Detta kapitel undersöker vilka slags relationer som förekommer i de olika infor- manternas beskrivningar av sin vardagspraktik och hur dessa relationer kan defi- nieras utifrån samverkansteoretisk forskning. Redovisningen behandlar vilka for- mer samverkan antar i praktiken och hur informanterna förhåller sig till samver- kansdirektiv inom sin respektive verksamhetsstyrning. Därefter analyseras infor- manternas beskrivningar av samverkan i praktiken och deras förhållningssätt till styrdokumenten för slutligen jämföras med resultaten från föregående kapitels dokumentanalys.
Hur ser arbetet mot barn och unga ut inom folkbiblioteket och litteraturhuset Trampolin, och på vilka sätt förekommer relationer till andra aktörer i det arbetet, och utifrån vilka syften? Återkommande bland samtliga informanter är att begrepp som samverkan och samarbete leder associationerna till relationen med andra kul- turverksamheter inom Kulturcentrum. Barnbibliotekarien Hanna lyfter fram Kul- turcentrum generellt och relationen till litteraturhuset Trampolin specifikt och me- nar att ” […] vi jobbar liksom mycket tillsammans med främst litteraturhuset, och hela liksom Kulturcentrum.” (Hanna, Intervju 5, 2017).
Hannas kollega Kristine gör liknande associationer och lyfter också fram relat- ionen till verksamheter som Konsthallen och Kulturskolan. Gemensamt för de re- lationer som lyfts fram och det arbete som utförs inom dem, är att de beskrivs som återkommande och kontinuerliga inslag i folkbibliotekets barn- och ungdomsverk- samhet (Kristine, Intervju 4, 2017).
Att samverkan i första hand förknippas med Kulturcentrums verksamheter åter- kommer också hos personalen vid litteraturhuset Trampolin. Verksamhetsutveck- laren Anna redogör för ett flertal aktörer som hon upplever att litteraturhuset har beröringspunkter med utifrån sitt verksamhetsområde:
Ja men först och främst jobbar vi ju i huset, i Kulturcentrum, med Kulturskolan och biblioteket och Konsthallen och jobbar i olika projekt. Vi har ju olika grupper som sitter och planerar för olika öppna verksamheter […] (Anna, Intervju 3, 2017).
Liksom Anna menar litteraturhusets andra verksamhetsutvecklare Malin, att de mest konkreta exemplen på samarbeten och samverkan återfinns i relation till aktö- rerna inom Kulturcentrum och oftast tar sig uttryck i gemensamma aktiviteter och projekt inom litteraturhusets öppna verksamhet (Malin, Intervju 1, 2017).
I en mer ingående beskrivning av hur relationerna till de övriga kulturverksam- heterna ser ut och hur det tar sig uttryck i praktiken tar de bägge barnbibliotekari- erna två aktiviteter som exempel. Dels lyfter de fram en gemensam utställningslokal vars verksamhet samordnas och planeras gemensamt med litteraturhuset Trampolin och Konsthallen, dels en öppen verksamhet som bedrivs under helger kallad Famil-
jelördagar, som bedrivs av folkbiblioteket tillsammans med litteraturhuset Tram-
polin, Konsthallen, Kulturskolan, Kulturenheten och Folketshus. Kring den gemen- samma utställningslokalen fördelas ansvaret över utställningen mellan aktörerna under olika perioder terminsvis. Verksamheten planeras och samordnas övergri- pande för hela terminen vid gemensamma möten mellan representanter från de olika verksamheterna och utförs därefter enskilt av de olika verksamheterna i praktiken under respektive ansvarsperiod. Hanna tar också upp ett liknande exempel på sam- ordning kring läsfrämjande arbetet mot barn och unga i kommunen, där represen- tanter från folkbiblioteket, litteraturhuset Trampolin och de olika folkbiblioteksfili- alerna träffas och planerar vid gemensamma möten (Hanna, Intervju 5, 2017; Kristine, Intervju 4, 2017).
Hur relationer externt, med verksamheter som är belägna utanför Kulturcent- rum beskrivs varierar, där Hanna redogör för ett läsfrämjande arbete tillsammans med Barnavårdscentralen (BVC), vilket hon menar är ett återkommande inslag i folkbiblioteksverksamheten, medan Kristine redogör för relationer till regionala ak- törer som region Gävleborgs länsmuseum, en relation vilken tar sig uttryck i akti- viteter och projekt av mer begränsad omfattning och tillfällig karaktär än det arbete som bedrivs gemensamt med aktörer inom Kulturcentrum (Hanna, Intervju 5, 2017; Kristine, Intervju 4, 2017).
Från litteraturhuset Trampolins sida förekommer också relationer med externa aktörer och verksamheter, där Anna lyfter fram olika kulturutövare som exempel:
Vi tar ju också in utomstående, till exempel författare eller dansare eller någonting sådant, som har gjort olika projekt här liksom, att man samarbetar kring en ungdomskurs med Carolina Thorell till exempel, som är författare och poet, och så kommer hon in och så planerar vi ihop med henne ett projekt som hon jobbar med och så. Så det är också ett sätt att göra (Anna, Intervju 3, 2017).
Malin hänvisar å sin sida till gemensamt arbete tillsammans med olika ungdoms- coacher och representanter från region Gävleborg i form av konsulenter med inrikt- ning på olika kulturuttryck, samt ett nyinrättat samarbete med en verksamhet i Fin- land. Hon poängterar att även externa relationer kan ta formen av mer konkret sam- verkan, exempelvis dem med regionens konsulenter, och att det gemensamma ar-
betet i dessa fall främst fokuseras kring utvecklandet och spridandet av arbetsme- toder för läs- och språkutveckling hos barn och unga. Det skiljer sig således från samverkansaktiviteter inom den öppna verksamheten som mer direkt riktar sig till barn och unga som målgrupper och deras behov (Malin, Intervju 1, 2017).
Andra relationer som innefattar former av samarbete är dem mellan de under- sökta verksamheterna och kommunal skola och förskola. Barnbibliotekarien Hanna menar att det rör sig om ett samarbete i den mån att folkbiblioteket bistår aktörerna gällande litteraturtillgång, kompetens och erbjuder informationsmaterial och akti- viteter. Hon poängterar dock att relationen är ensidig i den bemärkelsen och att det inte rör sig om uttrycklig samverkan (Hanna, Intervju 5, 2017).
Verksamhetsutvecklaren Anna beskriver litteraturhuset Trampolins relation till kommunal skola och förskola på ett liknande sätt:
Sen så jobbar vi ju med skolan på det sättet att vi tar fram material och erbjuder olika workshops eller projekt, läsprojekt oftast, som vi bjuder in skolan till. […] då brukar vi oftast ha sådana här ’testgrupper’, att man prövar ett projekt först (Anna, Intervju 3, 2017).
Även om relationen som beskrivs inte innefattar gemensamt utförande av aktiviteter i praktiken, så rör det sig om en form av samarbete där litteraturhuset Trampolin utvecklar metoder och aktiviteter i samspråk med representanter från skola och för- skola, vilka i sin tur tillhandahåller deltagare till testgrupper och bistår med konti- nuerlig feedback under planering och utvecklingsstadiet, samt kan erbjuda uppfölj- ning efter genomförandet (Anna, Intervju 3, 2017).
Litteraturhusets andra verksamhetsutvecklare Malin menar att samarbeten och samverkan generellt är lättare att etablera och utföra tillsammans med kommunal förskola, då de inte på samma sätt som skolan arbetar utifrån strikta ämnesindel- ningar och läroplaner (Malin, Intervju 1, 2017).