3. Empiri och analys
3.1 Vad är problemet och hur ska det lösas?
3.1.4 Samordningsmötet
För att undersöka hur problemet representeras under mötet har jag dels studerat vad som sades på mötet men även vilken stämning det var samt vilket tonfall och kroppsspråk som användes. Jag kommer först att skriva en utförlig sammanfattning om vad det pratades om och vad som gjordes på mötet, till viss del med uttagna citat. Därefter kommer mötet att analyseras utifrån studiens analytiska forskningsfrågor.
Samordningsmötet för jämställdhetsfrågor styrdes utifrån en dagordning med åtta punkter: 1) välkomna, 2) förändring av mallen (se förra mötet) alla funderar innan enligt förra minnesanteckning, 3) rapport om kommunjämförelse, 4) information till medarbetare med språksvårigheter, 5) information om mångfaldsforum, 6) åtagande kring diskriminering, 7) gruppens kompentensutveckling, 8) övriga frågor. Punkt 4-6 i mötesdagordningen behandlade mångfaldsfrågor. För att avgränsa materialets och studiens omfattning har jag valt att inte analysera mångfaldsfrågorna. Därför kommer varken en sammanfattning eller analys att göras av mötespunkterna 4-6.
Det är god stämning på mötet. Innan det drar igång diskuteras en gruppbild på mötesdeltagarna som de anser att de borde sett mer glada ut på, med en del skratt som följd. Därefter görs en presentationssrunda för att jag ska veta vilka alla är. En av mötesdeltagarna berättar mer ingående om sitt arbete, bland annat om ett projekt som går ut på att locka fler män till att söka tjänster på
förskolan. Det görs genom att ha fler bilder på män i annonserna vilket tidigare har gett positiva resultat. Personen säger: - ”Det är ju inte jämställt när 17 procent män söker men det är en bit på
vägen.”
Mötet öppnas sedan med en presentation av dagordning och inleds därefter med punkt 2. Det handlar om en mall för en enkät som de kommunalt anställda fyller i och som ligger till grund för innehållet i jämställdhets- och mångfaldsplanerna. Frågan är om utformningen ska förändras för att vara förenligt med gällande lagtext. Tanken är att i texten lägga ihop arbetet mot diskriminering och kränkande särbehandling. Mötesledaren säger: - ”Mobbning och kränkningar på grund av kön är
enligt lagtext inte korrekt.” Mötesdeltagarna diskuterar vidare hur det ska definieras. En
mötesdeltagare säger kritiskt och med bestämt kroppsspråk: - ”Det finns de som känner sig
diskriminerade på grund av att de inte fick rätt lön” varpå en annan person svarar - ”Ja, det vet jag.” Diskussionen återgår till hur definitionen ska vara varpå en person säger: - ”Vi kan skriva mobbning eftersom folk känner till det men om vi definierar det skulle vi kunna skriva kränkande särbehandling och att mobbning räknas in där.” En annan person säger med kritiskt tonläge och
armarna i kors: - ”Om vi ska ha kränkande särbehandling då känner jag att det måste förklaras.” En person svarar: - ”ja men det gör vi ju” varpå den första personen säger: ”om det inte är med i
enkäten så är det fortfarande så att de inte vet (de kommunalt anställda) vad de svarar på. En
annan mötesdeltagare visar ett dokument på datorn och säger: - ”Här står det om kränkande
särbehandling, det kan vi ha med!” En annan person kollar och säger: - ”här står det också om aktiva åtgärder, precis det som jag behöver i mitt handlingsprogram för JäMå (åtgärderna som ska formuleras i jämställdhets- och mångfaldsplanerna).” Mötesledaren återknyter till mötespunkten
och säger: - ”Ska vi fortsätta använda mobbning eller ska vi skriva kränkande särbehandling eller
blir det för svårt?” En person svarar: - ”Inte om vi förklarar det.” En tredje person säger: - ”Ska vi lägga in diskriminering också?” Mötesledaren frågar: - ”Vad står det i lagen?” Ytterligare en
person säger: - ”Jag känner att vi måste återkomma i frågan.” Mötesledaren säger: - ”Men det har
vi ju redan gjort.” Personen svarar: - ”Ja, men det känns inte som att vi har funderat. Vi skulle ju sluta klockan fyra.” Ytterligare en person tar del i diskussionen och säger: - ”Det är ju bra att höra med leverantörerna också så att vi har samma frågor. Från gång till gång vill de ha så lite förändring som möjligt så vi borde höra med dem.” En person svarar: - ”Det tycker jag också.”
Därefter avslutas mötets andra punkt och punkt tre på dagordning lyfts och mötesledaren berättar om ett möte i Stockholm. Därefter lämnar alla för att hämta kaffe. När alla är tillbaka fortsätter
samtalet kring punkt tre. Mötesledaren berättar om ett index som ska ändras som behandlar statistik kring män och kvinnor för att mäta jämställdhet. Mötesledaren säger: - ”I ledningsgrupper så sitter
chefer men det finns andra också. Vi tror att det är ett annat sätt för män att komma in smygvägen. De kommer in som projektledare och ekonomer och så vidare.” Mötesdeltagarna diskuterar vidare
om utformningen av ett index, vad som ska mätas och inte. En mötesdeltagare säger glatt: - ”Vi har
alltid så mycket att prata om, vi skulle ha heldagar.” Efter en utförlig diskussion om vad som ska
mätas och olika index som mäter kommuners jämställdhet går mötet över till punkt fyra, fem och sex på dagordningen som alla behandlar mångfaldsfrågor och kommer därför inte att analyseras.
Därefter lyfts punkt sju som handlar om gruppens kompentensutveckling där mötesledaren hoppas få till en specialdag. Dagen ska ägnas åt kompetenshöjande utbildning och gruppen diskuterad vad det vill ha för utbildning varpå mötesledaren frågar en annan mötesdeltagare: - ”Du nämnde våld i
nära relationer, vi skulle kunna ha det för hela kommunen?” Mötesdeltagaren svarar: - ”Min idé var att ta det i nätverket, vi behöver ha en diskussion om hur det kan gå ut till en bredare skala.”
Mötesledaren svarar: - ”Vi ska ta det här, vi lämnar det nu så återkommer vi till det.” Mötesdeltagaren säger: - ”Men glöm det inte. Det kan nog ses i sjukfrånvaron och det finns ett
ansvar.” Mötesledaren svarar: - ”Visst är det så.”
Därefter behandlas, på mötet, en katalog som ska visa upp jämställdhetsarbetet som skett under året och där varje förvaltning ska bidra med något. Mötesledaren säger: - ”Det är många som gör
mycket bra med de tänker inte på att det skulle platsa i en publikation.” Mötesledaren fortsätter: - ”Jag hade en tanke annars. Så här har vi gjort i två år. En utveckling av det här skulle för min del vara på vilket sätt man integrerat jämställdhet och mångfald i olika aktiviteter eller frågor. Förstår ni skillnaden? Istället för att säga att en avdelning har gjort något så visar man om bolaget/ förvaltningen har tänkt jämställdhet och att det påverkar resultatet. För det är det här som är målet, att jämställdhetsintegrera. Vilka konsekvenser får det här för pojkar, flickor, män och kvinnor?” En mötesdeltagare svarar: - ”Nu ska jag låta lite gnällig. Allt ska ju utgå från cheferna.”
Mötesledaren svarar: - ”Nä jag vet, de hinner inte med allting.” Personen svarar: - ”Jag tycker att
det ska göras, men det hinns inte med.” En tredje person säger: ”Jag förstår inte skillnaden?”
Mötesledaren svarar: - ”Jo nu visar vi ju ur ett arbetsgivarperspektiv vad vi gjort, små projekt och
så. Men nu är frågan hur vi har integrerat frågan. Inte beskriva projekt utan snarare hur vi har det som en röd tråd.” En person säger: - ”Om det första är krystat så tror jag att det där är krystat.”
gjorde vi såhär och nu gör vi såhär (gestikulerar med händerna). Mötesledaren säger: - ”Jag behöver inte ta den frågan nu men någonting måste vi göra.” De diskuterar vidare och kommer in
på Jämålådan (en intern jämställdhetslåda med bland annat påhittade fall som ska öppna för diskussion kring jämställdhetsfrågor). Mötesledaren säger: - ”Här har jag Jämålådan som de tycker
är bra. Jag hade den på Kbab (kommunalt bostadsbolag) och de hade jättemycket frågor.” En
mötesdeltagare säger: - ”Jag vet inte, om någon skulle fråga mig hur man använder den så känner
jag mig inte bekväm.” Därefter avslutas mötet efter att mötesdeltagarna bestämt att nästa möte ska
hållas i juni och vara lite längre som sommaravslutning.
Samordningsmötet för jämställdhet- och mångfaldsfrågor handlade till stor del om hur något skulle mätas, vad som skull mätas, hur begrepp skulle definieras, hur upplägget i en katalog skulle se ut och vilken typ av material som skulle presenteras. Det kan sammanfattas som att problemet i huvudsak representeras som ett administrationsproblem. Givetvis är också en del av mötets syfte att just administrera hur jämställdhetsarbete ska ske och fungera. I sin helhet behandlades inte jämställdhetsfrågan konkret på mötet utan istället låg fokus på hur resultaten av jämställdhetsarbetet ska visas upp. Det kan var ett uttryck för en vilja att konkurrera men också en vilja att visa upp. Det anses viktigt att visa att något händer och kommunen arbetar aktivt med frågorna. Ytterligare två problemrepresentationer var tydliga under samordningsmötet. Det första problemet representerades som att förskolorna är ojämställda eftersom så få anställda är män. Denna problemrepresentation har varit tydlig även i det övriga materialet och jämställdhetsproblemet anses i lika stor utsträckning handla om manlig- som kvinnlig representation. Dock har oftare låg manlig representation representerats som ett problem snarare än låg kvinnlig representation. Den andra problemrepresentationen som tas upp är mäns våld mot kvinnor som en deltagare anser bör ges en större plats i jämställdhetsarbetet. Slutligen går det att utläsa ett visst motstånd under mötet där deltagare uttrycker mindre protester, visar kritik genom kroppsspråk och ett mindre ointresse eller tidsbrist genom att kolla klockan och inte funderat på den punkt som det skulle tas beslut om.