P
roduktionen leder till läckage av både växtnäring och bekämpningsmedel. Åkermarken är den största en-skilda källan till kväve- och fosforbelastningen av vattendragen. Under de senaste åren har dock lantbrukar-na genomfört en rad åtgärder för att minska läckaget från åkermarken.Transporterna av total fosfor och totalt kväve vid Sax-ån-Braåns mynning 2006, varx ton respektive x ton.
Transporterna av total fosfor och totalt kväve vid Saxåns mynning år 2006 uppgick till 47,4 ton respektive 1052 ton.
Värdena visar att transporterna av näringsämnena fosfor och kväve från vattendraget Saxån-Braån ut till Öresund har reducerats under de senaste 20 åren. Diagrammen visar de minskade transporterna av fosfor och kväve från Saxåns mynning.
För att minska kväve- och fosforbelastningen ytterligare till Saxån-Braåns avrinningsområde krävs fler anläggningar av dammar, våtmarker, skyddszoner och åtgärder inom jord-bruket för att på så vis åstadkomma en naturlig rening av vattnet innan det når havet.
Kring Saxån-Braåns avrinningsområde är produktio-nen av livsmedel en betydelsefull näring. Det moder-na jordbruket har orsakat en rad negativa effekter på Saxån-Braåns vattenkvalitet.
Råån
Rååns vattendragsförbund gör årligen vattenundersök-ningar för att kontrollera Rååns vattenkemi och bottenfau-na. Analyser har gjorts på nitratkväve, totalkväve, totalfos-for och totalt organiskt kol (TOC).
Transporten av kväve, fosfor och TOC var som störst un-der mars, april, november och december. Unun-der dessa må-nader var även vattenflödet högt. Totalt visar undersökningarna på en transport av 876 ton kväve, 5,2 ton fosfor och 459 ton kol (TOC) från Råån till Öresund under år 2006. Årstransporten av kväve och TOC år 2006 var tydligt högre än medeltransporten för perioden 1986-2005.
Årstransporten av fosfor var något högre än medelvärdet för perioden 1986-2005.
Bedömningarna visar att lokalerna är påverkade av organis-ka/eutrofierande föroreningar i olika grad och att djurlivet är tydligt påverkat av näringsbelastningen i vattendragen.
Råån avvattnar ett område på 193 km2. Den rinner upp i Svalövs kommun, vidare genom Tågarp in i Helsingborgs kommun, bildar gräns mot Landskrona kommun, fångar upp Tjutebäcken från Bjuvs kom-mun för att till sist ha sitt utlopp vid Råå i Öresund.
Rååns omgivningar är ett populärt naturområde för många. På de bördiga jordarna inom Rååns avrin-ningsområde bedrivs också ett jordbruk som är av stor betydelse för livsmedelsproduktionen. Den stor-skaliga förändringen av vattenbalansen i landskapet har inneburit höga näringsämnestransporter, förlora-de naturmiljöer och arter.
Kustvattenkontroll
Algblomningarnas storlek beror bl a på hur mycket näring, främst i form av oorganiskt kväve och fosfor, som har hun-nit ansamlas i vattnet under vintern. Blomningen fortgår tills vattnets innehåll av antingen kväve eller fosfor är förb-rukat eller andra faktorer som t ex ökade vattentemperatu-rer begränsar utvecklingen av algerna. Nedbrytningspro-cessen av den ökade mängden döda alger kräver mycket syre. Om hydrologiska förhållanden är ogynnsamma, som t ex när ett saltsprångskikt ligger nära bottnarna och stänger av lufttillförseln uppifrån, kan syrebrist uppstå, vilket medför att växter och djur dör.
Problemet finns idag även på grunda bottnar där en god syresättning tidigare har förhindrat uppkomsten av syreb-rist. Numera ansamlas våldsamma mängder trådformiga alger efter vårblomningen i t ex ålgräsängar, vilket medför att ålgräset kan skadas. Detta har stor betydelse för kuste-rosionen och kan medföra att fiskar som lägger sina ägg i ålgräsängarna flyr området eller äggen dör.
Många kemiska ämnen som tillförs våra kustvatten via re-ningsverk och vattendrag ansamlas i alla led i näringske-djan. Speciellt uppmärksammas en grupp ämnen som går under namnet nonylfenoler och som har östrogena effek-ter. Nonylfenoler ingår i många importerade rengörings-produkter och plaster. I vissa havsområden och vattendrag har ett antal djurarter minskat drastiskt eftersom könsom-vandlingen till honor genom nonylfenolerna har omöjlig-gjort en fortsatt fortplantning.
Utfiskningen av våra kustvatten medför att artsammansätt-ningen förändras och kraftigt decimerade arter ej kan åter-hämta sig, även om fisket begränsas. Så är fallet med t ex torsken som efter en utfiskning utanför den nordameri-kanska ostkusten för 30 år sedan fortfarande inte har återhämtat sig.
I Öresund finns det fortfarande ett torskbestånd som idag hotas av yrkesfisket men även av det intensiva fritidsfisket.
Detta möjliggörs genom den alltmer avancerade tekniken för lokalisering, som ekolod och sonar. Genom att bedriva ett selektivt fiske under lektiden på stora fiskar, kan bestånden på sikt hotas.
Det vore önskvärt att skapa marina reservat där fisket ej är tillåtet samt att begränsa fisket under lektiden. Sportfiske-arrangemang bör läggas utanför lektiden.
Badvattenkvalitet
Under badsäsongen år 2006 kontrolleras badvattnet med avseende på olika typer av bakterier, vattentemperaturer och om badplatsen har en blå flagg (EU kvalitetsnorm) även pH, grumlighet m m.
Övergödning, miljögifter och utfiskning utgör idag de största miljöproblemen i våra kustvatten. Orsaken till övergödning är främst näringsämnen som fosfor och kväve från avlopp och gödsel från åkermarker som sköljs ut till havet via vattendrag och dräneringar. Under flera decennier, ända fram till 1980-talet, steg närings-halterna markant i både Västerhavet och egentliga Öst-ersjön. Den främsta orsaken var en snabbt tilltagande näringstillförsel från kringliggande jordbruksområden.
Trådformiga alger i ett sågtångsbälte. Dessa kan vid massförekomst kväva sina värdar.
Bedömning av badvattenkvaliteten i procent av det totala antalet prov från alla badplatser i Landskrona kommun mellan 1989-2006.
Resultaten visar att badvattnet var tjänligt vid de flesta tillfällena.
Endast få prov visade på otjänligt badvatten.
Badsäsongen avbröts i juli månad ge-nom att giftiga blågröna bakterier följ-de med strömmen från Östersjön och ansamlades vid kommunens stränder.
Miljöförvaltningen satte upp informa-tionsmaterial som informerade om bl a hälsoriskerna i samband med bad.