I ekologisk produktion är det tillåtet att använda komposterat eller rötat
hushållsavfall som gödselmedel.6 Förutsättningen är att behörig myndighet, alltså Jordbruksverket, har godkänt insamlingssystemet för avfallet. Förordningen innebär att insamlingssystemet ska vara slutet och övervakat för att säkerställa att föroreningar eller andra oönskade ämnen minimeras. Vidare får hushållsavfallet endast ha vegetabiliskt och animaliskt ursprung.
I praktiken förekommer endast rötning av hushållsavfallet och vi kallar gödselmedlet som uppstår ”biogödsel från matavfall” nedan.
Samråd
Vid vårt tidiga samråd 5-19 mars, har fem av 23 externa aktörer som svarat lämnat synpunkter på avsnittet om insamlingssystem för hushållsavfall.
Vilken typ av avfall kan vi tillåta?
När nuvarande föreskrifter togs fram utgick vi från miljöbalken och definierade det avfall som kan komma i fråga som ”matavfall och med matavfall jämförbart avfall”. Med matavfall och med matavfall jämförbart avfall avses alla typer av matavfall av vegetabiliskt och animaliskt ursprung från restauranger, storkök och andra typer av kök, inbegripet centralkök och hushållskök. Sedan dess har miljöbalken ändrats, och kommissionen har, efter förfrågan, och med hänvisning till kommissionens beslut (2011/753/EU) tydliggjort att ”hushållsavfall” endast syftar på avfall som genereras av hushåll. I vårt tidiga samråd föreslog vi därför att ändra § 21 så att endast avfall från enskilda hushåll kan komma i fråga. I samrådet har vi, med anledning av den föreslagna ändringen fått följande synpunkter:
1. Dubbla insamlingssystem för matavfall från enskilda hushåll respektive storkök är inte möjligt. Ruttoptimering omöjliggörs, och i praktiken blir effekten att biogödsel från matavfall inte kan användas i ekologisk produktion för att matavfall från storkök också ingår.
2. Enskilda ekologiska lantbrukare drabbas hårt när biogödsel från matavfall inte kan användas i ekologisk produktion.
3. Ändringen skulle vara kontraproduktiv mot strävandena att få mer
resurseffektiv och cirkulär näringshushållning i samhället, och endast grundad på administrativa skäl. Karaktären på matavfall från enskilda hushåll och matavfall från storkök skiljer sig inte åt, och kvaliteten mätt i plockanalyser skiljer sig inte åt.
6 Bilaga 2 till kommissionens genomförandeförordning 2021/xxx med godkänande av produkter och substanser och förteckningar över dessa (under beslut och publicering, utkast finns på Organic farming - list of products & substances authorised in organic production (update) (europa.eu)
4. Effekten för ekologiska företag av att biogödsel som får användas i ekologisk produktion inte längre är tillgänglig saknas.
5. Ingen övergångstid finns för de cirka 120 kommuner som idag omfattas av godkända insamlingssystem.
Vi bedömer att de synpunkter vi fått är relevanta, och har därför ändrat förslaget.
Annars finns det en uppenbar risk att så gott som all biogödsel som idag är tillåten i ekologisk växtodling blir otillåten att använda. Både för att biogödsel från
matavfall blir otillåten, och för att matavfallet i praktiken blandas med andra tillåtna substrat i rötningsprocessen. Även om vi i ett senare skede lyckas få matavfall från storkök inkluderat i insamlingssystemet, är risken stor att de aktörer som idag producerar biogödsel från matavfall som får användas i ekologisk produktion, inte återgår till att erbjuda sådan biogödsel till ekologiska företag.
Effekten kan också bli att lantbrukarna inte litar på att biogödsel från matavfall åter är tillåten att använda i ekologisk produktion.
I dag vet vi inte hur mycket av den biogödsel från matavfall som produceras inom tillåtna insamlingssystem för hushållsavfall och som är tillåten att använda i ekologisk produktion, som verkligen används i ekologisk växtodling. Trots det bedömer vi att det får stora effekter om användningen inte längre är möjlig. Idag omfattas cirka 120 av Sveriges kommuner av de 11 godkännanden av
insamlingssystem för hushållsavfall som Jordbruksverket beslutat om. Avfall Sverige uppger att 30 procent av biogödseln som produceras i Sverige är godkänd för användning i ekologisk produktion, men känner inte till hur stor del av den godkända biogödseln som kommer från hushållsavfall från godkända
insamlingssystem. Under 2019 producerades knappt 1.7 miljoner ton biogödsel i Sverige7. Det innebär att ungefär 0,5 miljoner ton biogödsel är tillåten att använda i ekologisk produktion. Med en giva på mellan 25 och 30 ton biogödsel per ha räcker biogödseln till mellan 16 000 och 20 000 ha årligen, Gödsling med biogödsel kan oftast inte göras årligen, utan återkommer vid ett eller ett par tillfällen i en växtföljd. Den totala ekologiska spannmålsarealen 2019 var 111 000 ha.8
Jordbruksverket har också framfört, efter förankring i vår referensgrupp för ekologisk produktion, till kommissionen att fler typer av säker kretsloppsgödsel bör få användas i ekologisk produktion. Våra och andra medlemsländers önskemål kommer att behandlas i kommittén för ekologisk produktion (COP) senare under 2021, men det är en ganska lång process innan nya produkter tillåts. Den 1 januari 2022 när den nya förordning 2018/848 börjar tillämpas kommer samma
gödselmedel som tillåts idag att vara tillåtna.
7 Avfall Sverige, Svensk Avfallshantering 2019, www.avfallsverige.se/avfallshantering
8 Jordbruksverkets statistikdatabas. https://jordbruksverket.se/om-jordbruksverket/jordbruksverkets-officiella-statistik/statistikdatabasen
Jordbruksverket avser inom kort att lämna in en ansökan till kommissionen för att också matavfall från storkök ska få ingå i insamlingssystemet.
Av skälen som framgår ovan föreslår vi nu att matavfall av vegetabiliskt och animaliskt ursprung från restauranger, storkök och andra typer av kök, inbegripet centralkök och hushållskök fortsatt ska vara tillåtet i insamlingssystemet.
Avfall Sverige har pekat på definitionen av matavfall i 1 kap 4 § i den svenska avfallsförordningen (2020:614) och att den borde kunna användas. Det är förstås önskvärt med så likartade definitioner som möjligt i olika närliggande lagstiftning, men om den svenska avfallsförordningens definition används tillåter vi också avfall från livsmedelsbutiker. Det blir ytterligare ett avsteg från vad kommissionen anser är tillåtet, och är därför inte möjligt innan en översyn av vilka gödselmedel som ska tillåtas i ekologisk produktion är gjord.
Av de 11 gällande godkännandena av insamlingssystem gäller åtta stycken till 2025. Besluten är skrivna så att om förutsättningarna för beslutet ändras kan beslutet återkallas, däribland ingår att reglerna ändras.
Frivilligheten tas bort
I samband med framtagningen av den nu gällande föreskriften (SJVFS 2015:29) fastställde vi villkor för godkännandet efter samråd med vår referensgrupp för EU-frågor om ekologisk produktion. Ett av villkoren, som referensgruppen då
betonade, var att insamlingssystemet skulle vara frivilligt. Detta villkor finns sedan dess i § 15. Vi föreslår nu att det tas bort, i nya § 22, dels därför att det finns betydligt mer erfarenhet av, och förståelse för behovet av källsortering hos hushållen, och dels för att flera kommuner redan i sina lokala avfallsföreskrifter anger att hushållsavfall ska källsorteras, där är det alltså redan obligatoriskt att källsortera matavfall för enskilda hushåll. Det kommer att bli obligatoriskt i hela EU i och med att det nya avfallsdirektivet (2018/851) ställer krav på att biologiskt avfall källsorteras från senast 31 december 2023.
Slutet och övervakat system
Övriga villkor finns i bilaga 11. De är avsedda att säkerställa att kraven på att insamlingssystemet ska vara slutet och övervakat uppfylls.
2019 sammanställde Jordbruksverket en enkät till 8 av behandlingsanläggningarna och 87 av kommunerna som fått ett godkännande om hur väl villkoren uppfylls.
Både då och i det tidiga samrådet kommer följande frågeställningar upp:
Hur säkerställs att villkoren följs när behandlingsanläggning och kommunal insamlare ansvarar för olika delar i avfallskedjan?
Kan en certifiering, som SPCR 120, underlätta för att villkoren ska följas och kan i så fall ett sådant krav finns i våra föreskrifter?
Hur kan villkoren ändras så de blir lättare att förstå?
Vi har också haft en diskussion med Avfall Sverige, och fått synpunkter. Villkoren formuleras därför något annorlunda i förslaget till föreskrift. Vi lägger också till en kursiv text om villkoret ska uppfyllas av insamlaren eller av
behandlingsanläggningen eller båda. På så vis hoppas vi tydligheten ska öka, och att oavsett om behandlingsanläggningen eller den som sköter insamlingen ansöker om godkännande, kan de lättare ställa krav på övriga parter. Vi bedömer att det inte är rimligt att ställa ett krav på certifiering i våra föreskrifter, men att en sådan underlättar kvalitetsarbetet och tydliggör vilka krav som ska ställas exempelvis på leverantörer.
Villkoren delas som tidigare in i krav på ”information”, ”rutiner för en säker insamlingskedja”, och ”kontroll av avfallets kvalitet”. Vi har samlat kraven på dokumentation till ett eget avsnitt för att öka tydligheten, men det är i stort sett samma villkor som tidigare. Vi har också gjort språkliga ändringar för att göra villkoren tydligare.
Vi bedömer att Jordbruksverket från och med 2022 kommer att få bemyndigande att kontrollera att villkoren uppfylls, genom en ändring av förordning (2013:1059) om kontroll av ekologisk produktion,
Alternativa lösningar
Om vi inte reglerar hur insamlingssystemet ska vara utformat för att vi ska kunna godkänna det, får inte jordbrukare använda sig av en möjlighet de har enligt EU:s regler. Vi ser därför inga alternativ till att föreskriva om detta. Jordbruksverket väljer att behålla nuvarande definition av vilket matavfall som får ingå i
insamlingssystemet, därför att en förändring enligt kommissionens förtydligande att endast matavfall från enskilda hushållsavfall omfattas får för omfattande negativa effekter.
Jordbruksverket kommer att ta fram ett förslag att tillåta att matavfall från
restauranger och avfall från livsmedelsbutiker får ingå i samma insamlingssystem som för matavfall från hushåll och föreslå det för kommissionen. När förslaget behandlats blir det tydligt vad som gäller för framtiden. Däremot menar vi att kravet på frivillighet måste tas bort, inte bara på grund av ändringen av
avfallsdirektivet, utan även för att vi anser att det villkoret inte bidrar i någon större grad till att förbättra avfallets kvalitet.