Vi anser att det är viktigt som historielärare att ha en tydlig och genomtänkt historiesyn som överensstämmer med läroplanen, annars kan vi ställas inför olika etiska och moraliska
problem. Christer Karlegärd understryker även vikten av att historiska händelser sanningsenligt återberättas: ”Ett oavvisligt krav på alla historielärare i hela världen är att ge en sann bild av de ohyggliga grymheter, som begicks av våra nära släktingar i ”Homo Sapiens- familjen” i vår tid.”49 Vår uppgift som lärare är trots allt att upprätthålla ett demokratiskt tänkande hos eleverna och därmed en förståelse för alla människors lika värde. Som lärare måste vi tänka på hur, vad och varför vi säger det vi säger, samt varför vi väljer de ämne som vi vill att eleverna ska arbeta med. Detta betonas även av Lena Boström som skriver: ”Det är också viktigt att granska vad vi gör – och varför. De värderingar vi har, medvetna eller omedvetna svarar på frågan VARFÖR. Vad lär du dina elever egentligen?”50 Det är viktigt att
ge eleverna rätt verktyg, genom faktakunskap och diskussioner om olika värderingar, så att de inte av okunskap skapar ett samhälle som är inhumant och rasistiskt i framtiden. ”Skolans uppgift är att främja varje individs utveckling och bidra med kunskaper av olika slag – från ämneskunskap till sociala och personlighetsutvecklande färdigheter.”51 Enkäterna visade att de flesta eleverna ansåg att det kunde finnas olika sanningar, men samtidigt kände de att den historia som det undervisades i skolan var den sanna. De flesta ansåg även att deras lärare undervisar om den sanna historien.
Kaj har i sin intervju diskuterat hur viktigt det är att eleverna får ett källkritiskt tänkande. Han menade att eleverna var vana att få allt serverat och att de inte själv tog initiativ till att söka information för att få kunskaper och olika vinklingar på olika händelser. Kursplanen för historia har som ett av sina mål att sträva mot att eleven: ”Förvärvar förmåga att bedöma olika texter, medier och andra källor som tolkar och belyser historiska förlopp.”52 Kursplanen lyfter även fram vikten av att:
”Historieämnet har ett ansvar för att eleverna ges tillfälle att arbeta med historiskt material men också för att de orienterar sig i dagens informationskällor. Bedömning och värdering av källors tillförlitlighet är ett viktigt inslag.”53
Även läroplanen understryker vikten av källkritik. Där kan man läsa att det är ”[...] nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och
49 Karlegärd, Christer, 1992, s. 144 50 Boström, Lena, 1998, s. 127 51 Boström, Lena, 1998 s. 128-129
52 Kursplan för historia, grundskolan. Skolverket 2005-12-11 http://www.skolverket.se/ 53 Kursplan för historia, grundskolan. Skolverket 2005-12-11 http://www.skolverket.se/
att inse konsekvenserna av olika alternativ”.54 Vår pedagogiska uppgift är att få eleverna att ifrågasätta det de hör, ser och läser. Allt är inte svart eller vitt – det finns en enorm gråzon som eleverna bör bli medvetna om. Torsten Thurén skriver:
”Källkritik är inte någon exakt, ofelbar metod att finna sanningen utan endast sunt förnuft satt i system. Varje fall måste bedömas utifrån sina egna förutsättningar och med de metoder som är lämpliga för just det fallet.”55
6. Slutsats
Syftet med detta arbeta var för oss att undersöka huruvida konflikter kan uppstå när man undervisar i historia. De frågor som vi ville få svar på var:
• Varför kan det uppstå konflikter när det undervisas om historiska händelser? • Vilka olikheter finns skolor emellan vad gäller konflikter?
Vi inser att vissa kommunikativa hinder kan uppstå under historieundervisnings gång, till exempel vid bemötandet av olika åsikter. Vår undersökning har visat att det kan uppstå konfliktsituationer när det undervisas om känsliga händelser som till exempel förintelsen. Detta till trots att de lärare vi intervjuade, inte upplevde att det förekom några konflikter. Det har även visat sig att eleverna på grund av okunskap har fördomar och rasistiska tendenser. I dessa lägen är det viktigt att vi som lärare tar ståndpunkt och förmedlar historien rättvist och sanningsenligt. Vi anser att det är viktigt att eleverna måste få faktakunskaper som leder till ett större historiemedvetande inom området. Som vi tidigare nämnt, betonar kursplanen i historia att vi som lärare ska ta upp: ”Vår tids historia med framsteg och fredssträvanden men också folkmord, såsom förintelsen, revolutioner och krig hör till det som alla elever skall ha kunskaper om.”56 Det är för oss självklart att allt ovanstående ska genomsyra vår undervisning. Samtidigt vill vi poängtera att det inte är vår åsikt som vi vill framhäva, utan att det är även viktigt att eleverna får göra sina åsikter hörda. Vi vill däremot betona vikten av
54 Lpo 94, s. 3
55 Thurén, Torsten , Orientering i källkritik, Är det verkligen sant? 1986, s. 2
skillnaden mellan åsikter och fördomar, och vi hoppas därmed att eleverna kommer att lära sig skillnaden dem emellan.
Vi ville även undersöka om historieidentitet och historiemedvetande kan förorsaka eventuella konflikter. I vår undersökning kom vi fram till att om eleven inte har en god historieidentitet och ett ökat historiemedvetande, föreligger det större risk för konflikter i historieundervisning. Detta fick vi belägg för då vi jämförde den traditionella skolan med den invandrartäta skolan. Den traditionella skolan visade sig ha en jämlik svensk värdegrund, medan det i den invandrartäta skolan förekom flera olika historiekulturer som hade svårt att mötas. Skolan har en stor roll i elevernas vardag, det är där de spenderar den största delen av sin tid. Därför måste skolan vara en plats där eleverna kan bli goda medborgare, precis som läroplanen understryker. Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle och det är då speciellt viktigt att vi lär våra elever vikten av respekt för varandra. Med en ömsesidig respekt och en förståelse för varandra tror vi att skolan kan vara en trygg, harmonisk och inspirerande plats för våra elever, och även för oss lärare.
Vidare ville vi undersöka om det fanns en orsak till varför inte konflikter uppstår. Vi funderade på om det kan vara så att den ”dolda läroplanen” som Mellberg skriver om, kan vara en ursäkt för att inte undervisa i ämnen som kan anses vara konfliktfyllda. Vi tror nämligen att det skulle kunna finnas en större risk för konflikt, om vissa historiska händelser skulle få en chans att komma fram i historieundervisningen. Frågan man kan ställa sig är då, om detta är sant, är vad man som lärare är rädd för? Är det denna risk för konflikt man vill undvika? Dessutom undrar vi om det är en brist hos läraren i konflikthantering som orsakar denna rädsla? Som vi inledningsvis påpekade, tror vi att en brist på kunskap i konflikthantering är en del av problemet, men även att bristen på tid påverkar. Vi hade som sagt inte för avsikt att besvara frågan hur man hanterar konflikter, men vi tror att konflikter kan motverkas om det finns kunskap om varför de kan uppstå. Begreppen som vi har diskuterat och undersökt visar att det bör finnas ett öppet klimat i klassrummet, där lärarens och elevernas historiemedvetande och historieidentitet kan få komma till tals och utvecklas.