Hur ser unga vuxna på att delta i den politiska debatten, och att använda

I samtliga intervjuer fick respondenterna beskriva sin relation de har till politik idag. Detta för att kunna göra det enkelt för oss att se hur de ser på deras deltagande eller icke-deltagande i den politiska debatten. Alla intervjupersoner uttryckte att de hade en relation till politik. Dock var denna varierande, från inte alls politiskt intresserad till högst politiskt intresserad. Resultatet från den tidigare forskningen gällande ungdomars attityder och inställning för den politiska debatten korrelerar med denna undersökningens resultat. Vi kan utifrån intervjupersonernas svar se att resultat från tidigare forskning, bland annat Shehata och Amnås (2017) forskning, som innebar att människor behöver ha ett intresse för politik om den politiska debatten ska överleva.

Asså jag ska vara ärlig, jag är faktiskt inte så insatt, jag har inte jättebra koll på politik. Jag tycker det är intressant men det har aldrig alltså det har aldrig hamnat där jag suttit och typ självmant och kolla på typ grejer. Utan det har mest varit om det kommer upp på tv eller om jag ser någonting, typ om jag kollar på sociala medier eller någonting eller om de pratar om det. Men det är inte så att jag själv har fört diskussioner om det, men såklart om man pratar om det med mig så är jag delaktig i konversationen men jag leder inte samtalet.

(Intervjuperson 9)

Vidare finns det även en intervjuperson som beskriver sig som högst deltagande i den politiska debatten.

Ehm jag har varit politiskt aktiv sedan jag var 15–16 kanske. Eh sen ettan på gymnasiet gick jag med i ett ungdomsförbund liksom och så. Så har jag (paus) haft olika uppdrag inom ungdomsförbundet. Eh så jag är ju väldigt aktiv liksom eh jag har inte jättemycket relation till typ så här (paus) partipolitik kanske eller så, jag vill liksom inte bli så här riksdagsman. (Intervjuperson 10)

Till skillnad från intervjuperson 9 kan vi se att intervjuperson 10 själv i tidig ålder fattade tycke för politik. Vidare fanns det även intervjupersoner vars attityd till sin relation för

den politiska debatten var positiv då den härstammade från dennes uppväxt. I Shehata och Amnås (2017) studie är det fortfarande oklart när, var och varför intresset för politik uppkommer.

Eh jag följer politik väldigt noga skulle jag säga. Eh jag är liksom uppväxt i min familj där politik är mycket man ägnar sig åt så man följer politiken väldigt intensivt. Eh och det är väl klart att de då har speglat av sig på mig så jag försöker följa debatten, jag läser enormt mycket nyheter ehm på morgonen försöker jag uppdatera mig. Sen följer jag flera olika nättidningar och sociala medier ehm om den politiska debatten dagligen och försöker hinna med så mycket jag kan. (Intervjuperson 5)

Vidare fanns det en intervjuperson som menade på att denne inte hade en jättebra relation till politik och orsaken till detta var att personen i fråga inte skulle känna någon större förändring i samhället oavsett vilket parti som har högst mandat. Detta visas tydligt i Buckinghams (2000) förklaring på postmoderna medborgare, då han menar på att ungdomar blivit allt mer och mer individualiserade. Vi kan se att vissa utav våra intervjupersoner tänker mer på de som hade gynnat en själv än det som hade gynnat samhället.

Så får jag sån det känns som att de bara har en åsikt och de vill få fram den oavsett vad den andra parten säger, de vill inte lyssna på varandra så att säga. Eh det är så som jag uppfattat, eh det är iallafall så som jag uppfattat att media har framfört det till mig. Ehm (paus) eh och därför så eh känner inte jag att jag identifierar mig med det riktigt och jag kan då, då har jag svårt att ta till mig budskapen men ändå så, det jag röstar ju såklart i valet och eh då eh då röstar jag på det som känns ändå mest mig fast ändå kan ha någon typ av eh eh någon typ av... så en utav de största partierna till exempel så att de kan göra någon skillnad. Eh. Ah, även om det skulle vara ett mindre parti som skulle ha exakt så som jag känner så (paus) så ah. Eh, väljer jag inte att rösta på det partiet. (Intervjuperson 4)

Vidare sa intervjupersonen 4:

Ja. Det har ju väldigt stor samhällsfunktion, eh så vilket gör att jag egentligen önskar att typ jag skulle ta mer fokus på det eh men är det påverkar ju rätt mycket eh och anledningen också att jag väljer att ta avstånd är för att jag inte blir påverkad så mycket vad jag tror iallafall. Eh jag tror inte jag blir lika påverkad och det är därför jag inte heller väljer att ta något ansvar för det. Jag vill, ah. (Intervjuperson 4)

Även om sociala medier är en stor del av intervjupersonernas liv och förser dem med många olika funktioner, gick det dock att se att det fanns olika attityder gällande sociala medier som ett redskap för den politiska debatten. Aspengrens (2014) studie visade på att sociala medier är en viktig plattform för ungdomar när de vill förse sig med information. Flera utav våra intervjupersoner tar upp liknande argument gällande sociala medier som

ett redskap och deras attityder samt inställning. Intervjuperson 8 ställde sig både positiv och negativ till sociala medier som ett redskap för den politiska debatten medan intervjuperson 6 och 7 ställde sig positiva:

...Alltså jag tycker att det är bra att just det att man kan nå ut till väldigt många och att det ger då chans till folk att liksom kunna säga sin åsikt väldigt lätt och enkelt men samtidigt tror jag inte att det liksom är det bästa stället för att hålla de här liksom viktiga debatterna och så där för att det spårar lätt ur, det finns mycket troll och det blir liksom lätt oseriöst.

(Intervjuperson 8)

...Framförallt för att den yngre målgruppen är ju på sociala medier generellt. Och det är väl jätteviktigt att de också blir uppmärksammade och så där. Och jag tror det är bra för de politiska partierna att finnas där. Att de gynnar dem. Att man får en mer personlig kontakt till partiledarna och så där. (Intervjuperson 6)

Alltså jag tror egentligen utifrån ett politiskt perspektiv är det väl ett jättebra redskap att använda sig av för att nå ut med sitt budskap. Men tror också att jättemycket folk blir väldigt influerade av det så där eh och man märker vilken marknadsföring som helst nu för tiden alltså på digitala medier överlag är ju den liksom största plattformen speciellt bland ungdomar. (Intervjuperson 7)

Ytterligare kunde vi se att vissa sakfrågor inom den politiska debatten intresserade några utav intervjupersonerna mer. Om denna sakfråga diskuterades på sociala medier var chansen större att de deltog. Kaddiks (2016) undersökning menade på att det politiska intresset kommer i vågor som följd av en trend. Hypotesen i undersökningen var att ungdomar är mer intresserade av sakfrågor som rör bland annat fred, mänskliga rättigheter och inte politik i det stora hela.

Nä men eh ibland så är det klart att man kan, om det är något specifikt, någon specifik händelse eller någonting som man vill veta mer om. Då kanske man går in på vissa profiler som pratar om det, eller så… vad gäller ämnen så är det väl mest med miljö isåfall… Ja i och för sig följer jag vissa som är lite mer så här feministiskt aktiva. (Intervjuperson 6)

…vissa ämnen och vissa områden som intresserar mig mer… (Intervjuperson 2)

…Ja må kunna dela, i och med att jag skulle säga mig själv mer aktiv på Instagram så blir kanske lätt att ja delar en (paus) en fråga om genusrelaterade frågor fast på

Instagram…(Intervjuperson 1)

I Shehata och Amnås (2017) undersökning menade de på att ungdomar gärna tar del av det som händer runt omkring i samhället för att hålla sig uppdaterade, men det avstår från den politiska debatten. Vårt resultat visade också en spegling av detta beteende då intervjupersonerna inte kändes sig lockade av att ta del av majoriteten som idag

som intresserade dem. Detta går att koppla till Strömbäcks (2014) begrepp medielogik där det gäller att utforma informationen på rätt sätt. Dessa specifika sakfrågor som har lyckats att nå dessa unga vuxna kan ha att göra med att kommunikatörer har lyckats behärska de språk samt strukturer som finns på sociala medier.