Det som är mest intressant att analysera är utfallet av Sharpe-kvoten. Då resultatet redan tidigt visar att Sharpe-kvoten inte skiljer sig allt för mycket mellan de olika fonderna är det ändock väldigt intressant att analysera de olika segmentens gemensamma Sharpe-kvot. Segmentet med de mindre bolagen och segmentet med de större bolagen visar på en liktydig utveckling sinsemellan. Dipparna och topparna följs åt på ett förvånansvärt liknande sätt. Däremot kan man urskilja skillnader i hur de olika segmenten reagerar på omvärldens skiftningar. Mellan 2000-2005 lyckades det mindre segmentet att motverka ett allt för stort tapp medan det större segmentet uppvisar en viss handlingsförlamning då man sent om sider lyckas vända trenden. Vid denna tidpunkt har man dock halkat efter det mindre segmentet och lyckas aldrig riktigt återhämta sig till samma nivå. Mellan 2005-2008 påbörjas ett nytt tapp för båda segmenten och fastän det mindre segmentet lyckas streta emot lite bättre faller båda ner djupt innan en vändning kan skådas. Denna gång lyckas dock det större segmentet lite bättre i sin återhämtning och toppar högre än det mindre. Vid 2009 kommer återigen en liten dipp som ännu inte sett sin botten. Tidigare studier av Lee m.fl. (1999) visar på att större aktörer i marknaden har tillgång till mer information och på så sätt bättre kan korrigera för skiftningar i marknaden. Vår studie verkar däremot peka åt att de mindre aktörerna generellt har lättare för att snabbt kunna korrigera för skiftningar i marknaden. Detta kan man se i början av studiens period mellan 2000-2005 då dykningen hävs klart tidigare än de stora bolagen och därigenom får man även en högre topp innan nästa dykning påbörjas. Det verkar som de mindre aktörerna bland tillväxtfonderna mellan 2000-2008 generellt kan justera och anpassa sig bättre än de större aktörerna. Både IT- kraschen i början av år 2000 och finanskrisen år 2008 påverkar starkt båda segmenten. Däremot kan man uttyda bättre hantering av kriserna hos de mindre aktörerna än de större. IT-kraschen klarar man sig nätt och jämnt ifrån men finanskrisen går hårt åt båda. Intressant är som sagt att det mesta tyder på att de mindre aktörerna har lite bättre reaktionsförmåga vad gäller justeringar av investerat kapital för att undvika allt för stora förluster. Skillnaden mellan segmenten kan bero på att större bolag har vissa institutionella begränsningar, det vill säga vad gäller hur mycket kapital som får investeras i en viss marknad. Regleringarna vad gäller detta är generellt hårdare för de större bolagen jämfört med de mindre bolagen.
Djupare analyser av enskilda bolag i vardera segment uppvisar än mer att de mindre aktörerna kan korrigera för skiftningar i marknaden bättre än de större aktörerna. Jämförelsen som utförts är på East Capital och SEB. Här visar East Capital upp starka värden mellan 2000-2005 innan SEB återhämtat sig och kör ett mer eller mindre dött lopp fram till slutet av 2010. Dock urskiljs en viss förbättring hos SEB mellan 2008 och 2009 då utvecklingen är bättre än East Capital, men hamnar dock på status quo i slutet av 2010. Analyser över hela perioden 2000-2010 påvisar dock att de större aktörerna nätt och jämnt genererar en bättre riskjusterad avkastning till investerarna än de mindre aktörerna klarar av.
Intressant att analysera är även utfallet av avkastningen jämfört med Sharpe-kvoten. I många fall betyder inte en hög avkastning att Sharpe-kvoten utvecklas lika. Vissa fonder kan ha en utveckling på runt 1000% medan en med hälften så bra utveckling kan ha en bättre Sharpe-kvot. Detta kan tyda på att i fonder där avkastningen varit riktigt hög också finns stora risker och att en positiv utveckling lika snabbt kan vändas till en förlust. Att då stirra sig blind på själva avkastningen ger en missvisande bild då det egentligen är den riskjusterade avkastningen som visar på fondens verkliga avkastning.
Analyser av genomsnittliga Sharpe-kvoterna på de olika segmenten visar på att det större segmentet faktiskt bör vara ett bättre alternativ till investering. Däremot skiljer sig den riskjusterade avkastningen en hel del mellan de mindre aktörerna medan de större kan anses vara mer stabila. De mindre aktörerna kan verkligen lyckas inom en tillväxtmarknad och sedan ha väldigt tufft inom en annan, medan de större aktörerna oftast klarar av att skapa starka investeringsalternativ inom fler tillväxtmarknader.
5 Slutsats
Denna uppsats syfte var att undersöka och analysera tidigare utveckling av fonder inom stora och små fondbolag och se om den riskjusterade avkastningen skiljer sig åt mellan dessa segment.
Inledningsvis kan vi kort dra slutsatsen att TER-avgiften inom de olika segmenten ligger på en likartad nivå och att de mindre fondbolagen uppvisar större skillnader mellan fondbola- gen. Uppsatsen visar på att det inte finns belägg för att stora fondbolag generellt skulle ta ut högre avgifter än de mindre fondbolagen.
Vidare visar uppsatsen på att det finns skillnader mellan små och stora fondbolag gällande den riskjusterade avkastningen, men att dessa är av mindre karaktär. Små fondbolag agerar tidigare vid skiftningar i marknaden samtidigt som större fondbolag uppvisar en högre ge- nomgående stabilitet avseende den riskjusterade avkastningen. Enligt Lee m.fl. (1999) har stora bolag större informationsflöde och kan på så sätt reagera bättre på skiftningar i mark- naden. Studien gjord i denna uppsats bekräftar detta då de större bolagen uppvisar en mer enhetlig och jämn riskjusterad avkastning.
Slutligen visar uppsatsen på att mindre fondbolag på enskild nivå kan prestera bättre risk- justerad avkastning än de större fondbolagen men att de på segmentsnivå får svårt att mat- cha de större bolagens riskjusterade avkastning. Således dras slutsatsen att det finns skillna- der mellan segmenten, dessa är små, men kan ändock bli betydande beroende på val av fondbolag. Detta baserat på att den stabilaste riskjusterade avkastningen på lång sikt uppvi- sas bland de stora fondbolagen.
Förslag på vidare forskning är att mer grundläggande undersöka vad de små skillnaderna mellan fondbolagen beror på, då vi med uppvisad studie inte kan dra några direkta slutsat- ser om dessa orsaker.
Källförteckning
Beckman, M., Dahlgren, M., Grundell, E., Lundquist, L., Lycke, J., Rydin, U., Svensson, A-P., Wiberg, J. (2010). Sparande, kapitalförvaltning och finansiella instrument – kunskap för
finansiell rådgivning (3:2.). Egypten: Liber.
Blake, C.R., Elton, E.J., Gruber, M.J.(1996). The Persistence of Risk-Adjusted Mutual Fund Performance. The journal of business, 69, 133-157
Damodaran, A. (2002). Investment valuation (2th ed.). United States of America: John Wiley and Sons, Inc., New York.
Das, K.D. (2010). Financial globalization: Growth , Intregration, Innovation and Crisis. Great Britain: Palgrave Macmillan
Elton E, J., Gruber, J M., Stephen Brown, William N. Goetzmann (2007). Modern portfolio
theory and investment analysis. 7th ed, Wiley
Fondbolagen.se (2011) - www.fondbolagen.se
Fondmarknaden.se (2011) - www.fondmarknaden.se
Fondspara.se (2011). Hämtad februari 26,2011, från
http://fondbolagen.se/sv/Fondspara/Faktafondsparande/Avgifter/Avgiftsbegrepp/
Froot, K.A., O´Connell, P.G.J., Seahsholes, M. (2001). The portfolio flows of international investors. Journal of financial economics, 59, 151- 193.
Gavelin, L., & Sjöberg, E. (2010). Finansiell ekonomi i praktiken(1.6). Malmö: Holmbergs i Malmö AB
Gregoriou, G.N. (2007). Asset allocation and international investments. New York: Palgrave.
Hord af Segerstad, F. (2010). Kvinnor och män som fondsparare. Stockholm
Kaminsky, G.L., Lyons, R.K., Schmukler, S.L. (2001). Mutual fund investment in emerging markets: An overview. World bank of economic review, 15 no 2, 315-340.
Konsumenternas vägledning om bank och försäkring (2011). Hämtad februari,26,2011 från
Lee, Y-T., Lin, J-C., Liu, Y-J. (1999). Trading Patterns of big versus small players in an emerging market: An empirical analysis. Journal of banking and finance, 23, 701-725.
Lindmark, J. (2010). TER visar hela avgiften i utländska fonder. Hämtad februari 25,2011, från http://www.morningstar.se/Articles/Chronicle.aspx?title=ter-visar-hela-avgiften-fonder
Lindmark,J. (2004). Nu slipper fondbolagen hymla med avgifterna. Hämtad maj 23,2011 från http://www.morningstar.se/articles/chronicle.aspx?title=nu-slipper-fondbolagen-hymla-med-
avgifterna
Marcis, R., West, S., Leonard-Chambers, V. (1995). Mututal fund shareholder response to market disruptions. Investment Company Institute Perspective, 1 no 1.
Modigliani, F. & Modigliani, L. (1997). Risk-Adjusted Performance: How to Measure it and Why. Journal Of Portfolio Management, Vol. 23, pp. 45-54.
Morningstar Fondindex (2011) Hämtad Februari 23, 2011 från
http://www.morningstar.se/fundindex/
New York Stock Exchange (2000). Share ownership Study. Endast tillgänglig online på
www.nyse.com
Pettersson, F., Helgesson, H., Hord af Segerstad, F. (2009). 30 år med fonder. Stockholm: Fondbolagens Förening
Rea, J. (1996). US Emerging Market Funds: Hot money or stable source of investment capital? Investment Company Institute Perspective, 2 no 6.
Sharpe, W. (1966). Mutual Fund Performance. The Journal of Business, Vol. 39(1), pp. 119-138. Simons, K. (1998). Risk-Adjusted Performance of Mutual Funds. New England Economic Review, Sep/Oct, pp. 33-48.
Fondbolagens förvaltade kapital
Alfred Berg - http://www.alfredberg.se/SE/asset_management/asset_management.page?
AMF Pension - http://www.amf.se/Documents/PDF/Rapporter/Halvarsredogorelse_fond_2010.pdf
Carlsson Fonder - https://www.cim.se/fonder_produkter/om_carlson/om_carlson_fakta.html
Carnegie - http://www.carnegie.se/sv/Carnegie-fonder/Om-oss/Hel---halvarsrapporter/
Danske Invest Lux -
http://www.danskeinvest.lu/plsql/menu.db_menu_main?p_mother_id=0&p_menu_id=8&p_active= N&p_adm=0&p_language=81&p_menu_type=ABOUT_DANSKE&p_vafdeling=
East Capital - http://www.eastcapital.com/sv/om-east-capital
Gustavia Davegård - http://www.gustaviadavegardh.se/aktuellt/hel-_och_halvarsberattelser.aspx
Handelsbanken - http://www.handelsbanken.se/shb/inet/icentsv.nsf/vlookuppics/investor_relations_bokslut_bokslutsmed delande_2010/$file/hb_10_sv_bokslut.pdf Länsförsäkringar - http://www.lansforsakringar.se/privat/om_oss/lansforsakringsgruppen/finansiellt_fonder/sidor/default. aspx Nordea Fonder - http://www.nordeafonder.se/Nordea%2bFonder%2bAB/F%C3%B6rvaltning/995612.html SEB - http://www.seb.se/pow/wcp/index.asp?website=TAB4 Skagenfonder - https://www.skagenfonder.se/Global/2.0_PDFs/2.6_Market_Report/Sweden/2010/20100801_M arknadsrapport-2.pdf Swedbank - http://www.swedbank.se/om-swedbank/fakta-om- swedbank/organisation/kapitalforvaltning/index.htm Ålandsbanken - http://www.alandsbanken.fi/info/export/sites/alandsbanken/pdf/fund/sw_yearreport.pdf
Appendix 5
Förvaltat kapital Antal Fonder
Små bolag (Mdkr) Ålandsbanken 3.48 1 Carnegie 29.2 7 AMF Pension 57 1 Gustavia Davegård 1.85 3 East Capital 50 7 Länsförsäkringar 67 2 Öhmans Fonder 10.7 1 219.23 22 Större Bolag Swedbank Robur 736 8 SEB Fonder 1000 10 Handelsbanken Fonder 596 6 Carlsson Fonder 600 6
Danske Invest Lux 495 6
Nordea fonder 850 8
Appendix 6
Standardavvikelse
Beckman m.fl. (2009) diskuterar begreppet standardavvikelse som det mest använda riskmåttet. I detta fall så utgår man från ett medelvärde av förväntade avkastningar för att sedan mäta hur stor avvikelsen är från detta medelvärde.
Om man har tillgång till denna standardavvikelse för varje värdepapper så har du som investerare möjlighet att räkna ut standardavvikelsen för din portfölj. För att kunna göra detta måste du även ha tillgång till korrelationen mellan aktierna. Allt annat lika, ju högre standardavvikelsen på en portfölj är desto högre risk har den.( Bacon, 2008). Formeln för att mäta standardavvikelse syns nedan.