Resultat – iakttagelser
Riktlinjen är känd av och tillämpas av kontors- och verksamhetschefer samt chef för elevhälsan men inte fullt ut för andra samverkansgrupper.
Samverkan har skett med kontorschefer från Social- och Kulturkontoret ca 1 gång per månad samt med samhällsbyggnadschef 2–3 gånger per termin. Gruppen har diskuterat frågor kring
tidiga insatser, trygghet och allmänt runt barn- och ungdomsstrategier men även frågor kring stadsutveckling och skolutbyggnad.
Samverkan har skett mellan verksamhetschefer och chef för elevhälsan ca var 6:e vecka.
Gruppen har jobbat kreativt med tankar och idéer för att sätta agendan och tydliggöra uppdraget för arbetet med tidiga insatser, samsyn och samarbete uppges fungera bra. Man hade planerat en heldag under vårterminen med bl. a enhetschefer för att diskutera uppdrag i nästa led men som ställdes in på grund av pågående pandemi.
Samverkan i övriga grupper har varit ganska sporadisk och det finns ingen tydlig agenda eller struktur kring dessa möten. Flera skolor och chefer rapporterar att dessa möten inte gett så mycket. Några VITS möten har genomförts men många har ställts in då man inte haft så många ärenden.
Det sker samverkan i andra grupperingar som inte är definierade i riktlinjen.
Avvikelser mot beskrivning av process/rutin/riktlinje har konstaterats
Det är inte tydligt vem som är sammankallande för alla samverkansgrupper. Uppdraget är inte tydligt för alla många skolor/rektorer känner inte ens till riktlinjen.
En grupp har sparat ner minnesanteckningar för möten på samarbetsytan ”Samverkan för barns bästa – SK och UK” enligt riktlinjen, andra gruppers anteckningar saknas.
Åtgärder
Avvikelserna är överlämnade till kontorschefen för åtgärd. Uppföljning av åtgärderna kommer att genomföras under hösten 2020 och rapporteras i årsrapporten.
Medarbetare
Mål Bedömning
Alla verksamheter tillhandahåller en stimulerande arbetsmiljö
Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter
Arbetet med att genomföra Skolutvecklingsprogram 2023 fortsätter. Följande insatser pågår:
Att skapa en version av kommunens ARUBA som är anpassad till utbildningskontoret.
Syftet är att ha ett gemensamt sätt och gemensamma prioriteringar för att arbeta med kompetensförsörjning.
Arbetet med HÖK18. HÖK18 (huvudöverenskommelse om lön och allmänna
anställningsvillkor) har strategisk kompetensförsörjning som fokus i samverkan mellan alla verksamheter och fackliga företrädare.
Ett arbete för att det gemensamma årshjulet för utbildningskontorets arbetsmiljöarbete används och följs upp systematiskt. Målet är att ha en ökad tydlighet, systematik och struktur i alla led.
Resultat
Sjukfrånvaro och arbetsmiljö
Sjukfrånvaron sjönk årets första två månader jämfört med åren innan på utbildningskontoret som helhet. I mars månad kom coronaviruset och riktlinjer från Folkhälsomyndigheten om att man ska stanna hemma även vid milda förkylningssymptom samt två dagar till. Sjukfrånvaron gick upp dramatiskt i mars och var hög även i april. Utfallet i maj är detsamma som året innan, och i juni och juli är utfallet lägre än året innan – trots corona.
När vuxenutbildningen och gymnasiet började bedriva distansundervisning blev resultatet att sjukfrånvaron sjönk. Det beror på att lärarna kunde jobba hemifrån trots att de hade milda sjukdomssymptom. Ökningen av sjukfrånvaron i mars och april sker alltså framför allt i förskolan och grundskolan.
Andelen långtidssjukfrånvaro sjunker naturligtvis när korttidssjukfrånvaron skjuter i höjden i mars och april. Snittet för de senaste tolv månaderna i juli är 40,5 procents
långtidssjukfrånvaro. Motsvarande siffra 2019 var 51,6 procent.
Men långtidssjukfrånvaron har sjunkit i absoluta tal. Under året har en avsatt resurs från HR arbetat för att få ner långtidssjukfrånvaron i utbildningskontorets verksamheter. I slutet av
förra året fanns 32 ärenden. I augusti i år är antalet ner på 17 ärenden. 15 personer har sagt upp sig, bytt jobb inom organisationen eller kommit åter i sitt tidigare arbete.
Kommunens medarbetarenkät, som ger ett resultat på hur medarbetarna trivs på utbildningskontorets arbetsplatser, har ännu inte genomförts i år.
Ett arbete kring det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) med ett särskilt fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) pågår. Ett årshjul med arbetsmiljöaktiviteter, verktyg och tips månadsvis togs fram under förra året. En tydligare plan för uppföljning har också skapats. Detta sammantaget underlättar skolornas och förskolornas systematiska arbetsmiljöarbete och tydliggör enheternas behov på huvudmannanivå. Under den aktuella perioden har dock såväl sjukfrånvaron som arbetsmiljöarbetet påverkats av coronapandemin.
För att avlasta rektorerna har en intendent och en utbildningssamordnare anställts inom grundskolan. En intendent är anställd inom förskolan. Dessa funktioner jobbar övergripande med bland annat systematiskt arbetsmiljöarbete. Inom grundskolan har intendenterna bidragit till en ökad systematik av skyddsronder, arbete med brandskydd och att en plan mot hot och våld tagits fram. Brandtillsyner och utbildningar inom hjärt- och lungräddning och brandskydd har dock varit vilande under epidemin. En tydligare bild av vilket arbete som återstår att göra finns också – bland annat att se till att fördelning av arbetsmiljöuppgifter görs samt att uppdatera rutiner för första hjälpen och krisstöd.
På gymnasiet och vuxenutbildningen har arbetsmiljöarbetet under coronatiden handlat om lärarnas arbetsmiljö och –belastning när de bedriver undervisning hemifrån. Det blivit mer fokus på hur medarbetarna kan begränsa sin arbetstid. Vissa fysiska skyddsronder har skjutits upp.
HÖK 18
Periodens viktigaste arbete inom HÖK har gjorts på enhetsnivå i samverkan: att kartlägga och prioritera aktiviteter inom arbetsmiljö, arbetstid och arbetsorganisation. Det har lett till olika insatser och åtgärder inom olika verksamheter – såväl på enhetsnivå som på verksamhetsnivå.
Inom förskolan har det inrättats en ny roll: förskoleassistent. Assistenten ska i första hand fokusera på omvårdnadsarbetet. På så vis ska såväl barnskötares som förskollärares pedagogiska kompetens nyttjas bättre och i enlighet med läroplanen. 11 personer inom förskolan har gått från att vara barnskötare till assistent i förskolan. Ett nytt arbetstidsavtal kommer att utarbetas under året där frivilliga förskollärare provar en arbetstidsförläggning som motsvarar 43 timmar i veckan. Inarbetad tid tas ut i samråd med rektor. Projektet startar 2021.
Inom grundskolan har man gjort en satsning i tre steg: en lönesatsning på legitimerade lärare, en förstärkning i skolledningen och ett förstelärarteam bestående av fyra lärare – allt på en skola i kommunens ytterområde och till syfte att rekrytera och behålla personal samt få kontinuitet i personalgruppen. Detta har lett till att fler behöriga lärare kunnat anställas till höstterminens start (se vidare under målet andelen behöriga i barn- och utbildningsnämndens verksamheter ökar på sida 20). Rekryteringen till förstelärarteamet har ännu inte lyckats fullt ut – endast en förstelärare har kunnat anställas.
På gymnasiet har processen kring tjänstefördelningen, som beskriver lärarens kommande undervisning, förändrats som ett resultat av HÖK. Det har blivit en tidigare tidsplan och en ökad delaktighet i ämnesgrupper.
Vuxenutbildningen samarbetar med förskolan om en barnskötarutbildning. 18 personer som arbetar inom förskolan har genomgått den under året. Utbildningen till assistent i förskolan startar under höstterminen.
Kompetensutveckling
Kompetensutvecklingsinsatser pågår i linje med Skolutvecklingsprogram 2023, även om några av insatserna fått ställas in eller skjutas upp under perioden. Samtidigt har samtliga
verksamheter tagit stora kliv framåt när det gäller att använda digitala hjälpmedel och verktyg.
Effekter av det som genomförts kommer behöva följas mer långsiktigt.
En särskild studiedag med alla utbildningskontorets verksamheter (utom Vuxenutbildningen) om läsförståelse har genomförts.
I förskolan har många kompetensutvecklingsinsatser, som innebär att man samlar personal från många olika förskolor, varit vilande på grund av corona.
LÄS-projektets (Lärarfortbildning genom ämnesmässig samverkan) sista modul ställdes in och genomförs under hösten. Grundskolans Samverkan för bästa skola har fortgått med fokus på undervisningens kvalitet, ledarskap och elevhälsoteamsarbete.
Thomasgymnasiets alla lärare slutförde Skolverkets utbildning i bedömning i januari. Kursen syftar till att kunna uttrycka feedback till eleverna på ett mer konstruktivt sätt, så att eleverna känner sig stimulerade och utmanade.
Analys
Att trenden med minskade sjuktal från 2019 håller i sig de två första månaderna 2020 och efter coronatoppen i mars och april är ett resultat av ökad tydlighet, systematik och struktur i alla led – från enhetsnivå till utbildningskontoret som helhet. Det är också resultatet av ett uthålligt arbete som pågått under en lång tid. Ett målmedvetet och systematiskt arbete utifrån SAM har också bidragit. Tecken på att det systematiska arbetsmiljöarbetet sviktat något under
belastningen av corona förekommer. Detta behöver analyseras djupare.
Orsaken till ökningen av sjukfrånvaron i mars och april förklaras av att medarbetare följt de anvisningar som myndigheter och arbetsgivare formulerat.
Grundskolans trestegssatsning i ett av kommunens ytterområden är en del i
Skolutvecklingsprogram 2023 för att öka likvärdigheten och höja resultaten. Den var utformad på ett brett sätt där flera delar som utpekas som viktiga i HÖK samspelar i ett försök att skapa attraktiva tjänster: lön, arbetsorganisation och arbetsmiljö. Att satsningen ännu inte lyckats visar hur stor utmaningen med kompetensförsörjningen är och hur svårt det är att vända en skolas rykte. Dock har behörigheten på den aktuella skolan ökat under höstterminen.
Ansträngningarna att locka behörig personal till ytterområdena behöver fortsätta och utvecklas och försök med nya roller i organisationen likaså. Framgångsrika sätt att arbeta behöver spridas.
Slutsatser
Barn- och utbildningsnämnden behöver fortsätta arbeta tillsammans med kommunstyrelsen för att säkerställa en fortsatt minskning av sjukfrånvaron.
Barn- och utbildningsnämnden behöver fortsätta arbeta tillsammans med kommunstyrelsen för att säkerställa att intentionen i Skolutvecklingsprogram 2023 om attraktiv arbetsgivare kan nås.
Prioriterade insatser 1. HÖK -18 ska slutföras
2. Arbetet med SAM kommer fortsätta
Internkontrollpunkter 8. Kompetensutveckling
Kontrollmoment: Kompetensutvecklingsplaner
Resultat – iakttagelser
De riktlinjer som man hänvisas till i internkontrollplanen är Skollagens 2 kap 34 § samt läraravtalets bilaga M.
Förskolan har en verksamhetsövergripande kompetensutvecklingsplan. Få grundskolor har en egen skriven kompetensutvecklingsplan. Många skolor jobbar med teman, utvecklingsområden och arbetsplaner som ersättning för plan för kompetensutveckling och dessa utformas oftast vid
studiedagar och konferenser. En skola anger att man årligen utvärderar föregående års aktiviteter innan man planerar för nya.
Alla skolor och verksamheter anger att de har individuella kompetensutvecklingsplaner som bestäms och utformas vid medarbetarsamtalen.
Avvikelser mot beskrivning av process/rutin/riktlinje har konstaterats Grundskolan saknar en övergripande kompetensutvecklingsplan.
Åtgärder
Avvikelsen är överlämnad till verksamhetschef för grundskola för åtgärd. Uppföljning av åtgärderna kommer att genomföras under hösten 2020 och rapporteras i årsrapporten.
Mål Bedömning Andelen behöriga ökar i barn- och utbildningsnämndens verksamheter
Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter
Målet har en nära koppling till medarbetarmålet att alla ska ha en stimulerande arbetsmiljö och de aktiviteter som beskrivs där, framför allt arbetet med utbildningskontorets ARUBA och HÖK18.
Periodens aktiviteter är beskrivna på sidorna 17-18.
Resultat
Inom förskolan är 42,8 procent av dem som arbetar i barngrupp förskollärare (räknat på tillsvidareanställd personal och antal anställda). Om man även räknar in dem som inte är fast anställda är andelen 33,3 procent. Andelen varierar mellan enheter. Det finns förskolor med avdelningar som saknar förskollärare. Det finns dock alltid en förskollärare som är ansvarig för undervisningen. Det är fler som söker tjänster som förste förskollärare. I dag finns 12 sådana tjänster inom kommunen.
Grundskolan har vid höstterminsstarten ökat andelen behöriga lärare ordentligt. Av 197 lärare på grundskolan (särskolan ej medräknad) är 33 obehöriga. Det är framför allt i kommunens ytterområden utanför Strängnäs och Mariefred som läget ser bättre ut än på länge. På lågstadiet är behörigheten 100 procent.
Strängnäs kommun har något lägre behörighet jämfört med riket när det gäller grundskolan.
År 2019 var Strängnäs kommuns siffra 78,7 procent jämfört med 84,1 procent i riket. Andelen behöriga har dock ökat i Strängnäs kommun de senaste fyra åren.
Gymnasiets behörighet ligger strax över medelnivån i riket. 2018 års siffra, som är den senaste som finns i statistikdatabasen Kolada, är 83,8 procent i behörighet, att jämföra med 81,9 procent för riket.
Vuxenutbildningens behörighet är mycket god, 100 procent. En rekrytering har gjorts inför höstterminen.
Analys
Flera satsningar kan ha bidragit till ökad behörighet inom grundskolan, som lönesatsningen och satsningen på en utökad ledningsorganisation. Ibland kan en ny medarbetare på en skola locka till sig fler tidigare kollegor vilket kan bidra till en känsla av nystart på enheten.
På gymnasiet och vuxenutbildningen har god framförhållning i rekryteringar inför höstterminen varit en framgångsfaktor.
Slutsatser
Barn- och utbildningsnämnden behöver fortsätta arbeta tillsammans med kommunstyrelsen för att säkerställa att intentionen i Skolutvecklingsprogram 2023 om attraktiv arbetsgivare kan nås.
Prioriterade insatser 1. HÖK -18 ska slutföras
2. Arbetet med UK:s ARUBA ska fortsätta
Ekonomi
Mål Bedömning
Barn- och utbildningsnämnden har en resursfördelning som kompenserar
för barns och elevers olika förutsättningar och behov
Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter
Arbetet med att utveckla resursfördelningsmodellen inom ramen för Skolutvecklingsprogram 2023 är en ständigt pågående process.
Barn- och utbildningsnämndens resursfördelningsmodell gäller alla huvudmän. I arbetet med BAS är detta därför ett område att arbeta vidare med tillsammans.
Resultat
I en jämförelse mellan grundskolors faktiska resultat och deras modellberäknade resultat framgår att de flesta skolorna oavsett huvudman inte når de modellberäknade värdena, där hänsyn tagits till bakgrundsförutsättningarna.
Analys
Eftersom huvuddelen av skolorna inte når sina modellberäknade värden kan orsaker till lägre resultat än förväntat inte finnas hos en enskild huvudman.
Modellen flyttar en del ekonomiska resurser från skolor med bättre socioekonomiska förutsättningar till skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar. I vilken utsträckning det medför att skolor med bättre socioekonomiska förutsättningar inte når sina
modellberäknade värden är svårt att avgöra. Klart är att det resurstillskott som skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar får, inte leder till att modellberäknat värde nås.
När skolor inte når sina modellberäknade värden, kan en förklaring vara att den kompensatoriska delen är för liten. Då även skolor med elever med bättre
bakgrundsförutsättningar också visar svårigheter att nå sina modellberäknade resultat, kan inte förändringar i storleken på viktningen ensamt förklara avvikelsen, utan sannolikt finns förklaringen i att grundbeloppet är för lågt för att kunna finansiera både den lagstadgade undervisningstiden i klassrummet och det särskilda stödet i och utanför klassrummet.
Slutsatser
Arbetet med att öka transparens och träffsäkerhet i resursfördelningen behöver fortsätta.
Prioriterade insatser:
1. Följa upp och jämföra kunskapsresultat med ekonomisk fördelning för att kunna identifiera effekten av hur resursfördelningen slår.
Ekonomisk analys Driftredovisning
Driftredovisningen omfattar ett ekonomiskt utfall för januari till augusti per verksamhetsområde. Barn- och utbildningsnämnden redovisar per 30 augusti en positiv avvikelse med 17,8 miljoner kronor. Helårsprognosen är ett överskott motsvarande 6,1 miljoner kronor. Det prognostiserade överskottet beror främst på:
Budgettillskott för fler barn/elever i befolkningen än budget (3,1 miljoner kronor)
Ej fördelad reserv, lägre omställningskostnad samt utvecklingsmedel som inte tas i anspråk (helårsprognos 1,7 miljoner kronor)
Ökade barnomsorgsintäkter samt lägre kostnader för nattis (helårsprognos 2,4 miljoner kronor)
Lägre kostnader för Tosterö resursskola (helårsprognos 0,5 miljoner kronor)
Ökade intäkter i form av statsbidrag samt finanseringa av staten för sjuklön jan-juli för den kommunala grundskola inkl. särskolan (helårsprognos 1,1 miljoner kronor)
Högre skolskjutskostnader för grundskolan (helårsprognos -0,9 miljoner kronor)
Gymnasiet har färre elever under vårterminen men högre personalkostnader på helår (helårsprognos -1,8 miljoner kronor)
Ersättning från staten för samtliga sjuklönekostnader har ersatts från 1 april till 31 juli, vilket har bidragit positivt på verksamheternas resultat. Från augusti gäller nya regler som innebär att ersättning för sjuklönekostnader ersätts utifrån merkostnader, jämfört med normala sjuklönekostnader.
Ramprotokoll
Januari-augusti 2020 Helår 2020 Barn- och utbildningsnämnden, tkr Utfall
(U)
Förskola inkl. pedagogisk omsorg, öppen fsk -135 700 -141 113 5 413 -219 330 -221 730 2 400 Grundskola inkl. fritidshem, förskoleklass -284 782 -288 364 3 582 -444 375 -445 175 800
Särskola inkl. särvux -20 301 -21 318 1 016 -32 790 -32 890 100
Gymnasieverksamhet -101 696 -100 825 -871 -155 842 -154 042 -1 800
Vuxenutbildning -16 741 -16 693 -48 -25 561 -25 561 0
Summa driftredovisning -578 649 -596 436 17 787 -926 388 -932 488 6 100
Sammanfattande kommentarer till resultat och årsprognos Nämnd och förvaltning: 8,7 miljoner kronor
Periodens positiva avvikelse beror främst på en demografisk volymjustering som skett i augusti för åldrarna 0-18 år och innebär en ökad budgetram med motsvarande 20 miljoner kronor på helår för nämnden (se ramprotokoll ovan). Det medför således också ökade kostnader under hösten för fler barn och elever i verksamheterna. Trots det pekar prognosen mot ett överskott, då kostnaderna prognostiseras bli lägre än budget.
Helårsprognosen pekar mot ett överskott med 4,6 miljoner kronor, vilket avser
ovanstående volymjustering samt en centralt budgeterad reserv som inte tas i anspråk.
Förskola inkl. pedagogisk omsorg och öppen förskola: 5,4 miljoner kronor Periodens positiva avvikelse beror främst på
Ökade barnomsorgsintäkter på grund av fler barn i förskolan.
Lägre kostnader för omsorg på kvällar, nätter och helger (nattis) på grund av färre barn i verksamheten än budget.
Varav kommunal verksamhet: 3,2 miljoner kronor
Ersättning för sjuklönekostnader från april månad från staten, samt lägre vikariekostnader.
En ökad efterfrågan av förskoleplatser under våren vilket genererar en överinskrivning på flera förskolor.
De ökade barnomsorgsintäkterna prognostiseras lämna ett överskott på 2,2 miljoner kronor och nattisverksamheten ett överskott på 0,2 miljoner kronor. Helårsprognosen pekar mot ett överskott med 2,4 miljoner kronor.
Grundskola inkl. fritidshem och förskoleklass: 3,6 miljoner kronor Periodens positiva avvikelse beror främst på
Lägre kostnader för Tosterö resursskola.
Ökade intäkter av statsbidrag.
Fler elever än budget.
Varav kommunal verksamhet: 3,1 miljoner kronor
Ersättning för sjuklönekostnader från april månad från staten.
Ökade intäkter av statsbidrag.
Tre av grundskolorna pekar mot ett underskott på helår. Dessa skolor brottas med svårigheter med delningstal i klasserna: för få elever per klass, men inte heller möjlighet att slå samman klasser. Två av grundskolorna pekar mot ett överskott på helår på grund av hög tillströmning av elever samt bidrag för sjuklöner.
Varav Tosterö resursskola: 0,8 miljoner kronor
Lägre personalkostnader under våren, eftersom verksamheten var igång i full kapacitet först till höstterminen.
Helårsprognosen för grundskola pekar mot ett överskott med 0,8 miljoner kronor och består av 1,0 miljoner kronor för kommunal verksamhet, samt 0,5 miljoner kronor på
Tosterö resursskola och ej utnyttjade reserv på 0,2 miljoner. Skolskjutsbudgeten på 11 miljoner kronor beräknas överskridas med 0,9 miljoner kronor 2020. Främst beror detta på ökade taxikostnader med 0,6 miljoner kronor både på grund av covid -19 med drygt 0,1 miljoner kronor, och att några busslinjer har förändrats, men också på ett ökat behov i övrigt av taxiresor.
Särskolan inkl. särvux: 1,0 miljoner kronor Periodens positiva avvikelse beror främst på
Ökat elevantal på senarestadiet.
Minskade kostnader som beror på att extern fritidskostnad övergått i LSS-placering.
Helårsprognosen pekar mot en positiv avvikelse på 0,1 miljoner kronor. Tidigarestadiet (årskurs 1-6) har färre elever på fritidshemmet samt högre personalkostnader på grund av elever med högre ersättningsnivåer som har ett större omsorgsbehov. Detta bidrar till ett underskott på helår med 0,7 miljoner kronor. Externa utbildningsanordnare prognostiserar ett överskott på helår med 0,8 miljoner kronor.
Gymnasieverksamhet: -0,9 miljoner kronor Periodens negativa avvikelse beror främst på
Högre personalkostnader
Ej beviljat statsbidrag
Varav Thomasgymnasiet: -0,9 miljoner kronor
Personalkostnaderna är högre än budget. Åtgärder har genomförts inför höstterminen för att minska personalkostnaderna. Detta har skett genom naturliga avgångar, vilka inte har behövt ersättas fullt ut. Åtgärderna räcker dock inte till för att få en budget i balans på personalsidan. I underskottet ligger också en lägre intäkt med 1,2 miljoner kronor på helår för ett statsbidrag som inte sökts.
Helårsprognosen för gymnasieverksamheten är ett underskott på 1,8 miljoner kronor.
Det beror främst på personalåtgärder som delvis får effekt under hösten.
Vuxenutbildning: 0
Det är en ökad efterfrågan på grundläggande svenska som andraspråk men en svag nedgång av antal studerande inom svenska för invandrare (SFI). Målsättning att ha en budget i balans på helår.
Prognossäkerhet
Avvikelse helårsprognos, tkr Mar Apr Maj Aug
Nämnd och förvaltning 2 600 2 600 2 600 4 600
Förskola inkl. pedagogisk omsorg, öppen fsk 1 400 1 400 1 400 2 400 Grundskola inkl. fritidshem, förskoleklass -400 -400 -400 800
Särskola inkl. särvux -300 -300 -300 100
Gymnasieverksamhet -3 300 -3 300 -3 300 -1 800
Vuxenutbildning 0 0 0 0
Avvikelse nämnden totalt 0 0 0 6 100
Nämndens årsprognos har förbättrats under året. Prognosförbättringen beror på det budgettillskott för fler barn och elever i befolkningen än budget samt ökade
barnomsorgsavgifter för fler barn i verksamheten. Den beror också på ökade intäkter i form av statsbidrag samt finansiering av staten för sjuklöner från april månad.
Gymnasiets förbättrade prognos beror främst på fler elever och lägre personalkostnader.
Konsekvenser utifrån Coronapandemin
Det är främst Thomasgymnasiet och Vuxenutbildningen som har haft ökade kostnader som en konsekvens av corona. Den största delen är personalkostnader. Det handlar om utökad tid för befintlig personal och kostnader för vikarier som krävts för att stötta elever och lärare när utbildningen skett på distans.
Övriga utgifter är kostnader för exempelvis headsets och digitala läromedel samt
Övriga utgifter är kostnader för exempelvis headsets och digitala läromedel samt