Vid Växtbiologiska institutionen i Uppsala framträdde på 1930-talet en grupp licheno-loger med starkt intresse för lavarnas utbredning i Sverige och Skandinavien.
Dessa hade inspirerats av professorerna Rutger Sernander och Einar Du Rietz.
Först ut att disputera var Gunnar Dege-lius (1935). Hans avhandling behandlade oceaniska, det vill säga i Skandinavien väst-liga lavar. Därefter följde Sten Ahlner (1948) med utbredningstyper bland barrträdslavar, Ove Almborn (1948) med sydliga lavar och Torsten Hasselrot (1953) med nordliga lavar i Syd- och Mellansverige. Flera andra av dessa författares arbeten berör likaledes frågor om lavars olika ”utbredningstyper”, för att låna tidens terminologi.
Ur dessa lichenologers synvinkel måtte Gotska Sandön ha tett sig som en märklig plats med en blandning av arter represen-terande samtliga dessa utbredningstyper.
Närbesläktade frågeställningar rör lavarnas eventuella förekomst som glaciala relikter.
Tanken om glaciala relikter bland växter initierades av Areschough (1867), men kom snart att kritiseras av Sernander (1894) och Nathorst (1895).
De flesta lavarna på Sandön har en vid utbredning i Sverige och även om flera har en svag tendens att vara sydliga, nordliga, västliga eller östliga kommer här endast att behandlas arter med ett relativt distinkt utbredningsmönster, och i första hand sådana som redan figurerat i de ovannämnda avhandlingarna.
Nor Dlig A Ar t Er
Hit hör två av Hasselrot (1953) karterade arter.
Arctoparmelia centrifuga – vinterlav. Nordlig.
Silikatklapper. Hasselrot (1953: 76) som Parmelia centrifuga.
Rusavskia elegans – praktlav. Kalkklapper. Nordlig.
Hasselrot (1953) som Caloplaca elegans. Detta är en intressant art som möjligen på sina håll skulle kunna vara en kandidat som arktisk/alpin glacialrelikt, men kanske mer sannolikt är den en så kallad pseudorelikt (Nathorst 1895), som sekundärt har spritt sig från Skandernas alpina delar söderöver till lämpliga habitat, och så även
till Sandön. Samlades här redan av G. Hellsing år 1894.
Övriga arter med nordlig utbredning är:
Biatorella conspurcans.
Calicium denigratum – blanksvart spiklav.
Cyphelium tigillare – ladlav.
Polyblastia fuscoargillacea.
Ramboldia elabens – vedflamlav.
Väs tlig A Ar t Er
Nephroma laevigatum – västlig njurlav. Behandlad och karterad av Degelius (1935: 88), som Nephroma lusitanicum.
Ytterligare två arter med västlig utbredning är:
Bacidia biatorina – grynig lundlav.
Gyalecta carneola – ädelkronlav.
Östlig A Ar t Er
Hit hör två av Ahlner (1948) karterade arter:
Bryoria furcellata – nästlav. Arwidsson 1938: 28 som Alectoria nidulifera. Behandlad och karterad av Ahlner (1948: 18) som A. nidulifera.
Evernia divaricata – ringlav. Ahlner 1948: 175.
Behandlad och karterad av Ahlner (1948: 43).
Övriga arter med östlig utbredning är:
Bacidia fraxinea – slät lönnlav (figur 6). Asp, ek.
Cliostomum corrugatum – gul dropplav (figur 9). En östlig art med sydlig tendens.
Ramalina baltica – hjälmbrosklav. En östlig art med sydlig tendens.
Ramalina elegans – elegant brosklav.
Ramalina obtusata – trubbig brosklav. En östlig art med sydlig tendens.
Ramalina sinensis – smalflikig brosklav. En östlig art med nordlig tendens.
figur 6. Slät lönnlav Bacidia fraxinea, en signalart med en östlig utbredning.
fo to: Svante Hultengren.
Bacidia fraxinea, an eastern species.
sy Dlig A Ar t Er
Almborn (1948) delade in dessa lavar i flera under-grupper. Den med den minst utpräglade sydliga ten-densen kallade han ”Umbilicaria pustulata-gruppen”.
Dess medlemmar förekommer i södra Sverige upp till trakterna av Dalälven, ibland med strölokaler upp längs Norrlandskusten och enstaka inlandsföre-komster. Av Sandölavarna hör följande arter hit:
1. Umbilicaria pustulata-gruppen Acarospora fuscata – brun spricklav.
Bryoria capillaris – grå tagellav.
Anaptychia ciliaris – allélav.
Arthonia didyma – liten rostfläck.
Arthonia punctiformis – pricklav.
Arthonia radiata – fläcklav.
Arthonia vinosa – rostfläck, som ”A. lurida” hos Almborn (1948). I det följande anger satser som börjar med ”som” utan vidare citering uppgifter hos Almborn.
Catillaria lenticularis.
Circinaria caesiocinerea – mörk gråstenslav, som
”Lecanora caesiocinerea”.
Cladonia floerkeana – pinnlav.
Cladonia macilenta – mager bägarlav.
Cladonia rangiformis – falsk renlav.
Cladonia squamosa – fnaslav.
Cliostomum corrugatum – gul dropplav (figur 9), som
“Catillaria ehrhartiana”. Denna art för vi här till de östliga arterna.
Cliostomum griffithii – dropplav, som ”Catillaria grif-fithii”.
Diplotomma alboatrum – vitskivlav, som ”Buellia alboatra”.
Evernia prunastri – slånlav.
Graphis scripta – skriftlav.
Gyalolechia flavorubescens – asporangelav, som ”Calo-placa aurantiaca”.
Haematomma ochroleucum v. ochroleucum – blodplätts-lav, som ”H. coccineum”.
Hypogymnia farinacea – grynig blåslav, som ”Parmelia bitteriana”.
Hypogymnia tubulosa – pukstockslav, som ”Parmelia tubulosa”.
Lecanactis abietina – gammelgranslav.
Lecania cyrtella – lekania.
Lecania naegelii, som ”Bacidia naegelii”.
Lecanora allophana – veckkantlav.
Lecanora argentata – brun kantlav, som ”Lecanora subrugosa”.
Lecanora carpinea – al-lav.
Lecanora leptyrodes.
Lecanora pulicaris – grenkantlav, som ”L. pinastri”.
Lecanora rupicola – grådaggig kantlav.
Lecanora sulphurea.
Lecanora varia – gärdsgårdskantlav.
Lecidea fuscoatra – rutlav.
Lepraria incana – blågrå mjöllav, som ”L. aeruginosa”.
Melanelixia fuliginosa – glänsande sköldlav, som
”Parmelia fuliginosa”.
Melanelixia subaurifera – gulpudrad sköldlav, som
”Parmelia subaurifera”.
Melanohalea exasperata – vårtig sköldlav, som
”Parmelia exsperata”.
Melanohalea exasperatula – klubbsköldlav, som ”Par-melia exasperatula”.
Micarea erratica – grusdynlav, som ”Lecidea erratica”.
Micarea prasina – dynlav, som ”Catillaria micrococca”.
Peltigera horizontalis – sköldfiltlav.
Pertusaria amara – bitterlav.
Pertusaria albescens – mjölig porlav, som ”P. discoidea”.
Pertusaria leioplaca – tunn porlav.
Peltigera praetextata – fjällig filtlav.
Phaeophyscia orbicularis – kranslav, som ”Physcia orbicularis”.
Phlyctis argena – blemlav.
Physcia adscendens – hjälmrosettlav.
Physcia tenella – finlav.
Physconia distorta – dagglav, som ”Physcia pulverulenta”.
Physconia grisea – grynig dagglav. Tibell 1965: 30 som
”Physcia grisea”.
Polycauliona polycarpa – mångfruktig vägglav, som
”Xanthoria polycarpa”.
Pseudevernia furfuracea – gällav, som ”Parmelia furfuraea”.
Pseudosagedia aenea – barkporina, som ”Porina chlorotica”.
Pseudoschismatomma rufescens – rödbrun klotterlav, som ”Opegrapha herpetica”.
Ramalina farinacea – mjölig brosklav.
Ramalina fastigiata – rosettbrosklav.
Ramalina fraxinea – brosklav.
Rhizocarpon distinctum.
Rinodina pyrina – kvistkrimmerlav.
Rinodina sophodes – mörk krimmerlav.
Schismatomma pericleum – rosa skärelav (figur 10).
Scoliciosporum chlorococcum – trädgrönelav, som
”Bacidia chlorococca”.
Trapeliopsis flexuosa – vedknotterlav.
Tuckermanopsis chlorophylla – brämlav, som ”Cetraria chlorophylla”.
Usnea barbata – gropig skägglav.
Usnea dasypoga – skägglav.
Usnea hirta – luddig skägglav.
Usnea subfloridana – kort skägglav, som ”U. comosa”.
Xanthoparmelia conspersa – kaklav, som ”Parmelia conspersa”.
Xanthoparmelia pulla – mörkbrun sköldlav, som
”Parmelia pulla”.
Xanthoria parietina – vägglav.
2. Parmelia acetabulum-gruppen
har också i stort ekens nordgräns som sin egen och med få eller inga lokaler norr därom. Almborns grupperingar följs här samt fortsättningsvis.
Acrocordia gemmata – grå punktlav.
Bacidia arceutina.
Bacidia rubella – lönnlav.
Buellia aethalea – klippskivlav.
Calicium adspersum – gulpudrad spiklav.
Caloplaca cerinella – mångsporig kvist orangelav.
Caloplaca obscurella – groporangelav.
Cladonia glauca – grå bägarlav.
Cladonia ramulosa – grynig bägarlav.
Lecanora expallens – mjölkantlav.
Megalaria grossa – ädellav (figur 18).
Opegrapha vulgata – mellanklotterlav.
Pertusaria albescens – mjölig porlav.
Pertusaria coccodes – hagelporlav.
Pertusaria flavida – gul porlav, som ”Pertusaria lutescens”.
Pertusaria pertusa – porlav.
Phlyctis agelaea – rikfruktig blemlav.
Physcia leptalea – fransrosettlav (figur 20).
Pleurosticta acetabulum – kyrkogårdslav, som ”Parme-lia acetabulum”.
Pseudosagedia aenea – barkporina.
Ramalina calicaris – rännformig brosklav (figur 21).
3. Pyrenula nitida-gruppen
har sin huvudutbredning inom bokens utbredning, men med strölokaler upp till ekgränsen.
Anisomeridium biforme – toffellav, som ”Artho pyrenia biformis”.
Arthonia atra – svart klotterlav, som ”Opegrapha atra”.
Arthonia byssacea – ekpricklav (figur 11).
Arthonia cinereopruinosa – puderfläck.
Bactrospora dryina – stor sönderfallslav (figur 12).
Cladonia foliacea – älghornslav.
Lecanographa amylacea – gammelekslav (figur 15).
Ochrolechia subviridis – grovkornig örnlav.
Opegrapha niveoatra – prickig mellanklotterlav.
Pertusaria hymenea – kraterporlav.
Pyrenula nitidella – askvårtlav.
Thelotrema lepadinum – havstulpanlav.
Varicellaria hemisphaerica – snöbollslav, som ”Pertusa-ria hemisphaerica”.
Zwackhia viridis – olivklotterlav, som ”Opegrapha viridis”.
4. Parmelia laciniatula-gruppen
har sin huvudutbredning inom bokens, men med en mer utpräglat sydlig utbredning än föregående grupp. Följande Sandölavar hör till denna grupp:
Arthonia ruana – jaguarfläck, som ”Arthothelium ruanideum”.
Lecanographa lyncea – daggklotterlav (figur 16).
Megalaria laureri – liten ädellav (figur 8).
Opegrapha vermicellifera – stiftklotterlav, som
”Opegrapha fuscella”.
Pachnolepia pruinata – matt pricklav, som ”Arthonia impolita”.
5. Buellia canescens-gruppen
har en mer extremt sydlig utbredning än de före-gående grupperna. Arterna förekommer inte alls i Finland och Norge, ej heller i norra Danmark.
Följande Sandölav hör till denna grupp:
Schismatomma graphidioides – skrift-skärelav, som
”Enterographa graphidioides”.
6. Ytterligare Sandölavar med sydlig utbredning Acrocordia cavata – liten punktlav.
Alyxoria ochrocheila – orangepudrad klotterlav.
Bactrospora corticola – liten sönderfallslav.
Buellia violaceofusca – blyertslav.
Caloplaca subathallina – liten rostorangelav.
Chrysothrix flavovirens – blekt gulmjöl.
Cliostomum flavidulum – grön dropplav.
Flavoplaca oasis.
Lecanora confusa – sydlig halmlav.
Lecanora sublivescens – blå halmlav (figur 17).
Polyblastia baltica.
Polyblastia dimidiata.
Rinodina dubyana.
Rinodina immersa.
Strigula jamesii – strigula.
Thelotrema suecicum – liten havstulpanlav (figur 22).
Zwackhia sorediifera – mjölig klotterlav (figur 7).
figur 7 . Mjölig klotterlav Zwackhia sorediifera. En ovanlig art med en sydlig utbredning. Den har på Sandön hittats på asp och ek.
fo to: Svante Hultengren.
Zwackhia sorediifera, a rare species with a southern distribution.