En framgångsrik och hållbar nordisk-baltisk region, det är Nordiska investeringsbankens vision. Banken, som i år fyller 40 år, leds sedan 2012 av dansken Henrik Normann. Han har lång erfarenhet av bankvärlden, främst inom Danske Bank där han bland annat var VD för Danske Markets.
Henrik Normann intervjuas av Henrik Wilén, förbundssekreterare för Föreningarna Norden.
Nordiska investeringsbanken (NIB), med säte i Helsingfors, är utan tvekan en nordisk framgångshistoria. Banken grundades 1976 och firar således 40 år i år. NIB grundades av de fem nordiska regeringarna bland annat för att främja hållbar ekonomisk utveckling genom att bevilja långfristig finansiering åt gränsöverskridande projekt, kommunala satsningar och miljöskydd. 2005 utvidgades NIB:s ägarskap till att även omfatta de tre baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen. Idag uppfattas banken som en Östersjöbank.
NIB:s långfristiga krediter kompletterar marknaden
Årligen gör NIB en större vinst än vad det officiella nordiska samarbetet kos- tar skattebetalarna. Överskottet för 2015 är 215 miljoner euro och dividenden till ägarländerna är 55 miljoner euro. Egenkapitalet är 419 miljoner euro och sedan starten för 40 år sedan har NIB beviljat krediter för över 3 miljarder euro. En sifferexercis som är lätt att ta till sig även för andra än bankirer.
– Det bevisar att NIB är en relevant institution. NIB ska vara ett komple- ment på finansmarknaden och erbjuda sådant som kommersiella banker inte erbjuder – långfristiga lån till projekt som stödjer hållbar utveckling och det inte bara i närområdet utan också globalt, säger bankens danska VD Henrik Normann.
Henrik Normann
Foto: Marjo K
oi
274 Henrik Wilén
– För att vara relevanta måste vi hela tiden fråga oss: Varför finns NIB? Vi jobbar i den mest effektiviserade företagsmiljön. Vår uppgift är att hjälpa till. Med våra långfristiga krediter till kunder inom privata sektorn och offentliga sektorn fyller vi en uppgift. Alla projekt som vi går in i utvärderas ur ett håll- barhetsperspektiv.
Normann påpekar att de flesta lån som beviljades projekt som stödjer konkurrenskraften gick till forskning och utvecklingssektorn, infrastruktur och energi. Majoriteten av miljökrediterna beviljades projekt som begränsar effekterna av klimatförändringen och projekt som värnar om den maritima miljön i Östersjöområdet.
Grön linje i bankens strategi
NIB såg över sin strategi 2015. Målsättningen är att öka utlåningen till små och mellanstora företag, kommunala satsningar på infrastruktur, arktiska pro- jekt och även projekt utanför Östersjöområdet.
Normann understryker att miljöaspekten är viktig för NIB. På sätt och vis går det en grön linje genom bankens strategi. Tyngdpunktsområden är energi, logistik, transport och miljöteknologi. Teknologi som utvecklats i Norden kan användas för att avhjälpa miljöproblem på global nivå. När det gäller Arktis måste man enligt Normann fråga sig hur resurserna utnyttjas bäst, det vill säga på ett hållbart sätt.
– Satsningar på det arktiska området övervärderas ofta på kort sikt. Men om man skyndar långsamt finns det stor potential för en hållbar utveckling. Området har enorma resurser och möjligheter.
En satsning som Normann gärna lyfter fram är NIB:s medfinansiering av reningsverken i St. Petersburg, som haft stor betydelse för närmiljön. Utsläppen har minskat betydligt sedan reningsverken togs i bruk och östra Finska vikens vattenkvalitet har förbättrats.
– Det ger en positiv effekt eftersom det bevisar att man kan göra något åt nedsmutsningen. Det samma gäller för effektiv energiförsörjning. Det är vik- tigt att folk inser att dåliga förhållanden kan åtgärdas. Vi vill göra en skillnad både nationellt, regionalt och globalt.
När det gäller Östersjöområdet ger NIB krediter bland annat till renings- verk, biobränslekraftverk, resurseffektiva kontorshus, distribution av grön energi, vattenkraft m.m.
NIB:s vision är en framgångsrik och hållbar nordisk-baltisk region. Hur ser man inom banken på den ekonomiska utvecklingen i bankens medlemsländer?
– Ekonomierna ser olika ut i de nordiska länderna och i Baltikum. Tillfälligt kan det gå sämre för ett eller flera av länderna, men den stora bilden är att
Samtal med Henrik Normann 275
regionen globalt sett bildar en stark ekonomi med låg arbetslöshet, låg skuld- sättning och välfungerande samhällen. Sedan kan man alltid fråga sig hur tillväxten skall se ut och om den ska ske på bekostnad av hållbarheten. Man måste även se på andra index än enbart BNP. Och då talar vi om korruptions- grad, transparens och andra värdemätare som beskriver en ekonomi. Men vi kan inte vila på lagrarna, det gäller att hela tiden hålla sig konkurrenskraftig, men på ett för miljön hållbart sätt.
Hur uppfattas Norden och Baltikum som investeringsregion?
– Regionen har ett gott namn internationellt, men vi är dessvärre inte så attraktiva investeringsobjekt. De senaste åren finns enstaka exempel på att internationellt kapital vill investera i regionen, men vi borde marknadsföra oss bättre.
Normann ser inget problem i att ägarstrukturen ser en aning speciell ut. De tre skandinaviska länderna Danmark, Norge och Sverige bidrar med 80 pro- cent av kapitalet, medan Finland, Island, Estland, Lettland och Litauen bidrar med resten. Alla länder har en röst.
– De flesta beslut fattas enhälligt. Vi har ett mycket effektivt beslutssystem.
Nordiska och baltiska ländernas flaggor utanför Nordiska investeringsbanken i Helsingfors. Foto: NIB.
276 Henrik Wilén
Helsingfors är en underskattad stad
När NIB grundades fördes intensiva diskussioner om placeringsorten. Helsingfors stod inte högst på listan, bland annat trodde de nordiska besluts- fattarna att det skulle bli svårt att rekrytera nordbor till banken, men till slut föll valet på Finlands huvudstad. Genom åren har banken haft svensk, norsk, isländsk, finsk och sedan 2012 dansk chef.
Hur är det att leva som dansk i Finland?
– Jobbet är intressant och Finland är intressant. Helsingfors är en underskat- tad stad. Här finns allt man behöver och med undantag av vårvintern då kli- matet inte är särskilt behagligt, känns det skönt med fyra årstider som avviker från varandra. Och kommunikationerna är bra, det är lätt att komma hit och ta sig härifrån. Ett bevis på att jag trivs bra är att mitt kontrakt har förlängts till 2020, säger Henrik Normann.
Säkerheten allra främst 277 FÖR EGEN RÄKNING