• No results found

Inbjudan att lämna synpunkter i samband med remiss på Jordbruksverkets föreskrifter om ekologisk produktion

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Inbjudan att lämna synpunkter i samband med remiss på Jordbruksverkets föreskrifter om ekologisk produktion"

Copied!
112
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Jordbruksverket | 551 82 Jönköping | 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se | jordbruksverket@jordbruksverket.se

REMISS 2021-05-19

Växt- och kontrollavdelningen Växtregelenheten

Enligt sändlista

Inbjudan att lämna synpunkter i samband med remiss på Jordbruksverkets föreskrifter om ekologisk

produktion

Vi remitterar härmed ett förslag till Jordbruksverkets föreskrifter om ekologisk produktion.

Vi skickar endast ut remissen via e-post. Remissen finns även på vår webbplats.

Våra föreskrifter kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter

1

samt kommissionens genomförandeakter och delegerade akter kopplade till den.

Jämfört med våra nuvarande föreskrifter innebär EU:s nya förordningar större förändringar inom vissa områden jämfört med nuvarande regler. Detta gäller inte minst de ökade kraven på ansökningar om individuella undantag både när det gäller växtförökningsmaterial och inköp av djur. Det ställs också krav på att aktörer ska anmäla sig Jordbruksverket innan omställning får påbörjas. Detta gör att vi inför många nya regler i våra föreskrifter om ekologisk produktion.

I konsekvensutredningen beskriver vi vilka regler vi föreslår och konsekvenserna av dessa.

Föreskrifterna ska träda i kraft den 1 januari 2022.

Dokument som remissen omfattar

 Förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om ekologisk produktion

 Konsekvensutredning

 Särskild konsekvensanalys förslag till ny föreskrift

 Särskild konsekvensanalys till upphävande av de tidigare föreskrifterna (SJVFS 2015:29) om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion

1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 av den 30 maj 2018 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av råets förordning (EG) nr 834/2007.

(2)

Svar

Vi önskar svar senast den 16 juni 2021.

Lämna ditt svar med e-post till jordbruksverket@jordbruksverket.se.

Ange ”Remiss dnr 4.7.16-12830/2020” i ämnesraden i e-postmeddelandet.

Om du har frågor om remissen eller de dokument som remissen omfattar är du välkommen att kontakta oss på e-post till:

ekoregler@jordbruksverket.se

Med vänliga hälsningar, Anne-Charlott Franzén

Sändlista Agortus AB Agrico Nordic AB

Agri-kultur i Småland AB Avfall Sverige

Biodlingsföretagarna Biodynamiska föreningen Bjälbo Trädgård AB

David Bjelke, Ekologisk lantbrukare Djurens Rätt

Djurskyddet Sverige Ekologiska Lantbrukarna Forsbecks AB

Förbundet Organisk-Biologisk Odling Förbundet Sveriges Småbrukare Föreningen Allmogegeten Föreningen Allmogekon

Föreningen Foder och Spannmål

Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion Föreningen för äldre svensk boskap

Föreningen Gutefåret Föreningen Landtsvinet Föreningen Ryafåret

Föreningen Svenska Allmogefår

Föreningen Svenska Finullsfår

(3)

Gotlandsfårsföreningen Gutefårakademin HS Certifiering AB Hushållningssällskapet Impecta Fröhandel Intertek Certification AB Jakob Andersson

Kalmar-Ölands Trädgårdsprodukter Kiwa Sverige AB

Kommerskollegium KRAV

KWS Scandinavia A/S Lantmännen Lantbruk Lindbloms frö

Livsmedelsverket

Lovvang Lantbrukskonsult AB LRF

Ludvig och CO Länsstyrelserna Magnussons Petfood Munke & Co AB Naturskyddsföreningen Naturvårdsverket

Näringslivets regelnämnd Olssons frö

Potatisbranschens Utsädeskommitté Potatisodlarna

Regelrådet

Riksförbundet för svensk hjort Runåberg

Scandinavian Seed AB Scanfjord

SCB

Semenco AB Skånefrö SLU, EPOK SLU, Fältforsk

SMAK certifiering AB Stubbetorp Potatis HB SW Horto

Swedac

Swedish Agro

(4)

Svensk Fiskodling Svensk Fjällrasavel Svensk Fågel

Svensk Raps - Sveriges Frö- och oljeväxtodlare Svenska Demeterförbundet

Svenska Foder AB

Svenska Fåravelsförbundet Svenska Getavelsförbundet Svenska Odlarlaget

Svenska Vallföreningen Svenska Ägg

Svenskt vattenbruk

Sveriges Biodlares Riksförbund Sveriges Grisföretagare

Sveriges Kaninproducenter

Sveriges Kommuner och Regioner Sveriges Konsumenter

Sveriges Lammproducenter Sveriges Nötköttsproducenter Sveriges Rödkulleförening Sveriges Spannmålsodlare Sveriges ört- och sallatsodlare

SVUF, Svenska Utsädesföretagens Förening Törnvik Frö AB

Varaslättens Lagerhus Wrams Aroma AB Växa Sverige

För kännedom

Näringsdepartementet

(5)

Jordbruksverket | Besök: Vallgatan 8 | Post: 551 82 Jönköping | 0771-223 223 www.jordbruksverket.se | jordbruksverket@jordbruksverket.se 2021-05-19 4.7.16-12830/2020

Växt- och kontrollavdelningen Enligt sändlista

Konsekvensutredning gällande Statens

jordbruksverks nya föreskrifter om ekologisk produktion och upphävande av de tidigare föreskrifterna (SJVFS 2015:29)

Innehåll

Konsekvensutredning gällande Statens jordbruksverks nya föreskrifter om ekologisk produktion och upphävande av de tidigare föreskrifterna (SJVFS

2015:29) ... 1

A Allmänt ... 3

Beskrivning av problemet och vad vi vill uppnå... 3

Nya EU-förordningar ... 3

Färre möjligheter till generella undantag ... 4

Krav på anmälan till certifiering ... 5

Databas med ekologiska avelsdjur ... 5

Nya djurslag ... 6

Parallellproduktion ... 6

Aktörsgrupper ... 6

Ekologiskt heterogent växtförökningsmaterial ... 6

Vad föreskriver vi om i övrigt? ... 7

Beskrivning av bestämmelserna och av alternativa lösningar för det vi vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd ... 8

Vilka alternativa lösningar finns och vilka blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? ... 8

Beskrivning av de alternativa lösningarna och effekter om reglering uteblir – paragraf för paragraf ... 9

1 KAP. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER ... 9

(6)

2 KAP. BESTÄMMELSER OM VÄXTODLING OCH INSATSVAROR

INOM VÄXTODLINGEN ... 11

3 KAP BESTÄMMELSER OM DJURHÅLLNING RESPEKTIVE 4 KAP BESTÄMMELSER OM VATTENBRUK ... 32

5 KAP BESTÄMMELSER FÖR KONTROLLORGAN ... 43

Vilka berörs av regleringen? ... 49

Vilka bemyndiganden grundar sig Jordbruksverkets beslutanderätt på? ... 49

Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de ut jämfört med konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen? .... 49

Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen ... 49

I dessa frågor anges i (EU) 2018/848 eller i dess delegerade- eller genomförandeförordningar att vi får reglera nationellt ... 50

I dessa frågor anges inte uttryckligen i 2018/848 att vi får reglera nationellt . 51 Inte i överensstämmelse med kommissionsuttalanden ... 52

Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser ... 53

B Kommuner och regioner ... 53

C Företag ... 53

Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen ... 53

Primärproducenter ... 54

Utsädesföretag ... 55

Kontrollorgan ... 55

Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader ... 55

Underlag för beräkning av företagens administrativa börda ... 56

Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen ... 62

Avgift för anmälan, godkännande och undantag ... 62

Retroaktiv omställning för obehandlade skiften ... 63

Andra kostnader för företagen ... 63

Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen ... 63

(7)

Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka

företagen ... 64

D Samråd och remiss ... 64

E Konsekvenser för landsbygden ... 65

Kontaktpersoner ... 66

A Allmänt

Konsekvensutredningen gällande Statens jordbruksverks nya föreskrifter om ekologisk produktion och upphävande av de tidigare föreskrifterna (SJVFS

2015:29) vänder sig framför allt till de målgrupper som påverkas av vårt förslag till föreskrifter. Det betyder företagare som producerar eller hanterar jordbruks- och vattenbruksprodukter som inte är livsmedel, samt vissa andra produkter som är nära kopplade till jordbruk. Konsekvensutredningen vänder sig också till kontrollorgan som bedriver eller vill bedriva verksamhet inom ekologisk produktion.

Våra föreskrifter kompletterar förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter 1 samt kommissionens genomförandeakter och delegerade akter kopplade till den.

Förordningarna som nämns i stycket ovan reglerar vad som gäller för att en jordbruksprodukt eller ett livsmedel ska få säljas som ekologiskt. Alla aktörer som vill marknadsföra sina produkter som ekologiska måste vara anmälda till

Jordbruksverket eller Livsmedelsverket och vara anslutna till ett kontrollorgan samt följa dessa regelverk.

Beskrivning av problemet och vad vi vill uppnå

Nya EU-förordningar

2018 antog Europaparlamentet och rådet en ny förordning om ekologisk produktion (EU) 2018/8482. Året innan antog de även en ny kontrollförordning (EU) 2017/6253. Just nu arbetar kommissionen tillsammans med medlemsstaterna

1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 av den 30 maj 2018 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007.

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 av den 30 maj 2018 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007.

3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och

(8)

med att ta fram genomförandeförordningar och delegerade förordningar för ekologisk produktion. Avsikten var att förordningen om ekologisk produktion m.m. skulle börja tillämpas den 1 januari 2021 men på grund av att arbetet med att ta fram genomförandeförordningar och delegerade förordningar var kraftigt försenat, och Covid 19-pandemin, ändrades datumet till den 1 januari 2022.

Flera genomförandeakter och delegerade akter kopplade till förordning (EU) 2018/848 har beslutats4. Det kvarstår dock ett antal akter som inte är beslutade. Två av dessa hänvisar vi till i föreskrifterna. Vi räknar med att dessa kommer att beslutas innan föreskriften beslutas i december 2021.

Eftersom många av de regler vi föreskriver om ändras helt eller delvis och nya regler tillkommer väljer vi att ta fram nya föreskrifter. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:29) om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion kommer därför att upphöra att gälla när den nya föreskriften träder i kraft.

Färre möjligheter till generella undantag

Grundreglerna för ekologisk produktion är i stort sett desamma som i nu gällande förordning. Men det finns ett tydligare syfte än tidigare att fasa ut olika undantag.

Målet är på sikt att öka självförsörjningsgraden i det ekologiska jordbruket. Därför innebär EU:s nya förordning att möjligheterna till generella undantag från reglerna blir färre jämfört med tidigare. Istället kommer det att krävas att jordbrukarna måste ansöka om individuella undantag i betydligt fler fall än tidigare. Detta kommer innebära att den administrativa bördan blir högre för de företag som behöver ansöka jämfört med nuvarande regler. När det gäller undantag för användning av icke-ekologiskt växtförökningsmaterial och inköp av icke- ekologiska djur är målet att möjligheten till undantag ska upphöra helt den 31 december 2036. Här redovisar vi kortfattat de största förändringarna.

Användning av icke-ekologiskt växtförökningsmaterial

Jordbruksverket har med föreskrifterna föreslagit den hantering av kraven på individuella undantag som vi bedömer vara enklast möjlig för företagen. När det gäller kravet på att odlare måste ansöka om individuellt undantag från kravet på att

växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll).

4 https://eur-

lex.europa.eu/search.html?SUBDOM_INIT=ALL_ALL&LB=32018R0848&DTS_SUBDOM=

ALL_ALL&DTS_DOM=ALL&lang=sv&type=advanced&qid=1620023505358&SELECT=LB _DISPLAY

(9)

använda ekologiskt utsäde eller utsäde under omställning kommer det innebära stora mängder ansökningar som i de flesta fall måste handläggas under en relativt kort period under våren. För att få en effektiv och snabb hantering av

ansökningarna föreslår vi dels att ansökningarna ska göras i databasen organicXseeds (oXs) som har en enkel process för ansökan och dels att kontrollorganen ska handlägga ärendena för sina egna kunder. Motsvarande hantering finns i övriga medlemsstater som använder databasen oXs. och den fungerar enligt uppgift bra.

Inköp av icke ekologiska djur

När det gäller inköp av icke ekologiska djur krävs det individuella undantag för alla icke-ekologiska djur som köps in utom för bin och däggdjur av hotade raser.

Där föreslår vi att sökanden skickar sin ansökan till Jordbruksverket.

Avlägsna hornanlag

Djurhållare måste enligt de nya reglerna ansöka om individuellt godkännande för att få avhorna eller avlägsna hornanlag på kalvar. Vårt förslag innebär att

djurhållare får lämna en ansökan vid ett tillfälle och att beslutet sedan tillåter avhorning av och avlägsnande av hornanlag på kalvar på det aktuella företaget från och med beslutstillfället och i tre år framåt. Om behovet kvarstår får företaget skicka in en ny ansökan.

Ursprungligen avsåg kommissionen att helt förbjuda avhorning av nötkreatur i ekologisk produktion, men Sverige och andra länder drev frågan att det ska vara möjligt att avlägsna hornanlag om det sker i syfte att minska skaderisken för skötarna och om det förbättrar förhållandena för djuren. Enligt bilaga II del II p.

1.7.8 blev det slutligen tillåtet att avhorna och avlägsna hornanlag i enskilda fall av säkerhetsskäl, eller om det förbättrar djurens hälsa, välbefinnande eller hygien.

Krav på anmälan till certifiering

En annan ändring innebär att alla företag som ska börja med ekologisk produktion eller handla med ekologiska produkter måste anmäla sig till den behöriga

myndigheten innan omställningen eller handel med ekologiska produkter får påbörjas. Idag anmäler företagen sig endast till kontrollorganen. Vi behöver därför reglera på vilket sätt anmälan ska göras och vilka uppgifter företagen ska lämna.

Medlemsstaten ska även föra ett samlat register över alla företag som är anslutna till kontroll och publicera det tillsammans med företagens certifikat. Syftet är att säkerställa insynen i certifieringssystemet.

Databas med ekologiska avelsdjur

Det nuvarande regelverket ställer krav på att medlemsstaterna ska ha en databas över utbudet av ekologiskt växtförökningsmaterial. Nu utökas kravet till att även

(10)

gälla ekologiska avelsdjur och ekologiska yngel till vattenbruk. Syftet är att det ska bli enklare för företagen att få tag på ekologiska avelsdjur.

Nya djurslag

När det gäller animalieproduktion har det tillkommit regler även för kaniner och vissa arter av hjortdjur.

Parallellproduktion

I nuvarande regler föreskriver vi om hur företagen ska ansöka om att få ha parallellproduktion både när det gäller växtproduktion och djurhållning. I förordning (EU) 2018/848 föreskrivs i vilka fall parallellproduktion tillåts, men kravet på att medlemsländerna ska godkänna parallellproduktionen är borttaget.

Därför behöver vi inga sådana regler i våra nya föreskrifter.

Aktörsgrupper

De nya EU-reglerna tillåter att små företag inom ett visst geografiskt område går samman och gör en gemensam anmälan om certifiering för de företag som ingår i gruppen. Det ställs bland annat krav på att gruppen ska inrätta system för intern kontroll för att kontrollera att alla i gruppen följer reglerna. De ska också inrätta ett gemensamt saluföringssystem för de produkter som produceras. Jordbruksverket tror inte att denna möjlighet kommer utnyttjas i någon större utsträckning i Sverige.

Vi reglerar ändå att aktörsgrupper ska kunna anmäla sig till certifiering, så att det blir tydligt vart de ska skicka sin anmälan.

Ekologiskt heterogent växtförökningsmaterial

Ekologiska odlare får med de nya EU-reglerna möjlighet att använda

växtförökningsmaterial som har en större genetisk och fenotypisk variation, så kallat ekologiskt heterogent växtförökningsmaterial. Syftet är att sådant material ska leda till en minskad spridning av skadegörare, förbättrad motståndskraft mot skadegörare eller klimatförändringar och en ökad biologisk mångfald. Vi ser att det framförallt är tillämpbart när det gäller utsäde. Ett ekologiskt heterogent

växtförökningsmaterial är inte en sort enligt det krav som ställs för registrering av sorter i utsädeslagstiftningen och inte heller en blandning av sorter. Ekologiskt heterogent utsäde ska ha odlats på samma plats eller samma område under flera år och på så sätt anpassat sig till de förutsättningar som finns på odlingsplatsen.

Reglerna innebär ett undantag från de regler som gäller för saluföring av utsäde och växtförökningsmaterial i EU. Bland annat ska materialet registreras i en lista utan särskild prövning. Utsädet ska dock uppfylla normala krav för bland annat grobarhet, ogräsförekomst och sundhet. Kraven regleras på EU-nivå.

Kommissionens förordning med de detaljerade reglerna är dock inte beslutad ännu.

Vi behöver föreskriva om att företag som saluför ekologiskt heterogent material ska anmäla det till oss.

(11)

Vad föreskriver vi om i övrigt?

Anmälningar och ansökningar

EU-reglerna måste inom vissa områden kompletteras med regler som tas fram av de behöriga myndigheterna. Detta gäller framförallt regler för vad en ansökan ska innehålla för uppgifter, till vem den ska skickas och i vissa fall på vilket sätt den ska göras.

Nationella regler

I vissa fall föreslår vi regler som förtydligar innebörden av EU:s regler eller inom områden där det saknas EU-regler. Detta kallas tekniska regler. Exempel på tekniska regler är att vi har regler om vad som är tillräcklig mängd utsäde för att få registrera det i databasen oXs och regler om foder till sällskapsdjur. Förslag till sådana regler ska skickas på en särskild remiss till kommissionen och övriga medlemsstater för att de ska få möjlighet att lämna synpunkter på dem. Under rubriken ”Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen” räknar vi upp vilka regler vi bedömer som tekniska och av vilket skäl. Vi får fatta beslut om dessa regler först efter en sådan remiss som tar ca fyra månader. Genom att förslaget till de nya föreskrifterna tas fram redan nu kommer detta vara klart under hösten och vi kommer kunna fatta beslut om föreskrifterna enligt plan i början av december 2021.

Regler för kontrollorganen

Vi föreskriver också om vissa krav som kontrollorganen ska uppfylla. Det gäller bland annat ansökan om att vi ska delegera kontrolluppgifter, avgifter för kontroll och statistikinlämning. Vi föreskriver också om att kontrollorganen ska lämna aktuella uppgifter till oss om aktörerna i registret över ekologiska aktörer. Det gäller bland annat aktörernas certifikat. Vi kommer i samband med att vi utvecklar registret också ta fram en funktion för att kontrollorganen på ett enkelt sätt ska kunna lämna uppgifterna till oss.

Eftersom vi föreslår att kontrollorganen ska handlägga ärenden som gäller individuella ansökningar om undantag från kravet att använda ekologiskt växtförökningsmaterial eller växtförökningsmaterial föreskriver vi också om att kontrollorganen ska kunna ansöka om att få uppgiften delegerad.

Avgifter

Vi kommer föreskriva om avgifter för ansökningar till Jordbruksverket om undantag och godkännanden. Förslag på nivåer håller på att utredas. När det gäller avgiften för anmälan till aktörsregistret behöver vi samordna avgiften med

Livsmedelsverket eftersom aktörerna kommer göra en samlad anmälan oavsett vilken myndighet denne tillhör.

(12)

Med anledning av detta kommer vi därför genomföra en kortare remissrunda under hösten.

Under rubriken ”Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen” redogör vi kort för hur avgifterna beräknas. Sammanfattningsvis ska avgifterna täcka kostnaderna för att hantera ärendena, eftersom Jordbruksverket inte får några statliga medel för ärendehantering inom ekologisk produktion.

Beskrivning av bestämmelserna och av alternativa lösningar för det vi vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd

Vilka alternativa lösningar finns och vilka blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd?

Här beskriver vi vilka alternativa lösningar som finns och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd för områden som är gemensamma för flera paragrafer i föreskriften. I övrigt framgår detta under beskrivningen av de enskilda paragraferna i avsnittet Beskrivning av de alternativa lösningarna och effekter och reglering uteblir – paragraf för paragraf.

Ansökningar om undantag

Enskilda medlemsländer får tillåta att företagare med ekologisk produktion får utnyttja de möjligheter till undantag från produktionsreglerna som finns i

förordning (EU) 2018/848. Enligt 17 § p 1 förordningen (2013:1059) om kontroll av ekologisk produktion får Jordbruksverket föreskriva om sådana undantag. Vi har valt att föreskriva om möjlighet till undantag i samtliga fall där det är möjligt för de företag som berörs av föreskrifterna.

I de allra flesta fall innebär detta att företagen måste ansöka om ett individuellt undantag för det egna företaget. Vi föreskriver om var ansökan ska lämnas samt vilka uppgifter sökanden måste lämna enligt de villkor som framgår av EU:s regler.

Vi reglerar i de flesta fall inte hur ansökan ska lämnas utan hänvisar till www.jordbruksverket.se. I flera fall tar vi fram e-tjänster för att företagen ska kunna ansöka snabbt och enkelt. Dock gäller inte detta sådana fall där det endast görs ett begränsat antal ansökningar per år. I det fallet finns i stället blanketter i pdf-format. Om sökanden inte har möjlighet att lämna sin ansökan elektroniskt kommer det vara möjligt att lämna in den på annat sätt.

Vi föreslår att ansökan om individuellt undantag från kravet på användning av ekologiskt utsäde eller utsäde under omställning ska göras i databasen oXs. Även i det fallet kommer det vara möjligt att i undantagsfall lämna ansökan på annat sätt efter kontakt med kontrollorganet.

(13)

Beskrivning av de alternativa lösningarna och effekter om reglering uteblir – paragraf för paragraf

1 KAP. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER 1-2 §§ Inledande bestämmelser

Här finns information om vilka författningar föreskrifterna kompletterar. Utan en sådan bestämmelse skulle det bli svårare för läsaren att hitta de författningarna.

Här reglerar vi också att föreskrifterna omfattar kontroll av verksamhet inom Jordbruksverkets ansvarsområde samt för vilka aktörer föreskrifterna gäller.

Eftersom även Livsmedelsverket är behörig myndighet för ekologisk produktion är det viktigt att det tydligt framgår att föreskrifterna gäller företag inom

Jordbruksverkets verksamhetsområde.

3-4 § Definitioner

Här anger vi att de termer och begrepp som används i förordning (EU) 2018/848, samt i genomförandeakter och delegerade akter till den förordningen, har samma betydelse i föreskrifterna. Vi upplyser också om att begreppen offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet har samma betydelse som i artikel 2 i

Europaparlamentets- och rådets förordning (EU) 2017/625. Vidare definierar vi vissa av de termer som vi använder i föreskrifterna och som behöver förklaras mer utförligt, men som inte är definierade i någon av de förordningar som reglerar ekologisk produktion. Definitionerna avser endast föreskriftens regler.

5 § och bilaga 1 krav på anmälan till certifieringssystemet

Paragraf fem är en upplysning om kravet på anmälan till den behöriga myndigheten enligt artikel 34.1 i förordning (EU) 2018/848 Anmälan ska komma in till

Jordbruksverket innan jordbruks- och vattenbruksföretag får påbörja sin

omställningsperiod. Det är alltså viktigt att anmälan kommer in till oss innan eller i samband med anmälan till kontrollorganet. Vi föreskriver att anmälan ska lämnas till Jordbruksverket och vilka uppgifter som ska lämnas i anmälan.

Det är endast företag som påbörjar sin produktion från och med den 1 januari 2022 som ska skicka en anmälan.

Uppgifterna ska offentliggöras i ett gemensamt register i Sverige. Det innebär att det ska vara ett gemensamt register både för aktörer inom jordbruks-, vattenbruks- och livsmedelsområdet. Jordbruksverket och Livsmedelsverket samarbetar därför för att ta fram en gemensam lösning. Vi arbetar också för att anmälan ska kunna göras elektroniskt på ett så enkelt sätt som möjligt. Vi samarbetar även med kontrollorganen eftersom vi bland annat behöver publicera de certifikat som de utfärdar. Syftet med att offentliggöra de ekologiska aktörerna i EU är att öka

(14)

insynen i certifieringssystemet. Även de företag som redan omfattas av kontrollen ska ingå i registret.

Enkel anmälan

EU-förordningens krav på att även anmäla sig till Jordbruksverket eller

Livsmedelsverket innebär en extra administrativ börda för aktörerna. Vårt förslag syftar till att aktörerna ska kunna lämna anmälan på ett så enkelt sätt som möjligt.

Vi har diskuterat olika förslag och kommit fram till att det finns två alternativ som skulle uppfylla kravet på att anmälan måste skickas till oss. Det ena alternativet är att vi tillsammans med kontrollorganen och Livsmedelsverket tar fram en

gemensam anmälningsblankett som automatiskt skickas till kontrollorganet och berörd myndighet. Detta kräver samordning mellan myndigheterna och samtliga kontrollorgan. Det andra alternativet innebär att det blir olika e-tjänster men att länkar till tjänsterna även ska finnas tillgängliga på kontrollorganens webbplatser, eventuellt med någon form av samordning mellan Jordbruksverket och

Livsmedelsverket. Det första alternativet hade varit det enklaste för de ekologiska aktörerna men är svårt att genomföra eftersom kontrollorganen har olika modeller för att ta emot ansökningar om anslutning till kontroll. Därför kommer vi arbeta vidare för att hitta en gemensam lösning tillsammans med Livsmedelsverket. Det kommer alltid att finnas en möjlighet att anmäla sig på annat sätt exempelvis genom att anmäla sig på en pappersblankett. Jordbruksverket väljer att endast reglera att anmälan ska lämnas till Jordbruksverket men inte på vilket sätt, samt vilka uppgifter anmälan ska innehålla.

Alternativa lösningar

EU ställer genom förordning (EU) 2018/848 krav på att företag ska anmäla sig till certifiering och kontroll genom en anmälan också till de behöriga myndigheterna.

Vi måste reglera att anmälan ska lämnas till oss. Vårt förslag innebär inga

ytterligare krav än de som EU-förordningen ställer. Vi arbetar även för att anmälan ska kunna göras så enkelt som möjligt. Vi ser därför inget alternativ till vårt förslag.

6 § Undantag från kravet på certifiering vid försäljning av oförpackade produkter till slutkonsumenter

Enligt artikel 35.8 i förordning (EU) 2018/848 finns också en möjlighet för medlemsstaten att ge undantag från kravet på certifiering för aktörer som säljer andra oförpackade produkter än foder i mycket liten omfattning. Dock ska dessa företag anmäla sin verksamhet till Jordbruksverket.

Undantaget kan endast vara aktuellt i väldigt få fall. Det skulle kunna gälla företag som enbart säljer visst växtförökningsmaterial där det inte finns krav på

förpackning som exempelvis blomsterlök.

(15)

Alternativa lösningar

Även om undantaget endast blir aktuellt i ett fåtal fall bör dessa företag få

möjlighet att utnyttja undantaget. Om vi inte föreskriver om undantaget måste även dessa företag både anmäla sig till certifiering och till ett kontrollorgan. Det skulle innebära betydande kostnader för de berörda företagen. Vi ser därför inga alternativ än att föreskriva om undantaget.

7 § och bilaga 2 Avgifter vid prövning av ärenden

Vi tar ut avgifter för handläggning av ärenden om ekologisk produktion, med stöd av 15§ förordning (2021:176) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter.

Vi håller på att utreda storleken på avgifterna och kommer därför skicka föreskrifterna på en kortare remissrunda under hösten där avgifterna kommer redovisas. Beskrivning av administrativa bördor kopplade till ansökningar finns under rubriken ”Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader”

avsnitt C Företag.

En kort beskrivning av hur vi beräknar avgifterna finns under C Företag

”Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen”.

2 KAP. BESTÄMMELSER OM VÄXTODLING OCH INSATSVAROR INOM VÄXTODLINGEN

1 § Gemensamma bestämmelser om växtförökningsmaterial

Enligt artikel 26 i förordning (EU) 2018/848 är medlemsstaterna skyldiga att inrätta en databas över ekologiskt växtförökningsmaterial och växtmaterial under omställning som är tillgängligt i Sverige. Jordbruksverket har valt att upphandla databasen organicXseeds (oXs) för detta ändamål. Databasen uppfyller de krav som ställs på vilka uppgifter företagen ska registrera och används av fler länder inom EU. Alternativet vore att Jordbruksverket själv utvecklade en databas som uppfyller kraven, men detta går inte att motivera kostnadsmässigt eftersom det skulle innebära betydligt högre kostnader än att använda oXs.

2-5 §§ Registrering av växtförökningsmaterial i oXs

Reglerna vänder sig till företag som saluför ekologiskt växtförökningsmaterial och växtförökningsmaterial under omställning till yrkesodlare i Sverige. Paragraferna reglerar var, hur och vid vilken tidpunkt företagen ska registrera växtföröknings- material.

(16)

Det är frivilligt och kostnadsfritt för företag att registrera växtförökningsmaterial.

För de företag som väljer att registrera sitt material ställer dock EU vissa krav på vilka uppgifter de ska registrera. Endast växtförökningsmaterial som finns i tillräcklig mängd ska registreras.

Databas för växtförökningsmaterial

2 § reglerar att företagen får registrera utsäde som finns i tillräcklig mängd i oXs.

Tillräcklig mängd

Vi reglerar vad vi anser vara tillräcklig mängd i 3 § för vissa arter. Jämfört med nuvarande föreskrift har vi även lagt till ett förslag för vad som är tillräcklig mängd för fodermajs. Efter synpunkter från det tidiga samrådet föreslår vi att tillräcklig mängd fodermajs ska vara 3 ton.

När det gäller arter av vallfrö för foderändamål föreslår vi att en tillgänglig mängd på 1 ton även ska gälla för lusern (Medicago sativa L),och rajsvingel (x

Festulolium Asch. & Graebn., korsningar mellan Festuca ssp. x Lolium ssp.). För övriga arter föreslår vi inga fler ändringar jämfört med nuvarande föreskrifter.

Det finns önskemål om att vi ska reglera vad som är tillräcklig mängd även för andra arter, särskilt när det gäller arter som används både inom jordbruket och inom trädgårdsodlingen. Det är dock svårt att föreslå olika mängder för jordbruks- respektive trädgårdsföretag eftersom det inte finns en tydlig gräns mellan de olika företagsinriktningarna. Även odlingsinriktning och företagens storlek skiljer sig mycket inom respektive företagsinriktning. Därför lämnar vi inte förslag på vad som är tillräcklig mängd för andra arter än de som omfattas av 3 §.

Vi har dock för avsikt att under 2021 ändå titta på möjligheten att ta fram närmare regler om tillräcklig mängd utsäde för ytterligare arter.

Uppgifter som ska registreras i oXs

EU reglerar vilka uppgifter företagen måste registrera om de väljer att registrera sitt växtförökningsmaterial i en databas. I 2 § reglerar vi att företagen ska registrera uppgifterna i oXs. För att förenkla för företagen väljer vi att i 4 § reglera när uppgifterna ska vara registrerade. I 5 § reglerar vi när odlaren ska kunna beställa materialet, för att det ska anses vara tillgängligt.

Enligt artikel 12 och bilaga 2 i förordning (EU) 2018/848 måste företagen skilja på växtförökningsmaterial som är ekologiskt och växtförökningsmaterial som är från mark under omställning. Detta innebär betydligt mer arbete för företagen, som utöver kraven på registrering måste hålla materialen åtskilda och dessutom förpacka och märka materialen på olika sätt. Företagen får också möjlighet att registrera så kallat ekologiskt heterogent material på de premisser som framgår av artikel 13 i förordning (EU) 2018/848.

(17)

Till skillnad från idag ska företagen även registrera den mängd som finns

tillgänglig vid registreringstillfället och den period som växtförökningsmaterialet beräknas vara tillgängligt. Däremot behöver företaget inte längre registrera i vilket land eller vilken region som sorten har provats och godkänts för, vid intagning i något lands sortlista och inte heller uppgift om företagets kontrollorgan.

Även om det är frivilligt för företag att registrera sitt växtförökningsmaterial i databasen, utgör registreringen grunden för att odlare på ett enkelt sätt ska hitta det ekologiska växtförökningsmaterial som finns tillgängligt. Jordbruksverket arbetar därför på olika sätt för att öka utbudet av ekologiskt växtförökningsmaterial i Sverige och att det som finns ska registreras i databasen. Vi har därför möte en eller flera gånger per år i fyra olika referensgrupper där bland annat berörda utsädesföretag, representanter för ekologiska odlare och rådgivare ingår.

Den svenska databasen gäller per kalenderår. Detta behövs för att det tydligt ska framgå vilka villkor som gäller för hela odlingssäsongen. För att vi ska få underlag för beslut om vilka villkor som ska gälla under kalenderåret krävs att företagen registrerar sitt växtförökningsmaterial i god tid inför odlingssäsongen. Vi har därför valt att föreskriva om sista dag för registrering och beställning inför vår- respektive höstsäsongerna i 4-5 §§. Datumen är desamma som tillämpas enligt nuvarande regler, med undantag för höstoljeväxter. För höstoljeväxter föreslår vi att kravet på sista dag för registreringen tidigareläggs till den 1 juni och att utsädet ska gå att beställa från den 10 juni. Detta eftersom sådden av höstoljeväxter sker tidigare än för andra höstsådda arter. Idag gäller den 20 juli både för registrering och för beställning.

Alternativa lösningar

Sverige måste enligt EU-reglerna inrätta en databas för växtförökningsmaterial. Vi behöver därför föreskriva om vilken databas som ska användas i Sverige. För att odlarna ska få förutsägbara regler och villkor för sin produktion bör vi också föreskriva om regler för vad företag som säljer växtförökningsmaterial ska registrera och när. De flesta reglerna överensstämmer med de regler som gäller idag. Det skulle vara till nackdel för odlarna om vi inte föreslog att lägga till ytterligare arter när det gäller tillräcklig mängd som ska registreras och tidigare- lägga registrerings- och beställningsdatum för höstoljeväxter. Vi ser därför inga möjligheter till alternativa lösningar.

Om vi inte föreskriver om sista datum för registrering så blir det oklart för odlarna om det finns ekologiskt växtmaterial tillgängligt vid tidpunkten för sådd, sättning eller plantering. Om det inte finns ekologiskt material i databasen inför

odlingssäsongen, kan en ekologisk odlare beställa icke-ekologiskt material till sin odling. Om ett utsädesföretag registrerar sitt ekologiska material i databasen sent på odlingssäsongen, kan det visa sig att en odlare har sått icke-ekologiskt material och odlaren kan då få sin odling underkänd. För de som administrerar undantag blir

(18)

det ett merarbete att försöka ta reda på om det finns ekologiskt material av det material som undantag söks för, eller om det har tagit slut.

Om vi inte alls reglerar vad som ska anses vara tillräcklig mängd växtföröknings- material blir följden att företagen att själva måste avgöra om det finns tillräcklig mängd av deras växtförökningsmaterial för att få registrera det. Det är troligt att olika företag kommer göra olika bedömningar. Vi anser att det är bättre att reglera vad som anses vara tillräcklig mängd eftersom det blir samma förutsättningar för alla företag, och odlarna kan förutse att mängderna som erbjuds kommer räcka till den planerade odlingen.

6-14 §§ Kategorier av växtförökningsmaterial i oXs

Paragraferna reglerar i vilka fall odlare

 måste använda ekologiskt växtförökningsmaterial eller växtförökningsmaterial under omställning,

 ska ansöka om individuellt undantag för att få använda icke-ekologiskt växtförökningsmaterial,

 kan få möjlighet till generellt undantag, och

 får använda blandningar som innehåller icke-ekologiskt utsäde utan att ansöka om individuellt undantag.

Vidare reglerar vi att detta kommer att framgå av databasen oXs.

Vi föreskriver också om att företag som säljer blandningar som innehåller högst 30 procent icke-ekologiskt utsäde ska ansöka om godkännande hos

Jordbruksverket.

I 6 § upplyser vi om att vi delar in kraven enligt ovan i fyra kategorier som vi kallar

 Inget undantag,

 Individuellt undantag,

 Generellt undantag, och

 Godkänd blandning.

Kraven anges alltid på grödgruppsnivå. En grödgrupp definierar vi som en grupp med sorter inom en art i oXs. Vi har valt att använda nya namn på de olika kategorierna av utsäde jämfört med de vi använder i nuvarande föreskrifter, med undantag för kategorin Generellt undantag. Detta gör vi för att markera tydligt att den modell med grödkrav och sortkrav som automatiskt ledde till ett generellt undantag från kravet på att använda ekologiskt växtförökningsmaterial inte längre får tillämpas. De nya namnen är avsedda att spegla de villkor som gäller från och med den 1 januari 2022 för respektive kategori.

(19)

Alternativa lösningar

Paragrafen är en förutsättning för att förstå innehållet i 7-14 §§. För att vara tydliga med att nya regler gäller för att få använda icke-ekologiskt växtförökningsmaterial vill vi att namnen på kategorierna ska spegla villkoren för användning från och med den 1 januari 2022. Att inte föreskriva i de här frågorna skulle leda till osäkerhet och göra det svårt för både odlarna och utsädesföretagen att göra rätt. Vi ser därför inga möjligheter till alternativa lösningar.

7 § Inget undantag

Utgångspunkten i EU:s nya regelverk är att allt växtförökningsmaterial som används inom ekologisk produktion ska vara ekologiskt från den 1 januari 2037.

En del i att uppfylla målet är att medlemsstaterna ska upprätta en officiell

förteckningöver vilka arter det finns så mycket ekologiskt växtförökningsmaterial eller material under omställning att utbudet matchar efterfrågan.

I oXs kommer vi förteckna detta i kategorin Inget undantag genom att ange för vilka grödgrupper inom en art vi bedömer att det ekologiska växtföröknings- materialet eller växtförökningsmaterial från mark under omställning kommer räcka under hela odlingssäsongen. Det innebär att det för en viss art kan finnas

grödgrupper i olika kategorier beroende på utbudet av växtförökningsmaterial för den aktuella gruppen.

För grödgrupper i kategorin Inget undantag är det endast möjligt att ansöka om individuellt undantag för material till odling som gäller forskning, småskalig testodling samt odling av bevarandevärda sorter.

Beslut om vilka arter och grödgrupper som ska förtecknas med grödkrav inför odlingssäsongen tas efter att växtförökningsmaterialet har registrerats i oXs och möten med berörda referensgrupper hållits. Bedömningen av vilka grödgrupper som kan ingå i kategorin Inget undantag kommer bland annat göras utifrån utbudet det aktuella året och registrerade sorter i den aktuella gruppen.

Alternativa lösningar

Kravet på att ekologiskt växtförökningsmaterial och växtförökningsmaterial under omställning där det finns tillräckligt med växtförökningsmaterial för en hel säsong ska förtecknas officiellt regleras av EU. Det vi kan reglera är namnet på kategorin och var vi gör förteckningen. Vi har valt att visa detta i oXs eftersom EU ställer krav på att odlarna ska kontrollera om det finns utsäde i databasen innan de ansöker om undantag. Om vi inte förtecknade kravet där skulle odlarna inte veta vilka krav som gäller. Om vi istället offentliggjorde förteckningen exempelvis på vår

webbplats skulle det försvåra avsevärt för odlarna att veta vilka krav som gäller. Vi ser därför inga möjligheter till alternativa lösningar.

(20)

8-11 §§ och bilaga 3 Individuellt undantag

Paragraferna reglerar i vilka fall odlare får ansöka om individuellt undantag för att få använda icke-ekologiskt växtförökningsmaterial. I oXs kommer vi förteckna detta i kategorin Individuellt undantag på grödgruppsnivå.

 Odlare får i vissa fall ansöka om ett individuellt undantag från att använda icke-ekologiskt växtförökningsmaterial eller material under omställning. Det gäller i följande fall ingen sort finns registrerad i oXs för den art odlaren vill använda,

 ingen leverantör kan leverera växtförökningsmaterialet i tid före sådd eller plantering och om odlaren har beställt växtförökningsmaterialet eller utsädespotatisen i rimlig tid,

 odlaren kan visa att inget av de i oXs registrerade sorterna av samma art i den aktuella grödgruppen är lämpligt och att ett godkännande därför är avgörande för dennes produktion, eller

 det är motiverat för forskning, i tester i småskaliga fältförsök, för produktinnovation eller i syfte att bevara sorter.

Med undantag för tillägget om undantag på grund av produktinnovation är villkoren de samma som gäller enligt nuvarande föreskrifter.

Ansökan ska ha beviljats innan sådd, sättning eller plantering. Villkoren för att få använda icke-ekologiskt växtförökningsmaterial är att det efter skörd inte får behandlas med andra växtskyddsprodukter än sådana som är godkända för

behandling av växtförökningsmaterial enligt EU:s regler för ekologisk produktion.

Sverige har tillämpat en modell där Jordbruksverket har givit en generell dispens för användning av icke ekologiskt växtförökningsmaterial när ekologiskt

växtförökningsmaterial inte funnits tillgängligt eller när det ekologiska

växtförökningsmaterialet tagit slut under säsongen. Vi kommer fortsättningsvis endast att få ge generellt undantag för arter, sorter eller en viss grödgrupp om det inte finns tillgängligt ekologiskt växtförökningsmaterial eller material från mark under omställning registrerat i oXs innan odlingssäsongen, se 12 §. För

växtförökningsmaterial som inte ingår i någon av kategorierna Inget undantag eller Generellt undantag får odlaren ansöka om individuellt undantag i de fall som framgår ovan.

I och med att betydligt fler kommer att behöva ansöka om individuella undantag än tidigare behöver fler bedömningar av olika fall göras. För att underlätta för

kontrollorganen som är de som kommer att göra de här bedömningarna, och för att få en likvärdig bedömning mellan kontrollorganen, kommer Jordbruksverket att avsätta tid för att kalibrera de frågeställningar kontrollorganen kommer ha.

Arter för trädgårdsodling

Det nya kravet på individuella undantag innebär att många odlare kommer att behöva ansöka om undantag. Detta gäller inte minst trädgårdsodlare där olika

(21)

sorter av en art ofta har vitt skilda egenskaper. Utbudet av ekologiskt växtförök- ningsmaterial som är anpassat för yrkesmässig trädgårdsodling i Sverige är idag mycket begränsat. Även om många sorter är registrerade i oXs täcker de inte behovet hos odlarna. Sverige har i stort sett ingen egen produktion av trädgårdsutsäde. De möjligheter som vi ser för att öka utbudet är dels att

återförsäljare i Sverige ökar sitt utbud och dels att andra utsädesföretag inom EU väljer att registrera sitt utsäde i den svenska databasen. Möjligheten för företag inom EU att registrera sorter även i andra länders databaser kommer underlättas genom att en gemensam databas; Liveseed har tagits fram inom EU.

Medlemsstaterna får möjlighet att i den nya databasen ta ställning till om

erbjudanden om växtförökningsmaterial från olika företag är lämpligt för odling i den egna medlemsstaten. Om materialet lämpar sig för odling i landet kan företaget få registrera materialet i den aktuella nationella databasen.

Till viss del kan vi begränsa behovet av att ansöka om undantag genom att ta fram fler eller andra grödgrupper än de vi har idag. Det kan vara grupper som anger specifika krav på resistens mot vissa skadegörare eller är anpassade för viss typ av odling som växthusodling. I de fall det saknas sådant utsäde kan vi klassa det som utsäde i kategorin Generellt undantag. I det fallet behöver odlaren inte ansöka om undantag. Vi räknar ändå med att i stort sett alla trädgårdsodlare, drygt 500 stycken måste ansöka om undantag för någon eller några arter. Det är rimligt att vid

bedömningen av en ansökan utgå från den tillämpning som vi har idag och som innebär att det är tillåtet att använda icke-ekologiskt växtförökningsmaterial av andra sorter än de som är registrerade i oXs särskilt inledningsvis, innan utbudet av ekologiska sorter har ökat.

Ekologiskt potatisutsäde

I nuläget är produktionen av ekologisk utsädespotatis i Sverige mycket liten.

Efterfrågan från odlare är också låg. Den viktigaste orsaken är den ökade risken för allvarliga angrepp av bladmögel och brunröta (Phytophtora infestans) vid

användning av ekologisk utsädespotatis. Det är viktigt att de sorter av ekologiskt utsäde som odlas har motståndskraft mot Phytophtora och att man är uppmärksam på när motståndskraften försämras.

För att uppnå målet om enbart ekologiskt utsäde till 2037 behövs olika insatser.

Framförallt måste både utbud och efterfrågan öka. Jordbruksverket bedömer att detta bör ske stegvis på samma sätt som vi med stor framgång har arbetat tillsammans med branschen när det gäller spannmål, trindsäd och vallfrö. Till att börja med vill vi öka utbud och efterfrågan av ekologiskt utsäde av matpotatis. Vi föreslår därför att vi delar in potatis i fyra grödgrupper i oXs

1. Bevarandesorter, 2. Tidig färskpotatis 3. Matpotatis, och 4. Stärkelsepotatis.

(22)

I gruppen matpotatis ingår även potatis för tillverkning av förädlade

potatisprodukter som exempelvis chips och pommes frites. I grödgruppen Tidig färskpotatis ingår förslagsvis sorterna Balmoral, Frieslander, Lady Felicia, Maria, Maris Bard, Minerva, Premier, Rocket, Solist, Swift och Velox.

Jordbruksverket föreslår att kravet på att använda ekologisk utsädespotatis succesivt ökas. I 9 § i förslaget har vi ställt krav på att odlare måste beställa ekologiskt utsäde5 för odling av matpotatis på minst 10 procent av odlarens matpotatisareal under den odlingssäsong som ansökan avser för att få ansökan om individuellt undantag för övriga delar av arealen beviljad 2022. Vi föreslår därefter en ökning av arealen till 15 procent 2023 och 20 procent 2024. Vi kommer påbörja en uppföljning av effekterna av modellen redan 2022. Förslaget innebär att alla odlare som vill ansöka om att köpa in icke-ekologiskt utsäde av matpotatis först måste uppfylla kravet ovan för att få ansökan beviljad. Det beställda ekologiska utsädet ska odlas på angiven areal. Undantag för inköp av icke-ekologisk

matpotatis utöver 10 procent av genomsnittsarealen kan beviljas om det ekologiska utsädet i grödgruppen har tagit slut, om det inte kan levereras och inget annat ekologiskt utsäde finns kvar i gruppen. Även den som vill odla en sort med andra egenskaper måste ha beställt ekologiskt utsäde för att få undantag beviljat.

Beställningen måste göras tidigast den 1 december året före sättning och senast en månad före det datum odlaren vill att utsädet ska levereras. Beställningen måste skriftligen bekräftas av säljaren.

Ekologisk utsädespotatis finns att tillgå i andra EU-länder. Förutom ett ökat utbud av svenskodlad utsädespotatis skulle utbudet öka även om andra utsädesföretag inom EU valde att registrera sitt utsäde i den svenska databasen. Möjligheten för andra utsädesföretag inom EU att registrera sorter även i den svenska databasen kommer underlättas genom den EU-gemensamma databasen Liveseed. Vi ser dock fördelar, med att utbudet av svensk ekologisk utsädespotatis ökar, särskilt på grund av risken för spridning av skadegörare.

För att öka efterfrågan behöver sannolikt utbudet omfatta en stor variation av sorter och sorter som är lämpliga för ekologisk produktion och hålla den kvalitet som odlare förväntar sig. Det behövs också ett tydligt krav på användning av ekologiskt utsäde.

Förutom att köpa in ekologiskt utsäde har en odlare enligt EU:s regler möjlighet att ta fram eget utsäde för att använda det i den egna odlingen. Från 2022 innebär det att odlaren får använda icke-ekologisk utsädespotatis för att odla fram utsäde till det egna företaget. Reglerna innebär dock att skörden från odlingen endast får användas till utsäde för eget bruk. Det är alltså inte tillåtet att använda skörden till ekologiskt foder eller livsmedel. Det krävs även att odlaren följer övriga regler för

5 Med ekologiskt utsäde menar vi även utsäde under omställning.

(23)

utsädesodling exempelvis att man för vissa sorter ska betala en licensavgift till SVUF.

Odlare som vill ansöka om individuellt undantag för att få använda icke-ekologiskt utsäde för att både producera utsäde och använda skörden till ekologiskt foder eller livsmedel måste enligt vårt förslag först beställa ekologiskt utsäde för att odla på minst 10 procent av arealen om det finns ekologiskt utsäde att beställa i oXs.

Särskilda krav för individuellt undantag för tester i småskaliga fältförsök De krav för individuellt undantag för att testa sorter i småskaliga fältförsök inte får överstiga 10 procent av den areal odlaren odlar grödan på eller högst 500 kg potatis, är i stort sett samma krav som gäller för att få undantag enligt nuvarande föreskrifter. Vi har dock angett att 10 procent av arealen ska beräknas på grödans areal under den odlingssäsong som ansökan avser. Detta underlättar för

kontrollorganen att handlägga ansökan om undantag.

Ansökan om undantag och handläggning av ärenden

Skillnaden på kraven för att få använda icke-ekologiskt växtförökningsmaterial från och med 2022 blir stor jämfört med den modell vi tillämpar i Sverige enligt nuvarande regler. Många odlare kommer att behöva ansöka om individuella undantag för en eller flera sorter inom en eller flera arter. För att göra kraven så enkla som möjligt att uppfylla och inte öka den administrativa bördan för mycket har vi tittat på olika lösningar.

Vi har framförallt tittat på två olika modeller för ansökan. I det ena fallet ansöker odlaren om undantag i oXs och i det andra fallet via en e-blankett hos

Jordbruksverket. I båda fallet ska det om odlaren inte har möjlighet att ansöka elektroniskt alltid finnas en möjlighet att exempelvis ansöka på en pappersblankett.

Det vi vill uppnå är att det ska vara enkelt att söka samt att beslut ska kunna tas snabbt. Vårt förslag är att ansökan ska göras i oXs och att handläggningen utförs av den sökandes kontrollorgan.

Ansökan via oXs

Ansökan i oXs görs per art och grödgrupp. Fördelarna är att det är enkelt att fylla i och skicka in ansökan, via oXs. En ansökan ska kunna göras för fler sorter inom en grödgrupp. Ytterligare en fördel är att odlarna automatiskt kommer att uppfylla EU:s krav på att kontrollera om det finns ekologiskt växtförökningsmaterial eller material under omställning i den nationella utsädesdatabasen, innan de ansöker om undantag. Alla undantag, både bifall och avslag, sparas i oXs och kan skrivas ut.

Nackdelen är att odlaren måste logga in i oXs för att komma åt att göra en ansökan.

De måste också göra en ansökan per art och aktuell grödgrupp. I ärenden där det kan krävas ett större underlag för att göra mer omfattande bedömningar måste kommunikation mellan sökande och handläggare hanteras utanför oXs.

(24)

För att få inloggning måste kontrollorganen skicka uppgifter om sina kunder till administratörerna av oXs.

Vi räknar med att de flesta ansökningar kommer att gälla sorter av trädgårdsväxter som inte finns registrerade i oXs (motsvarande dagens sortkrav), matpotatisutsäde eller sorter i grödgrupper för vilka växtförökningsmaterialet tagit slut. Vår

bedömning är att det även fortsättningsvis blir få ansökningar som är av en mer komplicerad natur. Framförallt gäller det då odlaren vill odla en annan sort av lantbruksväxter på grund av särskilda egenskaper hos sorten, trots att det finns ekologiskt utsäde av flera sorter som är registrerade i oXs. De senaste åren har mellan 1-10 företag per år ansökt om ett sådant undantag. Detta gör det möjligt att i de flesta fall snabbt fatta beslut. Besluten blir direkt tillgängliga för sökanden.

Vi föreslår att handläggningen ska utföras av den sökandes kontrollorgan. Vi har enligt EU:s regler en möjlighet att delegera handläggningen av undantag som gäller användning av icke-ekologiskt växtförökningsmaterial till kontrollorganen. Det är också den modellen som används av andra medlemsstater som använder den administrativa delen av oXs. Kontrollorganen har en fördel av att själva handlägga i oXs eftersom de vid revision enkelt kan se vilka undantag en viss odlare har ansökt om och fått beviljat. Vi kommer att tillsammans med de tre berörda

kontrollorganen genomföra kalibreringsmöten för att få en likvärdig bedömning av olika typer av ansökningar. Kontrollorganen har en närmare relation till sina kunder än Jordbruksverket vilket bör underlätta introduktionen av det nya sättet att ansöka om undantag.

Alternativa lösningar för handläggning av undantag

Ansökan via oXs där Jordbruksverket handlägger ansökan

Det finns en möjlighet för Jordbruksverket att handlägga ansökningar via oXs trots att systemet inte är avsett för den hanteringen. Det skulle fortfarande finnas samma fördelar för odlarna, det vill säga att göra ansökan via oXs som ovan men

kontrollorganen kan inte på samma sätt dra fördelar av att komma åt ansökningarna via oXs. Det skulle troligen innebära att kontrollorganen inte kan få tillgång till sökandens beviljade undantag via oXs. För oss skulle det innebära en förlängd handläggningstid om vi i varje ärende måste spara ner besluten utanför oXs och skicka informationen till kontrollorganen via mejl.

Ansökan skickas med e-blankett till Jordbruksverket

Odlaren ansöker om undantag hos Jordbruksverket via våra e-tjänster. En e-tjänst skulle göra det möjligt för en sökande att ansöka om undantag för fler sorter i flera arter och grödgrupper i en och samma ansökan. Sökanden måste dock till skillnad från en ansökan via oXs själv ange arter och grödgrupper i sin ansökan utöver uppgifter om sort och skäl för ansökan.

(25)

Det finns dock flera nackdelar. För det första är det möjligt att skicka en ansökan utan att sökanden först har försäkrat sig om att det inte finns ekologiskt

växtförökningsmaterial eller material under omställning i oXs. Det innebär att Jordbruksverkets handläggningstid blir längre då vi riskerar att få in fler

ansökningar som inte hade behövts skickas in, om sökande först kontrollerat om materialet finns i oXs. För det andra kan en ansökan som innehåller fler arter och grödgrupper leda till att delar av ansökan kan bifallas medan andra delar avslås. Ett beslut blir därför mer komplicerat och kan vara svårt att förstå. Komplexiteten i ärendena skulle begränsas om varje ansökan bara tilläts innehålla en art och grödgrupp som i oXs. Även processen för handläggning på Jordbruksverket är mer tidskrävande än processen i oXs, vilket skulle riskera längre handläggningstider.

Av beskrivningen ovan om alternativen för ansökan och handläggning av individuella undantag framstår valet av oXs och att handläggningen görs av kontrollorganen, som det bästa alternativet.

Alternativa lösningar för kraven på användning av potatisutsäde Inför 2022 kommer det finnas ett visst utbud av ekologiskt potatisutsäde av matpotatis i oXs. Om vi inte reglerar hur mycket ekologiskt utsäde varje odlare måste beställa och odla innebär att odlare måste beställa ekologiskt utsäde av de sorter som finns i databasen till hela sin areal, så länge det finns utsäde kvar att beställa. Av tidigare erfarenhet vet vi att många odlare väntar så länge som möjligt med att göra sin beställning för att avvakta om det ekologiska utsädet tar slut, för att kunna använda icke-ekologiskt utsäde i stället. Det blir även problem för säljaren som bland annat kommer få svårt att leverera utsäde till odlarna i tid vid sena beställningar. Även efter att utsädet tagit slut måste dock alla odlare som vill odla icke-ekologiskt utsäde ansöka om individuellt undantag, eftersom det inte är möjligt för Jordbruksverket att besluta om generellt undantag när utsäde som funnits registrerat i databasen tagit slut under odlingssäsongen. Kontrollorganen måste få en rimlig tid för handläggning av inkommande ärenden. Om de får många sådana ansökningar strax innan planerad sättning är det inte troligt att de hinner fatta beslut i tid. Odlarna måste då sätta potatisen senare än i ansökan angiven planerad tid för sättning, eftersom de måste få beslutet om bifall innan sättning.

Det kommer i det fallet även att vara möjligt att ansöka om individuellt undantag med skälet att man vill odla en eller flera sorter med särskilda egenskaper även innan det ekologiska utsädet tar slut. Då krävs det att sökanden visar på

dokumenterade egenskaper hos den eller de sorter man vill odla som är bättre än de sorter som finns att välja på i oXs. Om man inte kan visa på sådana egenskaper kommer inte ansökan att kunna beviljas. Om det kommer in många sådana ansökningar, skulle det innebära en stor risk för att kontrollorganen inte kommer att hinna handlägga dem i tid före angiven planerad sättning, eftersom det krävs en omfattande utredning. I en sådan situation kommer vi även att behöva genomföra möten tillsammans med kontrollorganen för att kalibrera besluten. En sådan

(26)

hantering skulle även innebära en osäkerhet för de utsädesföretag som arbetar för att ta fram ekologisk utsädespotatis. Detta är ett sämre alternativ för samtliga inblandade parter. Vi ser därför inte att detta är ett realistiskt alternativ.

11 § Särskilda villkor för vegetativt växtförökningsmaterial

Jordbruksverket har enligt nuvarande regler ställt villkor för hur odlare i vissa fall får använda icke-ekologiskt vegetativt utsäde och i vilka fall är det inte tillåtet alls med användning av icke-ekologiskt vegetativt växtförökningsmaterial. Detta gäller annat material än vad som omfattas av bestämmelserna om kategorier av

växtförökningsmaterial. Vi har valt att behålla de nuvarande villkoren. Vi har även lagt till ett krav på att även annat vegetativt förökningsmaterial än lök för

produktion av snittblommor ska vara ekologiskt senast 1 januari 2025, för att främja produktionen av sådant ekologiskt växtförökningsmaterial.

Villkoren gäller dels växter där slutkunden äter växten som den är, till exempel kryddväxter eller jordgubbar. Det gäller även i de fall där skillnaden mellan att varan säljs som ekologisk eller konventionell i stort sett endast beror på om odlaren är ekologiskt certifierad eller inte. Det finns annars en stor risk för att konsumenter kan tappa förtroendet för ekologiska produkter om det inte finns en reell skillnad mellan produkterna.

Alternativa lösningar

En alternativ lösning skulle kunna vara att inte i något fall ge möjlighet för användning av icke-ekologiskt vegetativt material. Eftersom det i stort sett inte finns något sådant material på den svenska marknaden skulle det innebära att företagen sannolikt inte kommer kunna fortsätta med sin ekologiska produktion.

En annan lösning är att inte ställa några villkor alls för användning av icke-

ekologiskt vegetativt material utöver ansökan om individuellt undantag. Vi ser inte det som en lämplig lösning, dels på grund av risken för förlorat förtroende från konsumenter och för att det inte ger några incitament för att öka marknaden av ekologiskt vegetativt växtförökningsmaterial.

För vegetativt förökade kryddväxter som odlas i kruka och säljs till slutkonsument i krukan, exempelvis rosmarin, kan enligt kommissionen sticklingarna inte bli ekologiska om de odlas i kruka. Jordbruksverket menar att det ändå är rimligt att ställa krav på att icke-ekologiska sticklingar ska odlas ekologiskt under minst en kulturtid för att undantag att använda dem i ekologisk produktion ska medges.

Jordbruksverket väljer att behålla samma villkor som vi har idag.

När det gäller det nya kravet på användning av ekologiskt vegetativt

förökningsmaterial för produktion av snittblommor finns inget sådant material idag. Genom att ställa kravet först från år 2025 ser vi att det är möjligt för odlare att

(27)

hinna med att ta fram sådant material. Att ställa kravet redan från år 2022 anser vi inte vara möjligt.

EU:s regler om ekologiskt utsäde och vegetativt förökningsmaterial innebär att det alltid ska vara framtaget enligt reglerna för ekologisk produktion. Eftersom det i praktiken kan vara svårt att få fram tillräckligt med ekologiskt utsäde eller vegetativt förökningsmaterial finns därför möjligheter till undantag i vissa fall. I EU-förordning 2018/848 blir skälen för undantag desamma för alla typer av växtförökningsmaterial.

Jordbruksverket har arbetat tillsammans med branschföreträdare i referensgruppen för ekologisk produktion för att få en samsyn på de villkor om undantag som ska gälla för användning av icke-ekologiskt vegetativt förökningsmaterial enligt nuvarande förordning, där varje medlemsland själva fick ta fram skäl och villkor för att tillåta undantag för icke ekologiskt vegetativt växtförökningsmaterial.

Jordbruksverket föreslår att de villkor för användning av icke ekologiskt vegetativt växtförökningsmaterial som tagits fram tillsammans med branschen behålls.

12 § Generellt undantag

Om det inte alls finns något ekologiskt växtförökningsmaterial, eller material från mark under omställning, av vissa arter eller sorter, har vi möjlighet att lämna ett generellt undantag för användning av icke-ekologiskt växtförökningsmaterial. I oXs kommer vi att ange Generellt undantag på grödgruppsnivå i oXs. I oXs finns även arter som odlas i liten omfattning eller inte alls i Sverige. Generellt undantag gäller även för dessa arter där det inte finns någon grödgrupp. Som exempel kan det gälla sommarblommor. Till 2022 kommer de vetenskapliga namnen på arterna att finnas på svenska i oXs.

Generellt undantag ges inte för vegetativt förökningsmaterial enligt 11 §.

EU ställer krav på att den odlare som använder sådant icke-ekologiskt

växtförökningsmaterial ska dokumentera mängd av den art och sort som används under ett generellt undantag. Vi anser att den dokumentationen kan vara kvitto på inköpt utsäde.

Jordbruksverket ska rapportera till kommissionen hur stora mängder vi ger undantag för. Kravet ställs inte på individ nivå utan det finns möjlighet för oss att på annat sätt ta fram underlag för rapporteringen, än att kräva att odlarna ska rapportera använda mängder till oss. Vi ser därför inte något behov av att kräva in underlag från odlarna.

Alternativa lösningar

Vi har möjlighet att inte tillämpa undantaget. Det skulle innebära att odlarna måste ansöka om individuellt undantag även för sorter av arter och grupper där det inte finns ekologiskt växtförökningsmaterial alls. Den lösningen innebär en

(28)

administrativ börda för odlaren, som är betydligt högre än kravet på att

dokumentera vilka arter och mängder som används. Det skulle även innebära att odlarna behövde betala ansökningsavgift. Eftersom möjligheten till ett generellt undantag innebär en lägre administrativ börda och lägre kostnader för odlarna anser vi att det enda rimliga är att tillämpa undantaget.

13-14 §§ Godkänd blandning

I förslaget till kommissionens delegerade förordning om bland annat märkning av blandningar ställs kravet att endast utsädesblandningar med minst 70 procent ekologiskt frö eller frö under omställning får säljas som blandningar. För att odlare ska få använda en sådan blandning måste det finnas ett nationellt godkännande av blandningen. Vi föreslår att ett sådant godkännande för en blandning ska kunna ges av oss till utsädesföretagen. På så sätt behöver inte varje odlare ansöka om

individuellt undantag för att få använda blandningen. Förslaget innebär att

utsädesföretagen ska ansöka om detta hos Jordbruksverket. För blandningar där det icke-ekologiska fröet endast består av arter från grödgrupper med generellt

undantag behövs ingen ansökan.

Det är sannolikt att det inte kommer produceras så mycket ekologiskt utsäde av alla arter särskilt när det gäller vallfrö så att blandningarna enbart kan bestå av 100 ekologiskt frö eller frö under omställning. Detta trots att den ekologiska

produktionen av vallfrö är stor i Sverige jämfört med andra EU-länder. Särskilt för vissa arter är det svårt att få fram tillräcklig mycket frö, till exempel för småbladig vitklöver. Det innebär att det kommer krävas undantag för de flesta blandningar som utsädesföretagen saluför. Modellen med att utsädesföretagen ska kunna ansöka om godkännande är ett försök att hitta en så enkel modell som möjligt för alla inblandade. Det enklaste vore att vi fick möjlighet att ge generellt undantag för alla blandningar som innehåller minst 70 procent ekologiskt frö eller frö under

omställning men detta är inte tillåtet enligt EU-reglerna.

Om det inte är möjligt att ta fram blandningar som uppfyller kraven på minst 70 procent ekologiskt utsäde, måste odlaren ansöka om individuellt undantag för var och en av de ingående sorterna i den önskade blandningen, för att sedan själv ansvara för att blanda fröet.

Enligt nuvarande regler har vi beslutat om generell dispens för försäljning av blandningar som innehåller en viss viktsprocent ekologiskt vallfröutsäde räknat per art. Detta koncept har varit mycket framgångsrikt då produktionen av ekologiskt vallfröutsäde i Sverige har ökat markant sedan vi började använda denna modell i början av 2000-talet. Dock täcker fortfarande inte produktionen alla de sorter och arter som det kan finnas behov av att blanda in.

Även för vallfrö pågår ett arbete för att ta fram väl anpassade grödgrupper i en gemensam arbetsgrupp för referensgrupperna för vallfrö och

spannmål/trindsäd/mellangrödor.

References

Related documents

Utföraren får inte ta ut avgift av kunden för de insatser som ingår i biståndsbeslutet och som omfattas av detta avtal.. 2.37 Krav på

Sollentuna kommun har bjudits in att lämna sina synpunkter på Stockholms läns livsmedelsstrategi, med tillhörande handlingsplan som utarbetats av Länsstyrelsen i Stockholms län,

Leverantör (fotvårdsterapeut) ansöker om att få avtal för medicinsk fotvård genom att ta del av villkor och krav i detta förfrågningsunderlag* samt att svara på frågor och

Om du har synpunkter av allmän karaktär eller förbättringsförslag som du vill framföra lämnar du istället

Det innebär att vägar för bil-, gång- eller cykeltrafik antingen går över eller under järnvägen.. Översiktsprofilen visar hela sträckningen av Västkustbanan som

Vilket innebär att vid besök av fastigheten efter angiven tid i föreläggandet för vidtagande av åtgärder kommer vi att döma ut ett vitesbelopp mot er på 10 000 kronor

Jag, som är den person som klagomålet gäller, samtycker till att patientnämnden behandlar de uppgifter som lämnats på denna blankett och eventuella bilagor. Samt kommunicerar

Skriv ut blankett.. Vi har fått dina uppgifter från dig. Vi tillämpar vid var tid gällande integritetslagstiftning vid all behandling av personuppgifter. Den rättsliga grunden för