Är den politiska debatten i fara?

Är den politiska debatten i fara?

En kvalitativ studie om unga vuxnas attityder kring sociala

medier inom den politiska debatten

Författare: Emine Özdemir och Lovisa Widerdal

Abstract

We can see today that young adults use social media for mostly entertainment purposes. Because of this the political subjects gets overshadowed within social media. This is a problem both because young adults hold the majority of the consumption on social media and because young adults can be seen as the future. Therefore, it’s important to get the young adults more active in political subjects on social media.

Former studies show that political subjects can be sensitive for young adults to talk about and this shows that this group of people are afraid of being in a minority position if they voice their political opinion. Furthermore, former studies show that young adults do not feel an obligation as a citizen compared to earlier generations.

This study is conducted on ten young adults aged between 18-25, using a qualitative method with semi-structured interviews. The results from this study showed us that the young adults have a good attitude towards social media as a tool for political purposes. Even if they had a positive attitude, they also thought that it had to be used in the right way in order to make use of it.

Keywords

Tack

Till en början vill vi rikta ett stort tack till de informanter som ställt upp i arbetet, utan ert bidrag hade denna uppsats inte varit möjlig att genomföra. Vi vill också rikta ett stort tack till vår handledare Maria Elliot som med sin kunskap och erfarenhet varit en stor hjälpande hand på̊ vägen. Vi vill även tacka Linnéuniversitetet för denna utbildning som har givit oss nya kunskaper inför framtiden.

Stort tack till er alla för er hjälp!

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

2 Syfte och frågeställningar ... 3

2.1 Syfte ... 3

2.2 Frågeställningar ... 3

3 Tidigare forskning ... 4

4 Problematisering och teoriram ... 7

4.1 Statistik ... 7

4.2 Teoretiska aspekter ... 8

4.2.1 Medialisering ... 8

4.2.2 Medielogik ... 9

4.3 Begrepp ... 10

4.3.1 Sociala medier och politik ... 10

4.3.2 Medborgarnas makt över nyheter ... 11

4.3.3 Cultural displacement perspective ... 12

4.3.4 Postmoderna medborgare ... 13

5 Metod ... 14

5.1 Kvalitativ metod ... 14

5.2 Undersökningens kvalitet ... 15

5.2.1 Etiska överväganden ... 17

5.3 Urval och avgränsningar ... 18

5.4 Presentation av intervjupersonerna ... 19

5.5 Tillvägagångssätt ... 21

5.6 Metodkritik ... 23

6 Resultat och analys ... 25

6.1 Hur ser unga vuxna på att delta i den politiska debatten, och att använda sociala medier som ett redskap för detta? ... 25

6.2 Hur ser unga vuxna på politikens användning av sociala medier idag? ... 28

6.3 Hur ser unga vuxna på framtiden när det kommer till sociala medier inom politiken? ... 30

7 Diskussion ... 33

7.1 Resultatdiskussion ... 33

7.2 Slutdiskussion ... 33

8 Källförteckning ... 35

1 Inledning

Då vi läser vår sista termin på Medieentreprenörprogrammet har vi under denna tid som studenter fått en större förståelse för den betydelse sociala medier har fått för samhället som vi idag lever i. Vidare är politik någonting som intresserar oss och desto mer sociala medier utvecklas desto mer ger den plats för den politiska debatten. Det som ligger som grund för denna uppsats är vårt intresse för hur samspelet fungerar mellan den politiska debatten och sociala medier.

Denna uppsats har som mål att ta reda på hur unga vuxnas attityder är gällande sociala medier som ett redskap för den politiska debatten. Med tanke på sociala mediers intåg skapar det en möjlighet att kommunicera digitalt, och i följd med detta kan kommunikation och dess betydelse uppfattas olika samt vissa gånger bli misstolkad då kommunikationen ansikte mot ansikte allt mer försvinner.

Det finns en hel del tidigare forskning som har undersökt ungdomars relation till politik. Storsuls (2014) resultat visar på att ungdomar är rädda för hur uppfattningen om dem blir när de deltar i politiska sammanhang. Strömbäck är en forskare som har studerat ungdomar och politik, i en utav hans undersökningar var resultatet att sociala medier tycks ha potential att förse ungdomars samhälleliga engagemang medan kopplingen mellan medborgerlig delaktighet i sociala medier och politiskt förtroende tycks något oklar (Strömbäck, 2014).

Denna uppsats bygger på en kvalitativ forskningsmetod. För att genomföra detta arbete intervjuade vi tio stycken unga vuxna i åldrarna mellan 18 och 25 år, både ansikte mot ansikte och via Zoom. De frågor som ställdes till intervjupersonerna var semi-strukturerade och under intervjuerna hade vi hjälp av en intervjuguide.

Denna uppsatsens disposition kommer att delas in med huvudrubriker som hjälper läsaren att orientera sig. I första kapitlet introducerar vi inledningen för att ge en överblick om uppsatsen. Vidare i kapitel två kommer syftet samt frågeställningarna att presenteras. I kapitel tre och fyra kommer vi att gå in på tidigare forskning samt teoretiska aspekter, dessa kapitel ger underlag för uppsatsen. I kapitel fem presenterar vi den valda metoden. Här kommer vi även att presentera intervjupersonerna. Vidare i kapitel sex kommer undersökningens resultat att presenteras samt analyseras. Sista kapitlet i denna uppsats är kapitel sju och där kommer diskussionen att redogöras.

Nyckelord

2 Syfte och frågeställningar

I detta avsnitt kommer uppsatsens syfte att presenteras samt frågeställningar.

2.1 Syfte

Denna uppsatsen har som syfte att undersöka vilken betydelse sociala medier har för den politiska debatten hos unga vuxna idag. Med detta menar vi att vi vill undersöka vilka attityder de har för sociala medier som kommunikationsplattform. Sociala medier i denna undersökning omfattar Facebook, Instagram och Twitter. Detta kommer att genomföras genom att undersöka unga vuxnas, 18–25 år, värderingar och åsikter kring sociala medier i förhållande till den politiska debatten i Sverige.

2.2 Frågeställningar

• Hur ser unga vuxna på att delta i den politiska debatten, och att använda sociala medier som ett redskap för detta?

• Hur ser unga vuxna på politikens användning av sociala medier idag?

3 Tidigare forskning

I detta avsnitt kommer tidigare forskning att redogöras inom det valda problemområdet.

Tanja Storsul har publicerat en vetenskaplig artikel där hon har studerat hur politiskt engagerade ungdomar använder sociala medier för politiskt ändamål. Forskaren menar på att det har ökat hoppfullheten om sociala medier som en plattform som bidrar till ökad konsumtion av politik hos ungdomar. Ungdomar använder exempelvis Facebook när de ska dela med sig av något, eller när de vill föra en dialog med personer. För att följa den politiska debatten vände de sig till Youtube samt Twitter. Trots den positiva påverkan som sociala medier har fått för den politiska debatten, kunde forskaren fortfarande se att ungdomar är oroliga för hur de presenterar sig och de är motvilliga att representera sig som politiskt insatta. Förklaringen till detta efter att ha intervjuat ungdomar tror forskaren beror på att ungdomar känner sig sårbara på sociala medier och därav vågar de inte yttra sig om sina personliga åsikter då det är rädda för att hamna i minoritet (Storsul, 2014).

Under år 2014 genomförde Gustav Aspengren en studie om sociala medier som en plattform för ungdomars politiska deltagande. Aspengren (2014) menar på att ungdomar i Sverige idag tycks ha lågt förtroende för politiker och politiska institutioner men en hög tilltro till sin egen förmåga att förändra rådande omständigheter. Samtidigt växer alternativa kanaler för politisk delaktighet fram och tycks bli en allt större del av vår politiska vardag. Hypotesen i studien var att förekomsten av politiskt deltagande i denna kommunikationskanal ofta förbises. I undersökningen diskuterades även relationen mellan samhällsengagemang i sociala medier och politiskt förtroende. Forskaren kom fram till att sociala medier tycks ha potential att förse ungdomars samhälleliga engagemang medan kopplingen mellan medborgerlig delaktighet i sociala medier och politiskt förtroende tycks något oklar (Aspengren, 2014).

ungdomar utvecklar ett starkt intresse för politik är idag fortfarande mindre tydligt. För att skapa en god förutsättning för nyhetsmedier eller den allmänna opinionsbildningen behöver människor ha ett intresse för politik, detta för att den politiska debatten ska överleva. Författarna fortsätter och skriver att forskning om politisk socialisering förlitar sig vanligtvis på sociala inlärningstider för att förklara hur attityder, värderingar, vanor och beteenden överförts från familj och kamratgrupper till en själv. Den huvudsakliga variabeln i denna undersökningen var politiskt intresse. Studien analyserade utvecklingen av politiskt intresse hos unga människor. De ville se ifall om det fanns några orsakssamband till varför vissa ungdomar är mer intresserade av politik och varför andra inte är. Detta genomfördes med hjälp av några hypoteser, för att sedan kunna se om det fanns olika samband mellan hypoteserna. Val av metod var kvantitativ undersökningsmetod där intervjupersonerna fick fylla i enkäter. Urvalet var skolungdomar i åldrarna mellan 13–14 och ett strategiskt urval. När författarna tittar på deras huvudvariabel går det att se att politiskt intresse utvecklas redan vid fyra års ålder och att politiskt intresse försvinner när ungdomar blir äldre. Författarna såg även att ungdomar är mer intresserade av samhället generellt, om vad som händer och inte händer, men avstod till stor del från politiska debatter. De kunde även se att ungdomar var mer trygga med att prata om politik hemma med föräldrar än med vänner då de inte riktigt känner att de kan vara sig själva för att de upplever en risk att hamna i minoritet (Shehata & Amnå, 2017).

Resultatet visade också på att unga människor var mer intresserade utav sakfrågor såsom protester, sociala medier och kulturarbete. De ämnen som intresserade dem att läsa var bland annat fred, mänskliga rättigheter och miljöpolitik. Någonting som hade förändrats var att dagens unga vuxna tänker och agerar annorlunda eftersom de hade ändrat riktning och blivit mer individualiserade. Detta innebar att unga vuxna idag agerar oftast bara ifall om det rör en enskild sakfråga. Ett annat resultat från undersökningen visade på att unga vuxna var mer kritiska kring begreppet demokrati än vad den äldre generationen var. Detta

på grund att tilltro var viktigt hos dem och ansåg att äldre människor inte tar deras åsikter seriöst på grund av att de var unga vuxna.

4 Problematisering och teoriram

I detta avsnitt kommer uppsatsens problematisering och teoretiska aspekter att introduceras.

4.1 Statistik

Allt färre unga vuxna deltar aktivt i den politiska debatten vilket är ett problem för Sveriges framtid. Idag kan vi se att unga vuxna spenderar flertal timmar i veckan på sociala medier där de bland annat följer nyheter, trender med mera. Någonting som många swipar förbi är den politiska debatten, varför?

Erik Amnå, Mats Ekström och Håkan Stattin skrev i sin skriftserie (2016) att internet och de sociala medierna har förändrat, på ett positivt sätt, förutsättningarna för medborgarnas politiska engagemang. Att hitta information samt att delta i offentliga diskussioner på politisk nivå har förenklats. Teknologin skapar inte i sig nya politiska- eller kulturella rörelser, utan den utvecklar sociala-, politiska-, och kommersiella aktiviteter. Detta innebär att internet skapar en mer kraftfull infrastruktur för olika aktiviteter. Något som har skapat ett stort intresse att forska om är hur digitala medier påverkar ungdomars politiska intresse. Det vi idag kan se är att internet, främst sociala medier, har minskat gränsen för den politiska debatten. Genom att minska gränsen anser forskare att oddsen är högre att unga människor är nätaktiva, detta i sin tur kan resultera till att det finns goda förutsättningar att skapa starkt intresse för politik. Att gå in i ett politiskt engagemang på nätet är lättare idag och kräver mindre övervägningar. Detta låter som en sagovärld för den politiska debatten, men håller detta i verkligheten? (Amnå, et al., 2016)

timmar och 57 minuter som en person ägnade på olika mediala plattformar. Varav 15 procent, vilket var näst störst, ägnades åt sociala medier vilket var totalt 53 minuter. De personerna i åldrarna mellan 15–24 år spenderade mellan 2017 och 2018 totalt 442 minuter och varav 29 procent var på sociala medier, vilket i detta fallet är majoriteten av tiden. Detta visade på att ungdomar och unga vuxna inte befinner sig på de traditionella medierna idag och om kurvan fortsätter i denna fart kommer traditionell media att dö ut. Den traditionella linjära tv:n är den enda utav traditionell media som fortfarande har en stabil överlevnad. Ungdomar och unga vuxna tittar fortfarande på linjär tv idag. Ungdomar samt unga vuxna lägger 30 procent utav konsumtionen på drama eller serier, elva procent på nyheter och endast sju procent på fakta, samhälle eller debatt. Detta resulterar till att ungdomar och unga vuxna tittar inte på tv i syfte att delta i den politiska debatten. Ungdomar och unga vuxna la i genomsnitt 135 minuter på sociala medier dagligen. Enligt statistik går det att se i vilken utsträckning dessa ungdomar och unga vuxna befann sig på sociala medier. Totalt 76 procent var för att följa vänner och familj, 60 procent var för underhållande innehåll och endast 26 procent står för konsumtionen av nyheter och information (Mediebarometern, 2018).

Efter att ha kritiskt granskat den statistik Mediebarometern har publicerat anser vi att om unga vuxna fortsätter att inte delta i den politiska debatten eller i samhälleliga frågor kan de resultera till samhälleliga problem i framtiden. Om Sveriges politik samt den demokratiska sfären vi idag lever i ska kvarstå anser vi att unga vuxna måste ta sina skyldigheter som medborgare på mer allvar än vad de gör idag.

4.2 Teoretiska aspekter

4.2.1 Medialisering

kan vara medborgarnas, organisationers samt institutionernas behov av att använda medierna som en kommunikationsplattform. Begreppet medialisering är ett omdiskuterat begrepp, den centrala utgångspunkten är att de nya medierna som träder fram har en stor makt samt inflytande när det gäller samhället och dess kultur. Sammanfattningsvis kan man säga att medialisering utövar en större teknologiskt driven samhällsprocess. Vidare skrev författaren att interaktionen mellan människor sker via medierna och det är där som samhället möts av verkligheten. När det kommer till politikens medialisering finns det en process där det går att identifiera fyra stycken dimensioner. Den första dimensionen utgör en förutsättning för den fortsatta medialiseringsprocessen. Den första dimensionen har också att göra med i vilken grad som medierna är en essentiell källa för information när det kommer till politik och samhälle. Dimensionen innebär därför också i vilken utsträckning politiken är medialiserad. Den andra dimensionen handlar om hur pass självständiga medierna som organisationer och institutioner är i förhållande till politiska institutioner. Den andra dimensionen menar på att om medierna ska kunna ha ett självständigt inflytande, måste de ha en hög grad av oberoende. Den tredje dimensionen innefattar innehållet i medierna och den journalistiska bevakningen. Det handlar mer detaljerat om i vilken grad innehållet i medierna faktiskt är styrt av medielogiken och den politiska logiken. Den sista och fjärde dimensionen handlar om hur pass styrda politiska institutioner, organisationer och aktörer är av medielogiken och den politiska logiken. Den fjärde dimensionen skrev Strömbäck (2014) att denna handlar om kärnan i teorin om politikens medialisering, vilket är mediernas inflytande i och över de politiska processer, institutioner, organisationer och aktörer.

4.2.2 Medielogik

förståelsen kring hur kommunikationen ska förhålla sig. Den första är förenkling och grundtanken är att medierna inte rymmer hur mycket information som helst och därför måste innehållet förkortas och spetsas. Den andra är tillspetsning, den information som publiceras ska vara begriplig för konsumenterna att förstå. Den tredje heter polarisering, här menar skribenten att det är svårt att upprätthålla neutralitet. Det som publiceras ska i sån god utsträckning som möjligt målas upp som svart och vitt. Den fjärde är intensifiering och omfattar hur kommunikatörer ska använda sig av intensiva uttryck när man publicerar någonting som man vill ska bestå av bra material, detta för att det lockar till mer läsare. Den femte är konkretion, detta innebär att berättelsen om själva processen inte ska vara i fokus, utan innehållets fokus ska vara några få händelser. Den näst sista är personifiering, här gäller det att man fokuserar på individens enskilda behov, detta för att den enskilde individen skall kunna relatera eller skapa ett starkare intresse för att kunna delta. Den sista tekniken är stereotypisering, för att individer eller samhället lättare ska kunna förstå sig på bör föreställningarna vara mycket enkla (Strömbäck, 2014).

4.3 Begrepp

4.3.1 Sociala medier och politik

opinionsbildning och som en referens till innehåll i de traditionella medierna har fått ett större roll än tidigare. Vissa politiker menar att det finns en brytningstid i denna mycket snabba teknopolitiska utvecklingsfasen. Sociala medier såsom Facebook eller Twitter anses viktiga för politiken, då de har kunnat utvecklats till mer avancerade möjligheter och större färdigheter hos dels de potentiella väljarna men även politikerna själva. Sociala medier ses som något som är självklart för den yngre generationen medan de äldre har svårare att hänga med i den snabbväxande utvecklingen (Carlsson, Nilsson, & Lindgren, 2015).

4.3.2 Medborgarnas makt över nyheter

4.3.3 Cultural displacement perspective

4.3.4 Postmoderna medborgare

5 Metod

I detta avsnitt kommer den valda metoden att presenteras. I detta avsnitt kommer även undersökningens kvalitet att diskuteras samt kritiseras. Vidare kommer även urvalet, intervjupersonerna och tillvägagångsättet att presenteras.

5.1 Kvalitativ metod

Undersökningsmetoden som valts ut för denna studie är kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. I boken Samhällsvetenskapliga metoder skriver Alan Bryman (2018) att en kvalitativ forskning lägger tonvikten på ord snarare än på siffror som den kvantitativa undersökningen gör. Vidare skriver författaren att i en kvalitativ forskning undersöks attityder, värderingar, åsikter med mera. Då tanken med vår undersökning är att undersöka unga vuxnas attityder ansåg vi att denna metod var bäst lämpad.

för oss att intervjupersonerna inte kom ifrån ämnet alltför mycket, vilket en ostrukturerad intervju lätt gör då denna typ av metod uppmanar till en mer öppen intervjusituation.

5.2 Undersökningens kvalitet

Bryman (2018) nämner tre viktiga begrepp som undersökningar ska ta hänsyn till nämligen reliabilitet, validitet samt generaliserbarhet. I boken Metoder i Medie- och Kommunikationsvetenskap skriver Mats Ekström och Bengt Johansson (2019) att reliabilitet ifrågasätter undersökningens tillförlitlighet. Validiteten, däremot, ifrågasätter om undersökningen är giltig. Dessa två begrepp är svåra att förhålla sig till i en kvalitativ studie och kan innebära svårigheter för en kvalitativ forskare. Gällande den kvantitativa forskningen lämnar sig dessa två begrepp bättre, orsaken till detta är att den kvalitativa forskningen inte ägnar sig åt varken mätning eller att söka samband. Den kvalitativa forskaren strävar istället efter att beskriva ett visst fenomen då utgångspunkten är induktion. Bryman (2018) tar upp två olika synvinklar som ett sätt att förhålla sig till. Den första synvinkeln säger att man ska anpassa validitet och reliabilitet på så sätt att man inte lägger huvudfokusen på mätning. Den andra synvinkeln rekommenderar istället att man bör i den kvalitativa forskningen använda sig utav begreppen tillförlitlighet och autenticitet. I vår undersökning har vi valt att ha den första synvinkeln som utgångspunkt.

och analyseras, vilket är det som ses och hörs. För att genomföra detta på ett så bra sätt som möjligt gick vi ständigt tillbaka till undersökningens syfte och frågeställningar. Detta för att påminna oss om att hålla oss inom den uttänkta ramen.

Intern validitet lyfter fram att som forskare är det viktigt att uppmärksamma att det man undersöker har ett samband med vad som har framställts teoretiskt (Bryman, 2018). För att stärka forskningens interna validitet har vi noggrant analyserat data och uppmärksamt dragit teoretiska slutsatser till analysen samt diskussionen, och förhoppningsvis resulterar detta i en god kvalitet på studien. Det är svårt för oss att förhålla oss till den externa validiteten då Bryman (2018) skriver att den belyser i hur hög grad ens undersökning kan generalisera de resultat som har vuxit fram.

undersökningen innehar transparens. Detta har därmed inneburit att det har varit viktigt för oss att informera läsaren av denna uppsats om eventuella svagheter eller tvivel som kan ha uppstått under uppsatsens gång.

5.2.1 Etiska överväganden

att vara tydlig med referenser samt varit tydliga med vad som är våra egna ord och vad som är sekundära fakta.

5.3 Urval och avgränsningar

Urvalet för detta examensarbete är ett målstyrt urval där grunden för detta urval innebär att respondenterna har en koppling till de forskningsfrågor som utformats (Bryman, 2018). Orsaken till valet av detta urval var att vår undersökning endast riktar sig till unga vuxna i åldrarna 18–25 år. På grund av urvalsspannet var Facebook ett effektivt hjälpmedel för att nå ut till dessa. På Facebook fanns det en grupp som heter K@ktuskröjk, där vi publicerade ett inlägg där vi efterfrågade intervjupersoner. Bryman (2018) beskriver detta urval som ett icke-sannolikhetsurval då intervjupersonerna inte väljs ut slumpmässigt. Intervjupersonerna har vi istället valt ut genom ett strategiskt tillvägagångssätt. Kriteriestyrt urval är en typ av målstyrd urvalsmetod enligt Bryman (2018), författaren skriver att man handplockar intervjupersoner som anses ha vissa gemensamma kriterium. Då vårt syfte var att undersöka unga vuxnas attityder till sociala medier som ett redskap för den politiska debatten ansåg vi att denna urvalsmetod stämde bra överens med denna undersökning. För att få svar på frågeställningarna var vårt kriterium att intervjupersonerna skulle vara unga vuxna.

utvalda respondenterna. Vår benämning på unga vuxna i denna uppsats blir därmed i åldrarna 18–25 år. När unga vuxna nämns i uppsatsen är det då den ålderskategorin som vi utgår ifrån.

När urvalet för denna uppsats skulle väljas, var utgångspunkten att ha ett så pass brett och omfattande urval som möjligt. Vi ville därmed få med så många olika unga vuxnas synsätt som möjligt, i den mån som det var möjligt med tanke på denna uppsatsens tidsbegränsningar. Därav valde vi att inkludera dels de unga vuxna som inte uppgav något intresse för politik, men även dels de unga vuxna som uppgav att de har ett intresse för politik. Detta medförde därmed att analysen kunde genomföras på ett bredare sätt samtidigt som vi såg till att allas olika åsikter blev lika mycket hörda. Denna uppsatsens frågeställning berör samtliga sociala medier. I dagens samhälle kan det vara svårt att definiera sociala medier på ett tydligt sätt. Vi har valt att förhålla oss till Nationalencyklopedins definition som innefattar kommunikationskanaler som innebär att människor kan kommunicera med varandra via till exempel text, bilder eller ljud (”Sociala medier”, 2020). För att begränsa oss har vi därmed valt att definiera Facebook, Instagram och Twitter som sociala medier genom denna uppsats, även om andra sociala medier kan komma att nämnas.

5.4 Presentation av intervjupersonerna

Intervjuperson 1

Kvinna, 20 år, uppvuxen i Göteborg men bosatt i Malmö. Studerar första året på Malmö Universitet. Använder sig dagligen av sociala medier där hon aktivt följer olika människor, dock är hon inte aktiv på sina privata konton. Har under tonåren varit intresserad av politik och aktivt deltagit. Har även varit med i politiska ungdomsförbund, men i äldre ålder glidit ifrån det.

Intervjuperson 2

medier där hon aktivt följer olika människor samt är aktivt på sina egna privata konton. Har tidigare varit aktiv i ett partibundet ungdomsparti men idag ser hon sig själv inte som politiskt aktiv.

Intervjuperson 3

Kvinna, 18 år, uppvuxen i Söderköping. Läser sista året på gymnasiet. Jobbar extra på Hemköp. Använder sociala medier aktivt varje dag. Uppger att hon inte är speciellt insatt i den politiska debatten.

Intervjuperson 4

Man, 24 år, uppvuxen i Linköping men bosatt i Kalmar. Studerar sista året på Linnéuniversitetet. Träningsinstruktör på fritiden. Använder sociala medier dagligen men försöker att använda det så lite som möjligt. Väljer att ta avstånd från politik.

Intervjuperson 5

Man, 23 år, uppvuxen i Jönköping men bosatt i Kalmar. Studerar sista året på Linnéuniversitetet. Sportintresserad. Använder sociala medier dagligen och omfattande. Är insatt i den politiska debatten och följer den dagligen.

Intervjuperson 6

Kvinna, 23 år, uppvuxen i Söderköping men bosatt i Kalmar. Studerar sista året på Linnéuniversitetet. Använder sociala medier dagligen. Beskriver sig själv som inte aktivt deltagande i den politiska debatten, men följer den tidvis.

Intervjuperson 7

Intervjuperson 8

Kvinna, 24 år, uppvuxen i Göteborg men bosatt i Kalmar. Studerar sista året på Linnéuniversitetet. Uppger att hon använder sociala medier dagligen. Beskriver sin relation till politisk som halvt aktiv.

Intervjuperson 9

Kvinna, 19 år, uppvuxen och bosatt i Mölndal. Har tagit studenten. Pluggar idag inför Högskoleprovet samt vissa ämnen inför universitetet. Vid sidan av sina studier jobbar hon och umgås med familj och vänner. Använder sociala medier mycket men säger också att hon kan klara sig utan dem. Anser att sin relation till politik inte är god. Dock kan hon delta i den politiska debatten om det är något ämne som intresserar henne.

Intervjuperson 10

Kvinna, 18 år, uppvuxen och bosatt i Hjärup. Studerar sista året på gymnasiet. Medlem i ungdomsparti. Beskriver sig själv som halvt aktiv på sociala medier. Uppger sig själv som politiskt aktiv.

5.5 Tillvägagångssätt

frågeställningarna med uppsatsen i åtanke. Under respektive tema fanns det ett antal underfrågor. Eftersom denna uppsats har som utgångspunkt att undersöka ett antal individers attityder, var det viktigt att ställa så pass öppna frågor som möjligt så att respondenterna kunde ge så utförliga och öppna svar som möjligt. Den första delen av intervjuguiden bestod av information om uppsatsens syfte och intervjupersonernas rättigheter samt våra skyldigheter som forskare. I denna informationen informerade vi intervjupersonerna att de fick tillgång till hela materialet innan publikation. Vidare i intervjuguide tog vi reda på bakgrundinformation (se bilaga), detta ansåg vi var viktigt att fråga dels för att värma upp dem, men också dels för att lära känna intervjupersonerna. Sedan gick vi in på politik som var ett utav teman i intervjuguiden. Med avsikt att besvara, delvis, frågeställningen nummer 1. Nästa tema i intervjuguiden var sociala medier och detta tema var det temat som vägde tyngst, då det var här som den rikaste informationen kom in. Med hjälp av svaren som skulle komma in kunde vi besvara våra frågeställningar, i detta fall frågeställning nummer 1 och 2. Det sista temat som vi hade i vår intervjuguide var framtid. Vi hade som avsikt med detta tema att besvara vår sista frågeställning. Som avslutning gav vi chansen till intervjupersonerna att tillägga någonting om de så önskade.

intervjuer ansikte mot ansikte, men majoriteten av intervjuerna fick istället ske via Zoom. Många av intervjuerna genomfördes, som tidigare nämnt, via Zoom. Detta innebar att det var olika platser för varje intervju. De intervjuer som skedde ansikte mot ansikte, tog antingen plats på Universitetsbiblioteket i Kalmar eller hemma hos någon av respondenterna. Det viktigaste för oss var att intervjupersonerna kände sig bekväma och trygga att prata fritt, samt att det var hyfsat låg bakgrundsvolym runt omkring. Varje intervju spelades in, både med ljud och video. Detta underlättade för oss både gällande analysen och transkriberingen av intervjuerna. Efter varje intervju, påminde vi intervjupersonerna om deras rättigheter och att det var välkomna att kontakta oss om de hade några frågor eller funderingar kring deras medverkan eller undersökningen i sin helhet. När intervjuerna var färdiga, började vi transkribera intervjuerna. Transkriberingen innebar en ordagrann transkribering, där “eh”, “ehm” samt “ah” inkluderades för att kunna ge en ytterligare dimension till analysen. Som tidigare nämnt i detta avsnitt gav vi intervjupersonerna möjligheten till att ta del av allt material. När vi transkriberade såg vi därför till att varje transkribering inte kunde ge några kopplingar till vem som var intervjupersonen under intervjun. Inga namn nämndes och den information som skulle kunna kopplas till respektive deltagare valde vi att inte ta med i transkriberingen. Efter att transkriberingen var färdigställt, påbörjades analysen av intervjuerna.

5.6 Metodkritik

Som ovan precis nämnt valde vi att intervju en person åt gången. Trost (2010) menar på att om flera personer intervjuas samtidigt finns det risk för att de som vanligtvis inte pratar mycket kommer att nästintill bli tystlåtna, och de pratglada kommer att ta över dialogen. Med denna informationen gjorde att vi fastslog att intervjua en person åt gången för att ge respektive intervjuperson den plats den behövde. Att prata om politik kan i många fall vara känsligt att prata om. Detta var också en utav anledningarna till varför vi valde en intervjusituation där vi intervjuade en person åt gången.

Innan arbetet sattes igång var vi medvetna om att ingen utav oss var erfarna intervjuare. Även fast vi utgick från vår intervjuguide under intervjuerna kunde vi i efterhand märka att vi stundtals ställt allt för ledande frågor som inte fanns med i vår guide. Detta var så klart inte avsiktligt, men gjordes för att förtydliga frågorna när intervjupersonerna inte förstod.

6 Resultat och analys

I detta avsnitt kommer resultatet från intervjuerna att presenteras samt vår analys analyseras.

6.1 Hur ser unga vuxna på att delta i den politiska debatten, och att

använda sociala medier som ett redskap för detta?

I samtliga intervjuer fick respondenterna beskriva sin relation de har till politik idag. Detta för att kunna göra det enkelt för oss att se hur de ser på deras deltagande eller icke-deltagande i den politiska debatten. Alla intervjupersoner uttryckte att de hade en relation till politik. Dock var denna varierande, från inte alls politiskt intresserad till högst politiskt intresserad. Resultatet från den tidigare forskningen gällande ungdomars attityder och inställning för den politiska debatten korrelerar med denna undersökningens resultat. Vi kan utifrån intervjupersonernas svar se att resultat från tidigare forskning, bland annat Shehata och Amnås (2017) forskning, som innebar att människor behöver ha ett intresse för politik om den politiska debatten ska överleva.

Asså jag ska vara ärlig, jag är faktiskt inte så insatt, jag har inte jättebra koll på politik. Jag tycker det är intressant men det har aldrig alltså det har aldrig hamnat där jag suttit och typ självmant och kolla på typ grejer. Utan det har mest varit om det kommer upp på tv eller om jag ser någonting, typ om jag kollar på sociala medier eller någonting eller om de pratar om det. Men det är inte så att jag själv har fört diskussioner om det, men såklart om man pratar om det med mig så är jag delaktig i konversationen men jag leder inte samtalet.

(Intervjuperson 9)

Vidare finns det även en intervjuperson som beskriver sig som högst deltagande i den politiska debatten.

Ehm jag har varit politiskt aktiv sedan jag var 15–16 kanske. Eh sen ettan på gymnasiet gick jag med i ett ungdomsförbund liksom och så. Så har jag (paus) haft olika uppdrag inom ungdomsförbundet. Eh så jag är ju väldigt aktiv liksom eh jag har inte jättemycket relation till typ så här (paus) partipolitik kanske eller så, jag vill liksom inte bli så här riksdagsman. (Intervjuperson 10)

den politiska debatten var positiv då den härstammade från dennes uppväxt. I Shehata och Amnås (2017) studie är det fortfarande oklart när, var och varför intresset för politik uppkommer.

Eh jag följer politik väldigt noga skulle jag säga. Eh jag är liksom uppväxt i min familj där politik är mycket man ägnar sig åt så man följer politiken väldigt intensivt. Eh och det är väl klart att de då har speglat av sig på mig så jag försöker följa debatten, jag läser enormt mycket nyheter ehm på morgonen försöker jag uppdatera mig. Sen följer jag flera olika nättidningar och sociala medier ehm om den politiska debatten dagligen och försöker hinna med så mycket jag kan. (Intervjuperson 5)

Vidare fanns det en intervjuperson som menade på att denne inte hade en jättebra relation till politik och orsaken till detta var att personen i fråga inte skulle känna någon större förändring i samhället oavsett vilket parti som har högst mandat. Detta visas tydligt i Buckinghams (2000) förklaring på postmoderna medborgare, då han menar på att ungdomar blivit allt mer och mer individualiserade. Vi kan se att vissa utav våra intervjupersoner tänker mer på de som hade gynnat en själv än det som hade gynnat samhället.

Så får jag sån det känns som att de bara har en åsikt och de vill få fram den oavsett vad den andra parten säger, de vill inte lyssna på varandra så att säga. Eh det är så som jag uppfattat, eh det är iallafall så som jag uppfattat att media har framfört det till mig. Ehm (paus) eh och därför så eh känner inte jag att jag identifierar mig med det riktigt och jag kan då, då har jag svårt att ta till mig budskapen men ändå så, det jag röstar ju såklart i valet och eh då eh då röstar jag på det som känns ändå mest mig fast ändå kan ha någon typ av eh eh någon typ av... så en utav de största partierna till exempel så att de kan göra någon skillnad. Eh. Ah, även om det skulle vara ett mindre parti som skulle ha exakt så som jag känner så (paus) så ah. Eh, väljer jag inte att rösta på det partiet. (Intervjuperson 4)

Vidare sa intervjupersonen 4:

Ja. Det har ju väldigt stor samhällsfunktion, eh så vilket gör att jag egentligen önskar att typ jag skulle ta mer fokus på det eh men är det påverkar ju rätt mycket eh och anledningen också att jag väljer att ta avstånd är för att jag inte blir påverkad så mycket vad jag tror iallafall. Eh jag tror inte jag blir lika påverkad och det är därför jag inte heller väljer att ta något ansvar för det. Jag vill, ah. (Intervjuperson 4)

ett redskap och deras attityder samt inställning. Intervjuperson 8 ställde sig både positiv och negativ till sociala medier som ett redskap för den politiska debatten medan intervjuperson 6 och 7 ställde sig positiva:

...Alltså jag tycker att det är bra att just det att man kan nå ut till väldigt många och att det ger då chans till folk att liksom kunna säga sin åsikt väldigt lätt och enkelt men samtidigt tror jag inte att det liksom är det bästa stället för att hålla de här liksom viktiga debatterna och så där för att det spårar lätt ur, det finns mycket troll och det blir liksom lätt oseriöst.

(Intervjuperson 8)

...Framförallt för att den yngre målgruppen är ju på sociala medier generellt. Och det är väl jätteviktigt att de också blir uppmärksammade och så där. Och jag tror det är bra för de politiska partierna att finnas där. Att de gynnar dem. Att man får en mer personlig kontakt till partiledarna och så där. (Intervjuperson 6)

Alltså jag tror egentligen utifrån ett politiskt perspektiv är det väl ett jättebra redskap att använda sig av för att nå ut med sitt budskap. Men tror också att jättemycket folk blir väldigt influerade av det så där eh och man märker vilken marknadsföring som helst nu för tiden alltså på digitala medier överlag är ju den liksom största plattformen speciellt bland ungdomar. (Intervjuperson 7)

Ytterligare kunde vi se att vissa sakfrågor inom den politiska debatten intresserade några utav intervjupersonerna mer. Om denna sakfråga diskuterades på sociala medier var chansen större att de deltog. Kaddiks (2016) undersökning menade på att det politiska intresset kommer i vågor som följd av en trend. Hypotesen i undersökningen var att ungdomar är mer intresserade av sakfrågor som rör bland annat fred, mänskliga rättigheter och inte politik i det stora hela.

Nä men eh ibland så är det klart att man kan, om det är något specifikt, någon specifik händelse eller någonting som man vill veta mer om. Då kanske man går in på vissa profiler som pratar om det, eller så… vad gäller ämnen så är det väl mest med miljö isåfall… Ja i och för sig följer jag vissa som är lite mer så här feministiskt aktiva. (Intervjuperson 6)

…vissa ämnen och vissa områden som intresserar mig mer… (Intervjuperson 2)

…Ja må kunna dela, i och med att jag skulle säga mig själv mer aktiv på Instagram så blir kanske lätt att ja delar en (paus) en fråga om genusrelaterade frågor fast på

Instagram…(Intervjuperson 1)

I Shehata och Amnås (2017) undersökning menade de på att ungdomar gärna tar del av det som händer runt omkring i samhället för att hålla sig uppdaterade, men det avstår från den politiska debatten. Vårt resultat visade också en spegling av detta beteende då intervjupersonerna inte kändes sig lockade av att ta del av majoriteten som idag

som intresserade dem. Detta går att koppla till Strömbäcks (2014) begrepp medielogik där det gäller att utforma informationen på rätt sätt. Dessa specifika sakfrågor som har lyckats att nå dessa unga vuxna kan ha att göra med att kommunikatörer har lyckats behärska de språk samt strukturer som finns på sociala medier.

6.2 Hur ser unga vuxna på politikens användning av sociala medier idag?

Vi kunde tydligt se att intervjupersonernas svar varierade beroende på deras intresse för den politiska debatten. De intervjupersoner som ansåg sig ha mer intresse för den politiska debatten hade mer åsikter, i jämförelse med de intervjupersoner vars intresse för den politiska debatten var lägre. Intervjuperson 1 ansåg att politikens användning av sociala medier kan bli enformigt.

Ehmm. Det innehållet jag får ut till mig tycker jag inte är tråkigt, eller ibland kanske… eller jag kan märka liksom såhär att det blir så tråkigt för att det blir så enformigt kanske. (Intervjuperson 1)

Intervjuperson 3 hade inte ett stort intresse för den politiska debatten och menade på att denne inte alltid begrep det som publicerade. Vidare menade denne på att det behövs specifika element för att bli lockad till att delta.

Mm, jag tänker direkt är väl att jag, när jag ofta går in och läser är väl att jag, på grund av jag inte är påläst då blir det att jag inte riktigt fattar allting de säger och att de kanske använder ibland lite för svåra begrepp eller ord som inte alla förstår. Men också att de… att det är väldigt mycket text och de lockar inte mig… Det tycker jag, då bläddrar jag bara förbi. Men om det kanske är bara en stor rubrik som kanske lockande och en bild, det tror jag kan locka mig ännu mer tror jag. För då kanske jag förstår bilden på något sätt eller relaterar till texten som gör att jag sen kanske vill gå in och fortsätta att läsa. (Intervjuperson 3)

Intervjuperson 5 ställde sig positiv till den kreativitet som idag finns på sociala medier inom den politiska debatten:

Nä asså det finns ju väldigt många kreativa personer, om man kollar på hur olika tidningar behandlar sina sociala medier är de väldigt kreativa i sättet som de vill nå ut sin publik, de kan använda giffar, videos, bilder och montage för att liksom få uppmärksamhet till sin hemsida som är målet. Ehm, så jag tycker de är väldigt kreativa med hur de utformat sitt material i sociala medier. (Intervjuperson 5)

ointresserade av politik, utan det handlar om identifikationsproblem. Detta tyder på att de unga vuxna inte känner sig lockade till att ta del av den politiska debatten, då de inte upplever att dem kan identifiera sig med det som publiceras idag. Detta kan idag ses som ett problem, då Loader (2007) menar på att denna generationen är viktiga aktörer.

Strömbäck (2014) skriver att de nya medierna har en stor makt samt inflytande i samhället idag. Detta gör att medialiseringen utövar en större teknologisk samhällsprocess och det är här människor möts av verkligheten. Vidare författaren att det finns olika berättartekniker att förhålla sig till och att denna medielogik varierar mellan varje enskild media. För att nå ut med sitt budskap menar Strömbäck (2014) att det krävs för kommunikatörer att kunna behärska de berättartekniker som finns.

Ja jag tänker att det känns ju (paus), jag vet ju att jag har sett olika influencers såsom typ Margaux har gjort samarbeten eller vad det nu är med olika politiker och det kan jag tycka blir lite fel. Eller? Ibland då det kanske gör att hennes fans eller vad man säger kanske påverkas utav vad hon tycker och att man kanske tycker samma sak för att man ser upp till henne. (Intervjuperson 3)

…Zara Larsson när hon lägger ut grejer om politik och sånt då ju supportar alla henne och de gör man ju själva också. Man gillar hennes inlägg och läser igenom vad hon skriver. (Intervjuperson 9)

Vi kan i dessa två svar från de två intervjupersoner ovan se att influencers besitter en stor makt som kommunikatör på sociala medier. När det är en influencer, som man ser upp till, som pratar om politik blir man mer benägen att delta i den politiska debatten utan att själv vara medveten om det. Buckingham (2000) för att locka de postmoderna medborgare som han kallar dem, krävs det av omvärlden att den hittar vad som är meningsskapande för dessa unga vuxna på individnivå. Återigen handlar det om att unga vuxna inte är ointresserade, utan som Loader (2007) skriver att det handlar om för de unga vuxna att kunna identifiera sig med det som publiceras.

Fortsättningsvis fanns det de personer som påpekade det positiva med politikens

knyta till denna undersöknings intervjupersoner då intervjupersonerna 5 och 8 berättade om sina sociala medier-vanor.

Eh jag sitter så klart med mitt Twitter-flöde säkert någon timme varje dag liksom och försöker ehm beta av flödet ehm där jag har personer som jag valt att följa som jag tycker, liksom, relevanta för sånt jag tycker är intressant med politik och annat… Även Facebook och för att man kan följa olika politiker och följa debatten på ett bra sätt…Speciellt Twitter, där liksom får jag alla nyheter till mig på ett sådan sätt som jag uppskattar. (Intervjuperson 5) Jag följer en hel del politiker och politiska konton på typ Twitter och läser saker och delar saker… (Intervjuperson 8)

6.3

Inställningen till framtiden för sociala medier inom den politiska debatten visade sig vara varierande bland intervjupersonerna. Samtliga uppgav att sociala medier gav utrymme för dem att delta i den politiska debatten, då sociala medier är lättillgängligt samt att den på ett effektivt och lättsamt sätt kan öppna upp för en politisk debatt där alla har chansen att delta. Detta kunde vi bland annat se hos intervjupersonerna 2, 1 och 4 som ställde sig positiva till det.

Jag tror det kan vara ett jättebra forum för att få folk att kunna mötas, och det känns som om det är på sociala medier så ser det ut som att det är inte bara politiker utan det är vi alla andra som står bakom dessa politiker som också får höra sin åsikt lite. Jag tycker det är, alltså typ livesändningar och sånt som man ah...Det hade man ju inte tidigare, och jag tycker det är jättekul att ibland läsa folks kommentarer, du vet, jag tror att det känns som att vi alla vill bli involverade eh på ett helt annat sätt då, men det är ju det här igen då att vi liksom ska hanteras rätt. (Intervjuperson 2)

Eh jag tror nog bara positiv faktiskt. Det gör jag, jag tror att vi är en generation, även den kommande generationer, som kommer att eh (paus) allting kommer att fortsätta digitaliseras. Det kommer, man kommer att kunna utöka plattformar, man ser hur appar uppdateras och då kommer vi också att uppdateras tänker jag. Eh så jag ser bara det positiva, jag tror att det kommer nog bli allt mer effektivare. Man kommer att kunna mobilisera sig genom sociala medier mer i framtiden, man kommer att kunna ta del av mer information än vad man göra idag. Eh och att även nå ut till fler och fler målgrupper tror jag, verkligen jag tror på det och hoppas det blir någonting bra utav det. (Intervjuperson 1)

Med tiden, men så jag tror att den nu har vi testat sociala medier ett tag i politiken och som jag tror, att vi kommer använda det mycket mer smartare i framtiden. (Intervjuperson 4)

sociala medier innehar en större makt över konsumenterna. Strömbäck (2014) menar dock att sociala medier har medfört en större makt hos medborgarna i och med att de kan kommentera eller vidarebefordra de inlägg som publiceras. Författaren beskriver dock en viss oro när det gäller deltagandet i den politiska debatten. Dock påpekar författaren att det finns hopp, då sociala medier skapar helt nya möjligheter för medborgare att kunna delta i den politiska debatten.

Ett återkommande argument gällande framtiden för den politiska debatten på sociala medier var att intervjupersonerna betonade vikten av att ställa sig kritisk till sociala medier som en källa.

Aha ja alltså sociala medier är ju bra att vända sig till om man söker efter någonting för det finns mycket information där. Men sen vet jag inte om allting är pålitligt med tanke på att det är just sociala medier. Alltså om jag behöver vara källkritisk vänder jag inte mig till sociala medier direkt. (Intervjuperson 9)

Alltså jag tror att vi är inoptimerade av att vi alltid ska vara källkritiska redan i grundskolan när vi läser saker, ehm och det tror jag att man (paus) man lär sig med tiden. Vi exempelvis visste i grundskolan att det var endast två, tre sidor man skulle gå in i när man skulle skriva en text om om eh, vad ska jag säga, att vara förälder, eller jag vet inte eller skriva om en viss grej. Då visste man att det bara var tre sidor som man skulle utgå ifrån. Även då hade man böcker i hand, man kollade i boken om vad sa nu Kalle om sin pappa. Men idag så, alltså desto äldre man bli desto ju mer glöm inte att vara källkritisk. (Intervjuperson 1)

I intervjupersonernas utsagor går det att se en koppling till Strömbäcks (2014) förklaring till den första dimensionen i medialiseringsprocessen. Denna dimension innefattar i vilken grad som medierna är en trovärdig källa när det kommer till information rörande politik och samhälle.

6.4 Sammanfattning av resultat

Resultatet som framgick av intervjupersonerna som deltog belyser deras attityder och uppfattningar gentemot sociala medier som ett redskap för den politiska debatten. Vidare fanns det intervjupersoner som var mer aktiva och andra mindre aktiva i den politiska debatten. De flesta intervjupersonerna ansåg sociala medier som ett bra redskap för den politiska debatten. Sociala medier är en stor del av deras liv och det är dit de vänder sig för att ta till sig en stor del av det som händer i samhället.

Vidare ansåg även dessa intervjupersoner att den politiska debatten på sociala medier är kreativt, lättförstådd och det är lätt att orientera sig för att ta del av olika debatter. I följd av detta fanns det även vissa intervjupersoner som tvivlade på sociala medier som ett redskap för den politiska debatten, då språket ibland var för avancerat.

Ett annat resultat från denna undersökning visar på att det inte fanns en brist på intresse för politik bland de unga vuxna idag. Det handlar istället om en viss osäkerhet hos de unga vuxna och det resulterar i att de väljer att inte delta i den politiska debatten oavsett var debatten äger rum. I led med deras attityder och inställningar ansåg de att sociala medier kan vara ett bra redskap i politisk debatt då sociala medier är en stor del av deras liv. De belyste även vikten av att använda detta redskapet på ett föredömligt sätt.

7 Diskussion

I detta avsnitt kommer uppsatsens resultat diskuteras i två delar.

7.1 Resultatdiskussion

Som tidigare nämnt är vårt syfte med denna uppsats att undersöka vilken betydelse sociala medier har för den politiska debatten hos unga vuxnas. Efter att ha kritiskt granskat tidigare forskning, teoretiska aspekter samt noggrant studerat resultatet från intervjuerna kan vi nu dra en slutsats kring huruvida undersökningens syfte har besvarats.

Vi kan se att det finns många olika betydelser för sociala medier som ett redskap rent generellt. Vad det gäller den politiska debatten kunde vi se att det fanns en viss kritik gällande redskapet, men att de ställde sig ändå positiva till det i det stora hela. Det majoriteten var källkritiska mot var bland annat att idag kan alla publicera och kommentera vilket resulterar till att alla kan vara amatörjournalister. De ansåg att sociala medier som ett redskap var effektivt och lätthanterat. Detta gjorde att dem ställde sig positiva till sociala mediers framtid inom den politiska debatten. Det som gjorde sociala medier till ett effektivt redskap var det att det var lättillgängligt och det var ett enkelt sätt att kunna starta en debatt på. Intervjupersonerna påpekade även att det kunde vara en positiv sak för politikerna att använda sig av sociala medier då det gjorde att man såg dem som mer mänskliga och enklare kunde identifiera sig med dem.

7.2 Slutdiskussion

8 Källförteckning

Litteratur

Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2. Uppl.). Stockholm: Liber.

Amnå, E., Ekström, M., & Stattin, H. (2016). Rj:s skriftserie 12: Ungdomars politiska utveckling (12). Göteborg/Stockholm: Makadam Förlag.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.). Stockholm: Liber. Buckingham, D. (2000). The making of Citizens - Young people, News and Politics. London: Routledge.

Carlsson, E., Nilsson, B., & Lindgren, S. (2015). Digital Politik: Sociala medier, deltagande och engagemang. Göteborg: Daidalos.

Ekström, M., & Johansson, B. (2019). Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Loader, Brian D. (2007). Young Citizens in the Digital Age: Political Engagement, Young People and New Media. New York: Routledge.

Strömbäck, J., (2014). Makt, medier och samhälle; en introduktion till politisk kommunikation. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Trondman, M. (2003). Unga vuxna – kulturmönster och livschanser: En empirisk översikt. Göteborg: Intellecta DocuSys.

Elektroniska källor

Andersson, U. (2007). Fokus på unga vuxna: Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga (Arbetsrapport från JMC, nr. 46). Göteborg, Institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet.

Aspengren, G. (2014). Samhällsengagemang i sociala medier: En plattform för ungdomarnas politiska delaktighet. (Magisteruppsats, Statsvetenskapliga Institutionen, Uppsala). Hämtad från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1246327/FULLTEXT01.pdf

Folkhälsomyndigheten. (2020). Covid-19. Hämtad 2020-05-23 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/

Kaddik, C. (2016). Minskar det politiska engagemanget bland unga vuxna människor i Borlänge?. (Examensarbete, Dalarna). Hämtad från

http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1050745/FULLTEXT01.pdf

Nordicom. (2019). Mediebarometern. Hämtad 2020-04-15 från

https://www.nordicom.gu.se/sv/system/tdf/publikationer-hela-pdf/nordicom_sveriges_mediebarometer_2018.pdf?file=1&type=node&id=40345&forc e=0

Shehata, A., & Amnå, E., (2014). The development of political interest among adolescents: A Communication mediation approach using five waves of panel data, 46(8), 1055-1077. doi:10.1177/0093650217714360

Sociala medier. (2020). Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-05-20 från

Storsul, T., (2014). Deliberation or Self-presentation?: Young people, politics and social media, 35(2), 17-28. doi:10.2478/nor-2014-0012

9 Bilaga

Hej! Tack X för att du vill delta i vår undersökning. Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilken betydelse sociala medier har för dig gällande den politiska debatten. Vi kommer först att berätta våra skyldigheter och dina etiska rättigheter vi går vidare. Denna undersökningen görs enbart i syfte att fullgöra vår kandidatuppsats. Det du säger kommer enbart att användas i detta arbete och ingen annanstans. Innan inlämning av vårt arbete kan du få se det sammanställda resultatet av denna intervju om så önskas. All information om dig kommer hanteras konfidentiellt. Vidare kommer inte dina uppgifter att synas i arbetet, utan du kommer bli döpt som “intervjuperson x”. Du får även hoppa av och avsluta medverkan när du vill.

Vi hoppas att du inte kommer att känna dig obekväm. Utan du får självklart prata på då inga svar är dåliga och allt du säger, oavsett hur, kommer bara gynna vår undersökning. Innan vi sätter igång har du några frågor? Annars kan du alltid ställa de under intervjun eller kontakta oss efter.

Bakgrundsinformation • Ålder? • Kön? • Högst påbörjad utbildning? • Sysselsättning? • Boendeort? Politik

Sociala medier

• Hur är din relation till sociala medier?

• Vad tycker du om sociala medier i förhållande till politik?

• Vad är din åsikt angående utformningen av de innehåll som publiceras inom politiken på sociala medier? (med utformning menar vi hur det publiceras, dess utförande?)

• Anser du dig vara positivt eller negativt inställd gällande sociala medier som ett redskap för den politiska debatten?

Framtid

• Hur tror du att sociala medier inom politiken kommer att se ut år 2030?

• Är du positivt eller negativt inställd till framtiden för sociala medier inom politiken?

Avslutande fråga