Regeringens förslag: Sekretesslagen skall kompletteras med en bestämmelse som gör det möjligt att vid befarad personförföljelse öka skyddet för uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden, t.ex.
elevadresser, främst i grundskolan och gymnasieskolan. Sekretess-skyddet skall motsvara det som gäller för adresser m.m. inom folkbokföringen.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot förslaget. Riksskatteverket ifrågasätter om inte sekretess bör införas även för adresser i register över studerande vid högskolor. Centrala Studiestödsnämnden anser att det bör övervägas om den föreslagna sekretessen även skall gälla studerande i kommunal och statlig vuxen-utbildning. Socialstyrelsen anser att det också skall vara möjligt att sekretessmarkera adressuppgifter till barn som bereds vård med stöd av lagen om vård av unga och där vistelseadressen enligt beslut är hemlig i förhållande till föräldrarna.
Prop. 1997/98:9 Skälen för regeringens förslag: På skolområdet råder en hög grad av
offentlighet. Sekretess kan gälla endast i vissa speciella situationer, i första hand i fråga om uppgifter som har lämnats till psykologer och kuratorer samt inom den elevvårdande verksamheten i övrigt. Nyligen har det också genom en ändring i 7 kap. 15 § sekretesslagen införts en möjlighet att sekretessbelägga uppgifter om skolpliktiga barn om uppgifterna har överläm-nats från folkbokföringen till en kommunal myndighet. Lagändringen innebär att en uppgift om skolpliktiga barn som lämnas från folkbokföringen till en kommunal myndighet, t.ex. en skolstyrelse, och för vilken uppgift sekretess gäller inom folkbokföringen, omfattas av sekretess även hos den mottagande myndigheten. Utredningen har dock pekat på att det alltjämt finns svagheter i sekretesskyddet på skolområdet. Utredningen har bl.a. framhållit kvarskrivna personers situation och förordat ett allmänt skydd för främst elevadresser i grund- och gymnasieskolan.
Vid kvarskrivning lagras inte uppgiften om den kvarskrivne personens adress i folkbokföringsregistren och överförs inte heller från folkbokföringen till olika myndigheter. I princip är det endast den skattemyndighet som beslutat om kvarskrivning som skall känna till var personen bor och vistas.
För att en kvarskriven person skall registreras för skolgång där hon eller han vistas måste vederbörande själv kontakta den kommunala skolmyndigheten.
Det innebär att skolmyndigheten får tillgång till den känsliga uppgiften om personens verkliga adress.
Den nämnda ändringen i sekretesslagen skyddar inte uppgifter om kvarskrivna personer, eftersom det vid kvarskrivning är personerna själva som lämnar adressuppgifterna till skolan. Inte i något fall kan adressuppgifter m.m. som den enskilde själv lämnar till skolstyrelsen eller skolan skyddas av sekretess. När det gäller skolområdet går det inte att upprätthålla principen om att det endast är skattemyndigheten som skall känna till den verkliga adressen. Det är ju av olika skäl naturligt att skolledning och lärare känner till var en elev är bosatt.
Fortfarande är alltså situationen den att skyddet för bl.a. elevadresser inom grundskolan inte är tillräckligt. När det gäller elever i gymnasieskolan saknas helt det sekretesskydd för adresser och andra uppgifter som följer av 7 kap.
15 § sekretesslagen. Både elevens och vårdnadshavarens adress är därmed normalt offentliga. Enligt regeringens mening finns det inget som tyder på att behovet att skydda grundskolebarns adresser är så mycket större än skyddsbehovet för adresser i gymnasieskolan. Med hänsyn till det stora behov som finns att skydda adresser för personer som riskerar personför-följelse måste den ordning som råder på skolområdet anses otillfredsställan-de. I dagsläget har drygt 6 000 personer skyddad adress inom folkbokföring-en. Av dessa är en stor andel barn i skolåldern. Normalt är det inte barnet utan dess vårdnadshavare som riskerar personförföljelse. Uppgifter om barnet är sekretessbelagda för att inte vårdnadshavaren skall kunna spåras genom barnet. Genom att sekretess gäller motverkas en sådan spårning inom folkbokföringen men den kan alltså ske genom uppgifter som finns inom skolorna.
Det är naturligt att skolledning och lärare måste känna till var en elev är bosatt. Det gäller både när eleven första gången registreras för skolgång och
Prop. 1997/98:9 i det dagliga skolarbetet. Bl.a. är det nödvändigt att elevens vårdnadshavare
kan nås i olika situationer. Uppgifter om elevernas namn, adresser och tele-fonnummer, ibland också personnummer, är normalt mycket spridda inom skolan. Uppgifterna är också lätt tillgängliga för utomstående, t.ex. genom olika skolkataloger och klasslistor som tilldelas eleverna. Det är lätt att inse att denna öppenhet inte gagnar den elev som behöver skydda sin eller vårdnadshavarens adress vid befarad personförföljelse.
Den enskildes behov av skydd måste enligt regeringens mening i det här sammanhanget väga tyngre än de praktiska bekymmer för skolpersonal och andra som en utvidgad sekretess skulle kunna medföra. Regeringen föreslår därför att en ändring görs i sekretesslagen så att det blir möjligt att främst i grund- och gymnasieskolan generellt hemlighålla adresser och andra uppgifter som kan användas som ett led i personförföljelse. Skyddet inom skolan när det gäller adresser och andra uppgifter som kan användas för förföljelse skall i första hand inriktas på personer som på förhand kan sägas ha behov av skydd. Skyddsbehovet kommer oftast att synliggöras genom en sekretessmarkering från folkbokföringen.
Sekretessmarkeringar för grundskolebarn kan föras över från folkbokför-ingen till en skolstyrelse. Skolstyrelsen får därigenom på ett enkelt sätt kännedom om vilka personer som behöver skyddas särskilt. När elevupp-gifter sedan förs vidare från skolstyrelsen till olika grundskolor kan sekre-tessmarkeringen följa med. Den mottagande skolan får därmed kännedom om att uppgifter om en viss person är känsliga. Särskilda rutiner får införas så att uppgifterna om en person som behöver skyddas är tillgängliga endast för ex-empelvis skolans rektor och elevens klassföreståndare. Dessa personer får hantera de aktuella uppgifterna med försiktighet och på ett sådant sätt att de inte sprids. I den mån en grundskola har datoriserade elevregister bör skyddade uppgifter inte förekomma där. När fråga om utlämnande av en sekretessmarkerad uppgift aktualiseras får den hanteras inom skolan på samma sätt som hos andra myndigheter. Om utlämnande övervägs finns det skäl att kontrollera med skattemyndigheten om skälet till sekretessmar-keringen.
Som tidigare nämnts lämnar kvarskrivna personer själva uppgifter till skolstyrelsen eller skolan. Det torde även förekomma att elever eller vårdnadshavare i andra sammanhang själva lämnar t.ex. en adressuppgift till skolstyrelsen eller grundskolan. För att skyddet i dessa fall skall bli effektivt är det nödvändigt att uppgifterna hanteras på samma sätt som i fråga om personer som har erhållit sekretessmarkering inom folkbokföringen. Det kan ske genom att skolstyrelsen och skolan för dessa uppgifter använder liknande rutiner som för skyddade uppgifter från folkbokföringen.
Uppgifter om gymnasieelever lämnas inte över från folkbokföringen till skolområdet. Skolan får därmed inte automatiskt kännedom om vilka elever i gymnasieskolan som har sekretessmarkering. Den upplysningen måste eleven eller dennes vårdnadshavare lämna. Det kan ske genom att en kopia på skattemyndighetens besked om sekretessmarkering ges in till skolan.
Skolstyrelsen och gymnasieskolan får hantera uppgifter om gymnasieelever med sekretessmarkering på liknande sätt som uppgifter om grundskoleelever som har sådan markering.
Prop. 1997/98:9 En annan fråga i detta sammanhang är adressekretess m.m. för
högskoleområdet och den kommunala och statliga vuxenutbildningen.
Riksskatteverket och CSN anser att en utökad sekretess på skolområdet även bör omfatta dessa områden. Det förekommer säkerligen att högskoleelever har sekretessmarkering inom folkbokföringen. Antagligen är det dock mindre vanligt att markeringen har sin grund i att elevens föräldrar riskerar förföljelse. Därmed är situationen inte likartad den som motiverar sekretess för adressuppgifter m.m. inom grund- och gymnasieskolan. Adressuppgifter lämnas inte heller över från folkbokföringen till högskolan. En vuxen elev torde kunna avstå från att lämna sin adress till skolan utan att detta innebär några nackdelar för henne eller honom. Eleven kan exempelvis till skolan lämna uppgift om en särskild postadress i stället för den riktiga adressen.
Regeringen föreslår därför att det i sekretesslagen införs en bestämmelse som gör det möjligt att skydda elevadresser m.m. i grundskolan, gym-nasieskolan, särskolan och specialskolan. Sekretessen skall gälla både i skolan och hos den kommunala myndighet som ansvarar för skolan.
Sekretessen bör ha samma nivå som inom folkbokföringen. I första hand är det uppgifter om var eleven bor och vistas som kan vara känsliga. Ä ven uppgifter om elevens klass och skola kan dock behöva skyddas så att inte eleven eller någon närstående till denne den vägen kan spåras av en förfölja-re. Skyddsområdet bör med hänsyn härtill gälla den enskildes personliga förhållanden. Därmed kan också uppgift om vårdnadshavare och annan närstående skyddas.
Den lagreglering som regeringen föreslår tas lämpligen in i 7 kap. 9 § sekretesslagen, som reglerar sekretessen för skol- och utbildningsområdet.
Prop. 1997/98:9