Sinnenas betydelse

Avsaknaden försvårar livsmedelshandeln

Wedin menar att det i dagsläget inte finns ett tillräckligt bra arbete gällande hemsidorna för att visa upp matvarorna på bästa sätt. Högmark tar upp att sinnen är viktiga både i de fysiska butikerna men även online. Han menar att avsaknaden av sensoriska stimuli online medför problem för kunden vid inköpen av livsmedel. Han säger att det är svårt för kunder att veta vilka produkter de får samt hur de ser ut. Fors håller med att sinnen är viktigt i de fysiska butikerna. Han säger dock att när det kommer till onlinehandel är sinnen och dess påverkan sekundär. Online ligger stort fokus på att det ska vara snabbt och enkelt. Flera respondenter framhåller att vikten ligger på enkelhet och tidsbesparing.

Vi finner både motstridigheter och kopplingar till Hultén (2014) som säger att avsaknaden av sinnen online påverkar handel och kunders uppfattning av produkter. Johnsson tar upp att kunderna har ett behov av att kunna se och känna på produkter de köper. Kunden vill kunna se hur en produkt ser ut och dess specifika attribut. Han säger vidare att han tror synen är det sinne som har mest påverkan på en kunds köpbeslut. Det går i linje med Hulten (2011) som menar att synen kan användas för att påverka kundens köpbeslut.

Wedin säger att man behöver finna lösningar för att kompensera för avsaknaden av sinnen online.

Bild

Högmark tar upp att bilder på produkter är ett effektivt sätt för företag att använda sig av synen online. Han säger att bilder är det enklaste sättet för kunder att skapa sig en uppfattning om en vara. Herdeby tar upp att det finns många fördelar med att använda bilder i onlinehandeln. Han säger att det främst förenklar för kunden att visualisera en produkt. Hultén (2014) menar att synen är det viktigaste sinnet för att uppfatta varor. Fors säger att bilder kan hjälpa en kund förstå en produkts attribut enklare. Han funderar vidare på hur livsmedelsföretag på bästa sätt kan använda sig av bilder gällande livsmedel.

Tankarna kretsar kring bättre bilder på de produkter som finns i onlinebutikerna.

Johansson tar även han upp bilder som ett effektivt sätt att nå kunder online. Han är dock inne på att livsmedelsföretag kan använda sig av mer generella bilder som komplement till de vanliga produktbilderna. Han tar upp exempel som bilder över grönsaksavdelningen för att skapa en helhetskänsla. Vidare tror han att bilder på personalen i butiken är en fördel att ha med online. Han tror det skapar en känsla av närhet och trygghet bland konsumenterna gentemot de anställda och företaget. Vi kan se en koppling till Rosa (2012) som tar upp att kundernas koppling till personalen i butikerna blir allt viktigare.

Herdeby tar upp att livsmedelsföretag kan använda sig av bilder även på färdiga produkter, till exempel en färdig maträtt vid ett recept, för att få konsumenter köpsugna.

Han menar även att de kan använda sig av bilder för att ge inspiration. Wedin säger att bilder på färdiga maträtter kan hjälpa en kund visualisera vad ens produkter kan bli och därmed kan bidra till ökad försäljning. Wikman tar upp att många livsmedelshandlare i Europa använder sig utav bilder på färdiga köttbitar bland produkterna. Hon tror det kan vara bra för att kunden får en upplevelse kring hur köttet smakar. Hon tror själv dock att det inte är en bra idé då hon vill framhäva själva råvaran såsom kunden får den. Hon har själv erfarenhet att just kött är svårt att förmedla ut till kunden. Bilderna behöver ofta fotograferas om för kunder gillar inte om det finns lite blod eller fett på köttbiten. Vi kan se likheter i både Wikmans och Wedins tankar med Krishna (2011) som säger att synen har en stor påverkan för hur kunden uppfattar en smak.

Video

Johansson tar upp att livsmedelsföretag även kan ha videos på plattformen online. Han menar att det kan skapa en ännu djupare känsla hos konsumenterna än vad bilder gör. Det stämmer överens med vad Hultén (2014) menar, att synen i allmänhet är en otroligt viktig

del i kundernas upplevelse av servicelandskapet. Johansson tror att ett användningsområde är att ha videos i onlinebutiken som visar den fysiska butiken.

Högmark tar upp att livsmedelsföretag kan använda drönare eller liknande och filma ovanför en avdelning. Han förklarar att då kan kameran svepa över avdelningen för att skapa en lätt känsla. Han tror att det kan väcka en extra fräschör att göra det över en sådan avdelning som frukt och grönt då den även är färgrik, vilket bidrar positivt till filmen.

Krishna (2012) menar också att det är viktigt att presentera företagets produkter på ett tilltalande sätt för kunden. Johansson säger att livsmedelsföretag kan använda sig av video för många ändamål. Han tar återigen upp ett exempel där filmer på personalen i dess dagliga arbete kan minska distanseringen mellan personal och kund. Han menar även att filmer på korta presentationer av personalen kan minska distansen ytterligare. Vi kan se kopplingar till hans tankar i Herhousen, et al. (2015). De säger att personalen blir allt viktigare när det kommer till handel.

Högmark tar upp det faktum att livsmedelsföretag kan använda sig av videofilmer för att kompensera för bristen av sinnen online. Han tror att kunder hade fått en bättre uppfattning av en maträtt om den visas på video gentemot endast färdig på bild. Herdeby har samma tankar som Högmark, men lyfter även fram att en video kan väcka associationer till smaksinnet. Deras tankar stämmer överens med Hultén (2014) som skriver att smaksinnet och doftsinnet skapar minnen som sedan kan bli triggade av sinnesstimuli. Wedin menar att genom att se på videos av hur en maträtt tillagas bidrar det till att väcka både smak och doftsinnet hos kunden. Han menar att om kunden ser en video och känner igen ingredienserna, och i kombination med det ser en gryta puttra, kan det trigga doftminnet hos kunden. Han menar att doft är något kunden bär med sig. Han menar även att smaksinnet påverkas, både för estetiken men även genom ingredienserna kan kunden få en uppfattning om smaken, alternativt om kunden har ätit den specifika rätten tidigare. Vi kan se likheter i Wedins svar till Engens och Ross (1973) forskning som visade att doftsinnet är det sinne som har längst minne. Hultén (2014) tar också upp att doftsinnet är det sinne som människor kommer ihåg längst över tid. Författaren menar även att doftsinnet är människans mest emotionella sinne och att en doft kan trigga många känslor. Högmark tar upp att inspiration kan skapas genom att använda sig av videos på plattformarna online. Han tror det kan vara ett bra alternativ med video för kunder som handlar online, men som inte alltid vet exakt vilka varor de vill ha. Han säger att kunden

kan, genom synen, ta in om en maträtt ser eller antas vara god utefter ingredienserna.

Därefter kan kunden enklare välja varor då de kan ta de varor som finns i receptet.

Hörsel

Bajraktarevic säger att hörsel är det sinne, förutom syn, företag kan använda sig av online.

Hon menar att företagen online går miste om sorl och de övriga ljud som finns i en fysisk butik. Hon tror det går att använda sig av ljud för att skapa associationer till produkter på samma sätt som det kan göras med hjälp av synen. Johansson menar att livsmedelsföretag kan använda ljud till vissa produkter. Han tar upp ett exempel med att ha prasslandet av chipspåsar när kunden trycker på en chipspåse i onlinehandeln. Wikman säger att ett alltför återkommande ljud eller ljud som har för hög volym kan bli ett störningsmoment i köpresan. Wedin säger att livsmedelsföretag kan ha ljud över hela avdelningar som skapar positiva associationer. Han säger även att det kan finnas ljud av vågor eller liknande vid avdelningen för fisk i onlinebutiken. Han säger att kunder då kan väckas av en positiv känsla och att det ökar chansen till ett köp. Wedins tankar om ljud i butikerna stämmer överens med Gustafsson (2014) som skriver att ljud i butiksmiljö påverkar kunders upplevelser.

Beskrivande text

Fors tar upp beskrivande text som ett hjälpmedel företag kan använda sig av online. Han menar att det är ett bra komplement till bilder på produkter. Wikman säger att texter som beskriver varor är något hon tror mycket på. Hon menar att det ger onlinehandeln en stor fördel då kunden kan få en tydligare uppfattning om en produkt. Vi kan se likheter i deras resonemang med Hultén (2014) som skriver att synen är det viktigaste sinnet när det kommer till att uppfatta en produkt och samla information. Johansson säger att texterna kan innefatta produkternas ursprung och klass. Men även djupare beskrivande texter om en varas attribut. Johansson säger även, precis som Wikman, att användandet av beskrivande texter är bra för att öka kunden förståelse för vissa produkter. Han säger att en idé är att beskriva de produkter som populära för den aktuella säsongen för att lyfta fram dem. Han säger att det går att beskriva attributen på de, för säsongen, mogna varorna.

Han menar även att en beskrivande text kan användas för att berätta varför säsongsvaror är som bäst vid just den tidpunkten. Bajraktarevic är även hon inne på texter som förklarar mer än bara själva varorna. Hon tar upp att livsmedelsföretag kan använda sig av text särskilt vid produkter som kunder känner sig osäker på. Det är enligt henne kött, frukt och grönsaker. Till köttet kan de lyfta fram tillagnings alternativ samt en säljande text om

varför kunden ska välja just den köttbiten. Wedin förklarar att livsmedelsföretagen kan behöva använda sig av texter för att rättfärdiga olika produkter som är mer exklusiva eller dyrare, såsom exempelvis en dyrare köttbit. Wikman säger att text även kan vara till hjälp för att förtydliga vissa aspekter för kunder. Hon menar att det är en bra strategi att skriva ut ungefärlig eller uppskattad vikt och storlek på varor såsom grönsaker och frukt. Hon menar att kunden får en bättre uppfattning om hur mycket som behöver köpas. Även här kan vi se kopplingar till Hultén (2014) och hans forskning som visar att synen är det sinne som enklast används för att ta in information.

5 Slutsats

I det avslutande kapitlet slutsats kommer vi lägga fram de slutsatser som den empiriska och teoretiska analysen gett. Först besvaras studiens två forskningsfrågor varpå även syftet. Kapitlet avslutas med förslag på vidare forskning.