2020-04-01
1/5
Beslutad när 2020-mm-dd § XXX
Myndighet Kommunfullmäktige
Diarienummer KS/2020/193-003
Ersätter Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser, beslutad av kommunfullmäktige 2017-05-29 § 119, samt
handlingsplan för hur intentionerna i FN:s konvention om barnets rättigheter ska tillämpas, beslutad av kommunfullmäktige 1996-12-06 § 135
Gäller för Alla nämnder och förvaltningen
Gäller fr o m 2020-mm-dd
Gäller t o m Tills vidare
Dokumentansvarig Lokala barnombudsmannen
Uppföljning Årligen
Riktlinjer för prövning av barnets bästa i enlighet med lagen (2018:1197) om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter
1 Bakgrund
Förenta Nationernas (FN) konvention om barnets rättigheter (barnkonven-tionen) antogs av FN:s generalförsamling 1989. Barnkonventionen började gälla den 2 september 1990 sedan den godkänts av Sverige och 19 stater till. Sedan dess har Sverige i folkrättslig mening varit bunden av konventionens krav. 2018 fattade riksdagen beslut om att göra barnkonventionen till svensk lag. Lagen (2018:1197) om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter gäller från och med den 1 januari 2020.
Strängnäs kommun har sedan länge ett aktivt arbete med att implementera och arbeta i enlighet med barnkonventionen. Redan i december 1996 beslutade kommunfullmäktige att godkänna en handlingsplan för hur intentionerna i FN:s konvention om barnets rättigheter skulle omsättas i praktiken. Sedan 2010 har Strängnäs kommun en lokal barnombudsman på heltid, som ansvarar för att samordna, driva på och utveckla kommunens arbete med barnrättsfrågor, samt arbetar tillsammans med Strängnäs kommuns ungdomsråd (SKUR).
Barnkonventionen kräver att vi ser till barns behov av trygghet och skydd, samtidigt som barn ska respekteras och ha möjlighet att själv kunna påverka sitt liv. För att följa lagen behöver kommunen se till att alla beslut som påverkar barn beaktar barnets bästa. Med barn menas alla människor som är under 18 år.
STYRDOKUMENT Förslag till riktlinjer
2020-04-01
2/5 2 Syfte med riktlinjerna
Dessa riktlinjer är ett stöd för kommunens verksamheters arbete med att genomföra lagen (2018:1197) om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). De tydliggör kommunens förhållningssätt i barnrättsfrågor och ger förutsättningar för verksamheterna att göra likartade bedömningar av när prövningar av barnets bästa ska genomföras.
Hur prövningen av barnets bästa bör gå till beskrivs i Strängnäs kommuns Rutiner för prövning av barnets bästa i enlighet med lagen (2018:1197) om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter (KS/2020:197).1 Rutinerna beslutas av kommundirektören. Alla verksamheter har därutöver möjlighet att ta fram egna, mer detaljerade och verksamhetsspecifika, rutiner för prövningar av barnets bästa. I rutinerna finns även den interna stödstrukturen för arbetet enligt barnkonventionen beskriven.
Arbetet enligt lagen (2018:1197) om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är en del i arbetet med att uppfylla de globala målen i Agenda 2030.
3 Barnkonventionen
Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 41 sakartiklar som bestämmer vilka rättigheter som gäller för alla barn i hela världen - oavsett hudfärg, kön, språk, religion, ursprung, funktionsnedsättning eller ställning i övrigt.
Barnkonventionen ställer krav på att barn oavsett bakgrund ska ses som
kompetenta och handlingskraftiga, men att de också har rätt till stöd och skydd.
Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra grundprinciperna och de visar vägen för hur helheten ska tolkas:
2. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får diskrimineras.
3. Barnets bästa ska alltid sättas i främsta rummet.
6. Alla barn har rätt till liv och utveckling.
12. Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna ska lyssna, beakta och återkoppla till barnet.
Barnkonventionens artiklar ger vägledning om vad som kan vara barnets bästa.
Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Beslutsfattare ska pröva detta och visa hur man kommer fram till barnets bästa. För att kunna bedöma barnets bästa måste barnet ges möjlighet att framföra sina synpunkter.
Först när barnets åsikter tas med i besluten kan barnets bästa lyftas fram och sättas i främsta rummet. Det innebär inte att barnets bästa är den enda faktorn som beaktas. Barnets bästa måste dock aktivt övervägas och i beslutsunderlaget
1 Nedan kallade rutinerna/kommunens rutiner.
STYRDOKUMENT Förslag till riktlinjer
2020-04-01
3/5 ska det framgå att barnets bästa har utretts, samt att man har tagit hänsyn till barnets bästa genom att sätta det i främsta rummet.
Rätten att ha en åsikt och få möjlighet att uttrycka den får inte vara beroende av ekonomiska resurser. Det handlar om barns rätt att efter ålder och mognad, medverka vid alla avgöranden som rör deras situation och omgivning.
Beslutsfattare bör skapa möjligheter för barn och unga att bli hörda och se till att de former och kanaler som används är anpassade för målgruppen. Strängnäs kommun har metoder och verktyg, samt ett stödsystem som ger alla delar av förvaltningen möjlighet att hämta in synpunkter från barn i alla typer av ärenden.
Det finns beskrivet i kommunens rutiner.
Lagen (2018:1197) om FN:s konvention om barnets rättigheter är en
rättighetslag som reglerar enskilda individers rättigheter gentemot det allmänna, bland annat kommunen. Det betyder att barn är rättighetsbärare och att det allmänna (kommunen) är ansvarig för att ta hänsyn till och skyldig att arbeta för att uppfylla barnets rättigheter.
4 Prövning av barnets bästa
Artikel 3.1 i barnkonventionen slår fast att barnets bästa ska sättas i främsta rummet. Därmed behöver en prövning av barnets bästa genomföras i alla beslut som direkt eller indirekt rör barn. Anledningen är att barn är en särskilt sårbar grupp med begränsade möjligheter att vara en del av den demokratiska
processen. Därför är det extra angeläget att analysera konsekvenserna av alla beslut som rör barn.2
Enligt FN-kommittén för barnets rättigheter är barnets bästa:
1. En materiell rättighet. Barnet har rätt att få sitt bästa bedömt och bli satt i främsta rummet när olika intressen ska vägas mot varandra.
2. En rättslig tolkningsprincip. Om det finns flera tolkningsmöjligheter ska den tolkning väljas som bäst tillgodoser barnets bästa.
3. Ett tillvägagångssätt. Beslutsprocessen ska belysa både de förväntade positiva och negativa konsekvenserna för barnet. Av beslutsmotiveringen ska det framgå hur hänsyn har tagits till barnets bästa.
Prövningar av barnets bästa görs både i beslut som gäller enskilda barn och beslut som gäller en särskild grupp barn eller gruppen barn (alla människor under 18 år). Särskilt viktigt är det att göra prövningar av barnets bästa när beslutet kan förmodas eller riskerar att leda till försämringar för barnet/barnen.
2 Den beskrivande texten i avsnitt 4 Prövning av barnets bästa baserar sig till stora delar på SKL:s skrift ”Prövning av barnets bästa – ett verktyg för styrning och ledning”
STYRDOKUMENT Förslag till riktlinjer
2020-04-01
4/5
Exempel på ärenden som gäller enskilda barn där prövningar av barnets bästa ska genomföras är beslut om insatser från socialtjänsten, beslut om
åtgärdsprogram i skolan, beslut om förskoleplats eller avstängning av ett barn från fritidsgården. Men prövningar av barnets bästa ska även finnas med i underlag till beslut som indirekt berör enskilda barn, till exempel beslut om försörjningsstöd eller andra insatser från socialtjänsten till vuxna i barns närhet.
Exempel på frågor där barnets bästa behöver prövas för grupper av barn eller barn i allmänhet är organisatoriska förändringar i en skola/kulturskolan, ombyggnad av en förskolas utemiljö, anläggandet av nya ytor och lokaler för kultur- och idrottsverksamhet, förändringar i trafikmiljöer, start av en ny fritidsgård, planering av ett nytt bostadsområde, samt förändringar i regelverk/-policys eller dylikt för bidrag, stöd eller insatser från kommunen. Till skillnad från beslut som rör enskilda barn, fattar alla nämnder och kontor/avdelningar olika former av beslut som rör grupper av barn eller barn i allmänhet.
En fullständig prövning av barnets bästa bör innehålla följande underlag:
1. Lagstiftning som reglerar frågan som ska prövas 2. Relevanta artiklar ur barnkonventionen (lagen) 3. Aktuell forskning och teorier
4. Synpunkter från beprövad erfarenhet
5. Synpunkter från barnet/barnens sociala nätverk (om det är relevant) 6. Synpunkter från barnet/barnen det gäller
Prövningen av barnets bästa sker i två steg. Först görs en utredning som visar vad som är barnets bästa i det aktuella fallet. Barnkonventionens artiklar ger
vägledning i vad som kan vara barnets bästa i det aktuella fallet. Sedan tas
beslutet i frågan, där barnets bästa utgör en del av beslutsunderlaget. Om beslutet går emot barnets bästa, ska kompenserande åtgärder övervägas och planeras på kort och lång sikt. Beslutsprocessen ska vara transparent och dokumenteras.
I beslutsprocessen och prövningen av barnets bästa är det viktigt att förstå kopplingen till artikel 12 i barnkonventionen, barnets rätt att få säga sin mening och få den beaktad i förhållande till ålder och mognad. Barnets rätt att uttrycka sin åsikt bidrar med barnets perspektiv på frågan. Det ska vägas mot vuxnas barnperspektiv i bedömningen av barnets bästa, det vill säga vad vuxna anser vara det bästa för barnet i det aktuella fallet. När vi genomför prövningar av barnets bästa genom att väga in barnkonventionens artiklar i beslutsunderlaget enligt ovan, arbetar vi med ett barnrättsperspektiv.
STYRDOKUMENT Förslag till riktlinjer
2020-04-01
5/5 5 Ansvarsfördelning
Alla nämnder och kontors-/avdelningschefer har ansvar för att sätta sig in i vad lagen (2018:1197) om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter och prövning av barnets bästa innebär för deras verksamhet. De ansvarar för att de kommunövergripande riktlinjerna och rutinerna följs, samt för att
verksamhetsspecifika rutiner, anvisningar, verktyg och metoder för prövning av barnets bästa tas fram vid behov. Vidare ansvarar de för att de medarbetare som behöver det har kunskap om lagen och hur man gör prövningar av barnets bästa.
För prövningar av barnets bästa som gäller grupper av barn eller barn i allmänhet i ärenden där man redan från början ser att det finns risk för att
beslutet/-åtgärden leder till försämringar för barnen, ska metoden barnkonsekvens-analyser användas.3 Eftersom det är ett omfattande arbete att genomföra en fullständig barnkonsekvensanalys, krävs ett beslut från nämnden eller kommundirektör/kontorschef/avdelningschef om att genomföra en barnkonsekvensanalys i ett ärende.
Förtroendevalda och chefer ansvarar för att efterfråga prövningar av barnets bästa som beslutsunderlag i ärenden som direkt eller indirekt rör barn.
Nämnderna ansvarar för att följa upp arbetet med prövningar av barnets bästa i sin egen verksamhet.
6 Uppföljning
Kommunstyrelsen ansvarar för att årligen följa upp nämndernas arbete enligt dessa riktlinjer och rapportera det till kommunfullmäktige.
Utöver det kan kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, nämnderna,
kommundirektören, samt kontors-, avdelnings- och verksamhetschefer besluta om ytterligare uppföljningar av arbetet med prövningar av barnets bästa.
Kommunstyrelsen ansvarar för att riktlinjerna revideras vid behov.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
/Kansliavdelningen/ Dnr BUN/2020:463-003
2020-09-10 1/5
Strängnäs kommun Tel 0152-291 00 www.strangnas.se Bankgiro 621-6907
Handläggare Maria Knutsson /0152-291 39/
/Barn- och utbildningsnämnden/
Revidering av barn- och utbildningsnämndens reglemente
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att
1. Revidera barn- och utbildningsnämndens reglemente så att bestämmelser som rör sammanträdesordningen ersätts med en hänvisning till ett nytt allmänt nämndreglemente (se punkt 2 nedan).
Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att
2. Lämna förslag till kommunfullmäktige om ett allmänt nämndreglemente för Strängnäs kommun, och i det sammanhanget införa revideringar av sammanträdesordningen, i enlighet med bifogat förslag.
Beskrivning av ärendet
Förslaget till kommunfullmäktige
Under kommunfullmäktige i Strängnäs kommun sorterar åtta nämnder.
Kommunstyrelsen, krisledningsnämnden, valnämnden, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, teknik och fritidsnämnden samt kulturnämnden.
De sex sistnämnda nämnderna tillämpar samma regler för sin
sammanträdesordning. Som ett led i arbetet med att förenkla frågor kring Strängnäs kommuns arbete med styrande dokument lämnas detta förslag.
Förslaget innebär att frågor som regleras på samma sätt för ett antal nämnder ska finnas i ett allmänt nämndreglemente, som de andra reglementena hänvisar till.
I det fall de olika facknämnderna behöver särregler på grund av sitt speciella verksamhetsområde kommer det fortsatt kunna regleras i respektive nämnds reglemente. Ordningen överensstämmer med vad flera andra kommuner tillämpar.
Mot bakgrund av detta föreslås det att barn- och utbildningsnämndens reglemente, beslutat av kommunfullmäktige 2020-04-27 § 136 revideras.
2/5
Utformningen av ett allmänt nämndreglemente
Förslaget till allmänt nämndreglemente överensstämmer med vad som idag stipuleras om sammanträdesordningen i barn- och utbildningsnämndens reglemente, med några förslag till ändringar.
Den regel som gäller vid distansnärvaro för ledamöter har setts över. Det föreslås att distansdeltagande för ledamöter och ersättare regleras. Följdändringar och andra mindre ändringar föreslås i de regler som gäller närvarorätt och avbruten tjänstgöring. Ordningen för paragraferna har setts över mot bakgrund av
översynen av bestämmelser om distansdeltagande och distansnärvaro.
Därutöver byter alla paragrafer numrering eftersom de bryts ut ur barn- och utbildningsnämndens reglemente. I den mån det hänvisas till paragrafnummer nedan avser det den föreslagna numreringen. Paragrafer som ändrat utformning har gulmarkerats i förslaget. Ny text är införd med rött och borttagen text är överstruken.
De olika ändringarna behandlas var för sig nedan.
Distansnärvaro för ledamöter
Paragrafen om distansdeltagande utformades i ett akut skede i samband med coronapandemins utbrott. Avsikten var att undanröja formella hinder mot att nämnderna ska kunna hålla sammanträden med beslutsföra ledamöter, som närvarar på distans. Sådana sammanträden kan dock fortfarande bara hållas den dag teknisk utrustning och lämpliga rutiner finns på plats. Paragrafen i sin nuvarande lydelse överensstämmer i stort med SKR:s normalmall för den typen av bestämmelse1 och behandlar en sådan närvaro som regleras i 6 kap 24 § kommunallagen (2017:725). KL.
Av 6 kap 24 § KL framgår följande:
Fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning ledamöter får delta i en nämnds sammanträden på distans. Deltagande på distans ska ske på det sätt som anges i 5 kap. 16 §.
En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid nämndens sammanträde.
1 En skillnad är att det i SKR:s normalmall anges att ledamot ska anmäla distansdeltagande fem dagar i förväg, medan man i Strängnäs kommuns
3/5
Av 5 kap 16 KL framgår följande:
Ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans om
fullmäktige har beslutat det. Deltagandet ska i sådant fall ske genom ljud- och bildöverföring i realtid samt på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor.
En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid fullmäktiges sammanträde.
Kraven i lagtext och förarbeten på hur ledamöter ska kunna höra och se varandra i realtid och på lika villkor är tämligen långtgående och även om de formella möjligheterna att medge distansnärvaro sedan i våras finns, så har det inte tillämpats på grund av att risken att tekniken inte fungerar vid ordinarie tillfälle och nämnden därigenom inte blir beslutsför. Det skulle inte vara bra att behöva
”ta om” sammanträden, bland annat ur smittskyddssynpunkt. Mot den
bakgrunden har nämnderna i Strängnäs kommun istället tillämpat en ordning med distansdeltagande (se nedan under nästa rubrik).
Eftersom man i SKR:s standardmall enbart reglerat möjligheten att närvara som beslutsfattande och därvid inte haft skäl att skilja mellan distansnärvaro och distansdeltagande föreslås vissa terminologiska ändringar i bestämmelsen om distansnärvaro (se vidare strax nedan). Det föreslås också ett förtydligande tillägg om att ledamot som närvarar på distans enligt paragrafen anses närvarande vid sammanträdet i kommunallagens mening. De bestämmelser i lag och reglemente som tillämpas på fysiskt närvarande ledamöter ska tillämpas i fråga om
ledamöter som deltar på distans. Se § 7 i förslaget till allmänt nämndreglemente.
Distansdeltagande för ledamöter och ersättare
Nämnderna i Strängnäs kommun har sedan i våras tillämpat en ordning som ger möjlighet för ledamöter och ersättare att delta på distans, utan att delta i
beslutsfattandet. Ordningen har införts på grund av coronapandemin och grundas på ett uttalande i förarbetena apropå kraven för beslutsförhet vid distansnärvaro. Det uttalades att det inte finns något som hindrar att ledamoten kan tillåtas både att lyssna till det som sägs vid sammanträdet och att yttra sig, utan att delta i beslutandet, även om inte förutsättningarna för distansnärvaro är uppfyllda.2
Lösningen är mindre sårbar ur beslutsförhetssynpunkt än den för distansnärvaro, samtidigt som den främjar den kommunala demokratin eftersom så många valda ledamöter och ersättare ges möjlighet att delta utifrån sina förutsättningar, trots att man exempelvis tillhör en riskgrupp ur smittskyddssynpunkt. Den ger också
2 Prop 2013/14:5 s 101
4/5
utrymme att närvara via telefon, vilket kan vara en lösning om svårigheter att kommunicera via internet på ett säkert sätt finns.
Ordningen förutsätter dock att alla inblandade är införstådda med skillnaden mellan distansdeltagande och distansnärvaro, exempelvis måste ersättare kallas in för den ledamot som deltar på distans och protokollföring behöver kunna ske på ett rättvisande sätt. Det finns också anledning att trycka på att ordningen bara ska tillämpas när det finns särskilda skäl, eftersom ordningen i kommunallagen i grunden utgår från en ordning där sammanträden hålls i ett rum och där
ledamöter och ersättare är fysiskt närvarande och deltagande på distans bara ska ses som ett komplement. 3 Det föreslås därför en ny bestämmelse i det allmänna nämndreglementet som behandlar distansdeltagande, se § 8 i förslaget till allmänt nämndreglemente.
Närvarorätt för andra än ledamöter och ersättare
Det regleras idag i kommunstyrelsens reglemente att kommunalråden får närvara vid samtliga nämnders sammanträden. Det föreslås att den bestämmelsen förs in i det allmänna nämndreglementet så att den kan antas som gällande för alla nämnder. Den föreslås föras in i nuvarande paragraf om närvarorätt.
Det föreslås vidare ett tillägg i rubriken till den paragrafen, i syfte att skilja mellan närvarorätten vid nämndens sammanträde för andra än beslutande ledamöter – och distansnärvaro för beslutande ledamöter, se § 11 i förslaget till allmänt nämndreglemente.
Avbruten tjänstgöring
Följdändringar/tillägg föreslås också i bestämmelsen om avbruten tjänstgöring.
Avsikten är att tydliggöra att den som aktivt avbryter sitt distansdeltagande för andra aktiviteter inte kan återinträda i sammanträdet, eftersom det avbrutna deltagandet inte innebär att nämndens beslutsförhet eller rådande
majoritetsförhållanden ändras, se § 12 i förslaget till allmänt nämndreglemente.
Ekonomiska konsekvenser för kommunen
Beslutet medför viss ökad administration som ska rymmas inom ramen för befintlig budget, men inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.
Övriga konsekvenser
Beslutet medför inga övriga konsekvenser.
Uppföljning
Beslutade reglementen ska följas upp årligen.
5/5
Beslutsunderlag
Barn- och utbildningsnämndens reglemente beslutad av kommunfullmäktige 2020-04-27 § 136, med förslag till ändringar
Allmänt nämndreglemente, förslag Beslutet skickas till
Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige
Tony Lööf Maria Knutsson
Kontorschef Kommunjurist
STYRDOKUMENT