Självinsikt påverkar det väl underbyggda valet

Vi undersökte vad elever elever som svårt i vägledningssamtal inför gymnasievalet, sett ur studie- och yrkesvägledarens perspektiv. Det framkommer från våra informanter att elever visar olika svårigheter i samband med gymnasievalet och en av dem är elevens självinsikt. Våra informanter tycker att eleverna med utvecklad självinsikt vet vad de vill välja men behöver vägledningssamtal för att klargöra och sortera sina tankar och att elever med låg självinsikt har svårt att hantera olika valmöjligheter. Självinsikt påverkar elevernas karriärval (McMahon & Patton, 2006) och därmed upplever de på olika sätt gymnasievalet. Det framkommer från undersökningen att eleverna med låg självinsikt visar svårigheter i vägledningssamtal, som att definiera mål, hantera olika valmöjligheter utifrån sina egna möjligheter och de även har svårt att hantera en stor mängd information.

Våra informanter arbetar i vägledningssamtalet med elevens självinsikt genom att använda färdigheter såsom öppna frågor, sammanfattningar och de försöker att tillsammans med eleven hitta elevens styrkor för att stärka elevens självinsikt och därmed hjälpa eleven att göra ett väl underbyggt val. Vägledarens roll är enligt Super att analysera elevens självinsikt och genom en kartläggning av elevens situation hjälpa dem att inse sina styrkor och hitta en balans mellan olika roller som påverkar elevens självinsikt för att lättare göra ett väl underbyggt val. Eleverna kan enligt våra informanter förstärka sin självinsikt under vägledningssamtalen och lära sig nya beteendeaspekter som är viktiga för deras gymnasieval (Amundson mfl. 2006) och därmed underlätta gymnasievalet.

39

6.4. Sammanfattning

Konstitutionella, organisatoriska och fysiska ramar påverkar studie- och yrkesvägledarens arbete i grundskolan. Tjänststorleken och antalet elever som har rätt till vägledningsinsatser i grundskolan varierar hos våra informanter och är inte anpassad för att uppnå målen med läroplanen. Därför erbjuder våra informanter vägledningssamtal inför gymnasievalet först i årskurs nio.

Vägledningssamtal inför gymnasievalet med sitt innehåll som erbjuds först i årskurs nio bidrar till elevers val inför gymnasievalet enligt våra informanter. I vägledningssamtalen definieras mål utifrån elevens önskningar, en karläggning av elevens situation görs där man försöker lyfta fram elevens styrkor, diskutera olika valmöjligheter, utvärdera målen med elevens möjligheter och till slut fatta ett tillfälligt beslut om elevens gymnasieval. Detta hjälper eleverna att sortera sina tankar kring gymnasievalet och att undersöka olika valmöjligheter som underlättar deras möjligheter att göra väl underbyggda val.

Elever visar olika svårigheter i vägledningssamtalen och en av dem är elevens självinsikt. Elever med låg självinsikt har svårt att hitta sina styrkor, att hantera olika valmöjligheter och att hantera mycket information kring olika valmöjligheter.

40

7. Diskussion

Vi genomförde en undersökning vars syfte var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare som erbjuder vägledningssamtal inför gymnasieval först i årskurs nio arbetar för att bidra till att elevers val till gymnasiet är väl underbyggd. Vi undersökte även hur ramfaktorer påverkar studie- och yrkesvägledarens arbete och vad upplever eleverna som svårt i vägledningssamtalen inför gymnasievalet.

Efter genomförandet av undersökningen har vi kommit fram till att vägledningssamtal inför gymnasievalet med sitt innehåll som erbjuds först i årskurs nio bidrar till elevers val. Ramfaktorer påverkar studie- och yrkesvägledarens arbete och speciellt organisatoriska ramar begränsar studie- och yrkesvägledarens vägledningsinsatser som har ökat elevers svårigheter. Dessa dyker upp i vägledningssamtal inför gymnasievalet. Nedan förs resultatdiskussion, metoddiskussion och teoridiskussion.

7.1. Resultatdiskussion

Resultatet av vår undersökning visar att konstitutionella, organisatoriska och fysiska ramar inom vägledning i grundskolan inte är anpassade för att uppnå målen med vägledning i grundskolan. Våra informanter med sin anställnings omfattning och antalet elever som de ansvarar för att erbjuda vägledningsinsatser har svårt att klara av alla vägledningsinsatser som behövs för att elever ska göra väl underbyggda val vilket är målet i grundskolan enligt läroplanen. På grund av icke anpassade ramar för vägledning i grundskolan erbjuder våra informanter vägledningssamtal inför gymnasievalet först i årskurs nio. I vägledningssamtalen inför gymnasievalet som sker först i årskurs nio försöker våra informanter att utnyttja sin kunskap och vägledningssamtalsfärdigheter för att genom olika vägledningsfaser hjälpa elever att göra väl underbyggda val om fortsatt eftergrundskoleutbildning. Vägledningssamtalet börjas med att definiera mål utifrån elevens önskningar. Sen görs en kartläggning av elevens situation, där elevens styrkor och svagheter lyfts fram och olika valmöjligheter diskuteras och utvärderas med elevens

41

möjligheter. I slutet av samtalet görs en sammanfattning av vägledningssamtalet där beslutet om bäst passande och möjligt val görs tillfälligt. Sett ur våra informanters perspektiv visar elever i vägledningssamtal svårigheter med självinsikt som kan påverka deras möjligheter att göra väl underbyggda val.

Vårt resultat liksom tidigare forskning som gjordes av Skolverket och Skolinspektion visar att vägledning i grundskolor som granskades är inte tillräckligt utvecklad för att erbjuda elever en väl underbyggd val inför gymnasievalet och att vägledningsinsatser är koncentrerade i årskurs nio. Till skillnad från Skolverkets och Skolinspektions resultat av undersökningen visar vårt resultat att ramfaktorer inte är anpassade för att ge utrymme till studie- och yrkesvägledare till att erbjuda vägledningsinsatser som behövs för att eleverna skulle kunna göra väl underbyggda val inför gymnasievalet. Trots detta bidrar vägledningssamtal inför gymnasieval till elevernas väl underbyggda val genom studie- och yrkesvägledarens kompetens och färdigheter.

7.2. Metoddiskussion

För att få svar på våra frågeställningar använde vi kvalitativ metod där vi intervjuade sex studie- och yrkesvägledare som arbetar på grundskolor. Vi tror att vi valde en bra metod eftersom den gav oss möjligheten att ställa följdfrågor för att få en helhetsförståelse för valt undersökningsområde. Vi hade en intervjuguide innan vi började genomföra undersökningen men det visades att flera följdfrågor dök upp under intervjun som gav oss svar på våra frågeställningar. Genom att välja kvalitativ metod där vi hade möjligheten att be om förklaring när något blev oklart uppnådde vi ganska bra validitet. Vi försökte även att uppnå så hög reliabilitet som möjligt men det finns risk för att vi tolkade något som informanterna pratade om på ett annat sätt än om det skulle vara någon annan på vår plats som intervjuare. Vi tror att vi fick svar på våra frågeställningar genom den valda metoden men samtidigt vi är medvetna om intervjueffekten som kan resultera i att svaren från informanterna är baserad på det de tycker att vi vill höra eller informantens försök att göra ett gott intryck på oss för att visa att de är studie- och yrkesvägledare med bra kunskap om yrket.

42

7.3. Teoridiskussion

Konstitutionella, organisatoriska och fysiska ramar inom ramfaktorteorin förklarar vilka ramar som finns inom vägledning i grundskolan och på vilket sätt de påverkar och begränsar studie- och yrkesvägledarens arbete. Begreppet självinsikt i Supers teori visades tillämpligt för att förklara vilka svårigheter eleverna upplever i vägledningssamtalen inför gymnasievalet. Självinsikt, som utvecklas under hela individens liv och bli påverkad av olika livshändelser och erfarenheter, kan påverka eleverna att hantera olika valmöjligheter och många informationer kring gymnasieval och därmed påverka eleverna att göra väl underbyggda val. Karriärvägledningsförhållandet i åtta steg i Krumbolzs teori hjälpte oss att förklara vad som händer i olika vägledningssamtalsfaser. Vi upplevde inte några svårigheter vid användningen av de teoretiska begreppen utan tycker att de är anpassade i relation till analysen av resultat som vi fick genom att genomföra vår undersökning.