Enligt Paulin m.fl. (1993), syftar studiehandledning inte bara till att gynna elevernas språk- och kunskapsutveckling i olika skolämnen, utan det ger eleverna stimulans och gör dem mer trygga och säkra. Studiehandledning har tre dimensioner, de är kunskap, språk och självkänsla. När jag frågade lärarna om inverkan som studiehandledning har på elevernas självkänsla, visade resultatet att fyra av fem lärare som deltog i undersökningen tyckte att studiehandledning förstärker elevernas självförtroende och som följd av detta ger dem trygghet. En ämneslärare (Sara) säger att: ”Det kan vara både och”. Hon förklarar att det kan vara bra när eleven erkänner för sig själv att det är svårt att klara av skolämnen utan extra hjälp, och att hen behöver detta stöd för att förstå bättre. Sara fortsätter med att det finns några elever som inte vill erkänna att de har svårt med att förstå ämnet och därför vill dem inte gå ifrån klassrummet.
Sanna säger att hon jobbar med sina elever så att de får både stödet och uppmuntran av henne. Sanna fortsätter med att sina elever känner sig starka och kunniga när de får diskutera olika ämnesinnehåll på sitt modersmål. ”Jag ser det i deras ögon, alltså de går härifrån jätteglada, nöjda och säkra när de förstår och få den förklaring de behöver på sitt modersmål”, förklarar hon. Sanna har fått feedback av ämneslärare om att eleverna har blivit mer säkra efter att ha fått studiehandledning, ”Jag har hört av ämneslärarna att eleverna har blivit mer säkra, trygga och delaktiga i klassrummet efter att de har haft detta stöd av mig, vilket gör mig väldigt glad”, säger Sanna.
Alma tycker att genom studiehandledning på modersmålet får flerspråkiga elever extra stark känsla av att hen på något sätt torts allt kan nå målen. På det sättet förstärks deras
34
självkänsla och de får det stöd de behöver, för att höja sina förmågor. Studiehandledaren kan också vara en bra förbild för sina elever vilket förstärker deras självförtroende, tycker Alma. Detta stämmer även ihop med Paulin m.fl. (1993) tankar. Författarna anser att ett bra inlärningsresultat kräver en bra självkänsla hos eleverna. Vidare anser författarna att studiehandledning som främjar elevernas kunskapsutveckling, ger dessutom eleverna känsla av framsteg i sin inlärning, vilket förbättrar resultat på proven och gör de mer engagerade under studiehandledningspass.
I sin tur tycker Anna att eleverna mår bra när de får studiehandledning. ”Kan man inte förstå och uttrycka sig på svenska så känns det säkert väldigt bra att får höra på sitt modersmål”. Anna tycker alltså att det gynnar elevernas språk och kunskapsutveckling. ”Eleverna känner sig sedda och hörda på ett annat sätt när de erbjuds flera möjligheter”, säger Anna. Därför betonar Ladberg (2011) att elever lär sig bättre, vågar mer och blir mer aktiva när de har en god självkänsla på nacken.
Nina säger att hon är helt övertygad om att studiehandledning förstärker elevernas självförtroende. ”Det kan man också se hända en själv, säger hon och fortsätter, ”om man befinner sig i ett land där man inte förstår språket alls, känner man sig otrygg och upplever svårigheter i att anpassa sitt språk”. Nina menar att man inte kan förmedla sina tankar utförligt ifall man inte kan språket tillräckligt väl. Naturligtvis blir studiehandledningen en länk mellan oss ämneslärare och elever, som ger de möjligheten att prata, uttrycka sig och ställa frågor, precis som övriga elever i klassrummet. ”Elever utvecklar sin trygghet och säkerhet när de känner att de andra kan förstå vad hen säger”, menar Nina. Detta visas också i Ladberg (2011). Elever med gott självförtroende blir mer delaktiga, vågar pröva sina tankar i samtal och diskussioner tillsammans med andra elever i klassrummet. Detta innebär enligt författaren att lärandet beror på hur mycket man vågar, som är ett resultat av gott självförtroende.
Samtliga ämneslärare som var med i undersökningen upplever att deras elever har blivit mer delaktiga efter att de har fått studiehandledning på modersmålet. Sara påpekar att när studiehandledaren är med i klassrummet och hjälper elever med översättning av ämnets
35
ord och begrepp, märker hon att eleverna blir med delaktiga och vågar mer under lektionen.
På frågan som handlar om att utgå ifrån elevens erfarenhet svarar Sara att hon använder elevernas egna erfarenheter genom att låta nyanlända elever skriva uppgifter på sitt modersmål för att sedan få översättningen av studiehandledaren. Sara säger att detta är ett bra sätt att bedöma den delen som handlar hörförståelse. Cummins (2000), anser att det är viktigt att elever har tillgång till sitt modersmål och att undervisningsspråket och kunskapsutvecklingen till de här eleverna sker på bägge språk i en sociokulturellt stödjande miljö där alla språk och kulturer uppmärksammas och behandlas likvärdigt. Detta hävdas också av Axelsson (2004), som anser att förstaspråket kan användas i undervisningen i många aktiviteter, och att flerspråkighet bör betraktas som en resurs och inte som ett problem (Hyltenstam & Lindberg, 2013 s.551).
Anna säger: ”Jag tycker att studiehandledning ger eleven en bättre möjlighet att bli mer delaktig ”. Hon förklarar att eleverna blir mer aktiva, räcker upp handen, frågar och svarar på frågorna när de får förklaring på de två språken (svenska först och sedan på modersmålet). ”Det kan förvisso vara så att eleven kan väldigt mycket om ämnet, men utan det stödet kan eleven inte uttrycka det på svenska”, säger Anna. Hon berättar också att hon låter sina elever hjälpa varandra. Musk & Wedin (2010), anser att när flerspråkiga elever får stöd och förklaring på sitt modersmål, kan de delta i undervisningen trots att deras svenska språkfärdigheter inte är tillräckligt avancerade.
Nina tycker också att sina elever har blivit mer delaktiga efter att få studiehandledning. Nu har de möjlighet att kommunicera, resonera och prata med andra elever om olika ämnen och problem för att utveckla kunskaperna utan det svenska språkets hinder. Ladberg (2003), anser att språket kan utvecklas genom kommunikation. Författaren tycker att kommunikation är både språkets mål och medel, eftersom att det bygger självförtroende hos eleverna och ger dem trygghet samt bra självkänsla. Dettas betonas även av Evenshaug & Hallen (2001) och Dysthe (1996). Författarna hävdar att
36
kommunikationen mellan individer spelar en central roll när individerna skall lära samt utveckla sig, och att utveckling sker genom samspelet med andra i omgivningen.
Nina fortsätter med att ”kunskaper måste vara helt oberoende av språket”. Kunskaperna är en enskild sak som ska bedömas. Sedan ska man naturligtvis lära sig språket, men det får inte vara så att språket sätter en spärr för framförandet av kunskaper. ”Därför måste eleven visa sin kunskap på sitt modersmål, fram tills hen behärskar det svenska språket fullt ut”, säger Nina. Hyltenstam (2009), anser att elevernas förstaspråk är det bästa verktyget för att ta till sig och bearbeta kunskaper i det fall då elevernas andraspråk inte har utvecklats tillräckligt. Så pass så att eleverna inte kan följa undervisningen på svenska. Eleverna kan utveckla sitt andraspråk under tidens lopp.
37
8. Diskussion
Syftet med denna uppsats var att undersöka studiehandledningens roll för att främja flerspråkiga elevers språk och kunskapsutveckling. Vidare ville jag ta reda på hur studiehandledledare i samarbete mellan klass-/ämneslärare kan förstärka flerspråkiga elevers självkänsla för att få dem mer delaktiga och aktiva i klassrummet. Detta även i samband med hur det fungerar som ett effektivt sätt att uppmuntra deras inlärning. Resultatet tydde att flerspråkiga elevers andraspråk och ämneskunskaper utvecklas samt att deras självkänsla förstärks genom att de få stöd och förklaring i form av studiehandledning på modersmålet. Elever blir mer delaktiga i klassrummet, vilket i sin tur påverkar deras lärande positivt. Ytterligare visade det sig enligt undersökningen att effektivare studiehandledning kräver ett tätt samarbete mellan studiehandledaren och ämneslärare.
Elevens modersmål (förstaspråket) bör utnyttjas och användas som resurs i skolor för att eleven ska kunna ta åt sig nya kunskaper och underlätta ny språkinlärning. När eleven förstår ämnesinnehållet på det språk som hen behärskar bättre blir det lättare att ta emot nya kunskaper och ny information. Detta betonas av forskare liksom Hyltenstam & Lindberg (2013) och Ladberg (2003) vilket överensstämmer helt och hållet med undersökningsresultatet jag kom fram till i min studie.
Studiehandledning på modersmålet ger inte bara stöd med språket och kunskap i olika skolämne för flerspråkiga elever, utan det förstärker även deras självförtroende till sina förmågor att lära, som i sin tur är en viktig faktor för att åstadkomma en effektivare inlärning. Detta betonas av de intervjuade i min undersökning. Samtliga lärare tycker att deras elever har blivit mer delaktiga, mått bättre och att deras självkänsla förstärkts efter att ha fått studiehandledning på modersmålet. En bra självkänsla hos eleverna ger bra inlärningsresultat, vilket betonas av Ladberg (2003). Författaren anser att ”Ett viktigt led i att stimulera ett barns språkliga utveckling är att stärka barnets självförtroende” (Ladberg, 2003 s. 128). Delaktighet kräver inte bara tillräckliga språkfärdigheter och kunskaper från elevens sida, utan en väsentlig faktor är också hur pass mycket eleven är
38
villig att ta initiativ och våga ställa samt svara på frågor osv. Uppenbarligen är dessa i sin tur även beroende av språket och kunskaperna lika mycket. Detta får eleverna genom att exempelvis diskutera tillsammans med sin lärare och sina klasskamrater om ämnesinnehållet. Paulin m.fl. (1993), tycker också att studiehandledarens uppdrag utöver att stötta elevernas språk- och kunskapsutveckling, är att stärka deras identitet och självkänsla. Författarna menar att elevens språk, kunskap och självkänsla kompletterar varandra och är beroende av varandra. Bra inlärning förutsätter att eleven ska vara en del av undervisningsprocessen. Detta sker bl. a. genom att kommunicera och samspela med lärare och andra elever i klassrummet. Evenshaug & Hallen (2001), tar upp Vygotskijs tankar när det handlar om sambandet mellan det sociala samspelet och den individuella utvecklingen. Vygotskij lade stor vikt på det sociokulturella perspektivet som ett viktigare sätt när individen ska lära och utveckla sig. Dysthe (1996), betonar även vikten av samspelet mellan eleven, och att den sociala interaktionen är ett bättre sätt för att eleven ska lära sig samtidigt som hen utveckla sin förståelse.
Enligt mitt studieresultat visade det sig att studiehandledningen på modersmålet gynnar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling. Detta betonas av samtliga intervjuade lärare som deltog i undersökningen. Både modersmålslärare och ämneslärare anser att deras elever har visat tecken på utveckling efter att ha fått studiehandledning på modersmålet. Ämneslärarna betonar studiehandledaren som en nyckelperson som kan ge stöd på elevens modersmål och parallellt kartlägga elevens individuella kunskaper som de har från tidigare inlärning från sina hemländer (särskilt när det gäller nyanlända elever). Läraren kan då planera sin undervisning och fortsätta bygga på elevens tidigare erfarenhet. Det visar sig också att effektivt stöd kräver bra samarbete mellan klass- /ämneslärare och studiehandledare.
Hursomhelst är kanske denna positiva attityd starkt influerad av det faktum att samtliga intervjuade lärare är språklärare. Språklärare har ofta en positiv attityd när det gäller studiehandledning eftersom att de av alla andra ämneslärare jobbar, och har mest kontakt med studiehandledare. Det kan vara att språklärare i allmänhet värnar om studiehandledning och tycker att det är ett av de bästa sätten att hjälpa elever med annat
39
modersmål än svenska och som även brister i det svenska språket. Det kan bero på det täta samarbetet mellan studiehandledare och språklärare, som har utvecklat en allmänt bättre attityd mot studiehandledning till skillnad från andra ämneslärare. Å andra sidan kan det också vara så att p.g.a. att flerspråkiga elever har brister i undervisningsspråket, hindrar det deras kunskapsutveckling i andra ämnen. Jag utgår från att resultatet kan variera när det gäller lärarens attityd mot studiehandledning ifall jag hade valt andra ämneslärare, som t ex. ämneslärare i praktiska ämnen eller SO-lärare. Därför ger samarbetet mellan studiehandledare och svensklärare bättre resultat och bidrar till kunskapsutveckling i alla andra ämnen. Detta betyder dock inte att andra ämneslärare inte samarbetar med studiehandledare. Samarbetet måste ändå finnas som förutsättning för studiehandledning då studiehandledare bör stötta elevernas språk- och kunskapsutveckling på alla ämnen. Skillnaden är dock att interaktionen och samarbetet inte sker i lika stor utsträckning som med svensklärare och svenska som andraspråklärare. Flerspråkiga elever, särskilt nyanlända behöver stöd från studiehandledare på alla skolansämnen, även de praktiska ämnena. För att de ska kunna delta och uppnå målen i till exempel praktiska ämnen, behöver eleverna förstå strukturen och det ämnesspecifika språket. Flerspråkiga elever som har bott i Sverige i mer än två år behöver inte lika mycket stöd i de praktiska ämnena som i de teoretiska då instruktioner är enklare att följa i de praktiska ämnena. Detta beror på att de har grunden i det svenska språket som räcker för att klara sig i ämnet, vilket gör att studiehandledare samarbetar i lägre grad med praktiska ämneslärare.
Enligt de intervjuade lärarna, blir det dock problematiskt i verkligheten på grund av bl. a. att modersmålslärare som har uppdrag som studiehandledare är anställda centralt i flera olika skolor. Studieresultatet visar även att det är svårt att hitta en gemensam tid för samplanering mellan ämneslärare och studiehandledare. Samtliga informanter har en gemensam synpunkt när det gäller samarbetet med studiehandledarna. De flesta tycker att den gemensamma tiden inte bara bör användas för samplanering, utan lika viktigt är det att diskutera elevernas behov och uppföljning. Enligt Morgan (2014), är gemensamma diskussioner kring elevernas behov en bro som möjliggör det för alla lärare att skapa sig en allsidig kunskap om elevens behov. Sådant samarbete är viktigt för att genomföra en kvalificerad undervisning. Studiehandledningens uppdrag är inte bara att översätta
40
ämnesbegrepp och fraser, utan även att tillsammans med klass- och ämneslärare skapa en undervisningsmiljö där alla elever uppmärksammas genom att bli sedda och hörda. Studiehandledning ger flerspråkiga elever möjlighet att diskutera och reflektera över ämnesinnehåll på svenska och på sitt modersmålparallellt, så att de utvecklar bägge sina språk samtidigt som sina ämneskunskaper.
Det var intressant för mig att veta vilken studiehandledningsmodell som fungerar bäst. Det visade sig att ämneslärare och studiehandledare jobbar med alla modeller utifrån elevens behov och förutsättningar. Det var också intressant för mig att höra av ämneslärare om vilka för- och nackdelar som finns med att flerspråkiga elever får studiehandledning. Resultatet visade att två av tre lärare ser ingen nackdel med studiehandledningen som stöd, utan endast fördelar. En lärare menar att det kan förhålla sig om bägge sidor. Hon menar att det är bra om det finns möjlighet till samarbete med studiehandledaren, men också att det kan vara mindre bra om eleven underskattar sina förmågor och sänker sin självbild genom att känna sig svag och hopplös. Därför får hen detta stöd på sitt modersmål. Orsaken bakom detta kan vara enligt forskarnas tänkande, att elevens modersmål inte respekteras tillräckligt och därmed anses modersmålslärare vara som en andraklass-lärare. Detta påverkar elevernas lärande negativt då den kulturella aspekten påverkar och då går hen mot att anse sig själv vara mindre värd (Ladberg, 2003; Cummins, 2000; Hyltenstam, 2007; Thomas & Colliers, 1997). Enligt forskarna finns det vinster med att låta eleverna använda sitt modersmål i undervisningen. Detta genom att deras flerspråkighet betraktas som en resurs i klassrummet och inte ett hinder. Detta förstärker elevernas identitet och självförtroende. Därför menar samtliga ämneslärare i min studie att de låter sina elever använda sitt förstaspråk i undervisningen (särskilt de nyanlända eleverna), d.v.s. att de utgår från elevens förkunskaper genom studiehandledaren, för att sedan planera undervisningen, bedöma elevens kunskaper och slutligen sätta betyg. Då betraktas samarbetet och samplaneringen med studiehandledare som en förutsättning och resurs för att ämnesläraren ska lyckas med sitt uppdrag. Om det finns ett bra samarbete mellan modersmålslärare och klass- och ämneslärare, samt om modersmålslärare ses som en viktig person i skolan, blir inverkan av studiehandledning på eleverna positiv. Eleven kommer att då slippa känna sig svag och skämmas över att hen får studiehandledning på sitt modersmål.
41
Referenser
Axelsson, Monica (2004). Skolframgång och tvåspråkig utbildning. I: K. Hyltenstam & I. Lindberg (2013). (red) Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och
samhälle. Studentlitteratur AB, Lund.
Bunar, N.(2010). Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt om nyanlända elever i
den svenska skolan. Vetenskapsrådet: Stockholm.
Cummins, J (2000) Language, power and pedagogy: Bilingual children in the crossfire. Clevedon: Multilingual Matters.
Dimenäs, Jörgen & Davidsson, Birgitta, (red). (2007): //Lära till lärare. Att utveckla
läraryrkets olika dimensioner utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik//. Lund: Liber.
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Gibbons, P. (2014) Stärk språket stärk lärandet. Stockholm: Hallgren& Fallgren.
Hyltenstam, K. (2009) (red). Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och
minoritetsundervisning i Sverige. Malmö AB, Sweden.
Hyltenstam, K & Lindberg, I. (2013). Svenska som andraspråk- i forskning, undervisning
och samhälle. Studentlitteratur AB, Lund.
Hyltenstam, K. (2007). Att läsa och skriva- forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndighet för skolutveckling.
Håkansson, G.(2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur AB.
Judith, Bell (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Studentlitteratur AB.
Kenneth & Lindberg, Inger (red), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning
och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steiner (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.
Ladberg Gunilla (2003) Barn med flera språk – tvåspråkighet och flerspråkighet i familj,
42
Ladberg Gunilla(2011) Skolans språk och Barnets- att undervisa barn från språkliga
minoriteter. Malmö AB, Sweden.
Lahdenperä, P. (1997). Invandrarbakgrund eller skolsvårigheter? En textanalytisk studie av åtgärdsprogram för elever med invandrarbakgrund. Studies in Educational Sciences 7. Stockholm: HLS Förlag.
Morgan, Eva (2014) Undervisningsmodeller som gynnar flerspråkiga elever,
Studiehandledning i grundskolan. Holmbergs i Malmö AB.
Nigel Musk & Åsa Wedin (2010) Flerspråkighet, identitet och lärande. Studentlitteratur AB, Lund.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2011). Forsknings-metodikens grunder. Att planera
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
Paulin, A, Rivera, T., Almgard, P., Finell, D., Arvór Å.& Qamhawi O.(1993). Mer än ett
modersmål. Hemspråksdidaktik. Stockholm: HLS Förlag.
Salameh, Eva-Kristina (2012) Flerspråkighet i skolan. Författarna och Natur& Kultur, Stockholm. Tryckt i Lettland 2012.
Thomas, W. & Collier, V. (1997). School Effectiveness for Language Minority
Students.Washington DC: National Clearinghouse for Bilingual Education.
Digitala Referenser
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Skolverket (2013) Studiehandledning på modersmål http://www.skolverket.se/om- skolverket/publikationer/visa-enskild- publikation?
Skolverket (2014) Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och
åtgärdsprogram http://www.skolverket.se/publikationer?id=3299
Skolverket (2002) Fler språk- fler möjligheter- Utveckling av modersmålsstödet och modersmålsundervisningen
Skolverket (2015) Studiehandledning på modersmålet- att stödja kunskapsutveckling hos flerspråkiga elever.
https://www.studentlitteratur.se
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
43