Samverkan för bästa resultat

”Samverkan” är ett ord som ofta förekommer i sammanhang som handlar om vattenfrågor.

En stor anledning till det är att vatten är en rörlig resurs. Det framgår tydligast i ett avrinningsområde där vattenanvändaren uppströms påverkar vattenkvaliteten nedströms.

Därför kan det vara svårt för enskilda organisationer att på egen hand genomföra åtgärder som ger ett positivt resultat för vattnet. I stället är det vanligt att flera parter behöver

samverka och samarbeta i olika former, till exempel i formen vattenråd. Vattenmyndigheterna kan då bidra med samordning av arbetet.

Samverkan på internationell nivå

Vattenmyndigheterna samverkar på flera nivåer internationellt, både generellt inom Norden och EU, men också genom flera specifika samarbeten.

Norden

Nordiska vattenförvaltningsmöten ger Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island möjligheter att utbyta erfarenheter. Mötena leder ibland till fördjupade samarbeten om arbetsmetoder och liknande. Vid mötet som hölls 2019 i Vasa, Finland, ansvarade till exempel de svenska vattenmyndigheterna för en arbetsgrupp om nyckelåtgärder enligt

vattendirektivet, där arbetet grundades på praktiska erfarenheter i Sverige.

Samarbeten kring Östersjön

I syfte att samordna arbetet för vattenåtgärder kring Östersjön enligt havsmiljödirektivet och vattendirektivet deltar vattenmyndigheterna på möten arrangerade av

Helsingforskommissionen, HELCOM.

Arbetsgrupper och nätverk inom EU

Det är främst Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Sveriges geologiska undersökning (SGU) som deltar i de arbetsgrupper inom EU som rör vattendirektivet. När det gäller vattenmyndigheterna deltar vi till exempel i samarbeten om hur undantag från bestämmelserna om miljökvalitetsnormer ska tillämpas.

Den första fasen av EU:s granskningsprojekt (Peer review), som genomfördes 2015–2016 gick ut på att granska och dra lärdom av andra länders arbete enligt vattendirektivet och att själv bli granskad. Samtliga fem vattendistrikt deltog aktivt i projektet. Representanter från Frankrike och Österrike besökte Norra Östersjöns vattendistrikt och tittade bland annat på hur vi arbetar med kraftigt modifierade vatten, framtagande av åtgärdsprogrammet och samverkan med berörda aktörer.

EU-projekt drivs lokalt

Att delta i EU-projekt ger kontaktytor och plattformar för ömsesidigt lärande. Projekten är internationella på så sätt att de delvis är EU-finansierade och att resultaten sprids inom EU, men alla delprojekt bedrivs lokalt. Projekten beskrivs närmare nedan.

Samverkan inom Sverige

Det finns många aktörer som arbetar med vattenfrågor i Sverige, bland andra centrala myndigheter och intresseorganisationer. De fem vattenmyndigheterna huvudansvaret för vattenförvaltning i respektive distrikt, med stöd av de föreskrivande myndigheterna Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Sveriges geologiska undersökning (SGU). Både Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) tar fram många viktiga underlag till vattenmyndigheterna.

Sedan den första sexåriga vattenförvaltningscykeln, 2004–2009, har flera nationella

samverkansnätverk skapats och de utvecklas hela tiden. Vissa har funnits en längre tid medan andra varar kortare perioder beroende på vilka frågor som är aktuella.

Myndigheter med ansvar för vattenförvaltning har löpande avstämningar både på chefs- och tjänstemannanivå med vattenmyndigheterna. Årligen håller vattenmyndigheterna nationella samverkansmöten med intresseorganisationer inom natur och miljö.

Nationella arbetsgrupper och nätverk

Vattenmyndigheterna ingår i flera arbetsgrupper och nätverk på nationell nivå. Här beskrivs de viktigaste forumen för samverkan mellan myndigheter med ansvar för vattenförvaltning under perioden 2016–2021.

•

Samordningsgrupp för havs- och vattenmiljöfrågor (SamHav) SamHav består av 22 myndigheter. Myndigheterna representeras av sina generaldirektörer och landshövdingar, eller deras ersättare. Från vattenmyndigheterna deltar ofta vattenvårdsdirektörerna (VVD).

•

Vattenförvaltningens styrgrupp (VF styrgrupp)

Gruppen ska utgöra plattform för dialog om strategisk inriktning för

vattenförvaltningsarbetet, för att ge stöd till gemensamma prioriteringar inom HaV, SMHI, SGU och länsstyrelserna. I gruppen deltar VVD.

•

Vattenförvaltningens koordineringsgrupp (VF-koordineringsgrupp)

Gruppen ska följa upp pågående verksamhet, utbyta information och identifiera behov av vägledning. Deltagare är tjänstemän på HaV, SGU, SMHI och vattenmyndigheterna.

•

Samordning Havs- och Vattenförvaltning (SamHatt)

Utbyte av information om hur det går med genomförande av vatten- och

havsförvaltningens åtgärdsprogram samt diskussion om förbättring och effektivisering av åtgärdsarbetet.

•

Styrgrupp för förvaltningsobjektet Vatten och miljömål

Förvaltningsobjektet ska bland annat stödja de som jobbar med vattenförvaltning med applikationer som VISS, Biotopkarteringsdatabasen och Åtgärder i Vatten.

•

Avstämning MSB

Regelbundna möten med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som ansvarar för översvämningsdirektivet.

•

Nationella samverkansgruppen för dricksvatten

Vattenmyndigheterna deltar i den Nationella samverkansgruppen för dricksvatten som leds av Livsmedelsverket.

•

Myndighetssamverkan – Plattformen för samhällsekonomiska analyser Vattenmyndigheternas grupp för ekonomisk konsekvensanalys, EKA, ingår i Naturvårdsverkets projekt "En plattform för samhällsekonomisk analys”.

Samverkan kring åtgärder

De fem vattenmyndigheterna har regelbundna dialogmöten med de myndigheter som har åtgärder i åtgärdsprogrammet. På mötena diskuterar vi genomförande av de åtgärder som respektive myndighet ansvarar för, och återrapporteringen av resultaten. Dialogmötena är dessutom viktiga för att ta fram och tidigt förankra förslag till nya åtgärder. De åtgärder och åtgärdsförslag som är riktade till kommunerna diskuteras på nationell nivå med en

referensgrupp för kommunerna, bestående av representanter från ett tjugotal kommuner, och med Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Svenskt Vatten. Avstämning och diskussion om länsstyrelsernas åtgärder görs med berörda länsrådsgrupper och inom länsstyrelsernas olika chefsnätverk.

De etablerade samverkansplattformarna är viktiga för att få till en gemensam planering och långsiktighet i vattenarbetet. Men vattenmyndigheterna bedriver också omfattande

samverkan i tillfälliga konstellationer, för att kunna fånga upp nya frågor som blir aktuella.

Samverkan inom Norra Östersjöns vattendistrikt

Inom vattendistrikten används flera olika sätt att samverka. En del av samverkansarbetet genomförs i organiserade forum med återkommande möten, till exempel

referensgruppsmöten och projekt. Det kan också handla om tillfälliga forum som seminarium och workshops. I vissa distrikt samverkar länsstyrelserna i stor utsträckning med kommuner och intresseorganisationer inom sina respektive avrinningsområden. Dialogen med

kommunerna är viktig för att de åtgärder som föreslås ska vara möjliga att genomföra och väl förankrade.

Referensgrupper

I Norra Östersjöns vattendistrikt finns för tillfället två aktiva referensgrupper, en för kommuner och en för jord- och skogsbruk.

•

Referensgrupp för kommuner består av representanter för VA-organisationer, miljö och hälsa, samhällsplanering och politiker.

•

Referensgrupp för jord- och skogsbruk består av representanter från bland andra Lantbrukarnas riksförbund Mälardalen, Mellanskog, Sveriges Spannmålsodlare och Sveaskog.

Målet är att ha minst ett möte per år med varje grupp. Vattenmyndigheten använder referensgrupperna till att bland annat diskutera underlag och få inspel i arbetet med att ta fram förslag till åtgärder. Ett syfte är också att lyfta goda exempel och bygga en gemensam kunskapsbank som kan spridas till fler berörda aktörer i vattendistriktet.

Samverkan inom avrinningsområden

I Norra Östersjöns vattendistrikt finns en rad organisationer för samverkan på

avrinningsområdesnivå. Storleken varierar mycket på de geografiska områden som den här samverkan omfattar. Det rör sig om allt ifrån stora avrinningsområden till en specifik sjö eller en kustvik.

I distriktet finns elva etablerade vattenförbund eller vattenvårdsförbund som har lång erfarenhet av arbete med vattenfrågor. Ett antal vattenråd har också bildats, och fler är på gång. Vattenråd är en sammanslutning av olika intressenter med koppling till vattnet inom ett avrinningsområde. Det kan till exempel vara kommuner, verksamhetsutövare,

intresseorganisationer och privatpersoner. Vattenrådet är tänkt som en mötesplats för olika perspektiv och utgör samverkanspart för länsstyrelserna och Vattenmyndigheten i

vattenförvaltningsarbetet.

I distriktet finns också en rad andra typer av samarbeten som hanterar olika typer av vattenfrågor. Bland annat finns flera etablerade och väl fungerande mellankommunala samarbeten, framförallt i Stockholmsområdet.

Länsstyrelserna och Vattenmyndigheten behöver samverkansparter på lokal nivå. Hur organisationsformerna ser ut är av underordnad betydelse men det är en fördel om

samverkan sker utifrån ett avrinningsområdesperspektiv och att alla de intressenter som finns i ett avrinningsområde har möjlighet att delta. I dagsläget har stora delar av Norra Östersjöns vattendistrikt någon typ av organisation som hanterar vattenfrågor på lokal skala men det finns samtidigt ganska stora områden som helt saknar vattenorganisation.

Övriga samverkansnätverk i distriktet

Inom Norra Östersjöns vattendistrikt finns fler viktiga plattformar för samverkan om vattenfrågor. Vattenmyndigheten driver till exempel EU-projektet LIFE IP Rich Waters som involverar många olika parter och utgör en viktig kunskaps- och samverkansplattform.

Projektet beskrivs närmare under rubriken Projekt: LIFE IP Rich Waters och Grip on Life nedan.

I Norra Östersjöns vattendistrikt finns också projektet MER, Mälaren en sjö för miljoner.

Projektet, som är en del av Mälarens vattenvårdsförbund, bygger sin verksamhet på delaktighet och kommunikation. Tillsammans med de 23 medverkande kommunerna möjliggörs nya nätverk, nya mötesplatser, ny kunskap och att åtgärder för bättre vatten verkligen blir av i kommunerna.

Vattenorganisationer (vattenråd, vattenvårdsförbund med mera) inom Norra Östersjöns vattendistrikt.

Karta 17 Vattensamarbeten inom distriktet. En stor del av distriktet ingår i någon typ av vattensamarbete men som framgår av kartan finns det fortfarande områden där organiserad samverkan saknas.

Projektet frågar sina medlemskommuner vilken typ av stöd och underlag de behöver för sitt vattenarbete, och planerar aktiviteter utifrån det. De senaste åren har projektet bland annat genomfört ett antal kurser i att söka finansiering till vattenåtgärder och startat ett nätverk för vattenpolitiker. Under 2019 fokuserade MER på dagvatten och lagstiftning och höll i fyra workshops på temat. Dessutom arrangerade MER i samverkan med Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt ett välbesökt seminarium om just dagvatten med 253 deltagare från 42 kommuner.

Flera medlemskommuner har efterfrågat ett utbildningsmaterial för kommunpolitiker som stöd i deras arbete. Under 2019 togs en sådan utbildning fram av Vattenmyndigheterna i samarbete med Mälarens vattenvårdsförbund och projektet Mälaren – en sjö för miljoner.

Utbildningen ger grundläggande kunskap kring åtgärderna och är anpassat efter de fem vattendistrikten. Intresset har varit stort och hittills har omkring 60 utskick av

utbildningsmaterialet gjorts bara inom Norra Östersjöns vattendistrikt.

Andra plattformar för samverkan och samarbete

Utöver de grupper och nätverk som har bildats med samverkan som främsta syfte, finns många andra plattformar för dialog och erfarenhetsutbyte. Nedan beskrivs några samarbeten och projekt som samlar viktiga aktörer inom vattenarbetet.

Projekt: LIFE IP Rich Waters, Grip on Life

Norra Östersjöns vattendistrikt koordinerar projektet LIFE IP Rich Waters som syftar till att skynda på genomförande av vattendirektivet i Sverige. I projektet, som finansieras av EU-kommissionens miljöfond, genomförs konkreta projekt för att testa ny teknik, utveckla nya metoder och demonstrera hur åtgärder för bättre vatten kan genomföras i praktiken.

I LIFE IP Rich Waters ingår 35 parter; länsstyrelser, vattenvårdsförbund, universitet, företag, kommuner, statliga myndigheter och intresseorganisationer. Tack vare det stora antalet och bredden på de medverkande parterna är projektet en kunskaps- och samverkansplattform som genererar många nätverk och stora kontaktytor. Några exempel är ett nätverk av kommuner kring strategisk vattenplanering och ett samarbete mellan länsstyrelserna i distriktet om förslaget till den nationella planen för omprövning av vattenkraft (NAP).

Ett annat vattenrelaterat LIFE IP-projekt är Grip on Life, som drivs av Skogsstyrelsen.

Projektet syftar till att förbättra miljön och förutsättningarna för djur och växter som lever i vattendrag och våtmarker i skogslandskapet. En viktig del av projektet är också att förbättra samverkan. Länsstyrelsen Västmanland är en av de totalt 16 deltagande parterna.

Extra satsning på bättre samverkan kring övergödning

I november 2019 kunde vattenråd och andra lokala aktörer söka extra pengar till projekt med övergödning i fokus. Vattenmyndigheterna fick drygt 13 miljoner kronor från Havs- och vattenmyndigheten att fördela ut. Närmare hundra ansökningar om extra pengar

behandlades och drygt 13 miljoner kronor delades ut. Kriterierna för att ta del av medlen var att aktiviteterna ska förbättra samverkan mellan olika verksamhetsutövare inom eller mellan avrinningsområden och att de ska leda till åtgärder som ger en allmän nytta. I mars 2020 beslutade HaV att dela ut ytterligare sex miljoner vattenråden och åtgärdssamordnarna

Utbildning för kommunpolitiker

Kommunpolitiker och tjänstepersoner ansvarar för flera av de åtgärder som ska göras enligt Sveriges vattenförvaltning och har därmed ett stort ansvar för vattnet i just sitt område. Flera

medlemskommuner inom projektet ”Mälaren – en sjö för miljoner” har efterfrågat ett utbildningsmaterial som stöd i deras arbete. Under 2019 togs en sådan utbildning fram av vattenmyndigheterna i samarbete med Mälarens vattenvårdsförbund och ”Mälaren – en sjö för miljoner”. Utbildningen ger grundläggande kunskap kring åtgärderna och är anpassad efter de fem vattendistrikten.

LEVA – lokalt engagemang för vatten

I projektet LEVA, Lokalt engagemang för vatten, har Havs- och Vattenmyndigheten under åren 2018 - 2021 stöttat 20 olika pilotprojekt med åtgärdssamordnare runtom i Sverige.

Projekten har fått närmare 37 miljoner i bidrag som ska stärka det lokala åtgärdsarbetet under 2 – 3 år. Målsättningen har varit att skapa ett nytt långsiktigt arbetssätt och att genomföra fler åtgärder mot övergödning i sjöar och hav. Resultat och erfarenheter från projekten

sammanställs och blir tillgängliga för hela landet.

Pilotområdena är belägna i kustnära områden såväl som områden i inlandet, och olika organisationsformer är huvudmän: bland annat länsstyrelser, kommuner, vattenråd och ideella föreningar. Tanken är att pilotprojekten ska bidra med att se vad som kan få igång och driva arbetet framåt. Dessutom ska pilotprojekten identifiera vilka styrmedel som behövs för att vi ska kunna stärka åtgärdsarbetet utifrån de lokala förutsättningarna. De ska också bidra till att identifiera hur åtgärdsplanering kan stärkas och vilka stöd och underlag som behövs för åtgärdssamordning.

I Norra Östersjöns vattendistrikt bedrivs sex LEVA-projekt:

•

Vattenvård i Norrtälje, Vallentuna och Österåkers kommuner drivs av Norrtälje Naturvårdsstiftelse (Norrtälje naturcentrum, u.å.). De erbjuder hjälp för projektidéer, ansökningar om ekonomiskt stöd och samordning. De förmedlar även kontakt mellan markägare, organisationer, kommun och rådgivare.

•

Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund driver projektet Tillsammans mot övergödning i ett klimat under förändring (Havs och Vattenmyndigheten, 2020x). Det omfattar Nyköpingsåns, Svärtaåns och en del av Sörmlandskustens avrinningsområde. Målet med projektet är att öka det lokala engagemanget för åtgärdsarbete mot övergödning genom att få till rätt åtgärd på rätt plats. Åtgärderna bör vara klimatanpassade och bidra till den nationella livsmedelsstrategin.

•

LEVA-projektet Stärkt lokalt samarbete för åtgärder mot övergödning i Blackstaåns avrinningsområde drivs av Hjälmarens vattenvårdsförbund (Havs och

Vattenmyndigheten, 2020y). Projektets mål är bland annat att uppnå en gemensam problembeskrivning och målbild mellan lantbrukare och berörda myndigheter för utsläpp av kväve och fosfor.

•

Enköpings kommun leder projektet Samverkan för bättre vattenkvalitet (Havs och Vattenmyndigheten, 2019) inom Enköpingsåns och Örsundaåns avrinningsområden.

Målet är att minska övergödningen i pilotområdets sjöar och vattendrag. Det ska också minska de båda avrinningsområdenas bidrag till övergödning av Mälarfjärdar som ligger nedströms.

•

Södertälje kommun driver projektet Åtgärder för god vattenstatus i Stavbofjärden med tillrinningsområden (Havs och Vattenmyndigheten (u.å.). Projektet ska bland annat förbättra vattenkvaliteten och minska kväve och fosfor utsläpp i Stavbofjärden och dess tillrinningsområden. Detta kan uppnås genom att identifiera och genomföra

kostnadseffektiva åtgärder.

Projektet Åtgärdssamordning i Sagåns och Mälarens avrinningsområde för minskad

övergödning drivs av Mälarens vattenvårdsförbund. Det handlar om samordning av åtgärder för minskad övergödning i Sagåns och Mälarens avrinningsområde. Åtgärdssamordnare samarbetar med Sagåns vattenråd, men även med de berörda kommunerna Sala, Heby, Västerås och Enköping.

In document 31 Svar på remiss, Samråd inom vattenförvaltning 1 november 2020 - 30 april 2021.pdf Pdf, 14.2 MB. (Page 189-196)