Jag har fått information om vad det innebär och samtycker till, att delta i examensarbetet i socialt arbete vid Örebro universitet som genomförs av Isabelle Ramström och Christine
Stuart Bouvin.
_______________________________ ________________________________
Bilaga 2: Intervjuguide
Öppningsfrågor• Hur länge har du arbetat som socionom?
• Berätta om ditt arbete och dina arbetsuppgifter?
• Berätta om dina erfarenheter av att möta föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning i din yrkesroll.
Den sociala interaktionen
• Hur upplever du, i din roll som socialarbetare, att samspelet och relationerna mellan föräldrar och barn fungerar i familjer där en eller båda föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning?
• Vad anser du är den viktigaste förmågan i bemötandet hos föräldern för att barnet ska utvecklas på ett gynnsamt sätt?
• Utifrån dina erfarenheter, finns det skillnader i förmågan att kunna läsa av barnets signaler hos föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning respektive utan?
• Upplever du att det finns något samband mellan intellektuell funktionsnedsättning hos föräldern och anknytningsproblematik hos barnet? Utveckla.
• Upplever du att den intellektuella funktionsnedsättningen kan skapa ytterligare svårigheter för den sociala interaktionen mellan förälder och barn? Isåfall på vilket sätt?
Föräldrarnas omsorgs- och föräldraförmågor
• Vad innebär begreppet föräldraförmåga i din yrkesroll som socionom?
• Har du kunnat identifierat något typiskt beteende hos föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning som påverkar föräldraförmågan,
• Negativt?
• Positivt?
• Vilka erfarenheter har du kring den fysiska omsorgen, i form av exempelvis hygien, kläder och mat, av barnet i familjer där en eller båda föräldrarna har intellektuell funktionsnedsättning?
• Har du erfarenheter av att den intellektuell funktionsnedsättning kan medföra brister i omsorgsförmågan? Isåfall, vilka är dessa brister och hur ger de sig till uttryck?
• Vilket stöd behövs för att föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna hantera föräldraskapet?
Barnets uppväxtförhållande
• Vilken betydelse anser du att det sociala stödet har i familjer där föräldern har en intellektuell funktionsnedsättning?
• Vilket stöd från andra vuxna, exempelvis närstående och förskolepersonal, kan vara tillräckligt för att kompensera ett lågt socialt stöd från föräldrarna?
• Hur förhåller ni er till barnets bästa i arbetet med familjer där en eller båda föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning?
• Hur ser du på vikten av dagliga rutiner för barn, och hur brukar det fungera i familjer där en eller båda föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning?
• Har du erfarenheter av att förälderns intellektuella funktionsnedsättning kan leda till konsekvenser för barnets uppväxtmiljö? Isåfall på vilket sätt?
Avslutning
Bilaga 3: Tabell 2
Inkluderade respondenter i studien:Respondent Yrkesutbildning År i yrket Arbetsplats
Respondent 1 Socionom 42 Forskare inom regionen
Respondent 2 Socialpedagog 19 Kommunal Öppenvård
Respondent 3 Socionom 22 Utrednings och
behandlingsenhet Respondent 4 Två socionomer 9 och 8 Kommunal Socialtjänst
Respondent 5 En socionom och en förskollärare
44 och 30 Behandlingsverksamhet
Bilaga 4: Tabell 3
Ett sammandrag av arbetet med den kvalitativa innehållsanalysen:
Meningsenhet, en meningsbärande del av texten Kondenserad meningsenhet, gör texten kortare Kod, en etikett Underkategori, flera koder med liknande innehåll Kategorier
“Generellt kan jag säga att ofta påverkas samspelet, förmågan till inlevelse, och samspel påverkas oftast negativt utav det. Men inte alltid, det beror också på vad man har med sig för övrigt, för man är ju inte bara en person med ett
funktionshinder, det kan ju vara, har man ett funktionshinder och har haft en trygg egen uppväxt och goda förutsättningar, man kanske har en partner som inte haft det, då ökar ju förutsättningen för att man kan, om man jämför med två med kanske samma funktionshinder som har haft det, en sämre uppväxt med sämre förutsättningar”
Samspelet, förmågan till inlevelse, påverkas ofta negativt av intellektuell
funktionsnedsättning. Inte alltid, utan det beror på vad man har med sig för övrigt, för man är ju inte bara en person med ett funktionshinder.
Inte bara ett funktionshinder Förälderns egna förutsättningar Den sociala interaktionen “När det gäller stöd så tycker jag att det viktigaste är att ge ett långsiktigt stöd. Att det, alltså man behandlar ju inte bort en intellektuell funktionsnedsättning så det ska inte vara en kontaktfamilj och sen efter 6 månader upphör det, utan man måste se att, alltså det här är ingenting vi kommer förändra utan vi måste tänka långsiktigt, om det här barnet ska bo i den här
Det viktigaste är att ge ett långsiktigt stöd. man behandlar ju inte bort en intellektuell funktionsnedsättning så vi måste tänka långsiktigt. Ge ett långsiktigt stöd Ett långsiktigt kompenserande stöd Föräldrarnas omsorgs- och föräldraförmågor
miljön så måste vi tänka långsiktigt och då måste vi se vilka behov, alltså vilka stöd som behövs på lång sikt då”
Det kan vara att föräldern har svårt att få iväg ett barn på aktiviteter och det kan ju få konsekvenser att man får problem med sociala relationer. Kontakten med kompisar kan bli svårt. I förlängningen kan ju det leda till psykisk ohälsa, social fobi eller ja, om man drar det längre liksom.
Föräldern har svårt att få iväg barnet på sociala sammanhang, vilket kan leda till problem med sociala relationer och kan på lång sikt leda till psykisk ohälsa eller social fobi. Konsekvenser Konsekvenser av en bristande uppväxtmiljö Barnets uppväxtförhållande