia/roll-och-uppdrag/
[2] Aviation.stackexchange.com, How do Rapid Exit Taxiways improve aircraft movements? Hämtad: 2020-05-19
URL: https://aviation.stackexchange.com/questions/34330/how-do-rapid-exit-taxiways- improve-aircraft-movements
[3] Lars-Erik Lidgren, Engineer & machine responsible at Swedavia AB. Möte 2020-04-20.
[4] Shingo S, et al. A Study of the Toyota Production System From an Industrial Engineering
Viewpoint, revised edition. Productivity, Inc:1989
[5] Johanzon, C. Hur bra är våra processer? Värdering av den inre effektiviteten. Örebro Universitet: 2006.
[6] Slack N, et al. Operations and Process Management. 5 rev uppl. Pearson Education Limited: 2018
[7] Womack, James P, et al. Lean thinking: banish waste and create wealth in your
corporation. Rev. and updated [ed.] London: Free Press Business:2003
[8] Lars-Erik Lidgren, Engineer & machine responsible at Swedavia AB. Möte 2020-05-06.
[9] Dr Christian N. Jardine. Calculating The Carbon Dioxide Emissions Of Flights. University of Oxford: 2009.
Hämtad: 2020-06-02
[10] Berglund, Tobias. Evaluation of fuel saving for an airline. Mälardalen University Sweden: 2008.
Hämtad: 2020-06-02
URL: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:121168/FULLTEXT01.pdf
[11] Fuelplanner, advanced flight simulation fuel planning. Hämtad: 2020-06-03
URL: http://fuelplanner.com/index.php
[12] Östlings Anders, Head of airside operations. Dialog 2020-05-10.
[13] Swedavia, Flygplatsstatistik 2019. Hämtad: 2020-05-10
URL: https://www.swedavia.se/globalassets/statistik/fpl_201912.pdf
[14] Swedavia, Trafikstatistik på Swedavias flygplatser. Hämtad: 2020-05-10
Bilaga A
Bilaga B
Bilaga B: Beräkningar
𝐻𝑎𝑠𝑡𝑖𝑔ℎ𝑒𝑡 𝑖𝑑𝑎𝑔 = 𝑣1 = 30𝑘𝑚/ℎ = 30 3.6𝑚/𝑠 𝐻𝑎𝑠𝑡𝑖𝑔ℎ𝑒𝑡 𝑛𝑦𝑎 𝑝𝑟𝑜𝑐𝑒𝑠𝑠𝑒𝑛 = 𝑣2 = 40𝑘𝑚/ℎ = 40 3.6𝑚/𝑠 𝐿𝑎𝑛𝑑𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑏𝑎𝑛𝑎𝑛𝑠 𝑏𝑟𝑒𝑑𝑑 = 𝐵 = 45𝑚 𝐸𝑆𝑆𝐴 𝐴𝑟𝑙𝑎𝑛𝑑𝑎 𝑙𝑎𝑛𝑑𝑖𝑛𝑔𝑠𝑏𝑎𝑛𝑎 01𝐿 − 19𝑅 𝑎𝑟𝑒𝑎 = 𝐴1 = 150929,8 𝑚2 𝐸𝑆𝑆𝐴 𝐴𝑟𝑙𝑎𝑛𝑑𝑎 𝑙𝑎𝑛𝑑𝑖𝑛𝑔𝑠𝑏𝑎𝑛𝑎 01𝑅 − 19𝐿 𝑎𝑟𝑒𝑎 = 𝐴2 = 167677,66 𝑚2 𝐸𝑆𝑆𝐴 𝐴𝑟𝑙𝑎𝑛𝑑𝑎 𝑙𝑎𝑛𝑑𝑖𝑛𝑔𝑠𝑏𝑎𝑛𝑎 01𝐿 − 19𝑅 𝑙ä𝑛𝑔𝑑 = 𝐿1 = 𝐴1 𝐵 = 150929,8 45 = 3354 𝑚 𝐸𝑆𝑆𝐴 𝐴𝑟𝑙𝑎𝑛𝑑𝑎 𝑙𝑎𝑛𝑑𝑖𝑛𝑔𝑠𝑏𝑎𝑛𝑎 01𝑅 − 19𝐿 𝑙ä𝑛𝑔𝑑 = 𝐿2 = 𝐴2 𝐵 = 167677,66 45 = 3726 𝑚01L-19R
𝑇𝑖𝑑𝑠å𝑡å𝑛𝑔 𝑖𝑑𝑎𝑔 𝑓ö𝑟 𝑒𝑛 𝑠𝑣𝑒𝑝 = 𝑡1 = 𝐿1 𝑣1 = 3354 30 3.6 ⁄ = 402,48 𝑠 𝑇𝑖𝑑𝑠å𝑡å𝑛𝑔 𝑛𝑦𝑎 𝑝𝑟𝑜𝑐𝑒𝑠𝑠𝑒𝑛 𝑓ö𝑟 𝑒𝑛 𝑠𝑣𝑒𝑝 = 𝑡2 = 𝐿1 𝑣2 = 3354 40 3.6 ⁄ = 301,86 𝑠 𝑆𝑘𝑖𝑙𝑙𝑛𝑎𝑑 𝑚𝑒𝑙𝑙𝑎𝑛 𝑡2 𝑜𝑐ℎ 𝑡1 = 𝑡1− 𝑡2 = 402,48 − 301,86 = 100,62 𝑠 𝑃𝑟𝑜𝑐𝑒𝑛𝑡𝑢𝑒𝑙𝑙 𝑠𝑘𝑖𝑙𝑙𝑛𝑎𝑑 = 𝑡1− 𝑡2 𝑡1 =402,48 − 301,86 402,48 = 100,62 402,48= 0.25 = 25%01R-19L
𝑇𝑖𝑑𝑠å𝑡å𝑛𝑔 𝑖𝑑𝑎𝑔 𝑓ö𝑟 𝑒𝑛 𝑠𝑣𝑒𝑝 = 𝑡3 = 𝐿2 𝑣1 = 3726 30 3.6 ⁄ = 447,12 𝑠 𝑇𝑖𝑑𝑠å𝑡å𝑛𝑔 𝑛𝑦𝑎 𝑝𝑟𝑜𝑐𝑒𝑠𝑠𝑒𝑛 𝑓ö𝑟 𝑒𝑛 𝑠𝑣𝑒𝑝 = 𝑡4 = 𝐿2 𝑣2 = 3726 40 3.6 ⁄ = 335,34 𝑠 𝑆𝑘𝑖𝑙𝑙𝑛𝑎𝑑 𝑚𝑒𝑙𝑙𝑎𝑛 𝑡3 𝑜𝑐ℎ 𝑡4 = 𝑡3− 𝑡4 = 447,12 − 335,34 = 111,78 𝑠 𝑃𝑟𝑜𝑐𝑒𝑛𝑡𝑢𝑒𝑙𝑙 𝑠𝑘𝑖𝑙𝑙𝑛𝑎𝑑 = 𝑡3− 𝑡4 𝑡3 = 447,12 − 335,34 447,12 = 111,78 447,12= 0.25 = 25%Snitt mellan 01L-19R och 01R-19L
Observera att procentsatserna är konstant 25% oavsett landningsbana eftersom 30km/h är 75% av 40km/h. Det som skiljer tiderna åt är landningsbananornas längder där
procentenheterna blir mer eller mindre värdefulla proportionellt med banornas längder.
Beräkningar för tabell 1
𝐹ö𝑟𝑠𝑡 𝑏𝑒𝑟ä𝑘𝑛𝑎𝑑𝑒𝑠 𝑒𝑡𝑡 𝑠𝑛𝑖𝑡𝑡 𝑖 𝑡𝑖𝑑𝑠å𝑡𝑔å𝑛𝑔 𝑚𝑒𝑙𝑙𝑎𝑛 01𝐿 − 19𝑅 𝑜𝑐ℎ 01𝑅 − 19𝐿 𝑡1+ 𝑡3 2 = 402,48 + 447,12 2 = 424,8 𝑠 → 424,8 60 = 7,08 𝑚𝑖𝑛 𝐷ä𝑟𝑒𝑓𝑡𝑒𝑟 𝑏𝑒𝑟ä𝑘𝑛𝑎𝑑𝑒𝑠 𝑑𝑒𝑛 𝑛𝑦𝑎 𝑡𝑖𝑑𝑠å𝑡𝑔å𝑛𝑔𝑒𝑛 𝑓ö𝑟 𝑒𝑛 𝑠𝑣𝑒𝑝 𝑆𝑘𝑖𝑙𝑙𝑛𝑎𝑑 𝑖 𝑡𝑖𝑑𝑠å𝑡å𝑛𝑔 = 7,08 ∗ 0,25 = 1,77 𝑚𝑖𝑛𝑢𝑡𝑒𝑟 𝑁𝑦 𝑡𝑖𝑑𝑠å𝑡å𝑛𝑔 = 7,08 − 1,77 = 5,31 𝑚𝑖𝑛𝑢𝑡𝑒𝑟Beräkningar andel intercont
(500 ∗ 0,95) + (1500 ∗ 0,05) = 550𝑘𝑟/𝑚𝑖𝑛 500 = 𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑 𝑆𝑐ℎ𝑒𝑛𝑔𝑒𝑛 𝑝𝑒𝑟 𝑚𝑖𝑛𝑢𝑡𝑓ö𝑟𝑠𝑒𝑛𝑖𝑛𝑔
0,95 = 95% 𝑎𝑣 𝑓𝑙𝑦𝑔𝑒𝑛 ä𝑟 𝑎𝑣 𝑡𝑦𝑝 𝑆𝑐ℎ𝑒𝑛𝑔𝑒𝑛 1500 = 𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑 𝑖𝑛𝑡𝑒𝑟𝑐𝑜𝑛𝑡 𝑝𝑒𝑟 𝑚𝑖𝑛𝑢𝑡𝑓ö𝑟𝑠𝑒𝑛𝑖𝑛𝑔
0,05 = 5% 𝑎𝑣 𝑓𝑙𝑦𝑔𝑒𝑛 ä𝑟 𝑎𝑣 𝑡𝑦𝑝 𝑖𝑛𝑡𝑒𝑟𝑐𝑜𝑛𝑡
Detta ger beräkningarna i figur 14
3,1158 ∗ 15 ∗ 550 ∗ 600 = 15 423 395𝑘𝑟/𝑠ä𝑠𝑜𝑛𝑔 3,1158 = 𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑚𝑖𝑛𝑑𝑟𝑒 𝑓𝑙𝑦𝑔𝑝𝑙𝑎𝑛 𝑠𝑜𝑚 ℎ𝑖𝑛𝑑𝑟𝑎𝑠 15 = 𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑚𝑖𝑛𝑢𝑡𝑒𝑟 𝑓ö𝑟𝑠𝑒𝑛𝑖𝑛𝑔 𝑖 𝑠𝑛𝑖𝑡𝑡 𝑝𝑒𝑟 𝑠𝑡ö𝑟𝑛𝑖𝑛𝑔
550 = 𝑆𝑒 "𝐵𝑒𝑟ä𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔𝑎𝑟 𝑎𝑛𝑑𝑒𝑙 𝑖𝑛𝑡𝑒𝑟𝑐𝑜𝑛𝑡"