6. Slutsats och reflektion
6.2 Till sist – ett par korta reflektioner
Under arbetets gång har jag fått bekräftat att språkanvändningen i den svenska utbildnings- politiska diskursen inte alltid är densamma. Det sker och har skett språkförändringar vad gäller såväl begreppsinnebörder som sätt att tala om specifika företeelser i olika sammanhang. Detta är relevant för mig som blivande lärare att känna till eftersom det ger en ökad förståelse för hur skolpolitiska processer fungerar.
Analysprocessen väckte många nya frågor och gav uppslag för eventuella framtida
undersökningar. Om jag fick tillfälle att fortsätta arbetet skulle jag exempelvis gärna lägga tid på att försöka undersöka de olika texternas sociala diskurser, inte minst i riksdagens kammare. Det vore även intressant att i större utsträckning undersöka medias roll i skolpolitiska
processer. Jag noterade att många av de texter från media jag läst framhåller att frågan om Estetisk verksamhet hamnat i bakgrunden och blivit nedtystad. Ulrika Knutson till exempel hävdar med eftertryck att Björklund drivit igenom beslutet ”tyst och diskret och bebråkad av ingen”. Jag tycker det är intressant att reflektera kring hur språkbruket påverkar frågans aktualitet i det här fallet. Att behandla en fråga som nedtystad kanske just tystar ned frågan i vissa situationer, snarare än höjer temperaturen i debatten? I vilken utsträckning påverkar egentligen media den skolpolitiska debatten?
Ulrika Knutson förutspår i sin krönika en likriktad framtid där var och en går i sina egna väl invanda kulturella cirklar. Detta, skulle man kunna tänka, till följd av ökad specialisering, individualisering och allmän kulturtorka. Jan Thavenius ser sitt framtida bildningsbegrepp,
inte minst med estetik som komponent i innebörden, som en motvikt mot den ökande likriktningen: ”Bildning i den betydelsen har att göra med friheten att kunna förhålla sig till sig själv och världen och slippa vara helt utlämnad åt en endimensionell och obegriplig tillvaro.” (s 15, Thavenius, 1995) StaffanSelander och Günther Kress framhåller indirekt den ökande individualismen och marketisation of public discourse som argument för att förstärka det estetiska lärandet i skolan, vilket delvis kan ses som ett motsatt förhållningssätt. De hävdar att de estetiska kunskaperna ger elever redskap för att skapa bilderna av sig själva, ”hur man ’iscensätter’ sig själv som lärande individ och (blivande) yrkesmänniska och samhällsmedborgare” (s 14, Selander, 2010). Självklart behöver framtidens elever kunskaper som är anpassade till det samhälle de lever i, individualistiskt präglat eller ej. Men jag vill ändå ifrågasätta tanken att de estetiska ämnenas existens ska motiveras med argument relaterade till en marknadsekonomisk diskursordning, när så mycket tyngre och mer
långsiktigt syftande argument finns att hämta inom en humanistisk diskursordning. Med detta i åtanke blir det intressant att se hur framtiden kommer att te sig för de estetiska ämnena i skolan.
Referenser
Tryckt källmaterial
Bamford, Anne (2009) The Wow Factor – Global research compendium on the impact of the arts in education, Münster: Waxmann Verlag
Berglund, Gun (2008) On lifelong learning as stories of the present, Umeå: Umeå Universitet Båth, Sten (2006) Kvalifikation och medborgarfostran – En analys av reformtexter avseende gymnasieskolans samhällsuppdrag, Göteborg: Göteborgs Universitet
Englund, Tomas och Quennerstedt, Ann red. (2008) Vadå likvärdighet? Studier i utbildningspolitisk språkanvändning, Göteborg: Daidalos AB
Fairclough, Norman (1992) Discourse and Social Change, Cambridge: Polity Press Fairclough, Norman (2010) Critical Discourse Analysis – The Critical Study of Language, London: Pearson Education Limited
Hellspong, Lennart och Ledin, Per (1997) Vägar genom texten – Handbok i brukstextanalys, Lund: Studentlitteratur
Hägg, Göran (1998) Praktisk Retorik, Stockholm: Wahlström & Widstrand
Ilie, Cornelia (2010) ”Identity co-construction in parliamentary discourse practices” ur: European Parliaments under Scrutiny – discourse strategies and interaction practices, (2010) Ilie, Cornelia red., Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing Company Josefsson, Olle (2009) ”Krönikor” Ur: Språktidningen 2009:4 s 58-59
Lagerholm, Per (2008) Stilistik, Lund: Studentlitteratur
Lindeborg, Lisbeth (2007) ”Kulturen som arbetsmarknad expanderar kraftigt” ur:
Kulturekonomi – Konsten att fånga osynliga värden, (2007) Ayata, Binnaz red, Lund: Studentlitteratur
Lindstrand, Fredrik och Selander, Staffan red. (2009) Estetiska lärprocesser – upplevelser, praktiker och kunskapsformer, Lund: Studentlitteratur
Melin, Lars och Lange, Sven (2000) Att analysera text – Stilanalys med exempel, Lund: Studentlitteratur
Municio, Ingegerd (1995) Genomförande – Vem tolkar beslut och vem ser till att reformer blir mer än ord? Stockholm: Skolverket
Prop 1990/91:85. Växa med kunskaper – om gymnasieskolan och vuxenutbildningen Richardson, Gunnar (2010) Svensk utbildningshistoria – skola och samhälle förr och nu, Lund: Studentlitteratur
Selander, Staffan och Kress, Günther (2010) Design för lärande – ett multimodalt perspektiv, Stockholm: Norstedts
Skogen, Kjell och Sjøvoll, Jarle (2009) Pedagogisk entreprenørskap - Innovasjon og kreativitet i skoler i Norden, Trondheim: Tapir Akademisk Forlag
Skolverket (2011) Gymnasieskola 2011, Stockholm: Skolverket
Thavenius, Jan (1995) Den motsägelsefulla bildningen, Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion
Wallin, Erik (1997) Gymnasieskolan i stöpsleven – då nu alltid, perspektiv på en skolform, Stockholm: Skolverket
Winther Jørgensen, Marianne och Phillips, Louise (2000) Diskursanalys som teori och metod, Lund: Studentlitteratur
Övrigt källmaterial
2009/10:UbU3 Utbildningsutskottets betänkande,
http://riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3322&dok_id=GX01UbU3, 2011-10-03 2010/11:UbU8 Utbildningsutskottets betänkande,
http://riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3322&dok_id=GY01UbU8, 2011-10-03 Dagens Nyheter, ”Om oss”, http://info.dn.se/info/om-oss/, hämtad 2011-10-23
Davidsson, Tobias (2010) ”Utanförskapelsen: en diskursanalys av hur begreppet utanförskap artikulerades i den svenska riksdagsdebatten 2003-2006.” Ur: Socialvetenskaplig tidskrift, 2010:2 s 149-169, http://sob.btj.se.support.mah.se/sb/FrontServlet?jump=asok, hämtad 2011-11-03
NE 1, sökord: marknadsekonomi. http://www.ne.se.support.mah.se/lang/marknadsekonomi, Nationalencyklopedin, hämtad 2011-10-24.
NE 2, sökord: humanism. http://www.ne.se.support.mah.se/lang/humanism/206086, Nationalencyklopedin, hämtad 2011-10-24.
NE 3, sökord: Dagens Nyheter. http://www.ne.se.support.mah.se/lang/dagens-nyheter, Nationalencyklopedin, hämtad 2011-10-23
Prop. 2008/09:199. Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/126461, hämtad 2011-10-25
Riksdagen, ”Beslut i korthet”, http://riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=7150, hämtad 2011-10-25
SOU 2008:27. Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola, http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/101587, hämtad 2011-10-25 SR P1, God morgon, Världen!, ”Om programmet”,
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=438&artikel=817466, hämtad 2011-10- 22
Bilagor
Förteckning och källhänvisning
1 Utdrag ur Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola, SOU 2008:27, http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/101587, hämtad 2011-10-25
2 Utdrag ur avsnitt 7.1 i Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, Prop 2008/09:199, http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/126461, hämtad 2011-10-25
3 Motionen Vikten av estetisk verksamhet som gemensamt ämne i gymnasieskolan, 2008/09: Ub497, http://riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GW02Ub497, hämtad 2011-10-05
4 Utdrag ur riksdagsdebatt med Agneta Lundberg (s) och Sofia Larsen (c), 21 oktober 2009, http://riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2009/10:18, hämtad 2011-10-03 5 Utdrag ur riksdagsdebatt med Rossana Dinamarca (v), Oskar Öholm (m) och Roger
Haddad (fp), 30 mars 2011, http://riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=101&bet= 2010/11:79, hämtad 2011-10-03
6 Kungliga Musikhögskolans remissvar till SOU 2008:27, http://www.amatorkultur.nu/ document/Remissvar%20KMH%20gymnasieutredningen.pdf, hämtad 2011-10-06 efter anvisning från Registrator på KMH
7 Estetisk Kongress -08:s remissvar till SOU 2008:27,
http://iloapp.musikpedagogerna.se/blog/diskussion?ShowFile&doc=1225203378.pdf, hämtad 2011-10-04
8 ”Estetiska ämnen är vitala för kreativitet i all utbildning”, Annica Kvint, Dagens Nyheter, 31 mars 2011, http://sob.btj.se.support.mah.se/sb/FrontServlet?jump=asok, hämtad 2011- 10-03
9 Radiokrönika, Ulrika Knutson, ur Godmorgon, Världen! SR P1, 15 maj 2011,
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=438&artikel=4503576, hämtad 2011- 10-03
Bilaga 1: Utdrag ur Framtidsvägen – en reformerad
gymnasieskola, SOU 2008:27
1Dagens kurs Estetisk verksamhet 2
Dagens kärnämneskurs Estetisk verksamhet finns i mina förslag inte med som ett 3
gymnasiegemensamt ämne. Ett argument för detta är att eleverna ska ges möjlighet till 4
ytterligare fördjupning inom karaktärsämnena och därmed en ökad yrkesförberedelse. Det gör 5
att vissa av de ämnen som i dag fungerar som kärnämnen måste få ett mindre utrymme. 6
När estetisk verksamhet inte längre finns med som ett gymnasiegemensamt ämne föreslår jag 7
att det alltid ska erbjudas estetiska kurser som individuellt val på alla program. Vilka kurser 8
som ska kunna erbjudas tar jag inte ställning till utan överlämnar det till Skolverkets fortsatta 9
beredningsarbete. Jag anser dock inte att det ska vara dagens kärnämneskurs Estetisk 10
verksamhet som ska erbjudas. 11
I läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) anges att skolan ansvarar för att varje elev 12
som slutfört gymnasieskolan kan hämta stimulans ur estetiskt skapande och kulturella 13
upplevelser. För att uppfylla detta mål måste skolan, enligt min uppfattning, se till att 14
estetiska och kulturella inslag ingår i skolans verksamhet, även om det inte längre finns en 15
obligatorisk kurs med detta syfte. 16
Bilaga 2: Utdrag ur avsnitt 7.1 i Högre krav och kvalitet i den
nya gymnasieskolan, Prop 2008/09:199
177.1 Gymnasiegemensamma ämnen 18
Regeringens förslag: Begreppet kärnämnen tas bort ur skollagen (1985:1100) och ersätts av 19
begreppet gymnasiegemensamma ämnen, för att beteckna de ämnen som ska ingå i samtliga 20
nationella program. Historia tillkommer som ett nytt sådant ämne. Estetisk verksamhet ska 21
inte längre ingå i alla nationella program. De gymnasiegemensamma ämnena är svenska eller 22
svenska som andraspråk, engelska, matematik, idrott och hälsa, historia, samhällskunskap, 23
religionskunskap och naturkunskap. Omfattningen av de gymnasiegemensamma ämnena kan 24
variera mellan programmen. 25
För yrkesprogram ska de gymnasiegemensamma ämnena ha minst följande omfattning: 26
svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och idrott och hälsa 100 poäng 27
samt historia, samhälls- kunskap, religionskunskap och naturkunskap 50 poäng. 28
För högskoleförberedande program ska de gymnasiegemensamma ämnena ha minst följande 29
omfattning: svenska eller svenska som andraspråk 300 poäng, engelska 200 poäng, idrott och 30
hälsa och natur- kunskap 100 poäng. Ämnet naturkunskap ska dock ersättas med 31
karaktärsämnena biologi, fysik och kemi på naturvetenskapspro- grammet och på 32
teknikprogrammet med karaktärsämnena fysik och kemi. 33
Matematik ska på estetiska och humanistiska programmen omfatta 100 poäng, på ekonomi- 34
och samhällsvetenskapsprogrammen 200 poäng samt på naturvetenskaps- och 35
teknikprogrammen 300 poäng. Historia ska på teknikprogrammet omfatta 50 poäng, på 36
ekonomi-, samhällsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen 100 poäng samt på estetiska 37
och humanistiska programmen 200 poäng. Sam- hällskunskap ska på ekonomiprogrammet 38
omfatta 200 poäng och på övriga program 100 poäng. 39
Regeringens bedömning: Även ämnenas innehåll kan variera mellan programmen. 40
41
Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. 42
Remissinstanserna: Barnombudsmannen har ingenting att invända mot att begreppet 43
kärnämnen utmönstras. Även Statens skolverk tillstyrker förslaget. Lunds universitet anser att 44
det föreslagna begreppet ökar tydligheten vad dessa ämnen står för och anser att urvalet av 45
ämnen verkar väl genomtänkt. Statens institutionsstyrelse menar att det kan finnas skäl att 46
utöka obligatoriet i svenska/svenska som andraspråk utöver de 100 poäng som utredaren 47
föreslår för yrkesprogram mot bak- grund av ämnets avgörande betydelse för ett aktivt 48
deltagande i sam- hällslivet och för ett yrke. Linköpings universitet är tveksamt till ned- 49
dragningen i ämnet svenska inom yrkesprogrammen. Högskolan Dalarna ställer sig frågande 50
till utredningens prioriteringar av de olika ämnena. De båda sistnämnda, liksom Kungl. 51
Musikhögskolan i Stockholm, Sveriges Skolledarförbund, Lärarförbundet, Skolverket och ett 52
antal kommuner, däribland Botkyrka, Gotlands, Göteborgs, Haninge, Huddinge, Norrköpings 53
och Malmö kommuner, samt ett antal spontana remissinstanser är negativa till att ämnet 54
estetisk verksamhet inte längre ska vara kärnämne. Skolverket påpekar att ämnet bidrar till att 55
utveckla elevens fantasi, kreativitet och estetiska sinne och framhåller den stora betydelse 56
som design och musik fått för svensk tillväxt. Danshögskolan menar att alla ungdomar 57
behöver träna och utveckla den estetiska kunskapen. Göteborgs kommun anser att den 58
grundtanke om estetisk orientering som finns i dagens gymnasiesystem bör finnas med i alla 59
gymnasieprogram, men vävas in i kursplanerna för de gymnasie- gemensamma ämnena. Även 60
Lärarnas Riksförbund anser att det med tanke på de åtta nyckelkompetenser som EU fastställt 61
är det viktigt att man i de olika gymnasieskolorna underlättar för och stimulerar eleverna att 62
inse värdet av kurser i estetiska ämnen. 63
Internationella programkontoret för utbildningsområdet bedömer att behovet av 64
språkkunskaper kommer att öka och att språkstudier bör betonas mer i gymnasiereformen. 65
Övertorneå kommun värnar om samläsningsmöjligheterna av gemensamma ämnen och 66
föreslår därför att de gymnasiegemensamma ämnena inte minskar. 67
Skälen för regeringens förslag och bedömning 68
Begreppet kärnämne innebär att kurser av samma omfattning och med samma innehåll är 69
obligatoriska för samtliga elever på nationella och specialutformade program i dagens 70
gymnasieskola. Begreppet är dock missvisande då det snarast är frågan om kärnämneskurser 71
som är obligatoriska. De flesta kärnämnen innehåller fler kurser än de specifika 72
kärnämneskurserna. 73
Skolans uppdrag att förbereda alla elever för ett aktivt deltagande i samhällslivet vilar i hög 74
grad på grundskolan. Även gymnasieskolan har en viktig del i detta uppdrag och kärnämnena 75
fyller en viktig funktion för att åstadkomma detta. Det är en grannlaga uppgift att prioritera 76
vilka ämnen som ska vara gemensamma för alla elever på program i gymnasieskolan. En 77
avvägning måste göras mellan hur stor andel av undervisningen som ska upptas av ämnen 78
som är angelägna i ett medborgarperspektiv och hur stor andel som ska användas till 79
programmens specifika karaktärsämnen. 80
Regeringen anser att gymnasieskolan tydligare än i dag måste förbereda eleverna för 81
yrkeslivet och fortsatt yrkesutbildning respektive för fortsatta studier vid universitet och 82
högskolor. Därför kan inte antalet kärnämnen vara alltför stort. Yrkesprogrammen måste, som 83
regeringen redogjort för i föregående kapitel, nå längre i yrkesutbildning än i dag. 84
Yrkesutbildningen kan därför inte ha ett alltför omfattande allmänt innehåll. Regeringen 85
föreslår därför att omfattningen av vissa av dagens kärnämnen på yrkesprogrammen minskas 86
för att kunna ge ett ökat utrymme för yrkesfördjupning. Regeringen anser att historia, som 87
inte är ett kärnämne i dagens gymnasieskola, ska vara ett gymnasiegemensamt ämne. Estetisk 88
verksamhet tas bort som gymnasiegemensamt ämne. Kurser i estetiska ämnen bör dock alltid 89
erbjudas som individuellt val. […] 90
Bilaga 3: Motionen Vikten av estetisk verksamhet som
gemensamt ämne i gymnasieskolan, 2008/09: Ub497
91Motion till riksdagen 92 2008/09: Ub497 93 av Matilda Ernkrans m.fl. (s) 94 95
Vikten av estetisk verksamhet som gemensamt ämne i gymnasieskolan 96
97
Förslag till riksdagsbeslut 98
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten 99
av de estetiska ämnena i gymnasieskolan. 100
Motivering 101
Utredaren Anita Ferm har lagt fram sitt förslag till ny struktur för gymnasieskolan. En av 102
hennes utgångspunkter var att en gymnasieskola ska stödja elevernas väg in i vuxenlivet, inte 103
bara fylla landets behov av kompetensförsörjning. 104
I förslaget finns det dock en del som riskerar att försvåra många av elevernas utveckling 105
utöver det rent yrkesmässiga. Ett sådant exempel är förslaget att inte låta estetisk verksamhet 106
vara ett gemensamt ämne. 107
Många lärare vittnar om att de estetiska ämnena betyder oerhört mycket för elevers 108
utveckling och mognad. En del elever, som till en början kan vara skeptiska, finner nya 109
personliga uttryckssätt genom bild och musik. Förståelsen för vårt samhälle och vår kultur 110
ökar också om alla elever tar del av och själva utövar estetisk verksamhet. Att alla skolor, 111
enligt Ferms förslag, måste erbjuda möjligheten att välja till ett estetiskt ämne är inte ett 112
fullgott alternativ till att göra estetisk verksamhet till ett gemensamt ämne. 113
Allt som tenderar att dela upp människor i duktigt yrkesfolk som inte har något att tillföra 114
utöver sin arbetskraft och ”hela” människor som vid sidan av sin yrkeskarriär har en rik fritid 115
och deltar aktivt i kulturliv och samhällsbygge är cyniskt. Att lyfta undan de estetiska ämnena 116
i gymnasiet riskerar att bidra till en sådan uppdelning. 117
Estetisk verksamhet förtjänar av många olika skäl att vara ett gemensamt ämne i 118
gymnasieskolan. 119
Stockholm den 3 oktober 2008 120 Matilda Ernkrans (s) 121 Carina Ohlsson (s) 122
Helene Petersson i Stockaryd (s) 123 Monica Green (s) 124 Fredrik Lundh (s) 125 Kerstin Haglö (s) 126
Bilaga 4: Utdrag ur riksdagsdebatt med Agneta Lundberg (s)
och Sofia Larsen (c), 21 oktober 2009
127
Anf. 63 AGNETA LUNDBERG (s) replik: 128
Herr talman! Som jag sade i mitt anförande återfinns mycket av det vi presenterade i Gy 07 i 129
propositionen. Då ska jag ställa frågan till Sofia Larsen: Är det alltigenom gammalt och 130
dåligt? I så fall förstår jag inte varför ni ställer er bakom den. 131
I januari 2006 presenterade alliansregeringen sitt skolmanifest. Jag lovar er att vi i god tid 132
kommer att presentera vårt förslag. 133
Hur ser du, Sofia Larsen, och Centerpartiet på den tudelade gymnasieskolan och att det 134
estetiska ämnet nu ska tas bort som gymnasiegemensamt ämne? Det var inte den åsikt du 135
hade när vi behandlade Gy 07 i kammaren förra gången. 136
Anf. 64 SOFIA LARSEN (c) replik: 137
Herr talman! Flera delar av det som fanns i Gy 07 var bra. Det återkommer, precis som 138
Agneta Lundberg sade i sitt anförande, i den här propositionen. Men det var inte tillräckligt, 139
och det var därför som vi valde att dra tillbaka förslaget till den reformen. Det skulle ta för 140
mycket tid, det skulle vara för stor osäkerhet och ta för mycket kraft. Det skulle också sätta 141
eleverna i kläm om vi skulle sjösätta en ny gymnasieskola under några år, sedan ta bort den 142
och sjösätta en ny. Det gjorde vi av respekt för medarbetare inom skolans sfär, och det tror jag 143
att också Agneta Lundberg förstår. 144
Vi var inte överens i den tidigare debatten. Det fanns olika alternativ. Vi var flera som ville gå 145
längre med ökad valfrihet, ökade möjligheter och ville stärka möjligheterna för en elev att 146
vara bättre rustad för jobb direkt efter gymnasiet men också för att kunna fortsätta 147
utbildningen. 148
Vad gäller den estetiska verksamheten ställer vi stora krav, det man kan säga nu, i och med 149
denna proposition på de lärare som finns. De gymnasiegemensamma ämnena kommer att bli 150
mer strukturerade och följdriktiga efter de yrkesprogram och de program som nu finns, allt för 151
att den enskilde eleven på bästa sätt ska vara rustad för det yrke och de studier man ska gå till. 152
Det är inte någonting som Agneta Lundberg och Socialdemokraterna har gjort. I stället har 153
man fortsatt att vilja lägga grunden för ett utanförskap. Det är för mig oförståeligt att man så 154
starkt håller fast vid någonting som har kommit att bli en utslagning i stället för en 155
inkludering i vårt samhälle. 156
Anf. 65 AGNETA LUNDBERG (s) replik: 157
Herr talman! Då skulle jag vilja ställa frågan: Tycker Sofia Larsen att det är en inkludering att 158
de som går på yrkesprogrammen inte får läsa ett estetiskt ämne? Du får i alla fall stå utanför 159
det. 160
Jag vill än en gång fråga: Varför är det så viktigt för dig och Centerpartiet att sänka kvaliteten 161
på yrkesprogrammen i stället för att ge stöd och utveckla yrkesprogrammen så att fler går 162
igenom dem och får högre kompetens? Den åsikten hade man inte heller i Centerpartiet när vi 163
lade fast Gy 07. 164
Anf. 66 SOFIA LARSEN (c) replik: 165
Herr talman! Vi stärker kvaliteten på yrkesprogrammen. Det var en av de tydliga 166
anledningarna till att vi drog tillbaka Gy 07 och nu presenterar någonting som ger bättre 167
kvalitet och bättre möjligheter för den enskilde eleven. Yrkesprogrammen blir mer inriktade 168
och ger bättre förkunskaper för att både bli anställningsbar, vilket är väldigt viktigt i vårt 169
samhälle, och kunna starta eget företag. Det fanns inte med i den proposition Agneta 170
Lundbergs parti tidigare lade fram. 171
Arbetsförmedlingen och LO tycker att detta är bra för arbetsmarknaden, att det är bra för 172
arbetsgivarna och att det är bra för den enskilde att få ett yrke och bli anställd. Det tycker 173
Socialdemokraterna inte är viktigt. Det är anmärkningsvärt att man har så stora skillnader här. 174
Tydligen har andra inom Socialdemokraternas paraply insett att detta är en viktig väg att gå 175
för att minska utslagningen och se till att fler får ett arbete. Det står alliansregeringen bakom. 176
Bilaga 5: Utdrag ur riksdagsdebatt med Rossana Dinamarca
(v), Oskar Öholm (m) och Roger Haddad (fp), 30 mars 2011
177
Anf. 116 ROSSANA DINAMARCA (V): 178
Fru talman! Vi har talat en hel del om att man ska, kan eller vill bli akademiker. För mig 179
handlar skolan om mer än om att man ska gå en högskoleutbildning. Skolan handlar också om 180
bildning. Den ska förbereda för samhällslivet och arbetslivet. 181
Den uppdelning av gymnasieskolan som vi nu ser och som ska börja på riktigt till hösten 2011 182
bygger till stor del på fördomar men också på okunskap om vilka krav som ställs i samhället 183
och arbetslivet.