Undersökningens första del består av en self- report. En self- report innebär att respondenten själv skriver en text utifrån en relativt öppen frågeställning. Frågan bör formuleras så att informanternas erfarenheter, uppfattningar och upplevelser fokuseras i texten (Davidsson, 2006). Det är viktigt att ge informanter den tid de behöver för att svara på frågorna eftersom det ger oss noggrannare berättelser med mer innehåll och djup. Vi är intresserade av lärares tankar om hur det är att ta emot en elev med svenska som andraspråk i klassen. Enligt
Davidsson kan man vid analysen av texterna identifiera vissa föreställningar hos informanter. Dessa kan användas som underlag i kommande datainsamlingar.
Genomförande
Vi bestämde oss för att personligen lämnat ut våra self-report till alla informanter. Det gjorde att vi kunde svara på frågor angående uppgiften och förtydliga syftet med undersökningen. Det är viktigt att personligen möta och nå ut till sina informanter för att kunna undvika
eventuella missförstånd (Davidsson, 2006). Lärarna ombads beskriva hur det är att arbeta med elever med annat modersmål i klassen. De uppmanades att beskriva och ge exempel på hur de planerar och genomför undervisningen. I frågan poängterades att vi var intresserade av deras erfarenheter såväl positiva som negativa. Vi uppmanade lärarna att så noggrant som möjligt berätta om sina erfarenheter kring fenomenet (se bilaga 1). Lärarna fick två veckor på sig att besvara self-reportsen. De fick välja på att maila dem eller skriva dem för hand. Tre av lärarna mailade in sina svar och en skrev för hand. Det handskrivna svaret lades i bifogat kuvert och lämnades personligen till en av oss. Även detta svar skrevs ut på data. Den totala mängden insamlat material bestod då av tre och en halv dataskrivna sidor med Times New Roman storlek 12.
Analys av self-report
De texter vi fått in analyserades genom att använda Georgi´s analysmetod som beskrivs av Davidsson. Denna analysmetod bygger på en fenomenologisk syn där det är likheterna, det gemensamma i texterna som är intressant. Underlaget för analysen är själva upplevelsen. Strömberg (1999) menar att det väsentliga är att hela tiden ha upplevelsen i centrum, det är den som styr. Georgi´s analysmetod beskrivs i fem steg och vår tolkning visas nedan:
• Första steget sker då forskaren läser igenom hela texten och fokuserar på att finna helhetsbetydelsen i texten samt hos varje respondent.
• I nästa steg delar forskaren in texten i de delar som kan sägas ”bära” innehållet. Det är dessa delar som forskaren anser vara viktiga/kritiska i texten.
• I detta steg plockar forskaren bort de delar som inte fyller någon funktion t ex. upprepningar och överflödig information.
• I det sista steget bestäms fenomenets grundläggande struktur. Resultatet skrivs om och sammanställs. Fenomenet delas upp i två delar. Den relativa strukturen och den
generella strukturen. Den relativa strukturen redogör för varje respondents tankar och upplevelser. Beskrivningarna från varje text läggs samman och det gemensamma i dessa bildar den generella strukturen.
Vi läste först igenom de insamlade texterna var och en för sig. Därefter lästes texterna igenom flera gånger gemensamt för att få en uppfattning av varje lärares helhetsupplevelse. Nästa steg blev att fånga de betydelsebärande meningarna i varje text. På så sätt kunde centrala delar i varje lärares tankar och upplevelser urskiljas. Utifrån dessa delar fann vi kärnan i texterna och utformade övergripande teman för den generella strukturen. Enligt Georgis femte analyssteg struktureras svaren i två steg, först den relativa strukturen och sedan den generella strukturen av fenomenet. Utifrån de frågeställningar som ännu inte besvarats eller berörts i self-reporten formulerades intervjufrågor.
Intervjuer
Intervjuerna var av kvalitativ karaktär och innehållet hade ett på förhand bestämt fokus. Öppna frågor förbereddes där respondenten ombads att berätta utifrån sina egna erfarenheter (se bilaga 2). Innan intervjuerna genomfördes skrevs den egna förförståelsen ner. Detta
gjordes för att kunna fokusera på respondentens uppfattningar och föreställningar och inte låta den egna förförståelsen styra intervjuerna (Kihlström, 2006).
Genomförande
Vi vände oss till samma lärare som lämnat in sina texter och tre av dem kunde tänka sig att fortsätta delta i undersökningen genom att bli intervjuade. Karin intervjuades istället för Eva. Vi bestämde oss för att genomföra två lärarintervjuer var och hade tänkt spela in intervjuerna på band. Det kan vara en fördel till exempel för att höra om vi ställt någon ledande fråga samt underlätta när vi skulle delge varandra innehållet från våra respektive intervjuer. Tid och plats för intervjuerna bokades en till två veckor innan genomförandet. Respondenterna ombads att avsätta ungefär en timma för att inte hamna i tidspress. Intervjuerna genomfördes i en lugn och avskild miljö för att vi inte skulle bli störda och tog cirka 45 minuter. Intervjuerna
inleddes med så kallade uppvärmningsfrågor där det samtalades om respondentens utbildning, arbetsplats och klass. Efter detta delgavs respondenterna upplägget av intervjun. Den
respondent som intervjuades först tillfrågades om det skulle vara besvärande att bli inspelade på band. Respondenten uttryckte en önskan om att slippa och därför valde vi att inte banda några intervjuer. Efter varje intervju skrevs materialet rent och mailades till varandra
(Kihlström, 2006). När materialet renskrivits valdes de delar bort som inte ansågs svara mot syftet och frågeställningar.
att finna dessa teman har vi systematiskt arbetat med att färglägga de olika delar i materialet som vi upplever som viktiga för att kunna besvara vårt syfte. Ur detta skapades teman där svaren strukturerades in. Under arbetets gång sammanfördes några teman, omarbetades och nya skapades. Under denna del av analysarbetet pratade vi mycket kring varför vi analyserat som vi gjort för att undvika personliga tolkningar av svaren (Malmqvist, 2006).