Äldre personers erfarenheter av social
delaktighet vid ensamhet och social isolering
En litteraturöversikt
Madeleine Rutqvist Emma Stenlund
Arbetsterapeut 2021
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsa, lärande och teknik
1 Institutionen för hälsa, lärande och teknik
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelning för hälsa och rehabilitering Arbetsterapiprogrammet, 180 hp
Äldre personers erfarenheter av social delaktighet vid ensamhet och social isolering; en litteraturöversikt
Older adults’ experiences of social participation in loneliness and social isolation: a literature review
Madeleine Rutqvist & Emma Stenlund
Arbetsterapeutprogrammet
Kurs: A0038H, Arbetsterapi: Examensarbete, 15 hp Vårterminen 2021
Ordinarie examination Handledare: Anneli Nyman Examinator: Maria Prellwitz
2
Sammanfattning
Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa och beskriva äldre personers erfarenheter av social delaktighet vid ensamhet och social isolering. Litteraturöversikten genomfördes med resultat från 13st kvalitativa artiklar inhämtade från databaserna PubMed, CINAHL,
PsycINFO och AMED. Författarna identifierade likheter och skillnader och dataanalysen resulterade i två teman; När det sociala livet förändras samt Att upprätthålla social delaktighet. Resultatet visar på att förluster i det sociala nätverket och sviktande hälsa
påverkar äldre personers sociala delaktighet. Det framkommer även att aktiviteter som utförs i enskildhet eller tillsammans med andra var ett sätt att hantera förluster i det sociala nätverket.
Vidare framkommer det att nära relationer samt att engagera sig i andra och göra aktiviteter tillsammans är viktiga för välmående och kan även fungera som stöd vid förändringar i livet.
Slutsatsen i litteraturöversikten är att klientcentrering är av vikt för att främja till social delaktighet då äldre personer har olika behov och hanterar förändring på olika sätt. Vidare är det av vikt att utveckla interventioner med fokus på aktiviteter i sällskap med andra för att stödja social delaktighet för äldre personer.
Sökord: Social activities, social participation, social isolation, loneliness, older adults, aged och elderly.
3
Abstract
The purpose of this literature review was to compile and describe older people's experiences of social participation in loneliness and social isolation. The literature review was performed with results from 13 qualitative articles obtained from the databases PubMed, CINAHL, PsycINFO and AMED. The authors identified similarities and differences and the data analysis resulted in two themes; When social life changes and To maintain social
participation. The results show that losses in the social network and failing health influences older people’s social participation. It also appears that activities performed alone or together with others were a way of dealing with losses in the social network. Furthermore, it emerges that close relationships and doing activities for and with others are important for well-being and can also serve as support for changes in life. The conclusion of this literature review is that client centeredness is important for promoting social participation as older people have different needs and handle a changed life situation in different ways. Further, it is important to develop interventions with focus on activities in the company of others to support possibilities for social participation among older people.
Keywords: Social activities, social participation, social isolation, loneliness, older adults, aged and elderly.
4
Innehållsförteckning
Inledning ... 5
Bakgrund ... 6
Ensamhet och social isolering hos äldre personer ... 6
Ensamhet och social isolering som ett samhällsproblem ... 6
Arbetsterapi ... 7
Vikten av att känna samhörighet för social delaktighet ... 9
Problemformulering ... 10
Syfte ... 10
Metod ... 11
Design ... 11
Litteratursökning ... 11
Urval ... 12
Dataanalys ... 12
Forskningsetiska aspekter ... 13
Resultat ... 14
När det sociala livet förändras ... 14
Att upprätthålla social delaktighet ... 17
Diskussion ... 19
Resultatdiskussion ... 19
Metoddiskussion ... 22
Slutsats ... 24
Referenslista ... 25
Bilaga 1. Sökning, dokumentation. ... 28
Bilaga 2. Översiktstabell av analyserad litteratur. ... 30
5
Inledning
Författarna har under verksamhetsförlagd utbildning träffat på många äldre personer som känner en stor sorg över sitt sociala sammanhang. På grund av att många äldre kände en stor sorg över sitt sociala sammanhang väcktes ett engagemang hos författarna att undersöka ensamhet och social isolering vidare.
Många äldre personer drabbas av ensamhet och social isolering till följd av ändrade livssituationer såsom pensionering, sjukdom eller förändrad fysisk förmåga. Till följd av ensamhet och social isolering kan personens sociala delaktighet och aktivitet påverkas vilket kan inverka på upplevelsen av hälsa. Vidare kan ensamhet och social isolering bidra till en ökad risk för att drabbas av olika sjukdomstillstånd. Möjligheter till social delaktighet för äldre personer har under det senaste året blivit mer begränsat på grund av den rådande Covid- 19 pandemin och dess restriktioner där personer över 70 år rekommenderas begränsa sina sociala kontakter (Folkhälsomyndigheten, 2020).
Litteraturöversikten beskriver äldre personers erfarenhet av social delaktighet vid ensamhet och social isolering.
6
Bakgrund
Ensamhet och social isolering hos äldre personer
Ensamhet och social isolering är nära förknippade med varandra. De särskiljer sig på sådant sätt att ensamhet beskrivs som den subjektiva upplevelsen av brist på socialt sammanhang (Cotterell et al., 2018; Leigh-Hunt et al., 2017) medan social isolering syftar till det objektiva perspektivet och brist på sociala interaktioner med andra (Cotterell et al., 2018). Social isolering är möjlig att kartlägga i och med det objektiva perspektivet. För att bedöma om social isolering, dvs bristen av social interaktion, är ett hinder för personen är den subjektiva upplevelsen av vikt. En holistisk syn på människan är en förutsättning för att förstå problemet, men även för att sammanföra den subjektiva upplevelsen av ensamhet och det objektiva perspektivet av ensamhet och social isolering (Cotterell et al., 2018; Nicholson, 2012). Den nära kopplingen mellan begreppen ligger till grund för författarnas val av att inkludera både ensamhet och social isolering i den aktuella litteraturöversikten.
Ensamhet och social isolering som ett samhällsproblem
Ensamhet och social isolering har en negativ effekt på hälsa och är vanligt förekommande i vårt samhälle (Cotterell et al., 2018; Leigh-Hunt et al., 2017). Ensamhet och social isolering finns i alla åldrar, men är mer vanligt förkommande hos personer med högre ålder (SCB, 2019). En vanlig riskfaktor för social isolering är ålder, där samband finns kring stigande ålder och upplevd ensamhet (Cotterell et al., 2018; SCB, 2019). Riskfaktorer som kan påverka ensamhet och social isolering återspeglas i den naturliga processen av åldrandet, exempelvis gå i pension, förändrad fysisk förmåga, flytt till anpassat boende eller förlust av partner (Cotterell et al., 2018). Sjukdomstillstånd som kan uppkomma till följd av ensamhet och social isolering är enligt studier vårdkrävande och behovet av återinläggning i
vårdsammanhang ökar (Nicholson, 2012).
Förutsättningar för god vård och omsorg förändras på grund av den demografiska
utvecklingen (IVO, 2020). Sveriges samhälle är i ständig förändring gällande folkmängd och en omfördelning inom åldersgrupper kommer ske. År 2028 beräknas åldersgruppen 80 år och äldre att ha ökat med 50% (SCB, 2018) och åldersgruppen 80 år och äldre har ett ökat behov av vård och omsorg tillskillnad från andra åldersgrupper (IVO, 2020). Genom att arbeta
7 förebyggande kan vi stävja det samhällsproblem som ensamhet och social isolering utgör (Nicholson, 2012).
Arbetsterapi
Alla människor är aktiva varelser och inom arbetsterapi är hälsa och aktivitet nära
sammankopplat, varpå varken hälsa eller aktivitet kan särskiljas från varandra (Eklund et al., 2010; Polatajko et al., 2007). Fisher och Marterella (2019) beskriver det holistiska synsättet på aktivitet, vilket menas att varken aktivitet, personfaktorer eller den miljön som aktiviteten utförs i kan separeras från varandra. I och med att utförandet av aktivitet inte går att särskiljas från sina kontextuella faktorer samt att en person inte kan särskiljas från sin egen kontext sammanförs de via aktivitet i den transaktionella virveln. Enligt Fisher och Marterella (2019) påverkar de faktorer i transaktionella virveln varandra och formar utförandet av aktivitet, men även att aktiviteten i sig påverkar miljö och person. Fishers och Marterellas (2019)
transaktionella modell förklarar den komplexiteten som finns i samspelet och som gör varje utförande unikt. En viktig förutsättning för att aktivitet ska vara hälsosam och givande är att den har ett värde och känns meningsfull för personen (Eklund et al., 2010). Meningsfullhet i aktivitet är en viktig del för förståelsen av sambandet mellan aktivitetsengagemang, hälsa och välmående. Framförallt har meningsfullhet en central del i hur personen väljer att engagera sig i aktivitet (Polajatko et al., 2007).
Fisher och Marterella (2019) beskriver begreppet delaktighet, som uppstår när en person i utförandet, upplever en speciell personlig värdeupplevelse. Erlandsson och Persson (2014) lyfter även den unika värdeupplevelse som uppstår vid utförande av aktivitet och menar att en person som upplever ett värde i aktivitet har lättare att uppleva meningsfullhet och
välbefinnande. Taylor (2017) beskriver delaktighet som uppstår från ett samspel mellan utförandekapacitet, vanor, vilja och miljö. Vidare menar Taylor (2017) att de personliga faktorerna och miljöfaktorer spelar in och påverkar utförandet. Miljön beskrivs både kunna stödja och hindra utförande och engagemang i aktiviteter (Taylor, 2017). Enligt Fisher och Marterella (2019) består miljön av många olika element. Den sociala och fysiska miljön som båda påverkas av varandra men även av person, sociokulturell, temporala och geopolitiska element (Fisher & Marterella, 2019). Den sociala miljön innefattar relationer, interaktioner med andra i sin närhet, både nära relationer men även i samhället (Fischer & Marterella, 2019;
8 Taylor, 2017). Många av de aktiviteter vi människor engagerar oss i innefattar att interagera med andra personer i sociala sammanhang (Fisher & Marterella, 2019; Taylor, 2017).
Personens subjektiva upplevelse av värde och mening vid aktivitet är en viktig del inom arbetsterapi. Eftersom arbetsterapiteori bygger på en övertygelse om att människan är en aktiv varelse samt att aktivitet och hälsa har en nära koppling, är arbetsterapeutens uppgift att stödja hälsa genom aktivitet som mål och medel. Ett av de filosofiska grundantaganden från den etiska koden för arbetsterapeuter (Sveriges arbetsterapeuter, 2012) lyfter är att människan är social och utför aktivitet i samspel med andra. Eklund et al. (2010) framför några av de grundläggande principer som arbetsterapeuter förhåller sig till. Vilket innefattar bland annat att ge möjlighet till meningsfulla aktiviteter, se individen som en unik varelse samt att ge möjlighet till social delaktighet. Att ge möjlighet till meningsfulla aktiviteter syftar till att hitta aktiviteter som fångar personens motivation och intresse till att vara en aktiv varelse (Eklund et al., 2010). Vidare menar Eklund et al. (2010) att arbetsterapeuten behöver se personen som en unik varelse, med erfarenheter, förmågor och svårigheter, för att stötta personen till aktivitet. Arbetsterapeuten ska även stödja personers möjlighet till social delaktighet, vilket grundar sig i övertygelsen att människan är en social varelse. Social delaktighet innefattar många olika begrepp, såsom socialt kapital, samhällsinvolvering och socialt engagemang. För en mer entydig och hanterlig definition av vad social delaktighet är kommer författarna till litteraturöversikten att grunda sig i definitionen skapad av Levasseur et al. (2010). Levasseur et al. (2010) menar att social delaktighet kan identifieras inom sex nivåer. Första nivån handlar om att genomföra förberedelser inför aktiviteter med andra, det innefattar personliga aktiviteter, basala aktiviteter, men även aktiviteter som innefattar att inhämta kunskap om omvärlden. Andra nivån innefattar att personen befinner sig i sociala utrymmen men behöver inte nödvändigtvis ha direktkontakt med andra personer. Inom tredje nivån är personen i social kontakt med andra men den sociala kontakten står inte i relation till en specifik aktivitet. I fjärde nivån samspelar personen med andra i utförandet av aktivitet.
Femte nivån grundar sig på att personen är behjälplig gentemot andra, exempelvis genom volontärarbete. I sjätte och den sista nivån bidrar personen till samhället. Det har även visat sig att social delaktighet har en viktig roll i rehabiliteringssyfte, det är därför av vikt att fånga upp de som är utelämnade från sociala sammanhang (Eklund et al., 2010).
9
Vikten av att känna samhörighet för social delaktighet
Tidigare forskning inom området för ensamhet och social isolering har visat att begreppet vardagsgemenskap har en stor betydelse. Att vara en del av en vardagsgemenskap handlar om att uppleva samhörighet och tillhörighet med andra (Nyman et al., 2012; Nyman et al., 2014).
Att tillhöra gemenskap och uppleva samhörighet och en tillhörighet med andra var knutet till identiteten i sociala sammanhang (Nyman et al., 2014). En studie av Tiikkainen och
Heikkinen (2005) visar på att de som upplever en samhörighet hade lägre grad av upplevd ensamhet och depressiva symtom. Att känna samhörighet och tillhörighet med andra är föränderligt, med det syftar Nyman et al. (2012) studie på att livet förändras genom olika händelse som att bli änka/änkling, förlust av vänner och familj. Vidare visar en studie av Franke et al. (2020) på att samhörighet inte bara innebär att vara i social kontakt med andra utan att deltagarna upplevde det som av vikt att kunna dela sina tankar, känna stöd och omsorg från andra, vilket skapade en känsla av tillhörighet. Deltagarna i Nyman et al. (2014) studie upplevde att det var upp till var och en att bibehålla eller skapa sig samhörighet med andra. Trots det visar studien av Nyman et al. (2014) att det är av betydelse att bli inbjuden till sociala sammanhang, speciellt för att kunna bryta sin sociala isolering efter en flytt (Nyman et al., 2012).
Till följd av förändringar i livet blev det vanligare att göra aktiviteter ensam (Nyman et al., 2012). Franke et at. (2020) visar på att aktiviteter som möjliggör till att känna en personlig anknytning leder till motivation och engagemang till fortsatt delaktighet i aktivitet. För att möjliggöra för samhörighet och delaktighet i samhället var det viktigt att aktiviteter som erbjöds var i närområdet av deltagarnas hem (Nyman et al., 2012). Om det fanns platser att mötas på i närområdet så skapade det en tillhörighet och samhörighet men om det inte fanns gav det upphov till känslor av ensamhet (Nyman et al., 2012). Att tillhöra en plats skapade en känsla av trygghet, att det fanns någon som väntade dig (Nyman et al., 2014). Tiikkainen och Heikkinen (2005) visar i likhet med Nyman et al. (2012) att ömsesidiga relationer kunde minska känslan av ensamhet och bidra med trygghet, genom att deltagarna hade någon som de kunde förlita sig på och kunde be om hjälp ifrån. Vidare är stigande ålder och sviktande hälsa faktorer som påverkar personer och skapar en rädsla för minskad autonomi. En minskad autonomi och ett ökat hjälpbehov kan påverka samhörigheten och därigenom även ens upplevda välmående (Tiikkainen & Heikkinen, 2005).
10
Problemformulering
Ensamhet och social isolering har visat sig ha en negativ effekt på hälsa. En riskfaktor för att uppleva ensamhet och social isolering kan vara hög ålder vilket är en utmaning för samhället på grund av den demografiska utvecklingen mot en åldrande befolkning. Ensamhet och social isolering har en nära koppling till varandra och innefattar ett subjektiv och objektivt
perspektiv. Både upplevelsen av ensamhet samt social isolering kan uppkomma vid olika livshändelser, bland annat när personen går i pension, får en förändrad hälsa, förlorar partner eller närstående. När de livshändelserna sker kan personens sociala sammanhang minska.
Arbetsterapeuten ser det unika samspelet mellan aktivitet, meningsfullhet och välmående där social delaktighet har en viktig roll för upplevd hälsa. Det är därav viktigt att kartlägga tidigare forskning om hur äldre personer som känner sig ensamma och socialt isolerade upplever social delaktighet i sin vardag. Litteraturöversikten syftar därför till att sammanställa tidigare kunskap och beskriva erfarenheter av social delaktighet hos äldre personer vid
ensamhet och social isolering.
Syfte
Syftet med litteraturöversikten var att beskriva kunskapsläget kring erfarenheter av social delaktighet hos äldre personer vid ensamhet och social isolering.
11
Metod
Design
Studien genomfördes som en litteraturöversikt för att besvara studiens syfte där kvalitativ forskning analyserades och sammanställdes. Friberg (2017) beskriver att syftet med en litteraturöversikt är att sammanställa kunskap från olika studier för att skapa en beskrivande sammanställning av ett specifikt område. I litteraturöversikten har författarna sammanställt social delaktighet i relation till ensamhet och social isolering utifrån äldre personers
perspektiv.
Litteratursökning
Författarna antog ett helikopterperspektiv vid inledande litteratursökning gällande ensamhet och social isolering i syfte att få en översiktsbild och säkerställa omfattningen av kvalitativa studier med äldre personers perspektiv. Helikopterperspektivet möjliggör till avgränsning och säkerställning av syfte. Författarnas frågeställning riktar sig till äldre personers erfarenheter av social delaktighet i relation till ensamhet och social isolering.
Vid den egentliga litteratursökningen användes sökorden: Social activities, social participation, social isolation, loneliness, older adults, aged och elderly. Sökord valdes utifrån svensk MeSH för att få ut synonymer, bredare och smalare termer för en mer träffsäker sökning. I sökningen användes boolesk söklogik AND och/eller OR. I syfte att säkerställa träffsäkerheten i sökningen togs även kontakt med bibliotekspersonal vid Luleå tekniska universitet. Datainsamlingen pågick under tidsperioden januari- mars år 2021.
Sökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL, PsycINFO och AMED med liknande söksträng av sökord. Författarna upplevde att eventuellt bortfall av relevanta artiklar var möjlig i sökningen med endast MeSH-termer i PubMed, därav genomförde författarna en andra sökning i PubMed med fritextord vilket ökade antal sökträffar och resulterade i fler relevanta artiklar. Sökningen dokumenteras enligt Friberg (2017), se bilaga 1.
12
Urval
Inklusionskriterierna för litteratursökningen var kvalitativa vetenskapliga artiklar skrivna på engelska, publicerade mellan år 2010–2021 samt tillgängliga i full text och kostnadsfria. Alla artiklar som valdes ut till litteraturöversiktens resultat hade genomgått en Peer Review granskning. Kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades eftersom frågeställningen
efterlyser erfarenheter kring sociala aktiviteter och social delaktighet vid ensamhet och social isolering. Syftet var att undersöka äldre personers perspektiv, därav valdes åldersgruppen 60 år och äldre, vilket medförde att kvalitativa vetenskapliga artiklar med deltagare yngre än 60år exkluderades. Vid litteratursökningen noterar författarna att en andel av artiklarna kopplades till diagnoser och tillstånd som i samband med ensamhet och social isolering, i och med att diagnoser och tillstånd inte är relevanta utifrån frågeställningen valde författarna bort de artiklarna vid en första anblick.
Vid första genomgång av sökresultatet valdes artiklar ut efter titel. Vid relevant titel gick författarna vidare och läste abstrakt. Motsvarade artiklarnas abstrakt litteraturöversiktens frågeställning valde författarna att vidare läsa innehåll överskådligt. Granskning av artiklar genomfördes på varsitt håll vilket författarna dokumenterade i ett gemensamt dokument. De valda artiklarna läste författarna först enskilt för att sedan bearbeta de gemensamt. Den totala litteratursökningen genererade till 3213st sökträffar, varpå 3074st artiklar valdes bort på grund av titel. Vilket resulterade i att författarna läste 139st abstrakt, där 80st artiklar valdes bort. De återstående 59st artiklarna lästes överskådligt av författarna. Därefter plockades 22st artiklar ut för att läsas mer ingående, som slutligen resulterade i att författarna valde ut 10st artiklar till resultatet. Utifrån utvalda artiklar genomförde författarna en sekundärsökning. Vid sekundärsökning framkom ytterligare tre artiklar som ansågs svara mot litteraturöversiktens syfte. Se valda artiklar i bilaga 1.
Dataanalys
Författarna har analyserat datamaterialet enligt Fribergs (2017) analyssteg som består av tre olika steg. Det första steget i analysen är att läsa igenom datamaterialet för att förstå innehåll och sammanhang. Författarna läste igenom artiklarna enskilt för att sedan sammanfatta de innehåll som framkom i artiklarna med egna noteringar. Fribergs (2017) analyssteg, steg två, innefattar att skapa en översiktstabell. Författarna valde att nyttja rubriker så som artikel,
13 problem och syfte, metod samt resultat i översiktstabellen. Dokumentationen i
översiktstabellen delade författarna upp mellan sig med sju respektive sex artiklar var att dokumentera. Efter dokumentationen gick författarna igenom materialet i översiktstabellen gemensamt för att skapa gemensam förståelse för materialet. Eftersom litteraturöversikten hade till avsikt att beskriva erfarenheter av social delaktighet hos äldre personer vid ensamhet och social isolering, nyttjade författarna endast studier med kvalitativ ansats och intervjuer som metodologiskt tillvägagångssätt. Därefter analyserade författarna likheter och skillnader i resultatet av de valda studierna. Efter att likheter och skillnader är identifierade
sammanställde författarna det analyserade materialet och kategoriserade de under rubriker.
Analysförfarandet skedde i enlighet med Fribergs (2017) tredje analyssteg och ledde fram till två teman som resultatet presenterades i. Se översiktstabell, bilaga 2.
Forskningsetiska aspekter
De artiklar som valdes ut till litteraturöversikten valdes med stor omsorg efter trovärdighet.
Enligt Lundmark och Hällgren Graneheim (2017) består trovärdighet av giltighet,
tillförlitlighet, delaktighet och överförbarhet. Giltighet syftar till hur väl resultatet svarar mot studien syfte och det är enligt Lundmark och Hällgren Graneheim (2017) brukligt att anta faktorer såsom deltagare som besitter erfarenheter av ämnet eller antalet deltagare i beaktning för att bedöma resultatets giltighet. Vidare menar Lundmark och Hällgren Graneheim (2017) att en noggrann beskrivning av urval och analysförfarandet är en viktig faktor för att läsaren själv ska kunna bedöma både giltighet och tillförlitlighet. För att stärka trovärdigheten antog författarna giltighet och tillförlitlighet i beaktning vid framskrivandet av urval och
analysförfarandet. Delaktighet enligt Lundmark och Hällgren Graneheim (2017) syftar till författarnas förförståelse inom ämnet och hur det påverkar studiens neutralitet. En risk med studien var att författarna inte kunnat behålla en objektivitet vid datahanteringen och på sådant sätt påverkat litteraturöversikten resultat. För att det skulle undvikas nyttjade
författarna sig av Fribergs (2017) analyssteg. Gällande överförbarhet är det urval, deltagare, datainsamling, analys och andra omständigheter som ligger till grund för hur väl resultatet kan appliceras till andra grupper eller situationer (Lundmark & Hällgren Graneheim, 2017).
Författarna hade till avsikt att sammanställa väsentlig kunskap inom området, vilket innebär att författarna antog godhetsprincipen i anspråk under arbetes gång. Godhetsprincipen syftar till att göra gott med ambitionen att komma fram till ny och betydelsefull kunskap (Olsson &
Sörensen, 2011).
14
Resultat
Dataanalysen av de 13 utvalda artiklarna resulterade i två teman; När det sociala livet förändras och Att upprätthålla social delaktighet. Temat När det sociala livet förändras beskriver hur förlust av partner eller närstående samt en sviktande hälsa påverkar den sociala delaktigheten. När det sociala nätverket minskar, anpassar sig och hanterar deltagarna det på olika sätt. Det andra temat Att upprätthålla social delaktighet beskriver betydelsen av nära relationer, att engagera sig för andra och göra aktiviteter tillsammans.
När det sociala livet förändras
Följande tema byggs upp av följande kategorier: Förlust av partner eller närstående;
Sviktande hälsa samt Hantering av förändringar.
Förlust av partner eller närstående
Kategorin förlust av partner eller närstående beskriver hur förlust av partner och närstående är en bidragande orsak till minskat socialt nätverk och socialt deltagande (Barbosa Nevesa et al., 2019; Bruggencate et al., 2018; Goll et al., 2015; Nilsson et al., 2012; Taube et al., 2015).
De sociala behoven efter en förlust av partner överensstämde med hur det varit innan. Om det sociala nätverket varit begränsat under livets gång så ersattes inte förlusten med nya sociala kontakter (Bruggencate et al., 2018) Detsamma gällde även när nära vänner gick bort, det vill säga nya vänskapsrelationer skapades inte (Cloutier-Fisher et al., 2011).
Studier beskriver att när partnern dog blev deltagarens omvärld mer begränsad, det till följd av att det sociala nätverket tidigare enbart baserats kring partnern (Bruggencate et al., 2018;
Cloutier-Fisher et al., 2011; Glosli Bergland et al., 2016). Vidare beskriver Glosli Bergland et al. (2016) känslan av att bli bortglömd, vilket var en smärtsam upplevelse som kunde uppstå efter att familjemedlemmar gått bort. Vid förluster i det sociala nätverket kunde det även uppstå en känsla av att det återstående social nätverket inte levde upp till förväntning (Taube et al., 2015).
“I have no family left, and it makes it hard, you are easily forgotten.” (Glosli Bergland et al., 2016, s. 115)
Att förlora en partner behöver inte enbart innebära negativa konsekvenser för deltagarna utan det kunde även upplevas vara en frihet att leva ensam efter bortgång (Glosli Bergland et al.,
15 2016). Det gällde speciellt i situationer där relationen präglats av tung vårdbörda eller kontroll och missförhållanden (Cloutier-Fisher et al., 2011; Glosli Bergland et al., 2016). Friheten deltagarna vittnade om var självbestämmande, att följa sina egna önskningar, att se till sina egna behov eller återfå tid för hobbys (Glosli Bergland et al., 2016; Nilsson et al., 2012;
Taube et al., 2015). En deltagare i en av studierna berättade att hon efter sin makes bortgång kändes sig fri att välja själv utan att anpassa sig (Cloutier-Fisher et al., 2011).
“My husband and I were always together. We never went anywhere separately. We had holidays, and dancing and everything together . . . I can please myself now with what I do, not that there is any disrespect for him . . . when I go out, when I stay in, when I get up, when I go to bed.” (Cloutier-Fisher et al., 2011, s. 412)
Svikande hälsa
Det sociala livet förändrades också till följd av att hälsan sviktade. Det kunde påverka umgänget med andra samt att inte kunna dela sitt liv med sin partner som tidigare upplevdes som en sorg och förlust (Hemberg et al., 2019; Nilsson et al., 2012; Taube et al., 2015). Den sviktande hälsan beskrevs bland annat innefatta trötthet, reducerad hörsel eller syn, stelhet och nedsatt rörlighet i kroppen (Bruggencate et al., 2018; Kirkevold et al., 2013; Nilsson et al., 2012) vilket bidrog till att deltagarna inte kunde engagera sig i aktiviteter de själva önskade (Cloutier-Fisher et al., 2011; Glosli Bergland et al., 2016; Smith, 2012). Den sviktande fysiska hälsan medförde att den sociala delaktigheten minskade. Deltagare beskrev att utformningen av den fysiska miljön var av stor vikt för social delaktighet i de fall där deltagarna behövde använda rullstol eller rollator vid förflyttning.
“Before, I was part of my group [of friends] … because then I could walk … so it has inhibited my social life, absolutely, that I’m in a wheelchair” (Nordin et al. 2020, s. 7)
Det begränsade deras möjlighet till social delaktighet och de upplevde sig bli exkluderade från möjligheten att exempelvis resa eller besöka andra människors hem (Nordin et al., 2020).
16 Deltagare med begränsat socialt nätverk upplevde en större mental belastning vid fysisk nedsättning, vilket begränsade möjligheten till socialt stöd (Cloutier-Fisher et al., 2011). Det framkommer även rädslor som är kopplade till hälsa, vilket var bland annat att förlora sin självständighet, att plötsligt bli sämre, oro för att falla, men även rädslor koppat till livets slut och ingen förbättring kommer ske (Goll et al., 2015; Hemberg et al., 2019; Taube et al., 2015). En rädsla som kan komma med sviktande hälsa är att bryta från normen, exempelvis genom att vid upprepade tillfällen ställa sig upp pga. smärta (Stanley et al., 2010). De rädslor som kopplades till sviktande hälsa begränsade deltagarnas sociala delaktighet till den grad att de tenderade till att isolera sig själv. I Stanley et al. (2010) uttalar sig vårdpersonal;
”. . . go out is diminished because of pain, they can’t sit for a long time, so they tend to say no I am useless, I am embarrassed because I have to stand up every now and again, so they will isolate themselves.” (Stanley et al., 2010, s. 412)
En sviktande hälsa behöver inte nödvändigtvis drabba den specifika deltagaren själv, utan det kan vara en nära anhörig som drabbas av sjukdom, vilket begränsar deltagaren från att vara socialt delaktig (Hemberg et al., 2019). En ytterligare faktor som påverkade social delaktighet var när deltagarna på grund av sin hälsosvikt slutade köra bil och möjligheten att lämna bostaden och umgås med andra minskade (Smith, 2012).
Hantering av förändringar.
Att vara själbestämande, att följa sina egna önskningar ansågs speciellt viktiga för att kunna hantera snabba förändringar i livet men även för att uppleva tillfredställelse i sin sociala delaktighet (Nilsson et al., 2012; Nordin et al., 2020). Hanteringen av förlust i det sociala nätverket kan innefatta att antingen att engagera sig i aktiviteter som relaterade till deltagarnas intresse, aktiviteter som utförs enskilt eller i aktiviteter som utförs i sällskap med andra
(Barbosa Nevesa et al., 2019; Goll et al., 2015; Kirkevold et al., 2013; Nilsson et al., 2012;
Nordin et al., 2020). Att engagera sig i dagliga aktiviteter, hobbys eller intressen såsom konst, hantverk, promenader i naturen, hushållsaktiviteter, se på tv, lyssna på radio, läsa böcker, lösa korsord, ta kontakt med vänner, delta i klubbmöten, delta i teatergrupp eller motionera
tillsammans med andra (Nordin et al., 2020) resulterade i att deltagarna känner sig mindre ensam (Goll et al., 2015; Taube et al., 2015). Deltagarna beskriver hur de hanterar förluster i det sociala nätverket på olika sätt. I hanteringen av förlusten av sin partner upplevde vissa deltagare svårigheter med initiativförmåga och uppgav att det var tvungna att tvinga sig till att vara aktiva och delta socialt efter sin partners bortgång, trots att det inte var något de
17 egentligen ville (Glosli Bergland et al., 2016). När deltagarna upplever att hälsan sviktar hanterar de sin hälsosvikt genom att anpassa sitt sociala deltagande genom att aningen utföra aktiviteten på ett annat sätt, tillföra nya aktiviteter inom samma intresse eller finna acceptans genom att fokusera på framtiden eller jämföra sin situation med andra som ansågs ha större grad av svårigheter relaterade till hälsa (Nordin et al., 2020).
Att upprätthålla social delaktighet
Följande tema byggs upp av följande kategorier: Nära relationer; Att engagera sig för andra och göra aktiviteter tillsammans.
Nära relationer
Nära relationer beskrevs som en viktig källa till social delaktighet och gav deltagarna en känsla av livslust, speciellt relationen med barn, barnbarn, partner, vänner och grannar (Bruggencate et al., 2018; Hemberg et al., 2019; Nilsson et al., 2012; Nordin et al., 2020).
Relationer och umgänge med familjen beskrevs som centralt för upplevelsen av välmående och stöd från familjen beskrevs ha stor betydelse i både bra och dåliga tider (Nilsson et al., 2012). En viktig del i att relationen skulle kännas bra var att den var på lika villkor, att deltagaren inte kände sig som en börda, att bli inkluderad utan att de själva efterfrågat hjälp och att andra inte pratade över huvudet på dem (Glosli Bergland et al., 2016; Nordin et al., 2020; Taube et al., 2015). Vidare värderade äldre personer sociala interaktioner som vilade på gemenskap, intresse och en känsla av att båda parter gynnandes av interaktionen högt (Nordin et al., 2020). De framkom från studierna att många föredrog att socialisera med andra med samma utbildning eller liknande intressen (Bruggencate et al., 2018; Goll et al., 2015).
”You can’t just bunch everybody up and say ‘a group of pensioners’, because how you are and what you can and want to do is individual.” (Nordin et al., 2020, s. 6)
För att kunna hålla kontakten och upprätthålla relationer med nära och kära beskrevs
telefonsamtal som viktiga (Bruggencate et al., 2018; Goll et al., 2015; Kirkevold et al., 2013;
Nilsson et al., 2012; Nordin et al., 2020; Taube et al., 2015).Relationen till husdjur beskrevs också som en källa till sällskap och kärlek, men möjliggör även till sociala interaktioner exempelvis vid promenad med hund (Bruggencate et al., 2018; Smith, 2012).
18 Att engagera sig för andra och göra aktiviteter tillsammans.
Att delta i sociala aktiviteter genererade en känsla av tillhörighet och gemenskap
(Bruggencate et al., 2018; Kirkevold et al., 2013). Det framkommer även att hjälpa andra minskade känslan av ensamhet och ökade social delaktighet (Smith, 2012). Att engagerade sig i volontärarbete gav deltagarna en känsla av sammanhang, välmående, bekräftelse samt status (Bruggencate et al., 2018; Cloutier-Fisher et al., 2011).
“Try to make more friends, and just forget about yourself. But you have to a little bit think of yourself. I’m much better when I’m busy, doing things for people. That’s all I’ve done all my life, so—you have to be needed. If you don’t feel like you’re needed, then you’re in trouble”
(Smith, 2012, s. 303)
Studier visar att en viktig del i att kunna interagera med andra var kopplad till den sociala kompetensen (Machielse & Duyndam, 2020; Nilsson et al., 2012). Att hinder som att vara blyg, uppleva sig stel eller envis påverkade förmågan att interagerade och lämnade en känsla av missförstånd och konflikt (Machielse & Duyndam, 2020; Nilsson et al., 2012). Vidare lyfter studier att många rädslor spelar in vid social delaktighet, exempelvis rädslor kopplat till förlust av de prefererade identiteten, bristande självförtroende, rädsla att bli utesluten, att bli besviken eller att andra ska tacka nej till att umgås (Bruggencate et al., 2018; Goll et al., 2015;
Kirkevold et al., 2013; Taube et al., 2015). En möjliggörare till social delaktighet ansågs vara den informationen som inhämtades från att läsa tidskrifter, lyssna på radio och se på TV och information nyttjades i interaktion med andra för att skapa social kontakt (Kirkevold et al., 2013; Nilsson et al., 2012).
19
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa äldre personers erfarenheter av social delaktighet vid ensamhet och social isolering. Dataanalysen utmynnade i två teman; När det sociala livet förändras och Att upprätthålla social delaktighet och författarna har valt att lyfta de två teman vidare för diskussion.
Resultatet visar att äldre personers sociala delaktighet påverkas i hög grad när det sociala nätverket minskar, mer specifikt när partner eller närstående går bort. Förlust av partner är en del av den naturliga processen av åldrandet och förändringar inom det sociala nätverket kan bidra till en ökad känsla av upplevd ensamhet (Cotterell et al., 2018; Tiikkainen & Heikkinen, 2005). Förändrade livssituationer, som att förlora en partner eller närstående, kan påverka det liv som de äldre personerna är vana att leva och kan leda till ett förändrat aktivitetsmönster där de engagerar sig aktiviteter som utförs enskilt i högre grad (Nyman et al., 2012). Det går delvis i linje med författarnas resultat som beskriver att äldre personer hanterar förlust i det sociala nätverket på olika sätt genom att engagera sig i aktiviteter som utförs enskilt eller i sällskap. För att stödja äldre personer till social delaktig efter förlust i det sociala nätverket är det angeläget att arbetsterapeuter arbetar klientcentrerat eftersom resultaten visar att äldre personer har olika behov och hanterar en förändrad livssituation på olika sätt. Ett
klientcentrerat förhållningsätt innebär enligt Eklund et al. (2010) att utgå från klientens perspektiv och behov. Genom att anta ett klientcentrerat förhållningssätt kan arbetsterapeuten förstå den subjektiva upplevelsen av ensamhet och det objektiva perspektivet av social isolering för att kunna stödja den äldre personen, utifrån dennes unika situation, till social delaktighet och fokusera på det som personer anser viktigt (Eklund et al., 2010).
Resultatet visar att en sviktande hälsa, fysisk och psykiskt, kan påverka äldre personers sociala delaktighet. Enligt Tiikkainen och Heikkinen (2005) kan en försämrad hälsa och funktionsförmåga ge upphov till osäkerhet och minskad självkänsla som i sin tur kan leda till rädsla för en avtagande autonomi. Vidare menar Tiikkainen och Heikkinen (2005) att stöd, i forma av hjälp, från det sociala nätverket kan ha en positiv effekt och minska känslan av ensamhet, men att behovet av att behöva förlita sig på någon annans hjälp kan ha en negativ effekt på social delaktighet. Vilket överensstämmer med det resultat som framkommer i litteraturöversikten, där deltagare vittnar om känslan av att bli en börda har en negativ konsekvens på social delaktighet.
20 Vidare visar resultatet att äldre personerna hanterar förlust av relationer i det sociala nätverket på olika sätt. Nyman et al. (2014) diskuterade att förändringar i det sociala nätverket innebar utmaningar och att det var av vikt att hitta nya grupper, för att inte riskera att bli hemma. Att välja en aktivitet som var av intresse gav upphov till meningsfulla interaktioner och kunde agera som ett medel för att komma in i gemenskaper (Nyman et al., 2014). Att andra ska tacka nej till att umgås, bristande självförtroende eller rädsla för att förlora den föredragna
identiteten visade sig i aktuell litteraturöversikt ha betydelse för social delaktighet. Nyman et al. (2014) menar på att identitet utformades i relation till andra och gav upphov till att vara någon i ett socialt sammanhang. För att skapa möjligheter för de äldre att komma in i ett socialt sammanhang framkommer vikten av att bli inbjuden, speciellt för de som saknade initiativförmågan (Nyman et al., 2014). Nyman et al. (2012) beskriver att bli inbjuden gav en möjlighet att komma in i ett sammanhang på ett naturligt sätt men att det inom vissa
sociokulturer behövs en inbjudan för att komma in i gemenskapen.
Hur kommer äldre personer som upplever ensamhet och social isolering in i gemenskapen om inbjudan uteblir? Enligt Tiikkainen och Heikkinen (2005) kan ensamhet innefatta
stigmatisering, på grund av att äldre personer har svårigheter att uttrycka mängden av sin ensamhet. Författarna till litteraturöversikten ställer sig dock frågande till hur arbetsterapeuter kommer åt stigmatiseringen. Bör arbetsterapeuter arbeta mer med förebyggande insatser för att på så vis kunna normalisera ensamheten för att komma åt det samhällsproblem som ensamhet och social isolering är?
Att vara aktiv i olika aktiviteter med andra gav upphov till struktur och ordning på dagen men även en känsla av tillhörighet (Nyman et al., 2012). Nyman et al. (2014) visar på att
samhörighet bygger på ömsesidiga relationer, de menar på att både ge av sin tid men även att ställa upp och finnas där gav upphov till att känna sig behövd och uppskattad. Att ge sin tid till andra och känna sig behövd framkom enligt studieresultatet vara positivt och kunde generera volontärengagemang. Att engagera sig i volontärarbete kan anses gå i linje med Levasseur et al. (2010) nivå fem och sex, där nivå fem inkluderar att hjälpa andra samt nivå sex innefattar att bidar till samhället. Att göra skillnad och vara värdefull för andra ansågs vara en källa till meningsfullhet samt skapade en känsla av tillhörighet vilket även
framkommit i tidigare forskning (Carver et al., 2018; Nyman et al., 2014). I och med att ett antagande inom arbetsterapiteori är att meningsfulla aktivitet är en källa till delaktighet och hälsa (Eklund et al, 2010; Erlandsson & Persson, 2014, Fisher & Marterella 2019; Polajatko et
21 al., 2007; Taylor, 2017) är det därför av vikt att stödja äldre personer till att fortsatt kunna engagera sig för andra och göra saker tillsammans med andra.
Att hålla sig uppdaterad var av vikt för upplevelsen av att vara en del av samhället, möjliggöra till sociala interaktioner med andra samt social delaktighet. Fischl et al. (2020) redogör för äldre personers behov av att hålla sig informerad och ta del av information genom media.
Litteraturöversiktens resultat presenterar hur äldre personer håller sig informerad om omvärlden och nyttjar informationen som medel i sociala interaktioner för att upprätthålla social delaktighet, vilket går i linje med Levasseur et al. (2010) studie där nivå ett beskriver förberedande aktiviteter och informationsinhämtning om omvärlden som den del i sociala interaktioner och social delaktighet. Förutom att digitalteknik kan nyttjas som medel för inhämtning av information om omvärlden kan det även fungera som medel för social interaktion med andra (Fischel et al. 2020). Utbredningen av digitalteknik i samhället blir alltmer omfattande och kan påverka stora delar av livet. Forskning visar på att digitalteknik kan främja hälsa och välmående, då digitalteknik kan bli ett möjliggörande medel för social kontakt och delaktighet (Fischl et al., 2020; Larsson et al., 2016). För att kunna vara delaktig via digitala medel krävs en digital kompentens och digitala möjligheter i form av utrustning.
Enligt folkhälsomyndigheten (2018) framkommer dock att många äldre i Sverige står utanför det digitala samhället på grund av brister inom digitalkompetens och brist på tillgång av utrustning. Digitalt engagemang är komplext och digitala interventioner behöver skräddarsys efter personen (Fischl et al., 2020).
Tidigare forskning indikerar på att arbetsterapeutiska interventioner i syfte att främja social delaktighet har en positiv effekt i relation till delaktighet, självförtroende och sociala interaktioner. Vidare beskrivs arbetsterapeutiska interventioner för social delaktighet som kostnadseffektiva, men att det i ett praktiskt perspektiv finns ett gap mellan vad som görs och vad som ska göras inom arbetsterapeutiska interventioner för att främja social delaktighet hos äldre personer (Turcotte et al., 2018). Vidare forskning behövs därför för att utveckla och utvärdera arbetsterapeutiska interventioner som syftar till att stödja social delaktighet.
22
Metoddiskussion
Litteraturöversiktens syfte var att sammanfatta och beskriva äldre personers erfarenheter av social delaktighet vid ensamhet och social isolering. Enligt Friberg (2017) kan motivet för att genomföra en litteraturöversikt vara att skapa en beskrivande sammanställning inom ett område. I och med att författarna efter frågar erfarenheter i sin frågeställning valde författarna att inkludera artiklar med kvalitativ insats, vilket går i linje med vad Friberg (2017)
rekommenderar. Författarna valde att genomföra en litteraturöversikt för att se över
kunskapsläget inom det valda ämnet. Att anta en kvalitativ ansats med intervjumetod under rådande omständigheter med Covid-19 när äldre personer rekommenderas att begränsa sociala kontakter och undvika sociala sammanhang kan författarna anse att en litteraturöversikt är mer etiskt korrekt.
Enligt Friberg (2017) är vetenskapligt material någonting som står i ständig och snabb förändring, med den vetskapen har författarna valt att inkludera artiklar från 2010 och framåt för att säkerställa relevant material till resultatet. Ytterligare en aspekt i att öka giltigheten i resultatet var att inhämta stöd från bibliotekspersonal på Luleå tekniska universitet för att säkerställa att sökord och sökteknik vid litteratursökning var av relevans för studiens syfte.
Vidare har författarna enbart inkluderat artiklar från västvärlden med syfte att resultatet ska vara möjligt att applicera i en svensk kontext. De valda artiklarna härstammar från
litteratursökning i flera databaser som kopplas till de ämnesområde som författarna var intresserad av. Att göra sökningar i flera databaser möjliggjorde till att författarna kunde välja ut de artiklar som bäst representerade området. På grund av sökningar i flera databaser kunde författarna få fram 13st artiklar, vilket anses vara en god mäng av variation att kunna dra slutsats från. Alla artiklar som valdes till resultatet har genomgått Peer Reviewed, vilket blir ytterligare en faktor som stärker resultatets giltighet. Litteraturöversiktens syfte var att beskriva äldre personers erfarenheter av social delaktighet vid ensamhet och social isolering, för att stärka resultatets giltighet är det enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017) av vikt att inkludera deltagare som anses ha erfarenheter som svarar mot studiens syfte, på grund av det valde författarna att enbart inkludera artiklar där deltagarna upplevde ensamhet eller social isolering i någon grad. Vidare för att stärka resultatets giltighet valdes artiklar med deltagare av både manligt och kvinnligt kön.
Alla artiklar är skrivna på engelska, vilket enligt Friberg (2017) är en förutsättning för att nå ut med sitt resultat. På grund av att författarna inte har engelska som första språk lämnar det
23 utrymme för eventuella tolkningsfel eller syftningsfel när författarna översätter artiklarnas resultat i analysprocessen. Ett sätt författarna minskade de eventuella tolkningsfel eller syftningsfel är att nyttja digitala lexikon samt att läsa och granska de valda artiklarna upprepade gånger. Författarna har använt Fribergs (2017) analyssteg vilket säkerställer att analysen genomförts på ett strukturerat och systematiskt sätt, genom att identifiera likheter och skillnader. Genom att nyttja Fribergs (2017) analyssteg och digitala lexikon i
analysförfarande har författarna minimerat de risker som kan påverka resultatets tillförlitlighet (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Författarna har tillsammans genomfört studien och har kontinuerligt under arbetet haft diskussioner vilket varit en styrka framförallt under analysarbetet. För att stärka tillförlitligheten har författarna initialt läst artiklarna var för sig och identifierat relevant innehåll. Därefter har artiklarnas innehåll bearbetats gemensamt av författarna utifrån likheter och skillnader vilket anses stärka trovärdigheten i resultatet.
Lundman och Hällgren Graneheim (2017) beskriver att författarnas förförståelse kan påverka resultatets trovärdighet. Författarna till litteraturöversikten har tidigare erfarenheter från arbete inom äldreomsorgen vilket kan påverkat dataanalysen både positivt och negativt.
Positivt på sådant sätt att författarna har en mer djupgående förståelse för hur deltagarna i de utvalda artiklarna menar, men i en negativ bemärkelse för att en mer djupgående förståelse kan leda till förutfattade meningar och generaliseringar. Författarna har genomgående i processen varit medveten om sin delaktighet, genom kontinuerliga diskussioner har
författarna utmanat sin förförståelse och distanserat sig från materialet för att uppnå största möjliga objektivitet (Friberg, 2017; Lundman & Hällgren Graneheim 2017).
De stora förändringarna som författarna presenterar i resultatet, det vill säga förlust av partner eller närstående samt sviktande hälsa, är en naturlig del i den åldrande personens livsförlopp.
Men att drabbas av förlust i det sociala nätverket och av sviktande hälsa kan även uppkomma i andra perioder av livet, vilket författarna anser tydliggör överförbarheten av
litteraturöversiktens resultat till andra grupper eller situationer (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017).
24
Slutsats
Resultatet vittnar om att förlust i det sociala nätverket och sviktande hälsa har betydelse för äldre personers erfarenheter av social delaktighet vid ensamhet och social isolering, det återspeglas även i tidigare forskningsresultat. Författarna ser att det finns en vinst med att stödja till social delaktighet, genom att se till personens unika situation och arbeta utifrån ett klientcentrerat förhållningssätt. Resultatet lyfter att äldre personer hanterar förändringar i det sociala nätverket genom att delvis engagera sig i aktiviteter som utförs enskilt och i sällskap.
Tidigare forskning visar att ett sammanhang tillsammans med andra är av vikt för att känna en social delaktighet men även att det påverkade den upplevda identiteten. Att utföra aktiviteter som är av intresse och meningsfulla tillsammans med andra kan vara viktigt för att uppnå välmående efter stora förändringar i det sociala nätverket. Författarna ser i och med det fördelar med att främja aktiviteter i sällskap av andra för att motverka ensamhet och social isolering. Baserat på vad studien har kommit fram till behövs vidare forskning samt utveckling av interventioner för att stödja äldre personer till social delaktighet.
25
Referenslista
* = Studier som ingår i resultatet.
* Barbosa Neves, B., Sanders, A., & Kokanović, R. (2019). "It's the worst bloody feeling in the world": Experiences of loneliness and social isolation among older people living in care homes. Journal of aging studies, 49, 74–84. https://doi.org/10.1016/j.jaging.2019.100785
* Bruggencate, T,T., Luijkx, K,G., Strum,J. (2019). When your world gets smaller: How older people try to meet their social needs inkluding the role of social technology . Ageing &
Society 39(8) 1826-1852. Doi: 10:1017/So144686X18000260
Carver, L., Beamish, R., Phillips, S., & Villeneuve, M. (2018). A Scoping Review: Social Participation as a Cornerstone of Successful Aging in Place among Rural Older Adults.
Geriatrics, 3(4), 75. doi:10.3390/geriatrics3040075
Cotterell, N., Buffel, T., & Phillipson, C. (2018). Preventing social isolation in older people.
Maturitas, 113, 80–84. https://doi.org/10.1016/j.maturitas.2018.04.014
* Cloutier-Fisher, D. ( 1 ), Kobayashi, K. ( 2 ), & Smith, A. ( 2 ). (n.d.). The subjective dimension of social isolation: A qualitative investigation of older adults’ experiences in small social support networks. Journal of Aging Studies, 25(4), 407–414. https://doi-
org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.jaging.2011.03.012
Erlandsson, L. & Persson, D. (2014). ValMo-modellen: ett redskap för aktivitetsbaserad arbetsterapi. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Eklund, M., Gunnarsson, B. & Leufstadius, C. (red.) (2010). Aktivitet & relation: mål och medel inom psykosocial rehabilitering. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Fisher, A.G. & Marterella, A. (2019). Powerful practice: a Model for Authentic Occupational Therapy. Fort Collins, Colorado: CIOTS, Center for Innovative OT Solutions.
Fischl, C., Lindelöf, N., Lindgren, H. et al. Older adults’ perceptions of contexts surrounding their social participation in a digitalized society—an exploration in rural communities in Northern Sweden. Eur J Ageing 17, 281–290 (2020). https://doi.org/10.1007/s10433-020- 00558-7
Folkhälsomyndigheten (2020). Du som är 70 år eller äldre – begränsa dina nära kontakter.
Hämtad 200512 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/d/du-som-ar-70-ar-eller-aldre/
Folkhälsomyndigheten (2018). Digital teknik för socialt deltagande bland äldre personer.
Hämtad 200518 från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/77f20aba933e42978c44fea69689a7e2/di gital-teknik-for-social-delaktighet-bland-aldre-personer.pdf
Franke, T., Sims-Gould, J., Lusina-Furst, S., & McKay, H. (2020). 'i didn’t think I needed it But I find I look forward to it very much’: Social connectedness and physical health through the eyes of older adults. Activities, Adaptation & Aging. https://doi-
org.proxy.lib.ltu.se/10.1080/01924788.2020.1845586
Friberg, F. (2017). Dags för uppsats Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
26
* Glosli Bergland, A,M., Tveit, B.,Thorsen Gonzalez, M. (2016) Experiences of Older Men Living Alone: A Qualitative Study, Issues in Mental Health Nursing, 37(2) 113-120, DOI:
10.3109/01612840.2015.1098759
* Goll, J,C., Charlesworth, C., Scior, K., Stott, J. (2015). Barrier to social participation among Lonely Older Adults: The influence of Social Fears and Identity. PLoS ONE 10(2): e0116664.
doi:10.1371/ journal.pone.0116664
* Hemberg, J., Nyqvist, F., & Näsman, M. (2019). "Homeless in life" - loneliness experienced as existential suffering by older adults living at home: a caring science perspective.
Scandinavian journal of caring sciences, 33(2), 446–456. https://doi.org/10.1111/scs.12642 Inspektionen för vård och omsorg (2020) Vad har IVO sett 2019 (IVO 2020-5).
https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter-2020/vad-har-ivo- sett-2019-20200316.pdf
Kielhofner, G. & Taylor, R.R. (red.) (2017). Kielhofner's model of human occupation: theory and application. (Fifth edition.) Philadelphia: Wolters Kluwer
* Kirkevold, M. ( 1 ), Moyle, W. ( 2 ), Wilkinson, C. ( 3 ), Meyer, J. ( 4 ), & Hauge, S. ( 5 ).
(n.d.). Facing the challenge of adapting to a life “alone” in old age: The influence of losses. Journal of Advanced Nursing, 69(2), 394–403. https://doi-
org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.1365-2648.2012.06018.x
Larsson, E., Padyab, M., Larsson-Lund, M., & Nilsson, I. (2016). Effects of a social internet- based intervention programme for older adults: An explorative randomised crossover study.
British Journal of Occupational Therapy, 79(10), 629–636.
https://doi.org/10.1177/0308022616641701
Leigh-Hunt, N., Bagguley, D., Bash, K., Turner, V., Turnbull, S., Valtorta, N., & Caan, W.
(2017). An overview of systematic reviews on the public health consequences of social isolation and loneliness. Public health, 152, 157–171.
https://doi.org/10.1016/j.puhe.2017.07.035
Levasseur, M., Richard, L., Gauvin, L., & Raymond, E. (2010). Inventory and analysis of definitions of social participation found in the aging literature: proposed taxonomy of social activities. Social science & medicine (1982), 71(12), 2141–2149.
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund- Nielsen, B. & Granskär, M. (red.) (2017). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
* Machielse, A., & Duyndam, J. (2020). Strategies of socially isolated older adults:
Mechanisms of emergence and persistence. Journal of Aging Studies, 53. https://doi- org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.jaging.2020.100852
* Nilsson, I., Lundgren, A. S. 1972, & Liliequist, M. (2012). Occupational well-being among the very old. Journal of Occupational Science, 19(2), 115–126. https://doi-
org.proxy.lib.ltu.se/10.1080/14427591.2011.595894
* Nordin, T., Rosenberg, L., & Nilsson, I. (2020). Personhood in aloneness and in affinity:
satisfactory social participation among home care recipients. SCANDINAVIAN JOURNAL OF OCCUPATIONAL THERAPY. https://doi-
org.proxy.lib.ltu.se/10.1080/11038128.2020.1849394
27 Nicholson N. R. (2012). A review of social isolation: an important but underassessed
condition in older adults. The journal of primary prevention, 33(2-3), 137–152.
https://doi.org/10.1007/s10935-012-0271-2
Nyman, A., Josephsson, S., & Isaksson, G. (2014). Being part of an unfolding story:
togetherness in everyday occupations when ageing. Scandinavian journal of occupational therapy, 21(5), 368–376. https://doi.org/10.3109/11038128.2014.911956
Nyman, A., Josephsson, S., & Isaksson, G. (2012). Being part of an enacted togetherness:
narratives of elderly people with depression. Journal of aging studies, 26(4), 410–418.
https://doi.org/10.1016/j.jaging.2012.05.003
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Polatajko, H. J., Backman, C., Baptiste, S., Davis, J., Eftekhar, P., Harvey, A., Jarman, J., Krupa, T., Lin, N., Pentland, W., Laliberte Rudman, D., Shaw, L., Amoroso, B., & Connor- Schisler, A. (2013). Human occupation in context. In E. A. Townsend & H. J. Polatajko (Eds.), Enabling Occupation II: Advancing an occupational therapy vision for health, well- being, & justice through occupation (Second Edition ed., pp. 37-61). CAOT Publications ACE.
* Smith, J,M. (2012) Toward a Better Understanding of Loneliness In Community-Dwelling Older Adults, The Journal of Psychology, 146(3) 293-311, DOI:
10.1080/00223980.2011.602132
* Stanley, M. ( 1 ), Ballantyne, A. ( 1 ), Jaworski, K. ( 1 ), Moyle, W. ( 2 ), Corlis, M. ( 3 ), Oxlade, D. ( 4 ), Stoll, A. ( 5 ), & Young, B. ( 6 ). (n.d.). “Nowadays you don’t even see your neighbours”: Loneliness in the everyday lives of older Australians. Health and Social Care in the Community, 18(4), 407–414. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.1365-
2524.2010.00923.x
Statistiska centralbyrån. (26 april 2018). Störst folkökning att vänta bland de äldsta.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-
amne/befolkning/befolkningsframskrivningar/befolkningsframskrivningar/pong/statistiknyhet /sveriges-framtida-befolking-20182070/
Statistiska central byrån. (18 juni 2019). Fyra procent är socialt isolerade.
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2019/fyra-procent-ar-socialt-isolerade/
Sveriges arbetsterapeuter (2012). Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka. Förbundet Sveriges arbetsterapeuter.
* Taube, E., Jakobsson, U., Midlöv, P., Kristersson, J. (2015). Being in a Bubble: The experience of loneliness among frail older people. The journal of Advanced Nursing 72(3).
631–640. doi: 10.1111/jan.12853
Tiikkainen, P & Heikkinen, R-L. (2005) Associations between loneliness, depressive
symptoms and perceived togetherness in older people. Aging & Mental Health, 9(6), 526-534, DOI: 10.1080/13607860500193138
Turcotte, P.-L., Carrier, A., Roy, V., & Levasseur, M. (2018). Occupational therapists’
contributions to fostering older adults’ social participation: A scoping review. British Journal of Occupational Therapy, 81(8), 427–449. https://doi.org/10.1177/0308022617752067
28
Bilaga 1. Sökning, dokumentation.
Informationskälla och sökdatum:
Söksträng: Avgränsningar och urval:
Resultat: Valda artiklar till resultat, se bilaga 2:
Valda artiklar efter
sekundärsökning:
PubMed, 10.03.2021 (((social activity) OR (social participation[MeSH Terms])) AND ((social isolation[MeSH Terms]) OR (loneliness[MeSH Terms]))) AND
(((elderly[MeSH Terms]) OR (older adults)) OR (aged[MeSH Terms]))
Full text, engelska, från
2010–2021. 653 1. Goll, J,C.,
Charlesworth, C,.
Scior, K., Stott, J.
(2015) 2. Taube, E.,
Jakobsson, U., Midlöv, P., Kristersson, J.
(2015)
1. Stanley, M., Ballantyne, A., Jaworski, K., Moyle, W., Corlis, M., Oxlade, D., Stoll, A., & Young, B..
(2010)
PubMed, 18.03.2021 (((Social participation) OR (Social activity)) AND ((social isolation) OR (loneliness))) AND (((older adults) OR (aged)) OR (elderly))
Full text, engelska, från
2010–2021. 1832 1. Barbosa Neves,
B., Sanders, A., Kokanovic, R.
(2019) 2. Nordin, T.,
Rosenberg, L., &
Nilsson, I. (2020) 3. Machielse, A., &
Duyndam, J.
(2020)
1. Nilsson, I., Lundgren, A. S.
1972, &
Liliequist, M.
(2012)
2. Cloutier-Fisher, D., Kobayashi, K., & Smith, A..
(2011)
CINAHL, 10.03.2021 (Social activity or social participation) AND ( social isolation or loneliness ) AND (older adults or elderly or aged)
Full text, engelska, från
2010–2021. 401 1. Bruggencate,
T,T., Luijkx, K,G., Sturm, J.
(2019)
2. Glosli Bergland, A,M., Tveit, B.,Thorsen Gonzalez, M.
/2016)
29 3. Hemberg, J.,
Nyqvist,F., Näsman, M.
(2019) 4. Kirkevold M,
Moyle W, Wilkinson C, Meyer J, Hauge S. (2013) PsycINFO, 11.03.2021 Social activity or social
participation ) AND ( social isolation or loneliness ) AND ( older adults or elderly or aged )
Engelska, från 2010–
2021 315 1. Smith, J, M.
(2012)
AMED, 11.03.2021 Social activity or social participation ) AND ( social isolation or loneliness ) AND ( older adults or elderly or aged )
Engelska, från 2010–
2021 12
30
Bilaga 2. Översiktstabell av analyserad litteratur.
Artikel Problem och syfte Metod Resultat
Titel: Barriers to social participation among Lonely Older Adults: The influence of Social Fears and Identity
Författare: Goll, J,C., Charlesworth, C,. Scior, K., Stott, J.
Tidskrift: Plos one Årtal: 2015
Syftet är att undersöka relationen mellan socialt deltagande och identitet hos äldre personer som bor självständigt i London.
Induktiv kvalitativ studieform med semistrukturerade intervjuer och tema analys, intervjuerna spelades in och transkriberades.
Urvalet skedde genom kontakt med lokala volontärorganisationer som kontaktade personer som ansågs uppfyllde inklusionskriterierna.
Det slutliga urvalet hamnade på 15 deltagare, 10 kvinnor och 5 män, i ålder 62–100 år.
Intervjuerna pågick i 60–90 minuter och avslutades med några
demografiska frågor och en kvantitativ mätning ensamhet, sociala interaktioner och depression.
Barriärer som deltagarna upplevde påverkade deras förmåga till socialt deltagande var, sjukdom och funktionsnedsättning, att inte veta vilka aktiviteter som fanns erbjudna samt förlust, både av de samhälle som en tidigare känt till men även av vänner och familj.
För att undvika känslan av ensamhet valde deltagarna att lyfta de positiva med ensamhet, att göra aktiviteter själva, att prata i telefon och undvika sociala sammanhang. Det framkom även en del rädslor som hindrade deltagarna, det handlade bland annat om rädslor kring att tappa den unga och självständiga identitet som de föredrog eller rädslor kring att inte bli accepterad eller att bli utnyttjad för sin godhet.
Titel: Being in a Bubble:
The experience of loneliness among frail older people
Syftet med studien var att utforska upplevelsen av ensamhet hos sköra äldre personer boende hemma.
Kvalitativ innehållsanalys.
Datainsamlingen pågick under december 2009-augusti 2011.
Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer som varande mellan 47–119 minuter.
Studien beskriv hur upplevelsen av att inte känna sig delaktig i samhället, att känna att de pågick men att inte vara en del av det.
Författarna till studien lyfte fram hur barriärer som en åldrande kropp, rädslor och förlust av nära vänner, familj och partner.
Vilket påverkade deras liv och de förlorade någon att dela ansvar, glädje och livet med. Vidare lyfte författarna temat hopplöshet, vilket innefattade känslor av ångest, sorg, förlust av anda och ork att hantera detta. Den sista temat som presenterades handlar om frihet, denna faktor förändrade inte känslan av ensamhet men menar att vald ensamhet gav utrymme för återhämtning, att ta egna
