PubMed, 10.03.2021 (((social activity) OR (social participation[MeSH Terms])) AND ((social isolation[MeSH Terms]) OR (loneliness[MeSH Terms]))) AND
(((elderly[MeSH Terms]) OR (older adults)) OR (aged[MeSH Terms]))
Full text, engelska, från
2010–2021. 653 1. Goll, J,C., Charlesworth, C,. Scior, K., Stott, J. (2015) 2. Taube, E., Jakobsson, U., Midlöv, P., Kristersson, J. (2015) 1. Stanley, M., Ballantyne, A., Jaworski, K., Moyle, W., Corlis, M., Oxlade, D., Stoll, A., & Young, B.. (2010)
PubMed, 18.03.2021 (((Social participation) OR (Social activity)) AND ((social isolation) OR (loneliness))) AND (((older adults) OR (aged)) OR (elderly))
Full text, engelska, från
2010–2021. 1832 1. Barbosa Neves, B., Sanders, A., Kokanovic, R. (2019)
2. Nordin, T., Rosenberg, L., & Nilsson, I. (2020) 3. Machielse, A., &
Duyndam, J. (2020) 1. Nilsson, I., Lundgren, A. S. 1972, & Liliequist, M. (2012) 2. Cloutier-Fisher, D., Kobayashi, K., & Smith, A.. (2011)
CINAHL, 10.03.2021 (Social activity or social participation) AND ( social isolation or loneliness ) AND (older adults or elderly or aged)
Full text, engelska, från
2010–2021. 401 1. Bruggencate, T,T., Luijkx, K,G., Sturm, J. (2019) 2. Glosli Bergland, A,M., Tveit, B.,Thorsen Gonzalez, M. /2016)
29 3. Hemberg, J., Nyqvist,F., Näsman, M. (2019) 4. Kirkevold M, Moyle W, Wilkinson C, Meyer J, Hauge S. (2013)
PsycINFO, 11.03.2021 Social activity or social participation ) AND ( social isolation or loneliness ) AND ( older adults or elderly or aged )
Engelska, från 2010–
2021 315 1. Smith, J, M. (2012)
AMED, 11.03.2021 Social activity or social participation ) AND ( social isolation or loneliness ) AND ( older adults or elderly or aged )
Engelska, från 2010–
30
Bilaga 2. Översiktstabell av analyserad litteratur.
Artikel Problem och syfte Metod Resultat
Titel: Barriers to social participation among Lonely Older Adults: The influence of Social Fears and Identity
Författare: Goll, J,C., Charlesworth, C,. Scior, K., Stott, J.
Tidskrift: Plos one Årtal: 2015
Syftet är att undersöka relationen mellan socialt deltagande och identitet hos äldre personer som bor självständigt i London.
Induktiv kvalitativ studieform med semistrukturerade intervjuer och tema analys, intervjuerna spelades in och transkriberades.
Urvalet skedde genom kontakt med lokala volontärorganisationer som kontaktade personer som ansågs uppfyllde inklusionskriterierna. Det slutliga urvalet hamnade på 15 deltagare, 10 kvinnor och 5 män, i ålder 62–100 år.
Intervjuerna pågick i 60–90 minuter och avslutades med några
demografiska frågor och en kvantitativ mätning ensamhet, sociala interaktioner och depression.
Barriärer som deltagarna upplevde påverkade deras förmåga till socialt deltagande var, sjukdom och funktionsnedsättning, att inte veta vilka aktiviteter som fanns erbjudna samt förlust, både av de samhälle som en tidigare känt till men även av vänner och familj. För att undvika känslan av ensamhet valde deltagarna att lyfta de positiva med ensamhet, att göra aktiviteter själva, att prata i telefon och undvika sociala sammanhang. Det framkom även en del rädslor som hindrade deltagarna, det handlade bland annat om rädslor kring att tappa den unga och självständiga identitet som de föredrog eller rädslor kring att inte bli accepterad eller att bli utnyttjad för sin godhet.
Titel: Being in a Bubble: The experience of
loneliness among frail older people
Syftet med studien var att utforska upplevelsen av ensamhet hos sköra äldre personer boende hemma.
Kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingen pågick under december 2009-augusti 2011. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer som varande mellan 47–119 minuter.
Studien beskriv hur upplevelsen av att inte känna sig delaktig i samhället, att känna att de pågick men att inte vara en del av det. Författarna till studien lyfte fram hur barriärer som en åldrande kropp, rädslor och förlust av nära vänner, familj och partner. Vilket påverkade deras liv och de förlorade någon att dela ansvar, glädje och livet med. Vidare lyfte författarna temat hopplöshet, vilket innefattade känslor av ångest, sorg, förlust av anda och ork att hantera detta. Den sista temat som presenterades handlar om frihet, denna faktor förändrade inte känslan av ensamhet men menar att vald ensamhet gav utrymme för återhämtning, att ta egna
31
Författare: Taube, E., Jakobsson, U., Midlöv, P., Kristersson, J.
Tidskrift:The journal of Advanced Nursing (JAN) Årtal: 2015
Intervjuerna spelades in och transkriberades.
Urvalet skedde utifrån en pågående interventionsstudie som pågick, utifrån de 20 deltagarna var det 12 som valde att delta i denna studie. Deltagarna bestod av 10 kvinnor och 2 män med en ålder mellan 68–88 år.
beslut, att skapa meningsfullhet men även att känna en social tillhörighet, om interaktionen skedde på lika villkor.
Titel: When your world gets smaller: how older people try to meet their social needs, inkluding the role of social technology Författare: Bruggencate, T,T., Luijkx, K,G., Sturm, J.
Tidskrift: Ageing & society
Årtal: 2019
Syftet med studien var att undersöka sociala behovet hos äldre personer samt att undersöka rollen av social teknik för att uppfylla behovet.
Kvalitativ explorativ fältstudie. Studien innefattade 19 deltagare som var 75 år eller äldre.
Insamling av data skedde via semistrukturerade intervjuer som genomfördes i deltagarnas hem. Intervjun pågick i 1 timme, förutom 1 som pågick i 20 minuter.
Intervjuerna spelades in och transkriberades.
Studiens resultat presenterade att sociala behov så som att social tillhörighet, status, självständighet är viktigt för deltagarnas välbefinnande. De framkom även att delta i hobbys med andra gav bekräftelse, eftersom det fanns en känsla av delade värderingar och idéer. Men det framkom även barriärer som exempelvis den svikande hälsa men minskad mobilitet, rädslor för att bli utstött eller förlust av nära anhöriga.
Det framkom från frågeställningen kring social teknologi att det kunde vara en bra resurs men att användande av det var mycket lågt bland deltagarna.
Titel: Experiences of Older Men Livning Alone: A Qualitative Study Författare: Glosli Bergland, A,M., Tveit, B.,Thorsen Gonzalez, M.
Studien har till syfte att utforska och beskriva äldre mäns upplevelse av att bo ensam.
Kvalitativ hermeneutik tillvägagångsätt.
Urvalet skedde genom kontakt med seniorcentrum i sydöstra Norge. Deltagarna var 8 män mellan 82–93 år. Alla var änkling förutom 1 som var skild.
Datainsamlingen genomfördes med öppna intervjuer i deltagarnas hem,
Studien kom fram till att deltagarna upplevde ensamheten som exempelvis, att bli bortglömd. De beskrev även att endast var i kontakt med sina anhöriga när det var i behov av hjälp. Vidare beskrevs även att ensamheten kunde bli mer närvarande när det blev tyst och stilla, som på kvällar eller helger. För att hantera sin ensamhet framkom det att deltagarna höll sig aktiva, genom att strukturera dagen, eller genom att sträva efter meningsfulla eller sociala aktiviteter.
Men att bo ensam var kunde även innebära en form av frihet. De beskrev en form av frihet efter partner gått bort, om det varit så att
32
Tidskrift: Issues in Mental Health Nursing Årtal: 2016
intervjun varade mellan 45–75 minuter, spelades in och transkriberades.
Materialet analyserades genom systematisk text kondenserings process (STC)
partnern varit väldigt sjuk den sista tiden. Frihet som de nu hade efter partnern, gav dem mer möjligheter att själva bestämma och göra det som de själva önskade.
Titel: “Homeless in life”- loneliness experienced as existential suffering by older adults living at home: a caring science perspektive
Författare: Hemberg, J., Nyqvist,F., Näsman, M. Tidskrift: Scandinaivan journal of caring sciences Årtal: 2019
Studiens syfte var att undersöka genom omvårdnadsperspektiv, upplevelsen av ensamhet hos äldre personer som har vårdinsattser i hemmet.
Studien har ett hermeneutiskt tillvägagångssätt.
Studien hade ett urval på 17 deltagare, 12 kvinnor och 5 män i åldern 72–95.
Semistrukturerade intervjuer som genomfördes med stöd av intervjuguide och varade i 30–90 minuter.
Latent innehållsanalys genomfördes på de insamlade materialet.
Det framkommer i denna studie är deltagarnas upplevelse av att vara hemlös i sitt eget liv. Med detta menas det att förlora så pass mycket av sin egen delaktighet, värde, integritet och rätt att uttrycka sina önskemål, vilket gett upphov till känslor av att inte kunna vara sitt sanna jag.
Vidare presenteras förlust av kommunikation med anhöriga, detta kan ske när ens partner insjuknar eller går bort men att det kan även vara en saknad efter barn och barnbarn. Det framkommer även att deltagarna upplever en förlust av meningsfulla sociala aktiviteter till följd av hälsa, vilket ger upphov till en känsla av att bli bortkopplad från sitt sammanhang. Även rädslor för att bli sjuk påverkade deltagarna. Men ett sätt för deltagarna att känna sig mindre ensamma var att uppta sig med dagliga aktiviteter.
Titel: Toward a Better Understanding of
Loneliness In Community-Dwelling Older Adults Författare: Smith, J, M. Tidskrift: The Journal of Psychology
Årtal: 2012
Studiens syfte var att undersöka betydelsen av ensamhet för äldre personer i samhället, samt att förstå hur deras dagliga aktiviteter för att hantera sin ensamhet.
Studien har en tolkande fenomenologisk design.
Urvalet består av 8 kvinnor och 4 män i ålder 74–98 år.
Datainsamlingen bestod av 3 bedömningsinstrument, The short blessed test, Geriatric depression scale och UCLA loneliness scale. Därefter användes även 3
intervjuguider The history interview,
Det som presenterades i resultatet var att deltagarna upplevde ensamhet som en konsekvens på förlust av meningsfulla aktiviteter. Detta beror på bland annat sviktande hälsa, nedsatt hörsel och synförlust av partner eller pension. En sviktande hälsa påverkade deltagarnas förmåga att delta som de tidigare kunnat. Deltagarna i denna studie presenterades hantera sin ensamhet genom att ta kontakt med andra på olika sätt, genom telefon eller genom att bjuda över vänner eller familj. De hanterade även sin ensamhet genom att göra volontärarbete eller skaffa sig ett husdjur. Andra sätt de kompenserade för bristande sociala kontakter var genom att se på tv eller engagera sig med hobbys.
33 Loneliness coping interview och
Daily life interview.
Sammanlagt genomfördes 3 besök och 4 intervjuer per deltagare. Intervjuerna spelades in och transkriberades, dessa analyserades via paradigm, teman och exempel. Titel: “It´s the worst
bloody feeling in the world”: Experiences of loneliness and social isolation among older people living in care homes
Författare: Barbosa Neves, B., Sanders, A., Kokanovic, R.
Tidskrift: Journal of Aging Studies Årtal: 2019
Syftet med studien var att skapa en bättre förståelse för hur äldre personer upplever social isolering och ensamhet.
Kvalitative multi metod, bestående av intervjuer och observationer. Studien genomfördes på två äldreboenden i Melbourne,
Australien, och pågick i 6 månader. 22st deltog i intervjuerna.
Intervjuerna var semistrukturerade och pågick i cirka 1 timme. Observationerna genomfördes vid måltider, planerade gemensamma aktiviteter, högtidsfiranden samt vid informella aktiviteter.
Fältanteckningar renskrivdes och intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan genomföra en tema analys på materialet.
Resultatet i denna studie delas in i två kategorier, mening och
kontext för ensamhet och social isolering samt kompensera och skyddande strategier.
Ensamhet ansågs som förlust av sociala kontakter, en åldrande kropp, personlighet eller personliga problem samt som en sjukdom.
Sätt att hantera ensamhet var att uppta sig med olika aktiviteter så att hjärnan inte hann tänka på det, exempelvis promenera eller se på tv.
Titel: Personhood in aloneness and in affinity: satisfactory social
participation among home care recipients
Studien har till syfte att utforska uppfattningar och upplevelse av äldre personer gällande aspekter till socialt deltagande.
Kvalitativ studie utförd av arbetsterapeuter.
Semistrukturerad intervjuguide med fyra ämnen:
1. Nuvarande socialt deltagande. 2. Ensamhet.
3. Önskad social delaktighet.
Den fysiska och sociala miljön är av vikt för social delaktighet. Individuella intressen, utförda enskilt eller i sällskap, är en förutsättning för att förbli socialt aktivt och uppleva
tillfredställelse i social delaktighet. Intressen/aktiviteter utföra enskilt kan vara konsumtion av media, hantverk, konst eller promenader i naturen.
Vid minskad utförandeförmåga anpassade deltagarna sin delaktighet genom att antingen utföra aktiviteten på ett annat sätt eller tillföra nya aktiviteter inom intresseområdet. Deltagarna fann acceptans av förändrad utförandeförmåga genom att fokusera på
34
Författare: Nordin, T., Rosenberg, L., & Nilsson, I. Tidskrift: Scandinavian journal of occupational therapy. Årtal: 2020 4. Hemtjänstservicens betydelse för socialt deltagande.
Intervjuguiden innefattade även fem öppna frågor relaterade till de fyra ämnena.
Intervjuerna skedde i deltagarnas hemmiljö och varade i genomsnitt i 63 minuter.
Datainsamlingen skedde mellan augusti 2017 och mars 2018. Totalt 7st deltagare, 79–85 år, 5st kvinnor och 2st män.
Demografiska data samlades in genom enkät.
framtiden och att jämföra sin situation med de som uppfattades ha större svårigheter.
Att navigera, dvs att ha friheten att bestämma hur tiden ska spenderas och att kunna hantera aktiviteter på egen hand, är värdefullt för tillfredställelsen med social delaktighet.
Att kunna förflytta sig i utrymmen är en förutsättning för social delaktighet. Att förflytta sig med hjälp/stöd av hjälpmedel, kan leda till minskad social delaktighet.
Att sluta köra bil ansågs bidra till minskad social delaktighet. Att tillhöra ett sammanhang med människor man känner är värdefullt för social delaktighet. Familj, vänner och grannar anses som viktiga relationer och möjliggörare till social delaktighet. Telefonen är ett medel för att upprätthålla relationer med familj och vänner.
Att ha saker gemensamt och känna att båda parter gynnas i social interaktion ökade värdet av att delta i sociala sammanhang.
Titel: Occupational well-being among the very old Författare: Nilsson, I., Lundgren, A. S. 1972, & Liliequist, M.
Tidskrift: Journal of Occupational Science Årtal: 2012
Studien syftar till att tydliggöra äldre personers sätt att beskriva och diskutera
aktivitetsengagemang med koppling till känsla av välmående.
Semistrukturerade intervjuer i deltagarnas hemmiljö. Intervjuerna utgick från fyra huvudfrågor:
1. Beskriva viktiga aktiviteter för känsla av välmående.
2. Beskriva om några av de aktiviteterna var viktigare än andra. 3. Beskriva varför de aktiviteterna hjälper dem känna välmående. 4. Beskriva personliga reflektioner gällande mekanismer som kopplas till de aktiviteterna och deras relation till välmående.
Plötsliga och oväntade förändringar i det sociala sammanhanget påverkar aktivitetsvälbefinnandet.
Glädje och olycka i familjesammanhang kan påverka
aktivitetsvälbefinnande och att vara en del av familjeutvecklingen samt stödja i utmanande tider ansågs vara avgörande.
Att hålla sig uppdaterad genom att läsa tidskrifter, lyssna på radio och se på två har betydelse på två sätt, dvs möjligheten det ger att känna sig delaktig i samhället och informationen som inhämtas via att läsa, lyssna och se kan nyttjas i samtal med exempelvis med vänner.
Fysiska, psykiska och sociala aktiviteter värderas högt i
förhållande till aktivitetsvälmående. (promenader, korsord och ta kontakt med vänner och familj)
Kroppsliga nedsättningar, minskad kapacitet, trötthet och miljöfaktorer kan agera som begräsningar och hinder för aktivitet kan leda till reducerat aktivitetsvälmående.
35 48 deltagare, 90-98år, 33st kvinnor
och 15st män. kunna bestämma, ha kontroll, ha förmåga att välja, organisera och anpassa aktivitetsengagemang för att uppnå aktivitetsvälmående.
Titel: The subjective dimension of social isolation: A qualitative investigation of older adults' experiences in small social support networks. Författare: Cloutier-Fisher, D. ( 1 ), Kobayashi, K. ( 2 ), & Smith, A. ( 2 ). (n.d.). Tidskrift: Journal of Aging Studies Årtal: 2011
Studiens syfte är att undersöka hur äldre personers små sociala nätverk är meningsfulla för individen.
Kvalitativstudie
Semistrukturerade intervjuer som varade mellan 45 och 90 minuter. Intervjufrågor gällande deltagarnas: livshistoria, relationer med vänner och familj, känsla för att vara självförsörjande och/eller ensam, aktivitetshistoria och livet i samhället.
28st deltagare, 69-92år, 12st män och 16st kvinnor.
Deltagarnas risk för social isolering identifierades genom the Lubben Shortened Social Network Scale (LSNS-6).
Brist på nära vänskap kan kopplas till ett livslångt mönster av personliga attribut, exempelvis blyghet.
Nyttjandet av telefon är ett medel för att upprätthålla sociala kontakt.
Livslånga mönster av begränsad socialisering, upprepade rörelser i form av att flytta till ett annat område, påverkad hälsa och sjukdom spelar en roll i begräsningen av sociala band.
Att ha små sociala nätverk behöver inte nödvändigtvis upplevas negativ. Individer som haft ett livslångt mönster av små sociala nätverk kan uppleva tillfredställelse trots sitt begränsade sociala nätverk, men hanterar ensamheten genom att antingen finna njutning i ensamheten, exempelvis genom aktiviteter som inte inkluderar socialisering så som hushålls- och trädgårdsarbete, eller se ensamheten som någonting värdefullt.
Individer med begränsat nätverk som drabbas av fysiska nedsättning kan i och med detta utsättas för större mental belastning i och med att individen inte kan utföra de aktiviteterna som utesluter socialisering med andra.
Äldre personer med begränsat socialt nätverk som upplever förlust av partner eller nära vänner är behjälpliga av att exempelvis delta i kyrkliga, sportsliga och andra organisationer.
Närheten till nära och kära skapar positiva effekter på individer som identifierats som socialt isolerad och kan ge en känsla av livslust.
Förslut i det sociala nätverket kan innebära frihet om personen har levt under förhållanden som innefattar våld och kontroll.
Titel: 'Nowadays you don't even see your neighbours': loneliness in
Studiens syfte är att skapa förståelse för hur äldre personer och de som stödjer dem uppfattar ensamhet.
Kvalitativstudie
Totalt 60st deltagare, 40st kvinnor och 20st män, mellan 67-92år.
Reducerad mobilitet kan leda till att äldre personer upplever negativa känslor (känslan av värdelös och rädsla att avvika genom beteenden). Negativa känslor krig reducerad mobilitet i
kombination med reducerad mobilitet kan leda till isolering och minskad social delaktighet.
36
the everyday lives of older Australians Författare: Stanley, M. ( 1 ), Ballantyne, A. ( 1 ), Jaworski, K. ( 1 ), Moyle, W. ( 2 ), Corlis, M. ( 3 ), Oxlade, D. ( 4 ), Stoll, A. ( 5 ), & Young, B. ( 6 ). (n.d.).
Tidskrift: Health and Social Care in the Community Årtal: 2010
Deltagarna identifierade sig själv inte nödvändigtvis som ensam, utan snarare som att de hade någonting att säga om ensamhet.
Semistrukturerade intervjuer i miljö som var lämplig för deltagarna samt fokusgrupper tillsammans med sjukvårdspersonal. 8st fokusgrupper med genomsnitt 8 deltagare. Intervjuerna varade i 20–60 minuter och fokusgrupperna i 90 – 120 minuter.
Intervjuguide innehållande 6st uppmaningar. Intervjuguiden nyttjades både vid intervjusituation med deltagarna och vid
fokusgruppstillfällen. Titel: Strategies of
socially isolated older adults: Mechanisms of emergence and persistence Författare: Machielse, A., & Duyndam, J. Tidskrift: Journal of Aging Studies
Årtal: 2020
Studien har till syfte att beskriva hur socialt isolerade äldre personer upplever social isolering samt deras behov av hjälp och stöd.
Longitudinell kvalitativstudie. Totalt 25st deltagare, 11st män och 14st kvinnor, mellan 63-86år. Alla deltagare har varit socialt isolerade under många år. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer under tidsperioden 2012 – 2018. Deltagarna intervjuades vid flera tillfällen och intervjuerna varade i 3– 4 timmar, mesta dels i deltagarnas hemmiljö.
Deltagarna i studien uppgav att de upplevde svårigheter i den sociala interaktionen. De hade svårigheter att förstå och beräkna situationen rätt och upplevde att de inte förstod reglerna och förväntningen. Detta resulterade i konflikter vilket gjorde att de upplevde sig sårade och besvikna i sina interaktioner. För att deltagarna inte skulle hamna i situationer där deras svårigheter och begränsade kompetens blev synlig utvecklade deltagarna nya rutiner och vanor som minskade risken för att bli besvikna och avisade. De utvecklade strategier baserades på att undvika sociala interaktioner i den uträckningen som gick. De vittnade om att de var mer bekväma med detta beteende och kände inget behov av att kontakta andra.
Andra deltagare i studien uppgav att de hamnat i social isolering efter stora livs förändringar i deras sociala nätverk, såsom skilsmässa, förlust av partner eller efter att kontakten med de
37 Intervjuguide med teman:
1. Levnadssituation och dagligt liv. 2. Förklaring till den isolerade situationen de lever i.
3. Möjligheterna de ser för att ändra situationen de lever i.
vuxna barnen avslutas. Dessa händelser påverkade och skakade om vardagen på ett sätt som gjorde de svårt för deltagarna att återuppta sin sociala delaktighet. Vidare vittnar studien om att många som har haft svårigheter med att bibehålla sina sociala kontakter under tidigare skeden av livet, upplevde en osäkerhet kring sin förmåga och sociala kompetens. Efter längre tid i ensamhet vittnade deltagarna om att de ifrågasatte sig själva och funderade om det var något fel på dem.
Titel: Facing the
challenge of adapting to a life 'alone' in old age: the influence of losses. Författare: Kirkevold M( 1 ), Moyle W( 2 ), Wilkinson C( 3 ), Meyer J( 4 ), Hauge S( 5 ). Tidskrift: Journal of Advanced Nursing. Årtal: 2013
Studien syftar till att utforska äldre personers sätt att leva ett liv med förluster och hur det kopplas till ensamhet.
Kvalitativstudie.
Totalt 78st deltagare, 15st bosatta i Australien, 33st i Storbritannien och 30st i Norge. 55st kvinnor och 23st