ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng HT 2019
En bristande förmåga men en stark kärlek
- En studie om föräldraförmågan hos föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning
Christine Stuart Bouvin Isabelle Ramström
Handledare: Thomas Strandberg
En bristande förmåga men en stark kärlek – En studie om föräldraförmågan hos föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning
Christine Stuart Bouvin och Isabelle Ramström Örebro universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng HT 2019
Sammanfattning
Syftet med detta examensarbete är att med utgångspunkt från socialarbetares erfarenheter undersöka hur intellektuell funktionsnedsättning påverkar föräldraförmågan och det enskilda barnet. För att besvara syftet gjordes en kvalitativ studie där socialarbetare från sex olika verksamheter intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. De socialarbetare som intervjuades har inom sitt arbete erfarenhet att möta familjer där en eller båda föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning. Det empiriska datamaterialet analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys där texten från de transkriberade intervjuerna analyserades. Analysen resulterade i ett övergripande tema; den osäkra föräldrarollen och det försummade barnet med tre underteman och nio tillhörande kategorier. Resultatet som framkom utifrån de utförda intervjuerna visade att föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning ofta har en bristande förmåga att sätta sig in i barnets känslomässiga behov, vilket kan innebära
svårigheter att tolka och bemöta barnets behov. Det framkom även att dessa föräldrar kan nå ett tillräckligt bra föräldraskap om ett långsiktigt och tillräckligt kompenserat stöd finns tillgängligt. Barn måste kunna knyta an till en vuxen person som finns tillgänglig för barnet under en längre tid för att utvecklas på ett gynnsamt sätt. Tidigare forskning visade att avsaknaden av en vuxens närvaro kan leda till sociala och emotionella problem för barnet i framtiden.
Nyckelord: Intellektuell funktionsnedsättning, föräldraförmåga, barns påverkan, anknytning, socialarbetare.
A insufficient ability but a strong love – A study of the parenting ability of parents with intellectual disabilities
Christine Stuart Bouvin och Isabelle Ramström Örebro University
School of Law
Psychology and Social Work, Social Work Undergraduate Essay 15 credits
Fall 2019
Abstract
The purpose of this study is to examine how an intellectual disability affects parent’s ability and the individual child, based on social worker’s experiences. In order to do this, a
qualitative study where made where social workers from six different branches where interviewed through semi structured interviews. The social workers that were interviewed have experience from their work with families where one or both parents do have an
intellectual disability. The empirical data from the transcribed interviews where analysed in a qualitative content analysis.
This analysis resulted in an overall theme: the unconfident parental role and the neglected
child with three sub-themes and nine related categories. The results that emerged from the
interviews showed that a parent with an intellectual disability often lack the proper skill to understand the child’s emotional needs, in which difficulties to interpret and respond to their needs could arise. Further on, it also became clear that those parents do have the ability to reach a satisfactory level of their parenthood if a long term, sufficiently compensating, support is available. A child must be able to bond to an adult who is reachable during long term conditions in order to develop in a satisfactory way. Earlier research showed that the absence of an adult’s presence could lead to social and emotional difficulties later on in life for the child.
Keywords: Intellectual disability, parental ability, children’s impact, attachment, social workers.
Förord
Vi vill börja med att rikta ett stort tack till våra respondenter som tagit sig tid för deltagande i denna studie och gjort det möjligt för oss att utföra studien. På ett öppet och inbjudande sätt har ni tagit emot oss och förmedlat era erfarenheter gällande familjer där en eller båda föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning. Vi är otroligt tacksamma över erat deltagande.
Vi vill också rikta ett stort tack till vår handledare Thomas Strandberg. Ditt engagemang och dina kloka råd och synpunkter har varit mycket behjälpliga för oss. Tack!
Isabelle & Christine Örebro, 2019-01-07
Innehållsförteckning
Inledning... 1
Problemformulering ... 2
Syfte och frågeställningar ... 3
Bakgrund ... 3 Begreppsförklaringar ... 3 Intellektuell funktionsnedsättning ... 3 Föräldraförmåga ... 4 Historiskt perspektiv ... 4 Tidigare forskning ... 5 Föräldraförmågan ... 5
Hur barnet påverkas av en bristande föräldraförmåga ... 7
Teoretisk ram ... 8 Utvecklingsekologi ... 8 Anknytningsteori ... 9 Mentaliseringsteori... 10 Metod ... 11 Vetenskapsteoretisk inriktning ... 11 Val av metod ... 12 Datainsamlingsmetod ... 12 Urvalsmetod ... 12 Utformning av intervjuguide ... 13 Genomförande av intervjuer ... 13
Databearbetning och analysmetod ... 14
Litteratursökning ... 15
Validitet och reliabilitet ... 15
Etiska överväganden... 16
Resultat och analys ... 17
Den osäkra föräldrarollen och det försummade barnet... 17
Barnets uppväxtförhållande ... 17
Konsekvenser av en bristande uppväxtmiljö ... 17
Avsaknad av en vuxens närvaro... 18
Barnets behov ... 20
Den sociala interaktionen ... 21
Relationen mellan barn och förälder ... 21
Anknytningsproblematik ... 22
Förälderns egna förutsättningar ... 23
Föräldrarnas omsorgs- och föräldraförmågor... 24
Bristande förmågor men goda intentioner ... 24
Ett föräldraskap förenat med skam ... 26
Ett långsiktigt kompenserande stöd ... 27
Diskussion... 29
Barnets uppväxtförhållande ... 29
Den sociala interaktionen ... 30
Föräldrarnas omsorgs- och föräldraförmåga ... 31
Metoddiskussion... 32
Slutsats ... 34
Förslag till fortsatt forskning ... 34
Referenslista ... 35 Bilaga 1: Informationsbrev
Bilaga 2: Intervjuguide Bilaga 3: Tabell 2 Bilaga 4: Tabell 3
1
Inledning
I Sverige har samhället en skyldighet att vidta åtgärder om en eller båda föräldrarna brister i sin föräldraförmåga på ett sådant sätt att barnet far illa eller riskerar att fara illa, detta oberoende av om föräldern har en intellektuell funktionsnedsättning eller inte. Enligt
Socialtjänstlagen (2001:453), SoL, 5 kap. 1 § första stycket ska socialnämnden verka: ”för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden” samt sjunde stycket ” med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och unga som har visat tecken till en ogynnsam utveckling”. Enligt Socialstyrelsen (2005) är föräldraskapet och föräldraförmågan någonting som alla föräldrar hanterar på olika sätt, vissa klarar av att upprätthålla ett
”tillräckligt bra föräldraskap” medan somliga, av olika anledningar, inte gör det. Föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning kan liksom andra föräldrar ställas inför olika typer av svårigheter och problem i sitt föräldraskap då de är en heterogen grupp med en mängd olika behov. Förutsättningen för att klara av ett så kallat ”tillräckligt bra föräldraskap” är bland annat att föräldern har en relativt god självkänsla då det finns ett samband mellan att ha en god självkänsla och tillgång till en god föräldraförmåga. Det är även av vikt att föräldern har förmåga att se barnet som det är, att känslomässigt engagera sig i barnet, att känna empati för barnet och ha realistiska förväntningar på vad barnet klarar av. Föräldern bör även ha
realistiska förväntningar på sig själv samt förmågan att kunna prioritera barnets behov framför sina egna behov (a.a.).
De flesta studier som gjorts på föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning inkluderar oftare mödrar än fäder vilket således innebär att det finns mer kunskap tillgänglig om mödrarna. Det framkommer även att kvinnor som har en lindrig intellektuell
funktionsnedsättning i högre utsträckning får barn och blir mödrar i jämförelse med de kvinnor som diagnostiserats med en måttlig eller svår intellektuell funktionsnedsättning (Socialstyrelsen, 2005). I en undersökning som gjordes i Sverige mellan år 1987 och 1995 framkom att 1,4 barn per 1000 föddes av en kvinna med intellektuell funktionsnedsättning (Bager, 2003). Weiber, Berglund, Tengland och Eklund (2011) skriver i en liknande studie om förekomsten av barn födda till en moder med intellektuell funktionsnedsättning och som gjordes i Sverige mellan år 2004 till 2008. Utifrån studien framkom att cirka 2,12 barn per 1000 föddes av en kvinna med en intellektuell funktionsnedsättning. Sammanfattningsvis kan det därmed konstateras att det varje år föds cirka 225 barn till kvinnor med en intellektuell funktionsnedsättning i Sverige. Med grund i detta beräknas förekomsten av barn i åldrarna 0– 18 som har en moder med intellektuell funktionsnedsättning vara omkring 4050 barn. Antalet kan låta lågt men anses dock vara tillräckligt högt för att klassas som problematiskt, detta på grund av att flertalet av dessa barn och föräldrar är i stort behov av både stöd och hjälp för att få ett fungerande liv. Barn som föds till föräldrar där en eller båda har en intellektuell
funktionsnedsättning kan anses ingå i en mindre riskgrupp och kan vara i behov av stort stöd under sin uppväxt som ofta kan ses präglas av otrygga uppväxtförhållanden (a.a.).
McConnell, Feldman och Aunos (2017) beskriver att det innebär en risk för barnet att ha en förälder med intellektuell funktionsnedsättning. Dessa barn har en ökad risk att försummas genom en bristande omsorgsförmåga av föräldern och även utifrån förälderns egna
svårigheter. Konsekvenser som kan uppkomma utifrån sådana brister kan innebära att barnets psykiska och fysiska hälsa eftersätts, att skolarbetet och kompisrelationer påverkas negativt om barnets förälder har en intellektuell funktionsnedsättning (a.a.).
2
Problemformulering
Allmänna barnhuset (2007) beskriver att personer med intellektuell funktionsnedsättning som skaffar barn ofta kan bli ett tabubelagt och omtalat ämne. Vad gäller föräldraförmågan blir dessa föräldrar ofta ifrågasatta av omgivningen, vilket kan grundas i att dessa föräldrar ofta har ett stort behov av stöd för att kunna hantera föräldraskapet. De brister som ett föräldraskap innehåller kan däremot kompenseras genom stöd från nätverket och genom olika insatser från samhället. Bristerna får dock inte vara så stora att samhället helt tar över ansvaret för skydd, omsorg och fostran (a.a.). Föräldrabalk (1948:381) 6 kap. 1 § reglerar barnets rätt till
omvårdnad, trygghet och god fostran och i 7 § föreskrivs att om en förälder utsätter barnet för försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnet som medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling, ska rätten besluta om ändring i vårdnaden.
Personer med intellektuell funktionsnedsättning har i regel högre risk för att utveckla psykiska och fysiska hälsoproblem då deras livssituation i många fall innefattas av ett lågt socialt stöd, låg socioekonomisk status samt miljömässiga problem (Pethica & Bigham, 2017). En sådan livssituation kan ses vara ett omfattande hinder för ett gott föräldraskap. Många föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning klarar av sitt föräldraskap medan andra inte gör det. Några av de faktorer som anses medföra stora utmaningar vad gäller föräldraskapet för dessa föräldrar är samhällets avsaknad av respekt, moraliskt stöd, information och god vägledning (McConnell, 2008).
Någonting som kan vara av vikt att ha i åtanke är att dessa föräldrar inte är en homogen grupp och situationen för dessa barn varierar, dels beroende på förekomst av problem, dels beroende på tillgång till hjälp och stöd (Socialstyrelsen, 2005). Ett barn som växer upp med en förälder med intellektuell funktionsnedsättning kan i högre grad utsättas för både bristande omsorg och bristande anknytning. Att ha en bristande omsorg innebär ofta stor problematik för barnet men behöver däremot inte innebära det största bekymret. Barnets anknytning till sin förälder är det viktigaste för ett litet barn och skulle anknytningen på något sätt brista finns det ett påtagligt problem och barnet kan skadas allvarligt, vilket även kan innebära stor problematik i barnets omedelbara livssituation och även senare i livet. Sådant som däremot kan komma att minimera konsekvenserna av en bristande anknytning är att en närstående person, såsom mor- och farföräldrar eller förskolepedagog/lärare, står för den trygga anknytningen när föräldern inte klarar det (Hallberg, 2018). Ovanstående kan motiveras utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) genom artikel 3 där barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet samt artikel 5 där föräldrar eller vårdnadshavare ska ansvara för barnets uppfostran och utveckling samt kunna ge lämplig ledning och råd. I konventionens artikel 26 framgår att barnet har rätt till en social trygghet och saknas dessa resurser har föräldrar rätt till statligt stöd i sitt föräldraskap. Denna studie kommer främst att inta ett barnperspektiv och uppmärksamma hur barnet påverkas av förälderns intellektuella funktionsnedsättning. Inom det sociala arbetet kommer yrkesverksamma troligtvis i kontakt dagligen med familjer där en eller båda föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning. Därav kan
uppsatsämnet anses vara av stor relevans för socialt arbete, både för ett nuvarande socialt problem och i ett förebyggande syfte. Föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning kan vara begränsade i sin föräldraförmåga vilket i sin tur påverkar barnet på ett negativt sätt. Studien är tänkt att belysa denna komplexitet för att vidare kunna förbättra både barnens och föräldrarnas livsvillkor och för att kunna stötta dessa familjer på ett gynnsamt sätt.
3 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att med utgångspunkt från socialarbetares erfarenheter undersöka hur intellektuell funktionsnedsättning påverkar föräldraförmågan och det enskilda barnet. För att besvara syftet har följande frågeställningar formulerats:
• Vilka faktorer anses vara mest centrala för att barnet ska växa upp under trygga förhållanden?
• Vad i förälderns intellektuella funktionsnedsättning kan skapa svårigheter för den sociala interaktionen mellan förälder och barn?
• Vilka bristande förmågor kan den intellektuella funktionsnedsättningen medföra som påverkar den grundläggande omsorgen gentemot barnet?
Bakgrund
I följande avsnitt definieras och beskrivs innebörden av de centrala begrepp som används i studien. Vidare ges en beskrivning utifrån ett historiskt perspektiv, det vill säga synen på personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras möjlighet till att bli föräldrar. Därefter presenteras tidigare forskning utifrån två kategorier, varav den första kategorin handlar om föräldraförmågan hos föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning och den andra kategorin om hur barn påverkas inom familjer där en eller båda föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning.
Begreppsförklaringar
Intellektuell funktionsnedsättning
Det begrepp som valts att användas för definition av målgruppen är intellektuell
funktionsnedsättning. Intellektuell funktionsnedsättning har definierats på olika sätt genom åren och i olika kulturer, gemensamt för alla definitioner har däremot varit att det inbegriper svårigheter i att ta in och bearbeta information, bygga kunskap samt tillämpa kunskap (Granlund & Göransson, 2011). Omkring en procent av Sveriges befolkning har en intellektuell funktionsnedsättning i dagsläget. Personer som har en intellektuell
funktionsnedsättning kan ofta ha andra funktionsnedsättningar, såsom rörelsehinder, autism, syn- eller hörselnedsättning. Det finns olika grad av intellektuell funktionsnedsättning som kan innebära allt från en mycket svår funktionsnedsättning till att personen med ett tillräckligt stöd kan leva ett självständigt liv. Gemensamt för personer med intellektuell
funktionsnedsättning är svårigheter i att anpassa, utvärdera och förändra det egna beteendet. Personer med en intellektuell funktionsnedsättning är unika personer med olika talanger, personligheter, styrkor, svagheter och behov, precis som alla andra. Funktionsnedsättningen innebär däremot en långsammare utvecklingstakt och finns med under hela livet. De
svårigheter som dessa personer kan ha beror både på en nedsatt intelligens och på en nedsatt adaptiv förmåga (Habilitering, 2019). Enligt den diagnosmanual som oftast används inom DSM-IV identifieras intellektuell funktionsnedsättning genom tre olika kriterier, vilka är: IQ under 70, nedsättning av adaptiv förmåga samt att orsakerna till intelligensnedsättningen av den adaptiva förmågan ska ha gjort debut före 16 års ålder. Syftet med att diagnostisera kan vara att fastslå om en person har rätt till vissa stödåtgärder och klassificeringen innebär ofta att undergrupper kan urskiljas, vilket till exempel kan innefattas av graden på en intellektuell funktionsnedsättning. I DSM-IV skiljs graden av intellektuell funktionsnedsättning mellan: grav (djupgående), svår, medelsvår (måttlig) och lindrig (Granlund & Göransson, 2011).
4 Föräldraförmåga
Barn har både fysiska och psykiska grundläggande behov. De fysiska behoven innefattas av mat och dryck, god och regelbunden sömn, omvårdnad i form av tillsyn och skydd, anpassade kläder, god hygien, fysisk beröring samt tillgång till vård vid sjukdom. De psykiska behoven är känslan av kärlek och respekt, möjligheten att utveckla en känsla av att vara en egen och värdefull individ, känna en trygghet, stabilitet och förutsägbarhet, förutsättningen att utveckla sitt språk via kommunikation, intellektuell stimulans samt fostran och socialisation. Alla dessa behov kan därmed sägas vara grundläggande för en god föräldraförmåga och ett gott föräldraskap (Hindberg, 2003). En bristande föräldraförmåga kan vara när en förälder inte kan tillgodose barnets grundläggande behov och/eller utsätter barnet för något som kan komma och påverka barnets hälsa och utveckling på ett negativt sätt (Hallberg, 2018).
Historiskt perspektiv
Personer med intellektuell funktionsnedsättning har varit diskriminerade av samhället på olika sätt under en lång tid. Det kan däremot konstateras att det även idag är ett pågående
samhällsproblem på flera platser runt om i världen och som ofta har sin grund i avsaknaden av kunskap och bristande resurser (Hallberg, 2018). År 1922 presenterades frågan om
sterilisering i riksdagen där förslaget var att det skulle bli tillåtet att sterilisera personer med intellektuell funktionsnedsättning på grund av sociala skäl. Även om intellektuell
funktionsnedsättning inte skulle gå att utrota skulle dessa personer hindras från att skaffa barn. Mellan åren 1935 och 1975 tvångssteriliserades totalt 13 600 individer med en
intellektuell funktionsnedsättning i Sverige, varav 74 procent av dessa individer var kvinnor. Det fanns en övertygelse om att antalet intellektuellt funktionsnedsatta personer skulle få en minskning på 19 000 personer under två generationer, förutsatt att varje år sterilisera 500–600 personer med intellektuell funktionsnedsättning. År 1941 ändrades lagen till att anvisningen för steriliseringen inte endast var för de ärftliga och sociala faktorerna, utan även den medicinska. När medicinalstyrelsen, år 1947, skrev nya anvisningar för tillämpningen av lagen framgick att personer som är kapabla till att lämna samtycke till sterilisering inte fick steriliseras utan samtycke. Detta samtycke gällde dock inte personer med intellektuell funktionsnedsättning då de ansågs rättsinkapabla (Grunewald, 2009).
Under större delen av 1800-talet användes nedsättande tilltal gentemot människor med
intellektuell funktionsnedsättning och de klassades som en särskild grupp och inom samhället benämndes de som sinnesslöa. Under 1900-talet har benämningen växlat på olika sätt och i 1944 års lag om undervisning och vård benämndes dessa människor som bildbara sinnesslöa. När 1954 års lag om undervisning och vård kom ändrades benämningen till psykiskt
efterblivna. I omsorgslagen som kom år 1967 benämndes de som psykiskt utvecklingsstörda och när Nya omsorgslagen kom år 1985 ändrades benämningen återigen, denna gång till personer med utvecklingsstörning. Det var inte förrän i 1993 års lag om stöd och service (LSS) som begreppet funktionshindrade började benämnas. LSS är en rättighetslag och kan inträda då Socialtjänstlagen inte räcker till (Hindberg, 2003). Avsikten med LSS-lagen var att personer med bland annat intellektuell funktionsnedsättning skulle ges möjlighet till goda levnadsvillkor i form av jämlikhet, självbestämmanderätt och valfrihet. Med andra ord var denna lag ett stort steg vad gäller integritet för personer med intellektuell
5 Tidigare forskning
Föräldraförmågan
Marriott, Parish, Griffiths och Fish (2019) skriver att i många delar av världen anses personer som har en intellektuell funktionsnedsättning vara en av de mest stigmatiserade och uteslutna grupperna i samhället. Skam utgörs av en självmedveten upplevelse och kan definieras av känslor som att vara underlägsen, oönskad och värdelös. Personer med intellektuell
funktionsnedsättning riskerar i högre utsträckning att uppleva skamrelaterad oro och därav utveckla psykiska hälsoproblem såsom depression, ångest, kognitiva självutvärderingar och defensiva copingstrategier som att sänka huvudet, undvika ögonkontakt och viljan att dölja sig för andra. Skam är ett begrepp som kan delas in i två olika typer, intern och extern skam. Extern skam innebär en tro om att bli bedömd negativt av andra och skapas genom
upplevelser av socialt avslag, förnedring, fördomar och diskriminering. Intern skam innebär en känsla av att bli ett oönskat jag och medför ofta negativa kognitiva utvärderingar av sig själv som otillräcklig. Skam har även visat sig ha en negativ inverkan på sociala interaktioner och kan bidra till psykisk ohälsa, vilket i sin tur är faktorer som kan innebära stora svårigheter i föräldrarollen (a.a.).
Föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårigheter när det kommer till föräldraförmågan, främst vad gäller samspelet och på ett positivt sätt kunna stimulera sitt barn. Svårigheter i beslutstagande, problemlösning, stresshantering, social kompetens, planera matsedel, ge barnet näringsrika måltider, utföra grundläggande barnomsorg, ha ett rent och barnsäkert hem samt att kunna vägleda och på bästa sätt tillrättavisa sitt barn på ett
åldersadekvat sätt, vilket också kan vara förekommande svårigheter för föräldrar med
intellektuell funktionsnedsättning. Däremot har tidigare studier påvisat att sådana svårigheter kan kompenseras genom att föräldrarna ges stöd i föräldrarollen (Wade, Llewelyn &
Matthews, 2008).
I allmänhet har föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning visat sig ha förmågan att tillhandahålla ett tillräckligt bra föräldraskap som uppfyller deras barns känslomässiga, fysiska och intellektuella behov. Många föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning kämpar för att kunna ge den grundläggande omsorg till sitt barn som uppfyller samhällets alla förväntningar. Dessa föräldrar och familjer kan komma att behöva stöd på olika sätt i form av exempelvis familjestödsprogram, föräldrautbildningar eller stöd i hemmet för att utveckla de färdigheter de behöver för att kunna anpassa sig till det utvecklande barnets ständigt
förändrade behov. Det finns en växande mängd forskning som visar effektiviteten i föräldrastödsinsatser i familjer där en eller båda föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning. Det har till exempel visats att föräldrar med intellektuell
funktionsnedsättning kan lära sig att tillhandahålla positiva och stimulerande förälder-barn interaktioner, att de kan förbättra färdigheterna vad gäller problemlösning och den
grundläggande barnomsorgen (Starke, Wade, Feldman & Mildon, 2013).
Ett exempel på ett sådant föräldrastödsprogram är Parenting Young Children (PYC), som från början utvecklades i Australien men som idag även används på flera platser i Sverige. PYC är ett hembaserat intensivt föräldrautbildningsprogram och syftar till att stödja inlärning och utveckling av föräldraförmågan hos personer med kognitiva svårigheter. Vid uppföljningar av PYC har det framkommit att programmet i allmänhet visat positiva resultat vad gäller en ökad föräldraförmåga hos föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning. Programmet har även visat sig kunna stärka förälderns samspel med och omvårdnad om sitt barn (Starke, Wade, Feldman & Mildon, 2013).I en liknande studie av Pethica och Bigham (2017) undersöktes hur en förälder med intellektuell funktionsnedsättning fick stöd i sin föräldraförmåga med
6 hjälp av Video Interaction Guidance (VIG). Syftet med behandlingsprogrammet är att
förbättra det interaktiva beteendet hos föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning genom att videofilma förälderns interaktion med barnet för att sedan ge återkoppling till föräldern. VIG-behandlingen visade sig ha en positiv inverkan då föräldern kunde uttrycka ett ökat självförtroende gällande förmågan att lyssna till sina barn samt att de vardagliga
interaktionerna mellan förälder och barn blev mindre påfrestande än tidigare.
För att uppnå ett tillräckligt bra föräldraskap är känslighet och en reflekterande förmåga viktiga faktorer. Detta då det kan bidra till en ökad förmåga till att ta barnets perspektiv, att upptäcka och tolka barnets signaler för att vidare kunna besvara och tillgodose barnets behov. En god mentaliseringsförmåga är också av vikt för att föräldern ska kunna reflektera över barnets inre tillstånd. Dessa beskrivna förmågor är sådant som föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårigheter i att uppnå och som kan vara anledningen till att stöd i föräldrarollen krävs (Pethica & Bigham, 2017). Meppelder, Hodes, Kef och Schuengel (2014) skriver att det är av stor vikt att söka professionell hjälp i tid om svårigheter i
föräldraskapet föreligger. Föräldrar som undviker att söka hjälp kan uppleva att svårigheterna eskalerar, vilket på sikt kan leda till bristande förmåga vad gäller omsorgen av barnet.
Föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning har högre risk att uppleva denna eskalering på grund av kombinationen av begränsade sociala resurser och den nedsatta adaptiva och intellektuella funktionen, det är också ofta den grupp av föräldrar som inte gärna söker frivilligt stöd i föräldrarollen (a.a.).
En anledning till att föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning många gånger undviker att söka professionell hjälp kan bero på rädslan av att inte få behålla sina barn, vilket är en rädsla som ofta blir verklighet enligt den tidigare forskningen. Studier rapporterar höga procent av barn som omhändertas från föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning. En studie gjord på 79 familjer i USA visade att 103 av 226 barn födda av föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning har blivit omhändertagna, vilket motsvarar 45,5%. I en svensk studie visas en likvärdig siffra där 18 av 40 barn födda av en moder med intellektuell funktionsnedsättning blivit omhändertagna, vilket motsvarar 45%. En studie från Nya Zeeland gjord på 46 familjer, där ena eller båda föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning, med totalt 96 barn visade att 39 av dessa barn blivit omhändertagna, vilket motsvarar 41%. Det höga antalet barn som omhändertas från sina föräldrar kan anses vara en bidragande faktor till allmänhetens misstro till personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras föräldraförmåga (McConnell & Llewellyn, 2000).
Det finns en begränsad del forskning som förklarar varför vissa föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning klarar av sitt föräldraskap medan andra kämpar och inte klarar det. Det antas däremot att vissa föräldrar har en allmän fördel och kan erbjudas flera faktorer som kan vara till stor hjälp. En av dessa faktorer handlar om informellt och formellt socialt stöd som kan ses vara avgörande för om dessa föräldrar klarar av sitt föräldraskap eller inte, det är däremot inte alla föräldrar som har tillgång till ett socialt stöd. Stöd kan däremot både vara kompetensfrämjande, då det hjälper föräldrar att lära sig och uppnå själva, men det kan även vara kompetenshämmande när andra går in och kritiserar eller ”gör för” föräldrarna, vilket bidrar till att föräldrar förlorar sitt förtroende och dess möjligheter förnekas. Ytterligare faktorer som antas vara bidragande till att flera föräldrar med intellektuell
funktionsnedsättning misslyckas är om de upplevt trauma som barn, har en tidigare historia av våld, en partner som inte är stödjande eller avsaknad av en föräldraförebild (McConnell, 2008).
7 Hur barnet påverkas av en bristande föräldraförmåga
Ovan framkommer ett antal faktorer som på olika sätt kan påverka föräldraförmågan negativt för föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning. Särskilt mödrar med intellektuell
funktionsnedsättning utsätts med stor sannolikhet för våld någon gång under livet, har
problematik vad gäller det fysiska eller mentala hälsotillståndet, har hög stress, har lågt socialt stöd och låg socioekonomisk status. Dessa är alla faktorer som på ett eller annat sätt har ett negativt inflytande på föräldraskapet och som även ofta resulterar i en negativ påverkan på barnet (Feldman et.al., 2012).
Feldman et.al., (2012) skriver att det finns få studier som gjorts vad gäller risker och barns påverkan av att växa upp med föräldrar som har intellektuell funktionsnedsättning, vilket därmed innebär att den forskning som finns är tunn. De fåtal studier som finns har däremot visat att barns negativa hälsotillstånd och sådant som påverkar barns utveckling negativt ofta relateras till problematik före födseln eller under födseln, sjukdomar under barndomen, depressiva symptom hos modern, lägre kvalité på hemmiljön, få positiva interaktioner mellan barn och förälder samt lågt socialt stöd. Barns känslo- eller beteendemässiga problematik relateras ofta till hög stress hos modern, social isolering och om barnet har högre IQ än sin förälder. Resiliens (motståndskraft) hos barn har visat sig vara främjande genom effektiv föräldrautbildning samt kompetensförbättring gällande socialt stöd både för barn och
föräldrar. Vidare menar författarna att det krävs mer forskning med större urval för att kunna fastställa ytterligare faktorer som kan påvisa barns utvecklingsmässiga och känslo- eller beteendemässiga påverkan av att växa upp med föräldrar med intellektuell
funktionsnedsättning. Detta görs genom att titta närmare på interaktioner mellan viktiga inre och yttre faktorer, såsom föräldrarnas historia av våldsutsatthet, dess mentala hälsa och det sociala stödet (a.a.).
I en studie gjord av Collings, Llewellyn och Grace (2017) undersöktes hur de sociala
sammanhangen påverkar barn till mödrar med intellektuell funktionsnedsättning då dessa barn i många fall växer upp under ogynnsamma omständigheter, som i sin tur kan leda till
exempelvis social isolering. Studien påvisade tre faktorer som har en viktig funktion för att ett barn ska uppleva sin sociala situation som positiv. För det första önskar barn ha förutsägbara och rutinmässiga regler som styrs av en vuxen i deras omgivning. För det andra önskar barn uppleva en säker skolmiljö genom att känna ett förtroende för lärare. För det tredje och sista önskar barn ha stabila vänskapliga relationer (a.a.). Även Weiber et.al., (2011) beskriver vikten av barns behov av att ha dagliga rutiner och att livssituationen innefattas av sådant som skapar en stabil och kontinuerlig miljö för barnet. Vidare skriver författarna att anknytningen som barnet skapar till sin förälder är ett av de viktigaste behoven för barnets psykosociala omsorg. För att kunna tillgodose barnet dessa behov krävs det att föräldern har en förmåga att se till barnets känslor, behov och önskemål. Denna förmåga är däremot något som föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårt för, vilket kan leda till att barnet inte tillgodoses med dessa behov (a.a.).
Barn till föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning riskerar att råka ut för försummelse under sin uppväxt. De finns även en risk för problematik kring utveckling, beteende och psykisk hälsa hos dessa barn. Föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning brister ofta i sin omsorg för barnet, sitt tänkande kring hälsa och säkerhet samt att många har en bristfällig förmåga i att lyckas skapa positiva interaktioner tillsammans med sitt barn vilket kan utsätta barnet för fara. Barnets utvecklingsproblematik sker ofta under tidig barndom i form av språkliga förseningar, att de kognitiva och beteendemässiga svårigheterna ofta utvecklas under skolåren och att de emotionella och psykiska problemen i många fall fortsätter upp till
8 tonåren och som därmed följer med in i vuxenlivet (Feldman et.al., 2012). Även om barn till föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning har en ökad risk för utvecklingsförseningar och beteendeproblematik har majoriteten av dessa barn har själva ingen intellektuell
funktionsnedsättning. Det socioemotionella välbefinnandet anses vara dåligt hos dessa barn i åldrarna tre till fem år och vid sju års ålder upplevs ofta en utestängning från kamrater. I takt med att åldern hos dessa barn ökar kan också det socioemotionella välbefinnandet öka. Detta kan förklaras av de små barnens exponering för miljöproblematik och de socioekonomiska svårigheterna som finns i hushållet (McConnell et.al., 2017).
Teoretisk ram
Inom följande avsnitt presenteras det teoretiska ramverket som ligger till grund för studiens analys, vilket innefattas av Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori, John Bowlbys anknytningsteori samt Peter Fonagys mentaliseringsteori. Den utvecklingsekologiska teorin är av relevans för studien då den anses skapa tydlighet och förståelse för de faktorer som finns i barnets miljö och som kan tänkas påverka barnets utveckling. Teorin är även av relevans då den kan komma att ge en tydligare bild vad gäller studiens syfte då teorin i sig syftar till att studera olika interaktioner på olika nivåer inom barnets olika system. Anknytningsteorin är av relevans för studien då den belyser vikten av att skapa nära och känslomässiga relationer. Barnets anknytning till sin förälder är grundläggande för barnets vidare utveckling och hela liv samt barnets tillgång till att skapa egna relationer. Relevansen av teorin kan även
motiveras genom att barnperspektivet fångas upp på ett naturligt sätt. Mentaliseringsteorin anses vara av relevans för studien då den påvisar vikten av att barnets förälder har förmåga att tolka och svara på barnets signaler. Havnesköld och Risholm Mothander (2009) tar upp en viktig faktor i utvecklingen av barnets känsloreglering som kallas speglande och som
innefattar en gemensam samspelsprocess. Det krävs att den som speglar barnet ska kunna ge en blandning av bekräftelse, förståelse och trovärdighet (a.a.).
Dessa tre valda teorier motiveras relevanta för studien då de kompletterar varandra på olika plan. Den utvecklingsekologiska teorin kompletterar anknytningsteorin genom att framföra omgivningens inverkan på barnets utveckling samt genom att det transaktionella synsättet poängterar det dynamiska samspelet mellan barnet och familjen och det sociala
sammanhanget. Vidare kan mentaliseringsteorin komplettera anknytningsteorin i form av att barnets förmåga till mentalisering utvecklas i anknytningsrelationen genom att föräldern håller barnets medvetande i sitt medvetande. Det har visats att föräldrar som uppvisar en god mentaliseringsförmåga ofta har större chans att få ett tryggt anknutet barn än de föräldrar som har dålig mentaliseringsförmåga (Allmänna barnhuset, 2011).
Utvecklingsekologi
Utvecklingsekologin grundades av psykologen Urie Bronfenbrenner. Det som är utmärkande för Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori är att all mänsklig utveckling sker i samspel med individens omgivning. Det kan beskrivas som en ömsesidig påverkan mellan barn i utveckling och den miljö, som står under ständig förändring, som barnet omges av. Utvecklingsekologin lägger betoning på interaktionen vilket å ena sidan innefattar individens subjektiva upplevelser av dess omgivningsfaktorer och som å andra sidan innefattar att individen själv är medskapare av dess egna omgivning. Bronfenbrenner menade att det är av vikt att forskning tar sin utgångspunkt utifrån individens biologiska och miljömässiga förutsättningar för att kunna studera dennes utveckling (Andersson, 2013).
9 Figur 1. Bronfenbrenners modell av den utvecklingsekologiska strukturen (Andersson, 2013).
För att beskriva detta samspel användes i den utvecklingsekologiska systemteorin fyra olika analysnivåer som återfinns i den utvecklingsekologiska modellen, se figur 1. Dessa nivåer ligger inte hierarkiskt ordnade över varandra utan anses istället vara sammanhängande och omsluter varandra. Modellen utgår ifrån individen, som i detta fall kan ses vara barnets livsvärld, där barnet alltid befinner sig i ett sammanhang och där de olika nivåerna påverkar barnet på olika sätt. På mikronivå sker interaktionen mellan barnet och dess närmiljö, vilket kan utgöras av som den direkta kontakten med föräldrar, syskon och lekkamrater. Mesonivån kan beskrivas likt en mellanhand. Här sker interaktioner mellan barnets närmiljöer, som exempelvis kan vara kontaktvägarna mellan föräldrar och personal på förskola/skola.
Mesonivån interagerar i sin tur med förbindelser som återfinns utanför barnets vardag, vilket benämns för exonivån. Dessa är system som barnet själv inte ingår i men som barnet däremot påverkas av, vilket kan vara kommunala beslut, resurser från skola eller föräldrarnas
arbetsplatser. Dessa tre nivåer interagerar med den övergripande makronivån som kan innefattas av samhällsförhållanden, värderingar, normer och lagar på nationell nivå (Levin & Lindén, 2006).
Andersson (2013) skriver att utvecklingsekologi förtjänar större uppmärksamhet, framför allt när det kommer till socialt arbete med barn och unga. Det kan ses att forskning och
utvecklingsarbete går hand i hand. Det är en förutsättning att kunna vidta lämpliga åtgärder mot missförhållanden och för detta krävs en förståelse för sammanhangen vilket är något som denna teori speciellt vill framhäva. Utvecklingsekologin kan ses skapa ett respektfullt tänk och anses vara lämpad för socialarbetare då teorin motiverar till att söka bortom faktorer såsom familjer och de som redan är känt sedan tidigare. Sammantaget lägger
utvecklingsekologin betoning på barnet som aktivt subjekt i interaktion med sin omgivning. En individs utveckling pågår under hela livsloppet och utvecklingsekologin påminner om att individen under hela livet befinner sig i ett dynamiskt samspel med föränderliga faktorer i sin omgivning (Andersson, 2013).
Anknytningsteori
Anknytningsteorin grundades av psykiatrikern John Bowlby som tar upp vikten av nära och känslomässiga relationer hos ett litet barn. Denna teori kan användas som en grund för att förstå barnets känslomässiga beteende samt förutse och bedöma risken för framtida
socioemotionella problem. Då barn är i behov av närhet och skydd för att överleva finns det ett medfött behov av närhet och skydd. Barnet kommer skapa en anknytning till de personer
10
som finns för att tillgodose barnets primära behov av omvårdnad och hjälpa barnet att överleva. Dessa anknytningspersoner behöver nödvändigtvis inte vara barnets biologiska föräldrar utan kan även vara andra vuxna som finns i barnets omgivning. Barn är till en början omedvetna om sina egna behov och barnets skrik är endast en reaktion på otillfredsställelse. Föräldrarna försöker då, av kärlek och omsorg om sitt barn, tillfredsställa det bakomliggande behovet genom att pröva sig fram och se vad som fungerar i omvårdnadssituationen.
Utformningen av anknytningen till föräldrarna sker genom de kvalitativa erfarenheter av samspel som barnet får genom detta reglerande av omhändertagande från föräldrarna. Dessa mentala erfarenheter skapar så kallade inre arbetsmodeller hos barnet som fungerar som en mall för hur det är att interagera med en annan människa och kommer därmed ha en inverkan på barnets uppfattning av omvärlden (Havnesköld & Risholm Mothander, 2009).
Inom anknytningsteorin finns inre arbetsmodeller som dels handlar om hur barnet uppfattar sig själv, dels om hur barnet uppfattar andra människor. De inre arbetsmodellerna har sitt ursprung beroende på hur anknytningsmönstret sett ut under barnets tidiga levnadsår. Barnet lär sig genom sin anknytningsperson hur det är att vara tillsammans med en annan person och barnet tar i sin tur med sig dessa inre arbetsmodellers kvalitet och innehållin i sina sociala relationer med andra människor. Anknytningsteorin består av tre olika anknytningsmönster: trygg anknytning, otrygg-undvikande anknytning eller otrygg-ambivalent anknytning. Inom det trygga mönstret, som även är det vanligaste, har barnets inre arbetsmodell en erfarenhet av att anknytningspersonen finns tillgänglig när behovet föreligger. Därmed visar barnet en balans mellan anknytning och utforskande vilket innebär att anknytningspersonen vid behov tillgodoser barnets behov av närhet och tröst, därefter vågar barnet fortsätta utforska sin omgivning och därmed utvecklas. Inom otryggt-undvikande anknytningen har barnets inre arbetsmodell istället en erfarenhet av att anknytningspersonen inte kan tillgodose behovet av närhet och skydd. Barnet förnekar då sina anknytningsbehov och använder sig av en
minimerande strategi som ses i ett undvikande beteende. Otrygg-ambivalent anknytning
innebär ett motspänstigt/ambivalent mönster där barnets inre arbetsmodell har erfarenhet av att anknytningspersonen finns tillgänglig men är otillräcklig. Barnet använder sig då av en
maximerande strategi och blir då klängig på sin förälder, detta kommer i sin tur hindra barnet
från att utforska och därmed kommer barnets utveckling att hämmas (Havnesköld & Risholm Mothander, 2009).
Det finns även en desorganiserad anknytning som kan kännetecknas genom att det inte finns ett tydligt mönster och barnets beteende utmärker sig till stor del genom desorientering eller desorganisering. De barn som tillhör denna anknytningsgrupp kommer ofta från socialt och psykiskt ansträngda riskmiljöer. Anknytningen har på senare tid uppmärksammats allt mer då det visats att detta beteende kan medföra allvarliga riskfaktorer senare i livet (Havnesköld & Risholm Mothander, 2009).
Mentaliseringsteori
Mentaliseringsteorin grundades av psykoanalytikern Peter Fonagy. Människors mentaliseringsförmåga har en viktig funktion gällande anpassning och socialt värde. Mentalisering innebär att leva sig in i och tolka andra människors tanke- och känslovärld genom att läsa av ansiktsuttryck, röster, tonläge, kroppshållning och blickar. Mentalisering och empati är två närliggande begrepp som är väl besläktade. Empati kan förklaras som förmågan att sätta sig i andra människors känslor och kan ses som en central del i
mentaliseringsförmågan. Skillnaden är dock att empatin saknar en definition av att beakta den egna utgångspunkten samt känna medkänsla, värderande och förståelse för sig själv utifrån sin egen livshistoria. Faktorer som kan påverka mentaliseringsförmågan negativt är
11
begränsningar i de kognitiva funktionerna eller en förvrängning i mentaliseringen.
Förvrängningar kan visa sig hos personer med psykiska hälsoproblem eller hos barn med ett antisocialt beteende. En förvrängd mentaliseringsförmåga innebär att personen i högre utsträckning tenderar att felaktigt tyda negativa avsikter, jämfört med personer med en välfungerande mentaliseringsförmåga (Havnesköld & Risholm Mothander, 2009).
Mentaliseringsförmågan hos föräldrar påverkar anknytningen mellan föräldrar och barn. Har föräldern en god mentaliseringsförmåga ökar möjligheterna att en trygg anknytning utvecklas. En trygg, respektive otrygg anknytning, har visats påverka barnets mentaliseringsförmåga. Barnets mentaliseringsförmåga tycks utvecklas genom samverkan mellan den intellektuella och känslomässiga utvecklingen. Ett barn med en trygg anknytning har visat en mer
avancerad mentaliseringsförmåga, jämfört med barn som utvecklat en otrygg anknytning (Havnesköld & Risholm Mothander, 2009). Som förälder är det av stor vikt att ha förmågan att kunna reflektera kring sina egna känslotillstånd, att förstå barnets mening och betydelse och handla därefter. Det krävs alltså att föräldern har tillgång till mentaliseringsförmågan och kunna uppfatta emotioner som mentala/psykiska enheter som kan reflekteras kring (Allmänna barnhuset, 2007).
Metod
I följande avsnitt beskrivs studiens metoddel. Avsnittet redogör för metodval och
vetenskapsteoretisk ansats, litteratursökning, urval av respondenter samt intervjuguidens utformning och genomförande. Vidare redogörs för datainsamlingen, databearbetningen och dataanalysen. Avslutningsvis behandlas studiens validitet och reliabilitet samt de etiska aspekterna.
Vetenskapsteoretisk inriktning
I denna studie har den hermeneutiska inriktningen varit vägledande. Inom hermeneutiken är begreppet förståelse centralt, att förstå innebär att hitta en betydelse eller en mening med det som görs vilket exempelvis kan förklaras som vid läsningen av en text, texten får en betydelse men kan däremot komma att förstås och tolkas på olika sätt av olika människor (Andersson, 2014). Den hermeneutiska ansatsen handlar om att tolka, förstå, förklara samt förförståelse, vilket är av relevans när syftet innefattar att få tillgång till respondenternas upplevelser eller erfarenheter av fenomenet (Westlund, 2015). Det är av vikt inom hermeneutiken att skapa en helhetssyn av sitt forskningsobjekt, vilket även kallas för holism (Andersson, 2014). Med utgångspunkt från det ovan skrivna och med tanke på studiens strävan om att nå en djupare förståelse för barn till föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning kan den hermeneutiska inriktningen anses överensstämma med studiens syfte och metodval. Respondenternas svar under intervjuerna kunde bidra till tolkningar, vilket vidare anses vara en väsentlig del inom hermeneutiken.
Inom hermeneutiken betonas att det sociala fenomenet måste förstås i sin sammanväxta form, i sin konkretion, alltså utifrån den helhet i vilken den ingår. Det är inte så att enskilda delar är mer konkreta eller begripliga än helheten, utan tvärtom är det delarna tillsammans, i sin sammanväxta form, som utgör vår förståelse. En ytterligare central aspekt inom
hermeneutiken är den hermeneutiska cirkeln som innebär att det sker en ständig dynamisk rörelse mellan förståelsen av de enskilda delarna och helheten (Andersson, 2014). I studien har den hermeneutiska cirkeln varit en central del då hänsyn tagits till ett helhetsperspektiv i de tolkningar som gjorts utifrån socialarbetarnas enskilda erfarenheter och upplevelser. Den hermeneutiska cirkeln har även kommit till uttryck genom den förförståelse som alltid finns
12
för ett fenomen. Utifrån de nya erfarenheter som tillkommit från intervjuerna har en
revidering av den egna förståelsen skett som därmed varit en bidragande faktor till att en ny förförståelse för fenomenet nu har bildats. Westlund (2015) redogör för begreppet
förförståelse som även det är centralt inom hermeneutiken. Förförståelsen kan förklaras som
de erfarenheter och upplevelser som forskaren själv har om det som studeras (a.a.). Den förförståelse som denna studie präglats av kommer dels från tidigare forskning och litteratur, dels från den verksamhetsförlagda utbildningen som gjordes under en tjugo veckors lång period. Under den perioden kom vi båda i kontakt med familjer där en eller båda
föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning. Den upplevelse som vi fått kring dessa föräldrar är att det kan vara ett känsligt och komplicerat ämne. I media och i samhället
överlag kan det beskrivas som ett omdebatterat och något tabubelagt ämne. Det kan tänkas att anledningen till detta kan kopplas till hur det utifrån ett historiskt perspektiv sett ut för
personer med intellektuell funktionsnedsättning i samhället och trots att mycket hänt som lett till det positiva för dessa personer ändå idag finns mycket kvar att arbeta för och sträva mot. Ytterligare något som präglat vår förförståelse när det kommer till det valda uppsatsämnet är boken Kärlek och stålull som är Lisbeth Pippings (2010) personliga berättelse om att växa upp med en utvecklingsstörd mamma. Boken i sig kan tänkas ha påverkat vår uppfattning av att befinna sig i en familj där en eller båda föräldrarna har en intellektuell
funktionsnedsättning och hur det kan uppfattas för ett litet barn som inte får sin röst hörd.
Val av metod
Föreliggande studie har antagit en kvalitativ forskningsansats med utgångspunkt från
hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats. Enligt Hjerm och Lindgren (2014) bygger den kvalitativa forskningsmetoden på ord snarare än siffror och lämpar sig vid insamling av djupare kunskap inom ett specifikt ämne. Valet av metod grundar sig i studiens syfte som innebär att söka förståelse för hur intellektuell funktionsnedsättning påverkar
föräldraförmågan samt det enskilda barnet.
Datainsamlingsmetod
För att samla in empirisk data har kvalitativa intervjuer valts. Kvalitativa intervjuer ger utrymme för respondenterna att själva berätta om sina erfarenheter kring uppsatsämnet, som vidare möjliggör för intervjuaren att finna tolkningar och djupa meningar i datamaterialet. Kvalitativa intervjuer kan vara lämpligt för att närma sig obesvarade frågor inom forskning där grundläggande kunskap om ämnet saknas. Kvalitativa intervjuer kan vara
halvstrukturerade/semistrukturerade, vilket skapar struktur, flexibilitet och djup till
datamaterialet. Respondenterna bestämmer svarsalternativen och samma intervjufrågor ställs till alla respondenterna som lämnar utrymme för följdfrågor. Respondenten har därmed mer kontroll över samtalets riktning som leder till en förenkling vad gäller att jämföra
respondenternas svar (Nilsson, 2014). Utifrån det ovan skrivna var semistrukturerade kvalitativa intervjuer lämpliga att använda som datainsamlingsmetod. Inför intervjuerna skickades intervjuguiden ut till socialarbetarna vilket medförde att de gavs möjlighet att förbereda sig inför intervjun och själva tänka igenom sina svar. Respondenterna kunde svara fritt utifrån intervjufrågornas ramar och de kunde förklara sina egna erfarenheter när det kommer till uppsatsämnet. Följdfrågor kunde även ställas under intervjuernas gång för att på så sätt fånga upp viktiga tankar och funderingar.
Urvalsmetod
Det urval som tillämpats i studien är ett så kallat strategiskt urval då det är baserat på studiens syfte och frågeställningar (Jacobsson & Meeuwisse, 2008). En av socialarbetarna valdes som
13
respondent till en pilotintervju för att testa intervjuguiden. Då denna intervju gav betydelsefull empiri inkluderades den i studien. Resterande respondenter valdes från olika verksamheter för att få ett stort omfång på svaren och för att få tillgång till olika erfarenheter av uppsatsämnet. Antalet respondenter avgränsades till sex stycken, dels mot bakgrund av den teoretiska mättnaden som beskrivs av Nilsson (2014), dels för den spridning som respondenterna representerade.
Respondenterna tillfrågades med hjälp från en specifik socialarbetare på varje enhet och verksamhet. Tillfrågandet gjordes på så sätt att studiens informationsbrev, se bilaga 1, delades ut till socialarbetarna tillsammans med en presentation av oss själva och det tänkta upplägget på intervjusituationen. Därmed fick socialarbetarna möjlighet att själva ta kontakt med oss om intresset för deltagande i studien fanns. Det som särskilt eftersträvades av socialarbetarna var att de skulle ha erfarenhet av att möta familjer där en eller båda föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning. Kontakt togs med socialarbetare i tre olika kommuner i Mellansverige.
Respondenterna har varit helt oberoende av varandra och har haft olika roller inom socionomyrket, se bilaga 3.
Utformning av intervjuguide
Inför intervjuerna utformades en intervjuguide. En intervjuguide kan beskrivas som ett manus vars syfte är att strukturera intervjuns process och som vidare kan innehålla några omfattande ämnen eller vara en sekvens av formulerade frågor (Kvale & Brinkman, 2014). En
semistrukturerad intervjuguide med tre olika teman formulerades utifrån studiens syfte och frågeställningar och identifierades med: Den sociala interaktionen, Föräldrarnas omsorgs- och föräldraförmågor och Barnets uppväxtförhållande. Varje tema hade i sig ett antal underfrågor som formulerades utifrån studiens syfte och frågeställningar och sammanlagt utformades 19 frågor, se bilaga 2. Frågorna ställdes enligt en sekvens och ordningsföljd, för att vidare tillförsäkra att ingen av frågorna skulle glömmas bort under intervjutillfället. Vid skapandet av intervjuguiden var det av vikt att noga överväga den språkliga utformningen för att intervjufrågorna skulle förstås på ett så tydligt sätt som möjligt för respondenterna. Utöver de frågor som var bestämda och som omfattades av de tre temana ställdes även inledande och avslutande frågor. De inledande frågorna som valdes ut till intervjuguiden kallades för
öppningsfrågor och socialarbetaren gavs därmed möjlighet till att ge en beskrivning av sin yrkesroll och erfarenheter av att möta föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning i yrkesrollen. Att använda inledande frågor var till stor hjälp dels för att förstå vilken kontext socialarbetarna befann sig i, dels för att förstå de erfarenheter och upplevelser de besitter. Genomförande av intervjuer
Inför varje intervjusituation informerades respondenterna om att teknisk utrustning skulle användas för att spela in intervjun, vilket även framgick mer detaljerat i informationsbrevet, se bilaga 1. Respondenterna gavs även möjlighet att ge sitt samtycke genom en underskrift på en samtyckesblankett som medtogs. Samtliga intervjuer har ägt rum på respondenternas arbetsplatser i deras arbetsrum eller i samtalsrum. Intervjuerna har genomförts under ordinarie arbetstid och respondenterna har själva valt en lämplig tid för intervju. Samtliga intervjuer har genomförts med båda författarnas närvaro och under varje intervju har en av oss haft
huvudansvaret och utfört intervjun med stöd av intervjuguiden medan den andra antecknade och kunde komma in med följdfrågor. En anledning till att intervjuerna valdes att hållas av en av oss var bland annat för att minska upplevelsen av att vara två mot en som kan leda till en maktobalans. Under två av intervjuerna deltog två respondenter samtidigt. Detta då de efterfrågade att få göra intervjun tillsammans eftersom de hade haft tidigare ärenden
14
åt gången deltagit. Längden för intervjuerna varierade från tjugoåtta minuter till fyrtiofem minuter. Intervjuerna spelades in med utrustning som tillhandahålls av Örebro universitet. Efter genomförandet av intervjuerna delades transkriberingen upp jämnt mellan författarna. Transkriberingen har gjorts ordagrant.
Databearbetning och analysmetod
Den analysform som använts för att bearbeta datamaterialet är en så kallad kvalitativ innehållsanalys som innebär en tolkning av texter. Den metodologiska ansats som används inom kvalitativ innehållsanalys kan både vara deduktiv och induktiv, det vill säga att analysen kan utgå från ett i förväg framställt kodningsschema eller en förutsättningslös analys av text grundad på människors berättelse om sina upplevelser. Den ontologiska och epistemologiska grundsynen inom kvalitativ innehållsanalys är otydlig, dock finns det en vägledning som säger att sanningen finns i betraktarens ögon inom kvalitativ tradition. Detta synsätt innebär att verkligheten ses som komplex, kontextberoende, konstruerad och subjektiv, vilket i sin tur innebär att texten som analyseras bör ses ur sitt sammanhang. Att texten ska ses ur sitt
sammanhang menas att respondentens berättelse bör tolkas med medvetenhet om rådande kultur, respondentens personliga historia och livsvillkor (Graneheim & Lundman, 2012). Denna studie har varit deduktiv i sin art då studiens intervjuguide med dess tre teman styrt flera delar av studien, som bland annat hur det empiriska materialet inhämtats.
Den metod som används inom kvalitativ innehållsanalys är att identifiera likheter och skillnader i texten genom att kategorisera och tematisera textens innehåll på olika
tolkningsnivåer. En text kan ses innehålla både ett manifest och ett latent budskap. Manifestet beskrivs genom kategorier och innebär det textnära och uppenbara innehållet. De latenta budskapen sker istället genom tolkning i form av teman där textens underliggande budskap framhävs. Vid framställningen av kategorier och teman måste kontexten tas i beaktande. Kontexten kan bland annat innebära i vilket sammanhang studien är gjord, vilket förutsätter kunskap om respondenternas kön, ålder, utbildning, familjesituation samt andra
omständigheter som kan vara betydelsefull för studiens syfte. Ytterligare en aspekt av kontext är att texten inte är autonom och måste ses ur sitt sammanhang. Detta innebär att delar av texten inte hur som helst kan tas från sitt sammanhang utan måste förstås utifrån den text som kommer före och efter (Graneheim & Lundman, 2012).
De tre undertemana, Den sociala interaktionen, Föräldrarnas omsorgs- och föräldraförmågor
samt Barnets uppväxtförhållande har varit en central del genomgående under
analysprocessen. Analysprocessen har med stöd av Graneheim och Lundmans (2012) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys följt följande ordning:
1. Inledningsvis transkriberades intervjuerna ordagrant.
2. Därefter lästes de transkriberade texterna, som även kallas analysenheter, igenom ett flertal gånger för att få en helhetsbild av materialet.
3. De meningar och uttryck som ansågs vara mest betydelsefulla för studiens syfte och frågeställningar strukturerades i meningsenheter, genom understrykningar i de transkriberade intervjuerna. En stor del av den text som fanns runt om de relevanta meningarna och uttrycken plockades också ut i meningsenheterna, detta för att få en helhet av den sammanhängande texten. De meningar och uttryck som samlades in kallas för meningsbärande enheter.
4. När de meningsbärande enheterna samlats in sammanställdes dem i en tabell, se bilaga 4, där de kondenserades i syfte att korta ner meningsenheterna men för att kunna behålla det mest relevanta.
15
5. Därefter togs relevanta begrepp ut genom de kondenserade meningarna för att hitta gemensamma centrala begrepp, dessa begrepp kallas koder. Sammantaget skapades ett antal koder som speglar det mest centrala som framkommit i intervjuerna.
6. När alla meningsbärande enheter, kondenseringar och koder sammanställts kunde totalt nio stycken kategorier framställas som delade upp datamaterialet av relevans för studiens frågeställningar. Vidare presenterades dessa kategorier mer detaljerat i studiens resultat- och analysdel.
7. Slutligen bildades ett övergripande tema som framträdde utifrån de nio kategorierna. Det övergripande temat benämns för; Den osäkra föräldrarollen och det försummade
barnet, och används som en övergripande rubrik, medan undertemana används som
huvudrubriker i resultat- och analysdelen.
Litteratursökning
Litteraturen som studien berörs av har framtagits med lämplighet utifrån studiens syfte och frågeställningar. Till en början genomfördes flera provsökningar i följande databaser relevant för forskning inom socialt arbete och som tillhandahålls av Örebro Universitetsbibliotek: Primo, PsycINFO, Applied Social Sciences Index and Abstracts (ASSIA) samt SwePub. Sökorden som användes är centrala för forskningsområdet och har använts i olika kombinationer; child, parent, parents, parenting, intellectual disabilities, intellectual
impairment, parental ability, risk, social workers, attachment patterns. Resultatet begränsades
till vetenskapligt granskade artiklar, det vill säga peer-reviewed. En överblick gjordes sedan av sökresultatet där titeln på studien fick avgöra om den var relevant eller inte. Därefter gjordes en genomläsning av artiklarnas abstract och valdes ut om de ansågs ha relevans för studien. Ett flertal artiklar exkluderades dock på grund av att flera artiklar handlar om föräldrar till barn med intellektuell funktionsnedsättning. Artiklar har även inhämtats genom att läsa i referenslistor i artiklar som varit relevanta för ämnet.
Validitet och reliabilitet
I kvalitativa studier handlar validitet om den metod som använts samt att studien ska vara genomförd på ett sådant sätt som är av relevans för studiens syfte. Validitet kan även kallas för trovärdighet och inom forskning innefattas det oftast av att undersökningen mäter det forskaren antas att mäta samt att den använda metoden undersöker det som forskaren avser att studera (Kvale & Brinkman, 2014). Studien kan med utgångspunkt från begreppet
trovärdighet styrkas genom att ha följt de bestämmelser som finns för examensarbetet samt vetenskapsrådets etiska principer. Ett val som gjorts utifrån de bestämmelser som finns för examensarbetet som innebär att personer i en utsatt situation inte får delta har tagits i beaktande och de respondenter som valts ut för intervjuer har med frivillighet beslutat sitt deltagande i studien. Enligt Kvale och Brinkman (2014) handlar reliabilitet om
forskningsresultatens konsistens och tillförlitlighet. Det syftar till om ett resultat kan
reproduceras, det vill säga få samma resultat vid en annan tidpunkt och av andra forskare som använder sig av samma metod. Det är även av vikt att forskaren funderar över hur
intervjusituationen möjligen kan ha påverkat intervjuernas innehåll och om respondenternas upplevelser och erfarenheter ger en sann bild och framställning av studien (a.a.). För
intervjusituationen skulle få en så liten inverkan på resultatet som möjligt gjordes valet att genomföra intervjuerna på respondenternas arbetsplatser. Samtliga intervjuer spelades in i syfte att fånga allt som sades och därmed minska risken att viktiga delar skulle glömmas bort. För att öka studiens reliabilitet gjordes transkriberingen och databearbetningen med största noggrannhet. Det empiriska materialet lästes och markerades först av var och en för att sedan tillsammans gå igenom materialet och då diskutera och reflektera kring de markerade delarna som gjorts i texten för att på så sätt få en helhetsbild av materialet. Den överensstämmande
16
bild som vi haft angående det empiriska materialet samt för framställandet av resultat- och analysdelen tyder på att studien har en hög reliabilitet.
Etiska överväganden
Vid genomförandet av intervjuerna och vid hanteringen av datamaterialet har vi utgått från Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer. De respondenter som deltagit i studien fick vid förfrågan om deltagande ett informationsbrev, se bilaga 1, via mail där de
informerades om studiens syfte, information om ljudupptagning, behandling av personuppgifter, hanteringen av datamaterialet samt var studien skulle publiceras. Det framgick även information kring respondenternas rätt att de när som helst kunde avbryta sin medverkan i studien fram tills dess att studien publicerats på Diva. Enligt Gustafsson,
Hemerén och Petterson (2011) innebär individskyddskravet att en individ ska skyddas från att känna sig felbehandlad eller kränkt efter att ha medverkat i studien. Forskningskravet handlar om att bedriva en relevant och väl bearbetad forskning. Individskyddskravet och
forskningskravet måste alltid vägas emot varandra när en studie ska genomföras. Dock finns det ingen regel som säger vilket krav som måste överväga det andra, utan det är något som måste tas ställning till utifrån studiens syfte (a.a.). En önskan som fanns med studien var att socialarbetarna skulle ha en längre arbetserfarenhet samt erfarenhet av att möta familjer där en eller båda föräldrarna har intellektuell funktionsnedsättning. Socialarbetarnas varierande åldrar och arbetserfarenhet är något som uppfylldes av de genomförda intervjuerna.
De risker som studien medför kan vara om klienter till de socialarbetare som medverkar i studien, trots avidentifiering, känner igen sig själv i det socialarbetaren berättar. Trots att personnamn och andra identifierbara faktorer är fingerade finns det fortfarande en risk att klienterna kan känna igen sig själva i socialarbetarens berättelse. Detta kan dels resultera i ett bristande förtroende mellan socialarbetare och klient, dels att klienten tar illa upp av det socialarbetaren har berättat. Ytterligare en riskfaktor med studien är att många personer med intellektuell funktionsnedsättning kan tappa förhoppningen om att bli en bra förälder. Studien utgår därav från flera perspektiv och belyser även att ett bra stöd från familj och samhället många gånger kan medföra ett tillräckligt bra föräldraskap.
Den nytta som studiens resultat medför är bland annat en ökad uppmärksamhet angående vikten av resurser i form av professionellt stöd till föräldrar med intellektuell
funktionsnedsättning. Studien medför även en ökad kunskap kring den miljö barn till föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning riskerar att växa upp i och hur det kan påverka barnet. Enligt Sjöström, Hägglöf och Engström (2002) kan ett barn som växer upp med en bristfällig känslomässig anknytning från föräldern utveckla långsiktiga konsekvenser bestående av beteendestörningar och emotionella problem (a.a.). Förhoppningen är att denna studie kan leda till att fler observerar barnens levnadsförhållanden och uppväxtmiljö och agerar utifrån barnets bästa. Kan en bristfällig uppväxt uppmärksammas i tid kan långsiktiga konsekvenser i många fall undvikas helt.
17
Resultat och analys
I följande avsnitt analyseras och presenteras resultatet av de intervjuer som genomförts. Resultat- och analysdelen har delats in i ett övergripande tema och tre underteman. Varje undertema kommer därefter vara uppdelat i tre specificerade kategorier som svarar på
studiens frågeställningar, se tabell 1. Inom undertemat den sociala interaktionen kallas de tre kategorierna för Relationen mellan barn och förälder, Anknytningsproblematik samt
Förälderns egna förutsättningar. Inom undertemat Föräldrarnas omsorgs- och
föräldraförmågor kallas de tre kategorierna för Bristande förmågor men goda intentioner, Ett föräldraskap förenat med skam samt Ett långsiktigt kompenserande stöd. Inom undertemat Barnets uppväxtförhållande kallas de tre kategorierna för Konsekvenser av en bristande uppväxtmiljö, Avsaknad av en vuxens närvaro samt Barnets behov.
Tabell 1: Indelning av övergripande tema, underteman och kategorier
Övergripande tema
Den osäkra föräldrarollen och det försummade barnet
Underteman Den sociala interaktionen
Föräldrarnas omsorgs- och föräldraförmågor
Barnets
uppväxtförhållande
Kategorier - Relationen mellan barn och förälder. - Anknytnings- problematik. - Förälderns egna förutsättningar.
- Bristande förmågor men goda intentioner. - Ett föräldraskap förenat med skam. - Ett långsiktigt kompenserande stöd. - Konsekvenser av en bristande uppväxtmiljö. - Avsaknad av en vuxens närvaro. - Barnets behov.
Den osäkra föräldrarollen och det försummade barnet
Detta övergripande tema innefattas av de betydelsefulla delar som framkommit av det
empiriska materialet. Det kan därmed förklaras som att alla underteman och kategorier länkas ihop till ett sammanhängande tema som binds samman till det övergripande temat.
Barnets uppväxtförhållande
Konsekvenser av en bristande uppväxtmiljö
Utifrån de genomförda intervjuerna framkom det att dessa föräldrar kan ha svårigheter att ligga steget före och se eventuella risker. Enligt de respondenter som intervjuades finns det i många fall en bristande förmåga att känna in och förstå barnets känslomässiga behov, vilket visas enligt följande:
Det är brister i inlevelseförmågan, att kunna förstå barnets behov, att kunna följa barnets utveckling och kunna anpassa sin föräldraförmåga, bemötandet av barnet utifrån vad den behöver, allt ifrån att man behöver göra mer välling, hur gör man när man introducerar ny mat, vad är vettigt, hur bedömer man om barnet är frisk eller sjuk, hur kan man ta till sig läkarordinationer, samspel, skydd och säkerhet kan också vara en sådan brist (Intervju 5).
