Hur ser eventuella samband ut mellan elevers attityder och

aaaa gällande hållbar utveckling?

Som vi skrivit innan skrev Östman (2003) om problematiken med att jämför attityd och beteende och att man övergett forskningen kring sambanden. Vi känner ändå att man kunnat se en hel del samband mellan vad eleverna känner att de kan och vill göra för miljön. Vårt sätt

43

att se samband mellan attityder och handling har varit att utse olika attityds och handlingsfrågor i vår enkät och sedan ställa dem mot varandra.

Det tydligaste sambandet som vi har funnit i vårt resultat är kopplingen mellan de som alltid källsorterar och deras svar på de övriga frågorna. De har en genomgående ”bra” svar i enkäten och det är även de som känner att de kan hjälpa kommande generationer. Det står nämligen i kursplanerna att skolan ska sträva efter att varje elev ska visa hänsyn för närmiljon och miljön (Skolverket, 2009).

Vi kan se relationen mellan att ha en positiv attityd till hållbar utveckling och att handla på ett annat sätt. Till exempel är majoriteten medveten om att det är individer som du och jag som ska värna om miljön något som vi ser som en positiv attityd men när vi kollar närmre på vad de har svarat väljer de att vänta med att börja påverka andra. Detta är något som även Gardner och Stern (1996) menar att bara för att man har en attityd till något betyder inte det att handlingen blir positiv.

Vi kan även se att eleverna kanske inte alltid ha klart för sig om orsakssamband konceptet, många av dem som svarat att de alltid/ibland källsorterar svara ändå att de väljer att duscha tills de är nöjda. Vi frågar oss ifall de inser att varmvatten kräver energi. Om det hade varit tydigare att varmvatten drog energi kanske det hade varit ett större antal som svarat att de skulle spara energi när de duschade för att det hade sparat ekonomin.

Vi tror det är viktigt att lärarna trycker på att eleverna faktiskt gör bra saker för miljön. Även om Breiting m fl. (2009) menar att det främst är vuxnas ansvar att värna om miljön, är det skolans ansvar att uppmuntra och förberedda studenter om vad de kan göra. I litteraturen påpekar de att den enskilde individen undervärderar eller underskattar ofta sina möjligheter till att handla (Angelöw & Jonsson, 1994). Därför är det viktigt att visa att eleverna är delar av en helhet och att respektive del är ömsesidigt beroende av varandra. Även att eleverna förstår betydelsen av ett långsiktigt ansvarstagande där framtida generationers livsvillkor inkluderas. På detta sätt anser vi att fler elever kan få hopp om framtiden och vad de kan göra för kommande generationer.

44

Litteraturen tar upp att möjligheten till att någons attityder leder till handling är större då starka barriärer är borttagna. Det finns både individuella och de som finns utanför individen. Individuella är bland annat attityder, kunskap, engagemang och beteende medan de yttre kan vara socioekonomisk bakgrund, tillgång till teknik, ekonomiska som att inte äga sitt eget hus, en yttre barriär är även individens värderingar. För att komma förbi de ekonomiska barriärerna såsom kostnader och tillgång till pengar kan stimulans till att klara dessa barriärer vara effektivt. Stimulans kan reducera kostnader och ansträngningar som medföljer när människor lever efter sina miljövänliga attityder på kort sikt, men det kan även leda till att de som saknar den attityden börjar engagera sig. (Gardner & Stern, 1996) För att översätta detta på vår studie så är det viktigt att förstå att eleverna inte har den ekonomiska budget som kanske behövs för att tillexempel kompensera för det koldioxidutsläpp som de gör i och med en resa. Med anledning av detta får vi möjligtvis ett annat svar. Andra anledningar kan vara att det finns ett svagare engagemang för miljön hos övriga familjemedlemmar och då finns det kanske ingen möjlighet för eleven att påverka. Det vill säga att familjens värderingar smittar av sig på barnen som då får likvärdiga värderingar. Likaså som det är att eleverna duschar tills de är nöjda, att det är något de värderar högt och inte vill ändra på. Det blir viktigt att tänka på vilka barriärer det finns för ungdomarna för att direkt kunna handla för en hållbar utveckling även då de har en positiv attityd. Barriärerna gör att det blir svårare att se ett samband mellan elevers attityder och handlingar.

Vår slutsats är att eleverna har generellt en positiv attityd till hållbar utveckling. Elevernas positiva attityd blir dock lägre då det rör deras egen livsstil eller levnadsvanor. Slutsatsen är även att eleverna är beredda att handla för hållbar utveckling om de inte själva behöver ändra alltför mycket på sin egen livsstil. Vidare ser vi att om eleverna har en positiv bild till hållbar utveckling sker deras handling efter det, vilket då blir en positiv handling. Denna positiva handling består framförallt utav lägre energikonsumtion och källsortering enligt eleverna själva. Sambandet som vi har funnit i vårt resultat och som är allra tydligast, är kopplingen mellan de som alltid källsorterar och deras svar på de övriga frågorna. De eleverna har genomgående ”bra” svar i enkäten och det är även dessa elever som känner att de kan hjälpa kommande generationer. Slutsatsen som vi kan dra i vår diskussion är att desto mindre eleverna måste ändra på sig desto fler av dem kommer vilja ändra på de olika handlingsmönstren. Fast ju större krav som ställs på individerna desto mindre kommer de vilja ändra sin attityd eller sin handling gentemot miljön. Vad kan då göras för att få fler att

45

göra mer mot miljön? Vi tror att eleverna behöver mer självförtroende om vad de själva kan göra i vardagen för att jobba för en hållbar utveckling. I och med att eleverna är medvetna om vems problem är, och att de själva kan göra skillnad.

5.2 Metoddiskussion

Vi är medvetna om att en enkät kanske inte är helt pålitlig och att det hade varit lämpligt med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi fick ibland känslan när vi gjorde vår analys att det hade behövts någon form av intervju, där vi hade kunnat gå djupare i vissa frågor. Problemet med att välja intervjuer är att risken att vi som författare påverkar eleverna till ”korrekta svar” (Ejvegård, 2003). Det har helt klart funnits frågor som vi hade velat utreda mera ingående. Vi kände dock att de analyser vi gjort har varit tillfredställande.

Vi hade kunnat göra vår enkät på fler skolor än bara en för att få ett större undersökningsområde, på så sätt hade det kanske varit lättare för oss att göra en generalisering eftersom att spridningsområdet hade varit större. Vi trycker ändå på att Trost (2001) tar upp i sin bok Enkätboken att det är viktigt att informanterna har en positiv bild av dem som gör enkäten. Vi valde skolan på grund av att det var en av författarnas partnerskola och för att elevantalet var tillräckligt.

Vi har märkt när vi gått igenom våra enkäter att det på två frågor förekommit missförstånd som gjort att eleverna inte svarat korrekt på frågorna. Förmodligen har det att göra med att de inte förstått att de ska svara annorlunda, detta är bara ett antagande från vår sida då vi inte vet hur eleverna tänker kring frågorna. Till en början i enkäten har vi endast haft att informanterna ska ringa in ett svarsalternativ. De två frågorna som de rör sig om handlar om att de svarande skulle rangordna olika alternativ. Ett visst antal har här helt enkelt valt att kryssa i det alternativ som de tycker stämmer bäst med frågan. Vi anser dock att vi har varit tydliga med att formulera frågan på så vis att det inte ska gå missuppfatta den. En annan fråga som har ett stort bortfall är en öppen fråga där de ska beskriva med egna ord om vad de tänker när de hör hållbar utveckling och om de gör något för hållbar utveckling. Detta beror nog på att de måste svara med egna ord och inte bara ringa in ett alternativ. Kanske att svaren hade varit fler om man lagt frågan först i enkäten och inte sist.

46

5.3 Vidare forskning

Det vi vidare hade velat fördjupa oss i är bland annat att undersöka skolans och lärarnas attityder på hållbar utveckling och om detta är något som genomsyrar lektioner och genomgångar. Vidare hade det varit intressant och lämna ut en enkät till föräldrarna. Då hade vi kunnat se ifall föräldrar blir påverkade av barnen. Vi kan även se att det hade varit intressant med att ha med någon form av intervju och på så vis kunnat gå djupare med vad eleverna menar och anser om hållbar utveckling.

47