Resultatet gällande användandet av standardiseringsmanualer indikerar att det finns en större negativ påverkan på relationsprocessen än vad det finns positiv. Dock är det viktigt att påtala att det i resultatet framkommer att det har betydelse om relationen redan är etablerad eller ej när man använder standardiseringsmanualer. Den negativa påverkan, är mindre om en god relation redan är etablerad samtidigt som det är svårare att upprätta en god relation om första kontakten innefattar användandet av någon form av standardiseringsmanual.
Det som resultatet visar är att manualerna ofta tenderar att uppfattas som stela, onaturliga och kliniska. Upplevelsen är också att det kan skapa en frustration och irritation hos klienten. I Erikssons (2007) presentation av social interaktion kan detta kopplas till det Eriksson benämner instrumentell interaktion. Att manualerna uppfattas som onaturliga och kliniska skulle enligt Eriksson kunna förklaras med att socialsekreteraren använder en instrumentell interaktion, där syftet med standardiseringsmanualerna är att generera svar till socialsekretaren, inte ingå i en värdeskapande interaktion. Upplevelsen av manualerna styrs enligt resultatet till viss del även av hur socialsekreteraren presenterar dem. Klienter som har negativa erfarenheter av standardiseringsmanualer upplever ofta en misstro och ett förakt som kan försvåra arbetet med manualerna. Detta går att tolka med hjälp av Goffmans (2000) teori om den bakre regionen, där ”skådespelaren” går bakom kulisserna för att andas ut och träna på sina repliker fri från beskådning av publik. I detta fall skulle då socialsekreteraren innan
standardiseringsmanualer. Beroende på hur socialsekreteraren instruerats att använda
manualen kommer presentationen påverkas. En instruktion om att aldrig frångå de förtryckta frågorna kan bidra i skapandet av en formell situation som befäster socialsekreterares tillgång till kontroll och auktoritet. Därmed återskapas distans i mötet med klient som också kan skapa en styltad och strikt upplevelse för klienten. Beroende på vad som hänt i den bakre regionen kan utfallet i den främre regionen, mötet mellan socialsekreterare och klient antingen bli positiv eller negativ.
Resultatet av studien visar att det är viktigt att vara vaksam över hur manualerna bidrar i formandet av förutsättningarna för socialt arbete. Det framkommer att
standardiseringsmanualer är viktiga verktyg i socialsekreterarens arbete, samtidigt visar resultatet att manualerna kan ha negativa effekter på relationen som är det primära i socialt arbete. Detta går dock att motverka genom att antingen etablera en relation innan man tillämpar någon form av standardiseringsmanual eller att man presenterar manualerna på ett flexibelt sätt.
8 Slutsats
Studien visar att relationen mellan socialsekreterare och klient är avgörande för socialt arbete. Utan en god relation försvåras både utredningsarbete för socialsekreteraren och möjligheten att bidra till en förändringsprocess hos klienter. Studien visar att en god relation mellan socialsekreteraren och klienten i möten kännetecknas utifrån tillit, förtroenden och allians. Av resultatet framgår viktiga egenskaper och förhållningssätt i socialt arbete. Empati, ärlighet, ödmjukhet och kommunikativa förmågor är egenskaper som behöver finnas för att kunna utveckla en god relation och skapa en allians.
Utöver vikten av relationen framkommer det att socialsekreteraren hanterar vissa hinder när det kommer till att skapa och upprätthålla en relation till klienten. Det är framförallt tre faktorer som lyfts fram, socialsekreterarens värderingar, organisatoriska faktorer och myndighetsförakt hos klienten. Hinder som uppstår i relation till socialsekreterarens egna värderingar, förförståelse eller förutfattade meningar, kan generera i dåligt bemötande eller oprofessionellt agerande. De organisatoriska faktorerna handlar om tids- och personalbrist, ökad dokumentation, stress hos socialsekreteraren vilket ofta leder till mindre klientkontakt. Studien visar att det finns en viss form av hinder i myndighetsförakt och misstro hos klienter men att detta utgör endast ett hinder om socialsekreteraren är oförmögen att bemöta detta förakt. Genom att bygga tillit och förtroende hos klienten kan socialsekreteraren bidra till och aktivt medverka till att klienten bryter med sitt myndighetsförakt.
Studien ämnade att svara på hur standardiseringsmanualer påverkar skapandet av en god relation. Resultatet visar entydigt att socialsekreterare inte kan skapa en god relation med endast manualer men också att manualernas funktion inte blir effektiva utan en god relation. Samtidigt visar studien att standardiseringsmanualerna är viktiga och en förutsättning för att säkerställa bedömningen av behovet i utredningsarbetet.
Detta indikerar att det finns behov av mer kunskap kring evidensbaserad praktik såsom standardiseringsmanualer generellt och dess effekter på klienternas upplevelse kring dem. Utförandet av standardiseringsmanualerna skulle enligt slutsatsen av denna studie kunna skapas utifrån ett relationellt perspektiv där det också finns fokus på ett relationsskapande moment. För att kunna göra det krävs mer kunskap på området som sätter fokus på goda relationer, dess kännetecken men som också innefattar maktperspektivet vilket bör utredas
Referenser
Billquist, L & Skårner, A. (2017). En Påtvingad Relation: Stöd och Kontroll i
Kontaktmannarelationen Inom LVM-Vården. Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift, 26 (3), 243-263, https://doi.org/10.1177/145507250902600302
Braun, V. & Clarke, V. (2006) Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3 (2), 77-101,
http://dx.doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Bruhn, A. & Källström, Å. (red.) (2018). Relationer i socialt arbete: i gränslandet mellan profession och person. (Första upplagan). Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Dybicz, P. (2012). The Ethic of Care: Recapturing social work´s Voice. Social work
57(3):271-280, doi: 10.1093/sw/sws007
Eriksson, B. (2007). Social interaktion: flöden - positioner - värden. (1. uppl.) Malmö: Liber Goffman, Erving (2000) Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. Stockholm:
Prisma
Hasenfeld, Y. (2015). What Exactly Is Human Services Management? Human Service Organizations: Management, Leadership & Governance, 39 (1), 1-5. Doi: 10.1080/23303131.2015.1007773.
Howe, D. (1998). Relationship-based Thinking and Practice in Social Work. Journal of Social Work Practice, 12 (1), 45–56. doi:10.1080/02650539808415131.
Meeuwisse, A. & Swärd, H. (2006). Vad är socialt arbete? I ”Meeuwisse, A., Sunesson, S. & Swärd, H” (red.) Socialt arbete: en grundbok. (2., [rev. och utök.] utg., s. 27-74) Stockholm: Natur och kultur.
Payne, M. (2006). What is professional social work? (2 uppl.) Bristol: Policy Press
Perlinski, M., Blom, B. & Morén, S. (2012). Getting a sense of the client: Working methods in the personal social services in Sweden. Journal of Social Work, 13 (5), 508-532, https://doi.org/10.1177/1468017311435047
SFS 1988:870. Lag om vård av missbrukare i vissa fall. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 21 oktober, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1988870-om-vard-av-missbrukare-i- vissa-fall_sfs-1988-870
Sjögren, J. (2018). Med relation som redskap? Om Socialsekreterare, klientarbete och professionalitet i socialtjänsten. Linköping: Linköpings universitet,
(doktorsavhandling). Från http://liu.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1247214&dswid=-1247 Socialstyrelsen. (15 oktober 2020) Att arbeta evidensbaserat.
https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/arbeta- evidensbaserat/
Socialstyrelsen. (26 oktober 2020) Sök i metodguiden för socialt arbete. https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad- praktik/metodguiden/
Socialstyrelsen. (2012) Om standardiserade bedömningsmetoder (Artikel nr 2012-12-9). Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2012-12-9.pdf
Vetenskapsrådet (2007). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bilaga 1
1. Den goda relationen
- Berätta, hur ser du på skapandet av relationer med de klienter du möter i ditt arbete? - Vad tycker du kännetecknar en god relation?
- Vilken betydelse har relationen tror du för klienterna?
- Vilken betydelse har relationen tror du för socialsekreterarna? (Tror du alla sekreterare vill ha en god relation till sin klient?)
- Upplever du att ditt jag (den du är) har betydelse för din relation till klienten? - Hur gör du för att underlätta för klienter att få förtroende för dig?
- Berätta, vad får klienter att våga öppna sig? Berätta, vad har du för strategier?
- Mer precis hur gör du för att använda dig själv som verktyg i skapandet av relationer med klienterna
- Tror du, att relationen har betydelse för beslut om insats?
2. Hinder i relationsskapandet
- Kan du berätta om en händelse, där det var svårt att skapa en relation till klient? - På vilket sätt, tror du att ditt eget förhållningssätt kan vara ett hinder?
- Ser du andra hinder i ett skapande av en god relation?
3. Standardiserade arbetsmetoder
- Har du standardiseringsmanualer i klientarbetet?
- Hur påverkar standardiseringsmanualerna relationen till klienten?
- Kan du berätta hur du tror att standardiseringsmanualerna upplevs av klienten?
- På vilket sätt tror du att standardiseringsmanualer kan gynna skapandet av relation med klienten?
- På vilket sätt tror du att standardiseringsmanualer kan hindra skapandet av relation med klienten?
- Har standardiseringsmanualer betydelse för beslut om insats?
4. Efterfrågor
- Är det något du vill tillägga som du anser är viktigt som jag inte har frågat? - Kön, ålder
Bilaga 2
Tabell 1
Koder Mönster Teman
Tillit Förtroende
Allians Idén om den goda relationen
Ödmjukhet Respekt Empati Värderingar ”Vara sig själv”
Förhållningssätt och bemötande
Byggstenar i relationen Öppenhet Rakhet Ärlighet Rak kommunikation God lyssnare Hålla löften
Förmågor viktiga att träna i socialt arbete Dåligt bemötande Socialsekreterarens Värderingar Oerfarna Socialsekreterare okunskap Socialsekreterarens personliga egenskaper
Hinder och svårigheter i relationsskapande Ökad dokumentation Mindre klientkontakt Stress Tidsbrist Arbetsmiljö Personalbrist
Förändrad kultur inom socialtjänsten
Bristande förtroende Myndighetsförakt Misstänksamhet
Försvårande omständigheter i
socialt arbete Relationens betydelse
Stela Onaturliga Styltade Uppfattningar om bedömningsmanualerna Irritation Frustration Tröttsamt
Bilaga 3
Informationsbrev för deltagande i studie
Jag är socialsekreterare som skriver ett examensarbete på Högskolan Dalarna.
Syftet med examensarbetet är att undersöka socialsekreterarens uppfattning om relationens betydelse i det sociala arbetet samt om standardiseringsmanualer har en påverkan på relationen mellan socialsekreterare och klient.
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.
Bakgrunden till denna studie ligger i att man implementerar standardiserade arbetsmetoder samtidigt som forskning säger att kraven på arbetsmodellerna leder till att socialarbetaren fråntas handlingsutrymme i dialog med klienten att utforma individuella insatser som i sin tur leder till att klienten objektifieras.
Jag kommer att genomföra kvalitativa intervjuer, där du är en av 5 deltagare, där du som blir intervjuad får stort utrymme att prata kring ämnet. Intervjuerna räknas ta ca 45-60 min. Du har blivit kontaktad utifrån att din kunskap kan bidra till att skapa en ökad förståelse kring området.
När studien är avslutat kommer du att få ta del av uppsatsen. Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering. Den information som framkommer i undersökningen kommer endast att användas i studiens syfte och all material kommer att transkriberas och hanteras med konfidentialitet. Intervjun kommer att spelas in och kommer enbart vara tillgänglig för mig, efter att studien är klar kommer intervjun att raderas.
Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående
Borlänge 2020-10-15 Falun 2020-10-15
Författare Handledare
________________ _______________
Sanna Ångbäck Susanne Gustafsson
Bilaga 4
Blankett för etisk egengranskning av studentprojekt som involverar människor
Använd blanketten som en grund för forskningsetiska reflektioner tillsammans med din handledare och för att komma fram till bästa forskningsetiska förhållningssätt samt beslut om ansökan till den Forskningsetiska nämnden vid Högskolan Dalarna alternativt Etikprövnings- myndigheten behövs eller ej.
Projekttitel: ”Respektfulla möten, ödmjuka möten…” Student: Sanna Ångbäck
Handledare: Susanne Gustafsson
Ja Tveksamt Nej
1
Kan frivilligheten att delta i studien ifrågasättas dvs. omfattar studien deltagare som kan betraktas tillhöra en sårbar grupp t.ex. barn (under 18 år), personer med nedsatt kognitiv förmåga, psykisk funktionsnedsättning eller sådana som har en beroendeställning till den som genomför studien t.ex. som patienter eller elever till densamma?
X
2 Innebär undersökningen att informerat samtycke inte kommer att inhämtas (d.v.s.
forskningspersonerna kommer inte att få full information om undersökningen och/eller möjlighet att avsäga sig ett deltagande)?
X
3
Innebär undersökningen någon form av fysiskt ingrepp på forskningspersonerna?
X
4
Kan undersökningen påverka forskningspersonerna fysiskt eller psykiskt? X 5
Används biologiskt material som kan härledas till en levande eller avliden människa (t.ex. blodprov)?
X
7 Avser du behandla personuppgifter om lagöverträdelser, som brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller
administrativa frihetsberövanden?
X
8
Avser du att behandla personuppgifter? Observera att:
• Samtliga uppgifter som kan kopplas till en levande person betraktas som
personuppgifter, även om de är kodade eller krypterade.
• I händelse av att studentarbetet INTE omfattar några känsliga personuppgifter och heller INTE deltagare som tillhör en sårbar grupp eller deltagare som INTE står i beroendeställning till den som genomför studien, behöver inte någon ansökan till Forskningsetiska nämnden vid Högskolan Dalarna göras.
• Vid behandling av personuppgifter ska dock ALLTID anmälan om detta göras på avsedd blankett som sänds till:
dataskydd@du.se
X