Samverkan - Kalmar

Som Danermark nämnt tidigare i analysdelen benämns komplexiteten i arbetet inom enskild organisation som en faktor, ännu mer komplex och svårt att arbeta med flera organisationer (Danermark, 2000 s. 23-28). Strategen i social hållbarhet som arbetar på kommunledningskontoret i Kalmar väljer att lyfta fram de positiva i att många projekt är i rullning och mycket kommer

ske under kommande år. Dels att det är budgeterat en satsning och dels att det finns ambitioner och prioriteringar högre upp. Samtidigt talar strategen om att samverka med flera organisationer som en större process där

processen själv måste få ta tid, arbetet behöver få landa och smältas in. ”Vi är mitt i det. Och jag tänker att alla resor börjar med första steget. Men istället för att skynda på till nästa steg så måste vi låta första steget landa in. För att det ska finnas kvar och det är först när det är stabilt som vi tar nästa steg.” – Strateg i social hållbarhet Kalmar kommun

Precis som Danermark menar att ju mindre organisation desto mindre

komplexitet och tvärtom. Strategen som är ansvarig i processen menar att det kommer ta tid och att flertalet projekt är startgroparna som “En kommun fri från våld” och att skapa en arena för arbetet mot våld. Ledningsfunktion, menar Danemark blir också mer betydelsefull när flera huvudmän och kvinnor är inblandade i samverkan. När en ledning existerar genom hela arbetsprocessen, som har en aktiv roll och finns tillgänglig för frågor som behöver hanteras på ledningsnivå bidrar det till en god och bättre samverkan (Danermark, 2000, s. 18-19). Detta visar att strategen i sin roll som ska ansvara för processer, kan agera avgörande för huruvida arbetet blir lyckat eller inte. Danermark menar också att delaktighet är av intresse. Samtidigt blir det också en form av personbundenhet att en person är ansvarig för samverkan, vad händer om personen av någon anledning inte kan vara tillgänglig? Därför är det enligt Danemark vitalt att det finns två typer av ledning i större samverkansgrupper. En ledning som finns tillgänglig för verksamheten och en ledning inom samverkansgruppen (Danemark, 2000, s. 18-19).

5.6 SWOT-analys Kalmar

Styrkor

Svagheter

- Ökad satsning på våldsfrågor - Tydligare medvetenhet att satsa

långsiktigt

- Tjänsterpersoner med särskilda uppdrag

- Fokus på att ställa frågor - “En kommun fri från våld” - Inte enbart en socialtjänstfråga - Idéburet offentligt partnerskap - Sprida kunskap på alla nivåer

- Samverkan - Medvetenhet - Myndigheter och

organisationer arbetar för sig själva

- Tidigare endast varit en socialtjänstfråga - Spridandet av kompetens - Rädsla för heder Möjligheter Hot - Utformning av ny arena för mäns våld mot kvinnor - Bättre samverkan med

kvinnojouren - Anställning av kvinnofridssamordnare - Styrdokument och handlingsplaner - Kompetensutveckling inom våld och heder - Bristande medvetenhet

- Att hedersfrågan blir politisk

- Avsaknad av kunskap

- Svårt att implementera i skolan

·

5.7 Vilka styrkor och svagheter finns det i arbetet med mäns våld mot kvinnor i Kalmar kommun?

Denna del av studien kommer att fokusera på Kalmars styrkor respektive svagheter. Detta genom att göra ett större utläggning av de punkter som visas i ovanstående SWOT-analys. Det är viktigt att påpeka styrkorna i vad som redan görs bra i arbetet att stoppa mäns våld mot kvinnor, lika viktigt är att

visa de svagheter som finns i det rådande arbetet. Styrkor och svagheter kommer successivt läggas fram genom den information som insamlats i studien från informanterna, vidare kommer informationen analyseras genom de teorier som valts. Denna del avser också att besvara vår andra

forskningsfråga. Denna del kommer starta med styrkor och avslutas med svagheter.

Kalmar är som kommun och region relativt i startgroparna gällande att arbeta med mäns våld mot kvinnor. Det har analyserats tidigare i studien är att det funnits handlingsplan för den här frågan tidigare, som togs upp i

kommunfullmäktige, men inte som fått verkan eller effekt i arbetet. I dagens Kalmar verkar det finnas uppsåt att skapa en tydlig arbetsfördelning, konkret uppdragsfördelning och framförallt en vilja att arbeta på bred front med olika projekt och kunskapsspridning. Alla de informanter vi har intervjuat för den här studien påpekar satsningen som görs och att det strävas efter

långsiktighet. Ämnesläraren från Linnéuniversitet vi intervjuat pekar på att det finns en mer öppenhet och medvetenhet, som inte funnits tidigare, där både myndigheter och organisationer skapat tyngd i frågan om våld.

“Inom det här området finns det många personer och organisationer som har förstått att det här är någonting alla har att vinna på, att vi samarbetar. Det finns en väldig öppenhet från en mängd organisationer och myndigheter, inte minst kommun och länsstyrelsen. “- Ämneslärare Linnéuniversitetet

Enligt Andersson skapar samarbete mellan organisationer förväntningar som samordnar olika individer och behov att sträva mot ett gemensamt mål (Andersson, 1994, s.11-13) Likt ämnesläraren diskuterar, instämmer både folkhälsoutvecklaren från Regionen och strategen från

kommunledningskontoret att det är en konkret satsning på våldsfrågor och att stoppa mäns våld mot kvinnor.

“Det är inte enbart en fråga för socialtjänsten utan det här är något som går att arbeta med förebyggande men då behöver man inkludera fler aktörer.” - Strateg kommunledningskontoret

Strategen är också tydlig med att påpeka att satsningen är början på något nytt. Enligt hen är det traditionella arbetssättet med att arbeta “uppifrån” och “nedåt” borta, och att det fokuseras på att fördela och sprida kunskap och kompetens på alla nivåer. Vilket ska effektivisera samverkan och diskussion om vilka insatser som ska tillämpas med våldsfrågan och mäns våld mot kvinnor. Tom Burns ansåg att de organisationer som lyckas ställa om sig till nya förutsättningar och situation är de som saknar skrivna och formella organisationsplaner och i detta fall, handlingsplaner. Fortsättningsvis anser Burns att hierarkiska och starkt formaliserade organisationer inte är särskilt bra på att hantera föränderliga situationer inom organisationen (Andersson, 1994, s. 45). Burns teori om förändring i organisationer kan implementeras på Kalmar. Det finns ingen handlingsplan som används aktivt i dagsläget och ingen tydlig formalisering ännu. Därför kan Burns teori tydligt förklara att Kalmars styrka är att mobilisera på nytt, skapa en stark organisation, nya målsättningar, implementera en ny och fungerande handlingsplan, investera i projekt och en satsning på organisationsövergripande samverkan.

Alla tre informanter har också tydliggjort att Länsstyrelsen i Kalmar anses vara en viktig länk i arbetet och samverkan med mäns våld mot kvinnor. Enligt folkhälsoutvecklaren i Region Kalmar assisterar och stöttar

Länsstyrelsen kommuner, men också regioner i frågan samt samordnar och skapar möjlighet för kompetensutveckling. Folkhälsoutvecklaren nämner också en styrka i att arbetet inom Region Kalmar är på väg mot en förändring gällande att ställa frågan kring våldsutsatthet. Idag anser hen att börjar bli mer naturligt att ställa frågan om våld i kontakt med personer som uppsöker någon form av vård, och att det anses vara av omsorg snarare än att lägga sig i någons privata angelägenheter.

Ett viktigt projekt som strategen på kommunledningskontoret informerar om är “En kommun fri från våld” som har varit i igångsatt i snart ett år. Syftet med det här projektet är att skapa en strategisk grupp från flera förvaltningar

och enheter för att tillsammans kompetensutveckla och ska metodik i arbetet med fokus på förebyggande. Enligt strategen ingår det att personerna som ska medverka och samverka har uttalat uppdrag på flera olika nivåer som ska göra strategiska överväganden samt vilka insatser som ska göras. Projektet gör att det kommer fokuseras på förebyggande arbete och inte avgränsas endast till socialtjänsten utan skapa bred representation och kompetens i flera delar i den kommunala verksamheten. Att medverka i projektet “En kommun fri från våld” är en styrka att det på bred front skapas utrymme för

organiserat förebyggande arbete. Andersson skriver att ett positivt

samspelsmönster mellan individer i en organisation är vitalt för att förebygga hinder för samverkan och se möjligheter för hur man kan underlätta och gynna en process (Andersson, 1994 s. 11-13). Han påpekar också vikten av att betrakta organisationen, i detta fall som de som är involverade i projektet, som ett medel för att reducera osäkerhet. Han rekommenderar att skapa en trygghet i organisationen genom att formalisera (Andersson, 1994, s. 43). Det finns också planer på att skapa en konkret lokal arena för våldsfrågor i Kalmar. Tanken med den lokala arenan är att inkludera flera förvaltningar tillsammans med socialtjänst, kvinnojouren, ungdomsmottagningen, gymnasieförebundet och civilsamhället.

Strategen från kommunledningskontoret hänvisar till att det endast inte skall vara en fråga för kommunen utan att större mängd som är inkluderat desto bättre är det.

Sista styrkan involverar Kvinnojouren Kalmar som arbetar som en extern aktör med frågan om mäns våld mot kvinnor men som enligt ordförande för kvinnojouren i Kalmar önskar vara mer inkluderat i arbetet för att förebygga och samtidigt lägga mer resurser på utåtriktad verksamhet. Strategen vill lyfta fram som sista styrka att det kommer skapas ett Idéburet offentligt partnerskap (IOP) som fungerat som ett samverkansavtal mellan

kvinnojouren och Kalmar kommun och exkluderar socialtjänsten. Idéburet offentligt partnerskap är menat att fokusera på primär prevention.

I en SWOT-analys är en del att beskriva de svagheter som finns. Att analysera och framhäva svagheter är en möjlighet för organisationen att upptäcka brister för att vidare göra övervägande om vilka insatser som krävs för att ta bort svagheterna. I och med att denna studie ämnar förbättra arbetet med mäns våld mot kvinnor är det viktigt att få en överblick var arbetet inte varit eller är så lyckat.

Danemark benämner att det är komplext att arbeta inom en organisation och att det logiskt inte borde vara enklare att samverka mellan flera

organisationer. Då det förekommer olika grader av legitimitet, status och makt i olika kunskapsområden är det av största vikt att definiera

problematiken och hur det ska angripas för att skapa en lättare förståelse mellan de aktörer som samverkar (Danemark, 2000 s. 23-28).

Flera av informanterna som representerar delar av verksamheter i Kalmar betonar att det inte funnits en gemensam arena, eller lokal satsning som ämnar vara bred och representativ från flera aktörer. Även om de projekt som nämnts i styrkor är i startgroparna väljer vi att lista det som en svaghet i denna studie då det inte funnits tidigare. Därför är samverkan och att verksamheter, myndigheter och organisationer arbetar individuellt delar av den utpekade svagheten i Kalmar.

Vad som går att uppmärksamma i den här studien är att informanterna inte delgivit vidare information om hur det samverkansövergripande arbetet fungerar, eller hur det har arbetats med. Även om uppdragens

beskrivningarna ser annorlunda ut beroende på vilken organisation man tillhör, så återfinns fortfarande det gemensamma målet att stoppa mäns våld mot kvinnor genom att arbeta förebyggande. Som nämnts tidigare i studien har det endast varit en fråga för socialtjänsten och att majoriteten av arbetet

hänvisats dit. Möjligen kan Thylefors peka på att dessa nätverk av samverkan mellan organisationer inte formaliserats tillräckligt, dels på grund av att det inte funnits en tydlig tidigare satsning från Region Kalmar att budgetera för en tjänst med uppdrag i frågan vilket skapat svårigheter att överhuvudtaget samverka med andra (Thylefors, 2007, s. 57-58). Dels också att Kalmar kommun tidigare haft en handlingsplan och möjligen ansett att det var tillräckligt och konkret nog. Samtidigt också beroende på att allt arbete hamnat hos socialtjänst.

Vidare diskuterar ämnesläraren på Linnéuniversitet att en generell faktor som anses vara en svaghet är män som grupp och dess medvetenhet. Hen menar att alla män är delaktiga av problematiken och av systemet men att

medvetenhet och att var och en tar ställning men också breddar sin kunskap. Det behövs kollektiva krafter av framförallt män, som gör att när

medvetenheten och kunskap finns, behövs det genomföras i praktiken.

Vidare menar också ämnesläraren att det syns en förändring generellt men att det inte är nog och det är viktigt att progressivt fortsätta i rätt riktning. Medvetenhet faller väl in för att påpeka att kompetens och

kompetensutveckling i Kalmar är en aspekt som ses som en generell svaghet. Folkhälsoutvecklaren i Region Kalmar diskuterar att det är en positiv

utveckling som skett i praktiken att ställa frågor om våldsutsatthet. Däremot behövs det kompetens och kunskap för att ta emot svaret, samtidigt krävs det också enligt hen att vare sig det gäller kommun eller region behövs rätt och tillräcklig kunskap.

Flera av informanterna i Kalmar har också uttryckt hedersvåld och hederskultur som en utmaning. Enligt folkhälsoutvecklaren är det väldigt viktig att det blir korrekt samtidigt som det är ett väldigt stort och komplext område. Strategen på kommunledningskontoret menar följande:

“Jag kan känna att hedersrelaterat våld, där finns det en svårighet, en utmaning i att jobba med det utan att det blir politisk”. - Strateg

kommunledningskontoret

Precis som Danemark nämner bör det finnas en medvetenhet om att det finns olika nivåer av politisk styrning i socialt arbete som vidare kan påverka arbete (Danemark, 2000 s. 36-37). Samtidigt menar strategen att det handlar om ett styrningsperspektiv som rent politiskt ansvarsfördelning på lokal nivå, vem som egentligen äger rätten att styra det utifrån den politiska nivån. Heder är något som majoriteten av informanterna anser det inte finns tillräckligt med kunskap om och behövs mer kompetens.

5.8 Hur kan det strategiska arbetet med mäns våld mot kvinnor förbättras i Kalmar?

Den tredje forskningsfrågan kommer att besvaras genom att fokusera på informanternas svar på hur arbetet kan förbättras. Vi har varit tydliga att målet och syftet med denna studie kommer att fokusera på hur arbetet kan göras bättre, men fokus behöver också ligga på vad som kan försvåra arbetet att göra det bättre. Denna del kommer redogöra för de punkter som är nämnda i SWOT-analysen, som är framtaget av insamling av material från informanterna och analyseras till vald teori. Möjligheter kommer att analyseras först och därefter hot.

Som nämnt i styrkor finns det en gedigen satsning både från Kalmar kommun och Region Kalmars sida att investera i det långsiktiga och att det görs försök att arbeta med samverkanstrukturerna. Däremot är det också tydligt att det behövs arbetas mer för att skapa en kontinuitet i arbetet samt att utvecklingsprocessen fortsätter vara progressiv. Strategen i sociala hållbarhetsfrågor på kommunledningskontoret anser att det finns en positiv infallsvinkel då hen upplever att arbetet, vid intervjutillfället, befinner sig mitt i ett stort förändringsarbete. Strategen menar, i enlighet med

folkhälsoutvecklaren att det krävs implementering av arbetet och en ihärdighet innan förändringsarbetet är redo att avanceras till nästa steg.

Ämnesläraren på Linnéuniversitet menar att i förändringsarbetet inte endast krävs mål och syften, utan för att lyckas behövs det mer kompetens på rätt plats, engagemang och ett ansvarstagande från flera aktörer. Därför är det enligt Thylefors viktigt att när samverkan sker mellan dessa aktörer, behövs det en förmåga att identifiera skillnader mellan aktörerna och lära sig att använda styrkorna i skillnaderna som resurser (Thylefors, 2007 s. 57-58). Samtidigt är det viktigt enligt ämnesläraren att kunskap och medvetenhet ökar hos personer i styrande positioner och även i civilsamhället. Det behövs mer grundkunskaper om våld för de individer som ska ut i arbetslivet. I dagsläget tas ämnet upp för sjuksköterskor och AT-läkare under deras introduktionsår men kunskapen bör spridas oavsett yrkesroll inom regionen enligt folkhälsoutvecklaren.

Alla informanter som intervjuats i Kalmar för denna studie har klargjort att ett av de viktigaste förbättringsområderna är att kompetensutveckla kring våldsutsatthet, grundkunskaper om våld och hedersrelaterade våldsuttryck. Delar av det arbetet är att formulera och implementera styrdokument och handlingsplaner på flera nivåer, framför allt inom kliniker och mottagningar som ofta är de första personerna att möta våldsutsatta. Samtidigt ska det finnas personal på plats som bär ansvaret att ta fram riktlinjer för hur detta ska fungera på enskild klinik respektive mottagning menar

folkhälsoutvecklaren.

Strategen på kommunledningskontoret tror att projektet “En kommun fri från våld” är ett stort steg i positiv riktning att finna korrekt metodik i hur Kalmar kommun ska arbeta med frågan om mäns våld mot kvinnor. Vidare är också strategen hoppfull att det kommer anställas en kvinnofridssamordnare som i uppdraget inkluderar ansvarstagande, skapar möjligheter att påverka,

organisationen. Strategen anser också att det bör utvecklas ett bättre samverkansarbete med kvinnojouren i Kalmar.

I analysdelen som handlar om hot har vi valt att referera hot som motstånd i frågan för att implementera det bättre för att besvara forskningsfrågorna. Syftet med att ställa frågor om motstånd till informanterna är att besvara frågan om vad som kan förhindra förbättring i arbetet med mäns våld mot kvinnor.

Återigen beskrivs kunskap som ett stort motstånd i det progressiva arbetet gällande mäns våld mot kvinnor. Folkhälsoutvecklaren menar att rädsla och motstånd kan betraktas som samma sak. Detta hänvisar hen till att ställa frågor till personer om våldsutsatthet men känna rädsla för vad svaret blir, och att man inte vet vad man ska göra av svaret eller vart man ska hänvisa personen.

Ämnesläraren på Linnéuniversitet menar att det finns ett visst motstånd inom skolverksamheten. Mäns våld mot kvinnor har inte en lika självklar plats i undervisningen som i jämställdhet, lika villkor och lika behandling.

Bristande medvetenhet är ett motstånd i sig då personen inte vill kännas vid att frågan existerar i samhället.

Enligt strategen uppstår ett visst motstånd desto mer det arbetas med våldsfrågor och frågorna synliggörs. Hen menar att betrakta mäns våld mot kvinnor som endast en fråga för socialtjänsten som inte rör det vanliga brottsförebyggande arbetet vilket är ett stort motstånd i sig. Vad gäller

hedersrelaterat våld beskriver strategen att det är en svårighet i att arbeta med det utan att det blir en politisk fråga. Det är enklare att adressera

hedersproblematik som tillhör brottsförebyggande verksamheter och i integrationsfrågor, men desto svårare att adressera det inom

Organisationsforskaren Pasquale Gagliardi menar att kompetensspridning och inlärningsprocesser inom en organisation är av största vikt och att det är ledarna i en organisation som innehar det största ansvaret. Kunskap och medvetenhet är ett återkommande motstånd och utmaning för Kalmar. Ovanstående syftar till att samtliga informanter beskriver Gagliardis insikt om att kompetens och inlärning i en organisation är vitalt. Gagliardi

understryker att vissa organisationer kan ha en tendens att komma in i en ond cirkel som omöjliggör en ny inlärning. Enligt Andersson är lösningen på den onda cirkeln en så kallad organisatorisk kulturrevolution som innebär att införa nya värderingar, normer och synsätt inom en organisation (Andersson, 1994, s. 117)

6 Slutdiskussion

I detta kapitel kommer våra egna tankar och reflektioner inkluderas med det analyserade materialet. Slutdiskussionen kommer konkret visa vilka

komponenter som både Kalmar och Växjö valt att framhäva i studien för att dels besvara forskningsfrågorna, men också vad de finner för gemensamheter och skillnader.

Under studiens gång var det tydligt från första anblick att detta är en väldigt komplex fråga som det inte arbetats med under längre tid och som är ett förhållandevist nytt arbetsområde trots att mäns våld mot kvinnor funnits i all evighet. De undersökta kommunerna är överens om att synsättet gällande våldsfrågan har förändrats genom åren och det finns en vilja och strävan att arbeta vidare med mäns våld mot kvinnor. Informanterna menar att den största skillnaden är att frågan om våld inte ses lika mycket som en privat angelägenhet som tidigare, även om det finns kvar små fragment av det. Kalmar och Växjö har varit väldigt tydliga med att ställa frågan om

våldsutsatthet inom omsorgen och menar att det är en otroligt viktig aspekt i