SANNINGENS ÖGONBLICK 45

Vi vill med vår studie inte göra anspråk på att ge en ”sann” bild av det som sker i hallen. Enligt Alvehus (2013:93) påverkar en deltagande observatör situationen bara genom sin

närvaro. En risk är att samtalen och handlingarna hade sett annorlunda ut om inte observatören hade deltagit. Det vi vet är att det hade skett på- och avklädningssituationer ändå och troligtvis hade en stor del av innehållet i samtalen varit detsamma. Om vi istället hade valt att enbart observera utan att delta i aktiviteten, hade aktiviteten skett ändå, troligtvis hade samtalens innehåll till stor del varit detsamma däremot finns det en risk att deltagarna hade känt sig mer iakttagna genom att kameran framträder mer om någon står bakom den. Om observatören hade stått bakom kameran hade en fördel varit att kunna välja fokus på intressanta händelser. En nackdel blir istället att det blir observatören som gör valet av fokus (Alvehus 2013:97–98; Johansson 1999:106). Kameran med stativ har placerats på tre olika ställen i hallen beroende på var den var minst i vägen (se bilaga 2). Vi har sett att detta har medfört att vissa barn har synts mer på filmen än andra barn beroende på var de har sina platser och hur mycket tid de tillbringar i förskolan, dock tror vi inte att det har haft någon större betydelse för studiens resultat.

Studiens syfte var att studera vad pedagoger och barn säger och gör i på- och avklädningssituationer under den verksamhetsförlagda tiden, föräldrar är inte inkluderade. Vi anser att observationer med hjälp av videokamera var en lämplig metod till vårt syfte då vi ville fånga samtalen och handlingarna som sker i hallen. Om vi i stället hade valt att intervjua pedagogerna, finns en risk att vi hade fått normativa svar.

Vårt material består av observationer som har dokumenterats med hjälp av en videokamera. Markström (2007:10) menar att ”hur förskolevardagen gestaltas i praktiken är något som bör studeras via aktörerna i förskolan”. Vi ansåg att filmning med hjälp av en videokamera kunde vara en relevant metod för att försöka fånga vad som sägs och sker mellan barn och pedagoger. Med kamerans hjälp har det varit möjligt att fånga kroppsspråk, gester, minspel, blickar och detaljer jämfört med om vi istället hade valt att anteckna i ett observationsprotokoll (Johansson 1999:105–106; Johansson 2013:52). Genom vårt metodval har vi haft möjlighet att kunna återvända till materialet flera gånger för att se på det utifrån olika perspektiv och för att kunna citera korrekt i vår resultatdel. Detta var nödvändigt eftersom det är många aktörer i hallen som interagerar samtidigt. Videoobservationer som metodval kan verka som en neutral metod för att studera något,

men det är alltid personen bakom kameran som väljer fokus på vad som ska filmas och hur det ska filmas (Alvehus 2013:97–98; Johansson 1999:106). Genom att använda videokamera som observationsmetod, finns det en risk att det insamlade materialet kan bli väldigt omfattande (Johansson 1999:105). Det kan därmed bli svårt att avgränsa sig i analysen. Vi upplever att vårt material blev omfattande, men även att det gavs tillfälle till rika analysmöjligheter. Bearbetningen av materialet var däremot tids- och arbetskrävande och vi valde att avgränsa oss till att analysera utifrån ett styrningsperspektiv.

5.6 Fortsatta funderingar

Under den tid som vi har arbetat med vårt material har vår medvetenhet ökat för hur rummets uppbyggnad och mer eller mindre synliga strukturer i förskolans verksamhet styr och påverkar vardagen i förskolan. Studien bygger på observationer av på- och avklädningssituationer i hallen där olika strukturer har framträtt såsom gränser, regler och rutiner. Det hade varit intressant att studera vad som sker i andra rum i förskolan utifrån dessa strukturer, exempelvis måltiden i allrummet samt hur styrning sker där. Vår studie är utförd under mars månad, då det var stora skiftningar i väderleken. Hur hade resultatet blivit om studien hade genomförts under en annan del av året? Vår studie visar enbart vad som sker i hallen vid på- och avklädningssituationer på vald förskola och avdelning, vid valt observationstillfälle samt med de barn och pedagoger som deltog. Vår förhoppning är att denna studie ska inspirera fler till att forska vidare hur förskolan som institution skapas och upprätthålls av sina aktörer då de flesta barn i Sverige tillbringar sina första år i förskolan och påverkas av institutionens villkor.

Referenser

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Colnerud, Gunnel (1995). Etik och praktik i läraryrket: en empirisk studie av lärares

yrkesetiska konflikter i grundskolan. Diss. Linköping: Univ.

Eriksson Bergström, Sofia (2013). Rum, barn och pedagoger: om möjligheter och

begränsningar i förskolans fysiska miljö. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2013

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-67667

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).

Stockholm: Vetenskapsrådet

Tillgänglig på Internet: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf

Foucault, Michel (1983). The Subject and Power. I: Dreyfus, Hubert L. & Rabinow, Paul (1983). Michel Foucault: beyond structuralism and hermeneutics. 2. ed. Chicago: Univ. of Chicago Press

Foucault, Michel (2003). Övervakning och straff: fängelsets födelse. 4., översedda uppl. Lund: Arkiv

Foucault, Michel (2010). Säkerhet, territorium, befolkning: Collège de France 1977-1978. Stockholm: Tankekraft

Johansson, Eva (1999). Etik i små barns värld: om värden och normer bland de yngsta

barnen i förskolan. Diss. Göteborg: Univ.

Johansson Barbro (2013). Forskning om barn – deltagande observation. I: Hillén, Sandra, Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne. Att involvera barn i forskning och utveckling. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Markström, Ann-Marie (2007). Att förstå förskolan: vardagslivets institutionella ansikten. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Diss. Stockholm: Univ., 2004

Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund:

Studentlitteratur

Tullgren, Charlotte (2003). Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande barnet. Diss. Lund: Lunds universitet, 2004

Tillgänglig på Internet: http://www.lub.lu.se/luft/diss/soc_474/soc_474.pdf

Bilaga 1

Nu är jag tillbaka igen och jag kommer att vara här den 3/3 – 27/3. För er som inte har träffat mig, så heter jag Namn och läser till förskollärare på Malmö högskola.

Under april – maj kommer jag och min klasskamrat Namn att skriva vårt examensarbete som ska handla om samspelet i hallen/kapprum mellan pedagoger – barn och barn – barn vid påklädning- och avklädningssituationer. Jag hade tänkt filma detta med en videokamera nu när jag är här under mars månad. Filmen kommer endast att användas till vårt examensarbete och det är bara jag och Namn som kommer att se den. Filmen kommer att raderas när vårt arbete är färdigt. Är det någon förälder som inte vill att deras barn ska medverka så respekteras naturligtvis detta.

Foto