Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Ramfaktorer, vägledningssamtal och
elevers självinsikt
– en kvalitativ studie om studie- och yrkesvägledarens uppfattningar
om hur de kan bidra till elevers val till gymnasiet
Frame factors, guidance counseling sessions and pupils
self-perception
- An qualitative study about guidance counsellers perception of how to contribute to pupils future high school choices
Agnesa Cerimagic
Adna Osmancevic
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2014-03-21
Examinator: Roland Ahlstrand Handledare: Niklas Gustafson
Fakulteten för lärande och samhälle
3
Sammanfattning
Studie- och yrkesvägledarens arbete i grundskolan påverkas av ramfaktorer som anställningens omfattning, antal elever per studie- och yrkesvägledare, teknisk utrustning och styrdokument som begränsar vägledningsinsatser. När ramfaktorer inte är anpassade för att ge utrymme för vägledningsprocesser blir vägledningsinsatserna kring gymnasievalet koncentrerade i årskurs nio.
Vår studie syftar till att undersöka hur ramfaktorer påverkar studie- och yrkesvägledarens arbete i grundskolan och hur vägledningssamtal inför gymnasievalet utformas för att hjälpa eleverna att göra väl underbyggda val samt vad upplever eleverna som svårt i vägledningssamtal inför gymnasievalet. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av kvalitativ metod och intervjuade sex studie- och yrkesvägledare från olika grundskolor.
Resultatet visar att ramfaktorer inte är anpassade för att ge möjlighet till vägledning som ska stödja elevers gymnasieval. På grund av organisatoriska ramfaktorer som inkluderar anställningens omfattning och antalet elever studie- och yrkesvägledare ansvarar för i samband med vägledningsinsatser visar det sig att studie- och yrkesvägledare inte erbjuder vägledningssamtal förrän eleverna når årskurs nio. Resultatet visar även att vägledningssamtalens innehåll inför gymnasievalet bidrar till elevers val eftersom eleverna tillsammans med studie- och yrkesvägledaren diskuterar olika valmöjligheter. Svårigheter som elever visar i vägledningssamtalen är låg självkänsla och svårigheter med att hantera en stor mängd information kring olika valmöjligheter.
Denna studie har tillfört ny kunskap om hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledningssamtal inför gymnasievalet för att bidra till elevers väl underbyggda val trots ramfaktorbegränsningar.
Nyckelord: ramfaktorer, vägledningssamtal, självinsikt, studie- och yrkesvägledning, gymnasieval, väl underbyggda val.
4
Förord
Författarens tack
Vi vill tacka vår handledare Niklas Gustafson för alla värdefulla och konstruktiva kommentarer och en bra planering av vårt arbete. Du har hjälpt oss att växa inom vårt arbete. Vi tackar även våra informanter.
Agnesa: Jag vill tacka min dotter som har låtit mamma skriva många dagar och nätter under de sista tio veckorna. Även tackar jag min man och min pappa för visat stöd.
Adna: Jag vill ge ett stort tack till mina föräldrar för visat tålamod och stöd och även min bror som har varit en stor inspiration.
Slutligen tackar vi varandra för förståelsen, samarbetet och tålamodet.
Arbetsfördelning
Arbetsfördelningen har inte varit vår främsta prioritet. Vi har tillsammans sökt efter tidigare forskning och teorier. Vi har tillsammans skapat intervjuguide och kontaktat lämpliga studie- och yrkesvägledare samt närvarat vid intervjuerna. Transkriberingen av intervjuerna har jämnt fördelats upp. Agnesa har skrivit avsnitten inledning och tidigare forskning. Adna har skrivit avsnitten teorier och metod. Avsnitten har sedan bearbetats tillsammans då det har gett oss en möjlighet att ge varandra synpunkter och på så sätt även möjligheter till förbättring. Avsnitten resultat, analys och diskussion har skrivits tillsammans. Så även referenslistan.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning 7 1.1 Syfte 8 1.2 Frågeställningar 8 1.3 Disposition 9 2. Tidigare forskning 10 2.1 Det väl underbyggda valet 10 2.2 Elevernas självinsikt i vägledningssamtalet 12 2.3 Vägledningssamtal 13 2.4 Ramfaktorer 15 2.5 Sammanfattning 16 3. Teorier 17 3.1 Ramfaktorteorier 17 3.2 Supers teori 18 3.3 Krumboltz teori 19 3.4 Sammanfattning 20 4. Metod 21 4.1 Metodval 21 4.2 Urval av undersökningsenheter 23 4.3 Datainsamling 24 4.4 Analysmetod 25 4.5 Etiska ställningstaganden 256
5. Resultat 27
5.1 Ramfaktorer som påverkar studie- och yrkesvägledarens arbete 27 5.2 Vägledningssamtal inför gymnasieval 29 5.2.1 Uppfattning om väl underbyggda val och vägledningssamtal 29 5.2.2 Vägledningssamtal inför gymnasieval 30 5.3 Elevens svårigheter i vägledningssamtal inför gymnasieval 33 5.4 Sammanfattning 34
6. Analys 35
6.1 Studie- och yrkesvägledarens arbete påverkas av organisatoriska ramar 35 6.2 Kopplingen mellan vägledningssamtal och väl underbyggda val 37 6.3 Självinsikt påverkar det väl underbyggda valet 38 6.4 Sammanfattning 39 7. Diskussion 40 7.1 Resultatdiskussion 40 7.2 Metoddiskussion 41 7.3 Teoridiskussion 42 7.4 Avslutande diskussion 42 8. Referenslista 44 9. Bilaga 46
7
1. Inledning
Elever i årskurs nio står inför ett gymnasieval som mer eller mindre kan påverka deras framtid. Valmöjligheterna är många och information och regler är ofta oklara för femtonåringar. Valen blir allt mer komplicerade på grund av internationalisering och ökad mobilitet (Skolverket, 2008). För att underlätta elevers val erbjuder grundskolor olika studie- och yrkesvägledarinsatser. Enligt 29§ i skollagen ska ”elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledningen inför valet av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses.” I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshem 2011 står det att studie- och yrkesvägledarens uppgift bland annat är att informera och vägleda eleverna inför fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Enligt läroplanen ska skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning (Lgr 2011 avsnitt2.2). Vad väl underbyggda val innebär presenteras i läroplanen där det står att skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder (Lgr 2011, avsnitt 2.6). Trots detta visar flera rapporter (Skolinspektion, 2013, Skolverket, 2013) att elever inte får kontinuerlig vägledning som ska hjälpa dem till att underlätta gymnasievalet.
Studie- och yrkesvägledarens insats börjar oftast när eleverna går i årskurs nio. Detta är något Elisabeth Nordström som är verksamhetsansvarig för området utbildning vid Kommunförbundet i Stockholms Län (KSL) kritisk för. Hon anser att vägledningen i grundskolan inte enbart ska syfta till att hjälpa elever att göra gymnasieval utan att eleverna ska också via vägledning få möjlighet att lära känna sig själv, sina styrkor och intressen. Detta kommer enligt henne också att resultera i att eleverna gör väl underbyggda val som kommer att minska gymnasieprogrambyten (Skolverket, 2008). En analys från Skolverket (2011) visar att det Nordström skriver i sin artikel stämmer. I slutsatserna av Skolverkets aktuella analyser 2011, Gymnasieelevernas byten
8
otillräcklig vägledning i ett svåröverskådligt utbud och otillräckligt stöd.” Skolverkets analys visar att bristen på otillräcklig vägledning i skolan kan resultera i att gymnasieelever byter gymnasieprogram.
Tidigare nämnda rapporter och analyser visar att studie- och yrkesvägledningen i grundskolan inte lever upp till de mål som står i läroplanen. Vad beror detta på? För att få svar på detta har vi funderat över vilka möjligheter studie- och yrkesvägledare har utifrån ramfaktorer som kan avses vara anställningens omfattning, antal elever som de ansvarar för med vägledningsinsatser, teknisk utrustning för att kunna klara av de uppdrag som uppkommer enligt styrdokumenten och även hur vägledningssamtal inriktade på gymnasievalet, som först blir aktuella när elever går i årskurs nio, kan bidra till väl underbyggda val. Vi har även funderat på vad elever upplever som svårt i vägledningssamtal inför gymnasievalet, sett ur studie- och yrkesvägledarens perspektiv. Genom vårt stora intresse för vägledningssamtal, som är nyckeln i vår utbildning, och ovan nämnd information från Skolverket där de anser att elevers byte av skola eller program är en följd av otillräckligt vägledning, väcks vårt intresse för en undersökning om vägledarens möjligheter att klara sitt uppdrag och så även vägledningssamtal som inte erbjuds förrän i årskurs nio inför gymnasievalet.
1.1. Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur ramfaktorer påverkar studie- och
yrkesvägledarens arbete i grundskolan och hur vägledningssamtal inför gymnasievalet utformas för att hjälpa eleverna att göra väl underbyggda val samt vilka svårigheter elever visar i vägledningssamtal inför gymnasievalet.
1.2. Frågeställningar
– Hur påverkar ramfaktorer studie- och yrkesvägledarens arbete i grundskolan?
– Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med vägledningssamtal inför gymnasievalet för att bidra till elevernas val till gymnasiet bli ”väl underbyggt”?
9
– Vad upplever eleverna som svårt i vägledningssamtal inför gymnasievalet, sett ur studie- och yrkesvägledarens perspektiv?
1.3 Disposition
Under rubriken ”tidigare forskning” redogör vi för tidigare forskning inom det valda ämnesområdet. Vi har beskrivit vilka frågor som undersökts, vilka metoder som har använts och vad forskningen har gett för resultat. Vi sammanfattar tidigare forskning och beskriver vilka likheter och skillnader som finns i relation till våra frågeställningar. Under rubriken ”teori” beskriver vi tre teorier: ramfaktorteorin, Supers teori och Krumboltzs teori. Under rubriken ”metod” redogör vi för metodvalet, förklarar valet samt vilka fördelar och nackdelar det finns. I samma rubrik redogör vi för urval av undersökningsenheter, datainsamling, analysmetod och etiska ställningstagande. Under rubriken ”resultat” redogör vi för insamlad data och det vi har kommit fram till i vår undersökning. Under rubriken ”analys” analyserar vi resultatet och utvärderar med valda teorier och tidigare forskning. Under rubriken ”diskussion” diskuterar vi vårt arbete.
10
2. Tidigare forskning
Under denna rubrik tar vi upp delar av tidigare forskningar som vi anser är relevanta för vår undersökning om hur studie- och yrkesvägledare arbetar i vägledningssamtal för att bidra till ett väl underbyggt val inför gymnasievalet och vad elever upplever som svårt i samband med gymnasievalet samt hur ramfaktorer påverkar studie- och yrkesvägledarens arbete i grundskola.
2.1. Det väl underbyggda valet
Skolverket gjorde år 2007 en kvalitetsgranskning av studie- och yrkesorientering inom grundskolan för att få en fördjupad bild inför vidare ställningstagande. Den granskningen genomfördes i tretton grundskolor i sex kommuner. Syftet med granskningen var att undersöka hur elever och personal ser på studie- och yrkesorientering, och hur de arbetar med den. I granskningen används kvalitativ metod där gruppintervjuer genomfördes med elever och lärare samt enskilda intervjuer med rektor, studie- och yrkesvägledare och förvaltningschefer. Resultatet av granskningen visar att alla som intervjuades betonar vikten av studie- och yrkesorientering men granskningen visar även att eleverna inte får den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till och som även hade varit till hjälp inför att göra väl underbyggda val av utbildning. Resultatet av granskningen visar att vägledning till stor del bedrivs i samband med gymnasieval. Förutsättningen för att kunna göra väl underbyggda val är att elever får konkreta och aktuella informationer när de själv behöver dem. Vägledning handlar om att erbjuda elever, förutom informationer, även stöd att själva utforska, identifiera och utveckla sina intressen för att komma fram till väl underbyggda val. Att göra ett väl underbyggt val är en process och studie- och yrkesvägledare som deltog i granskningen beskriver sitt arbete som att erbjuda eleverna information och enskilda vägledningssamtal som i stort är kopplade till gymnasievalet i årskurs nio.
11
Skolinspektion (2013) gjorde en kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Syftet med granskningen var att undersöka om elever på de valda grundskolorna för granskningen får den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till enligt läroplanen och skollagen. I granskningen har 34 grundskolor och 21 huvudmän granskats.”En utgångspunkt för granskningen är att en väl fungerade studie- och yrkesvägledning skapar en betydelsefull grund för elevernas möjligheter att kunna fatta viktiga beslut för framtiden” (Skolinspektions rapport 2013:5). En av tre frågeställningar för granskningen var: Ges alla elever tillgång till kontinuerlig vägledning av sådan kvalitet att eleverna kan göra medvetna och väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning? Eleverna i grundskolan har rätt till ett väl underbyggt val enligt skollagen och läroplanen vilket betyder att eleverna i grundskolan behöver få kunskap för att kunna hantera olika valsituationer.
För att få svar på frågeställningarna använde Skolinspektion i sin granskning både kvalitativa och kvantitativa metoder. De intervjuade rektor, huvudmän, studie- och yrkesvägledare, lärare och elever i årskurs nio och gjorde en enkätundersökning med elever i årskurs nio och fyra. De använde även skolornas och huvudmännens planeringsdokument för studie- och yrkesvägledning för att få svar på sina frågeställningar. Granskningen visar brister i studie- och yrkesvägledning i grundskolorna som granskades där studie och yrkesvägledningen är lågt prioriterad. Hela ansvaret för studie- och yrkesvägledning lämnas från rektorer och huvudmän till studie- och yrkesvägledare. Resultatet av granskningen visar att vägledningsinsatser, till exempel vägledningssamtal, i samband med gymnasievalet inte sker förrän elever når årskurs nio och att elever då är oförberedda på att hantera olika valsituationer. De granskade skolorna saknar någon riktlinje i planeringsdokumenten som anger vad vägledningssamtal ska innehålla och vad den kan ge elever. Resultatet visar även att studie- och yrkesvägledare erbjuder eleverna vägledningssamtal i nära anslutning till gymnasievalet och att vägledningssamtalen brukar vara från tio minuter till en och en halv timme. I Skolinspektionens kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledning i grundskolan står det: ”Studie- och yrkesvägledaren måste ofta prioritera det mest nödvändiga arbetet och de vägledande insatserna koncentreras i hög grad till elevernas gymnasieval i årskurs 9.”
12
2.2. Elevens självinsikt i vägledningssamtalen
Anders Lovén forskade kring studie- och yrkesvägledningens roll i skolan och kom fram till att i vägledningssamtalen arbetar den gode vägledaren med elever och försöker att synliggöra elevens ryggsäck som består av elevens erfarenheter, kunskap och intresse där syftet är att öka elevens självinsikt samt möjliggöra ett förändringsarbete mot ett mål som en elev önskar (Lovén, 2000). Syfte med Lovéns undersökning var att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledningssamtal i årskurs nio kring:
- elevens förväntningar, uppfattningar och värderingar, före och efter samtal, - vägledarens uppfattningar och värderingar efter samtalen,
- samhällets mål och syften för studie- och yrkesvägledning i grundskolan, - teorier och modeller för karriärutveckling och vägledning (Lovén, 2000, s.18).
Studie- och yrkesvägledarens roll i vägledningssamtalen är viktig där hon/han genom sin kunskap och färdigheter som öppna frågor, spelningar, sammanfattningar och information synliggör elevens ryggsäck och hjälper eleverna inför olika val och även bidrar till en ökning av elevens självinsikt och medvetande om egna intressen. I sin forskning kring studie- och yrkesvägledningens roll i skolan undersökte Anders Lovén också bland annat elevens situation inför valet. Flera av eleverna som intervjuades var uppenbarligen osäkra inför valet och de kände att de inte är mogna att välja utbildning (Lovén, 2000). Även eleverna som hade framtidsplaner och visste vilket val de ville göra, kände osäkerhet på grund av den oklara vägen dit och också kring betyg, om de skulle räcka till att bli antagen på önskat gymnasieval. Lovéns resultat av undersökningen visar att studie- och yrkesvägledare visar brister på sammanfattningar och klargörande av syfte men är bra lyssnare och bryr sig om eleverna.
Studie- och yrkesvägledare som deltog i undersökningen var duktiga på att öppna nya perspektiv för eleverna vilket bidrar till minskad oro hos eleverna (Lovén, 2000). I Lovéns undersökning avslutades de flesta samtalen mellan studie- och yrkesvägledare utan summering om vad som tagits upp i samtalen. Studie- och yrkesvägledare brukade ta initiativ att avsluta samtal ofta med en kommentar om att eleven bör tänka igenom det som diskuterades i samtalen. Summering av samtalet ger eleverna en ökad klarhet om vad som diskuterades i samtalen och vad som varit en viktig del av samtalen. I inledningen tar studie- och yrkesvägledare inte upp tidsramar och mål och delmål med samtalen. Lovén anser att risken med att inte klargöra syftet med samtalen är att
13
eleverna får en otydlig bild av syftet med samtalen som kan leda till oklar kommunikation.
2.3. Vägledningssamtal
Gunnel Lindh undersökte samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen med syftet att nå ökad kunskap av studie- och yrkesvägledningssamtal i grundskolan. Som metod använde hon kvalitativ metod där hon videoinspelade enskilda samtal mellan elever och studie- och yrkesvägledare i årskurs nio. Lindh beskriver samtalen mellan elever och studie- och yrkesvägledare som ett möte mellan individ och samhälle. Hennes tonvikt i studien är att undersöka vilka möjligheter den sökande, det vill säga eleverna, har att göra sin röst hörd. Genom att undersöka samtal utifrån ett intentionellt, ett interaktionellt och ett samhälligt/ institutionellt synsätt ville hon kartlägga vad som kan underlätta eller hindra den sökande att göra sig hörd i vägledningssamtal med studie- och yrkesvägledare (Lindh, 1997). Frågeställningar som Lindh undersökte är:
1. Vilka projekt utvecklar de sökande och vägledarna i samtalssituation? Hur samspelar de olika projekten med varandra?
2. Hur inverkar den samtalmetodiska kontexten på den sökandes möjlighet att göra sig hörd?
3. Hur hanteras konflikten mellan individens önskemål och behov de officiella målen vad gäller information om utbildning, yrke och arbete? Varför ges denna information? Hur utformas den och vilken innebörd har den för den sökande? (Lindh, 1997, s. 41)
För att få svar på sina frågeställningar intervjuade hon elever före vägledningssamtal, videoinspelade samtalen och intervjuade elever och studie- och yrkesvägledare efter vägledningssamtalen.
Resultatet av undersökningen visar att eleverna hade funderingar kring gymnasievalet före vägledningssamtalet med studie- och yrkesvägledaren. De flesta elever förväntar sig att i vägledningssamtalen bearbeta sina tankar kring gymnasievalet och få svar på frågorna i samband med önskad eftergrundskoleutbildning samt information om eftergrundskoleutbildning på lång och kort sikt. Elever har behov av
14
både samtal som vägledning och information från studie- och yrkesvägledare kring gymnasievalet. Studie- och yrkesvägledare ser vägledningssamtal som en möjlighet för eleverna att ta reda på var de befinner sig och att komma en bit på väg att göra gymnasieval (Lindh, 1997).
Alla vägledningssamtal som genomfördes och spelades in för att få svar på frågeställningarna hade fyra faser: en kort inledande fas, en kartläggande och utforskade fas, en perspektivvidgande fas och en avslutande fas. Den inledande fasen innehåller varmprat och klargörande om syftet med samtalet. I den kartläggande fasen inhämtar studie- och yrkesvägledare information om elevernas situation. I den perspektivvidgande fasen försöker studie- och yrkesvägledare vidga elevernas perspektiv och erbjuder information av elevernas intresse och i den avslutande fasen har eleverna möjlighet att ställa ytterligare frågor kring samtalsämnet samt att studie- och yrkesvägledaren sammanfattar samtalet. Resultatet av undersökningen visar även att elevernas delaktighet i vägledningssamtalen ökar om studie- och yrkesvägledare speglar, sammanfattar, ställer följdfrågor, uppmuntrar elever både verbalt och icke- verbalt samt aktivt lyssnar på elever. Hur studie- och yrkesvägledare utformar problemformulering, inledning och avslutning är betydelsefull för hur den eleven kan göra sig hörd. (Lindh, 1997). Eleverna som deltog i undersökningen visar brist på förberedelse inför framtida val. På grund av det behövde studie- och yrkesvägledare ge en mängd information kring gymnasieval till elever och därmed betona viktig information.
2.4. Ramfaktorer
Christina Gustafsson har gjort en undersökning vars syfte var att undersöka sambandet mellan ramfaktorer och pedagogiska utvecklingsarbeten. Gustafsson använder sig av ramfaktorteorier och dess resonemang för att kunna interpretera en pedagogisk verklighet. Under 1970-talet var skolorna regelstyrda och frirummet som fanns inom ramarna utnyttjades så mycket som möjligt. Under 1990-talet blev skolorna mindre regelstyrda och mer målstyrda, därav även mindre styrda genom olika ramar som läroplan tid för pedagogiskt arbete . Med den ändringen minskades friutrymmet.
15
Ändringen betydde dock inte att ramarna hade tappat betydelse utan att de helt enkelt blev väldigt breda. Ramarna kanske blev otydliga och att otydligheten tillförde ett behov av att skapa sina egna ramar (Gustafsson, 1999 ). Gustafsson skriver att när skolorna gick från regelstyrda till målstyrda ändrades läroplan och läromedel vilket i sin tur ledde till att lärarna blev mer fria i sitt arbete. Ramarna töjdes rejält. När målstyrningen skapades var det den som var den största samt avgörande ändringen i skolorganisationen. Den ställde krav på lärare och skolledare eftersom det indirekt ansågs att de skulle klargöra förutsättningar som i sin tur gav upphov till potentiella chanser. Att kunna se vilka mål som finns och sedan komma fram till målen är utmanande. Lärarna har fått ta på sig stort ansvar i samband med den nya läroplanen. På grund av ökat ansvar har frirummet inom ramarna inte kunnat utnyttjas på samma sätt som när skolorna var regelstyrda. Det finns helt enkelt inte tid. Ramar som oftast nämns är tid och hur indelningen av elever är uppbyggd. Det är dock inte de påverkade, alltså elever och lärare, som avgör vad som anses vara en ram och vilka begränsningar som medföljer. Funderingar kring vem som sätter upp ramfaktorer och för vem de sätts upp för bör studeras I högre grad (Gustafsson, 1999 ).
2.5. Sammanfattning
Liksom tidigare forskning som vi har presenterat ovan är vårt intresse för vårt examensarbete vägledningssamtal i grundskolan. Majoriteten av tidigare forskning vi använt oss av visar på brister i vägledningen i grundskolan.
Båda granskningarna från Skolverket och Skolinspektion visar att vägledning i grundskolor inte är tillräckligt utvecklad för att erbjuda elever ett väl underbyggt val inför gymnasievalet utan att hela ansvaret ligger på studie- och yrkesvägledaren som koncentrerar vägledningsinsatserna på årskurs nio i vägledningssamtal inför gymnasievalet.
Lovén undersökte vägledningssamtal utifrån båda elevers och studie- och yrkesvägledares perspektiv. Han undersökte elevernas situation inför valet och hur studie- och yrkesvägledare arbetar med olika delar i vägledningssamtal. Lindhs
16
undersökning handlar om vad som händer i vägledningssamtal och hur två aktörer, elev och studie- yrkesvägledare, påverkar varandra.
Till skillnad från ovan nämnda tidigare forskning vill vi koncentrera vår undersökning på vägledningssamtal inför gymnasieval som erbjuds först i årskurs nio och se hur den bidrar till elevernas gymnasieval.
17
3. Teorier
Nedan redogör vi för teorier och begrepp som vi ska använda för att förstå det ställda problemet för vårt examensarbete. Val av teorier kan bidra till att förstå hur olika ramar som skollag, läroplan, anställningens omfattning, antal elever och tekniskt utrustning påverkar och begränsar studie- och yrkesvägledarens möjligheter att stödja elevernas väl underbyggda val, hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledningssamtal för att bidra till ett väl underbyggt val inför gymnasievalet samt vad elever upplever som svårt i vägledningssamtal inför gymnasievalet.
3.1. Ramfaktorteorin
Ramfaktorteorin utvecklades för att bli ett tankeverktyg för utbildningsplanering men kan även används i vägledningen för att förklara hur olika ramar påverkar vägledningsprocessen. Ramfaktorteorin bygger på tankegången att ramar ger utrymme för en process. För att uppnå målet med processen måste ramarna anpassas för att göra den processen möjlig (Lundgren, 1979). Enligt Lundgren finns det tre typer av ramar: 1. Konstitutionella ramar inkluderar skollag, skolförordning etc.
2. Organisatoriska ramar som består av organisatoriska åtgärder kopplade till de ekonomiska resurserna
3. Fysiska ramar inkluderar byggnader, läromedel etc.
Samma ramar kan kopplas till vägledning i grundskolan för att förstå hur olika ramar begränsar vägledning och studie- och yrkesvägledarens möjlighet att stödja elevers väl underbyggda val inför gymnasievalet. Konstitutionella ramar inom vägledning i grundskolan är skollagen och läroplanen som har tydliga mål för hur studie- och yrkesvägledning bör utformas och vad som är syftet med studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Organisatoriska ramar inom vägledning kan vara antal elever som en
18
studie- och yrkesvägledare har att ansvara för, erbjuda vägledningsinsatser till dem och studie- och yrkesvägledarens tjänststorlek. Antalet elever och studie- och yrkesvägledarens anställnings omfattning påverkar studie- och yrkesvägledarens tidsram för varje elev. Fysiska ramar inom vägledning är studie- och yrkesvägledarens tekniska utrustning och tillgång till olika informationer. Alla ovan nämnda ramar begränsar studie- och yrkesvägledarens möjlighet att stödja elevernas väl underbyggda val i grundskolan.
3.2. Supers teori
Karriären påverkas av självinsikten. Individens självinsikt börjar från de tidiga åren där han/hon redan som barn påverkas av information från omgivningen. Den påverkan fortsätter genom hela livsbanan. Supers teori betraktar en persons levnadsbana som ett pågående projekt som kan delas upp i olika moment. Super menar att livet i huvudsak kan delas upp i fem moment: uppväxt, utforskande, etablering, upprätthållande och avtagande. Super kopplade dessa moment med en persons ålder. I uppväxtfasen börjar individen bli medveten om att man i framtiden ska ingå i ett yrkesmässigt sammanhang. Egenskaper för denna fas är: utveckling av självinsikten, intressen, behov och allmän förståelse för arbetslivet.
Super betonade vikten av individens självinsikt. Han menar att självinsikt förändras och utvecklas under hela människans liv som ett resultat av erfarenhet. Enligt Super uppkommer det en fas som han kallar kristallisering (14 -18 år) när individen utvecklas och planerar ett preliminärt yrkesutbildningsmål (McMahon & Patton, 2006). Karriärval påverkar självinsikten och andra variabler som till exempel värderingar, intressen och förmågor. Vägledarens primära roll är att hjälpa klinter att utveckla en stark, klar och realistiskt självinsikt. Enligt Super är vägledningsmålen att identifiera hur mogen karriärnivån är hos klienten och att försöka genom olika insatser att förminska bristerna i attityd och öka kunskap om karriärutveckling. Vägledare ska till exempel genom vägledningssamtal analysera klientens självinsikt, försöka få klientens förståelse av att karriär är en kombination av alla aktiviteter som sker mellan olika roller som klienten har och vidare assistera klienten till att välja ut dessa livsroller och beskriva dessa för att hitta en balans i livet. Genom att hjälpa klinten att identifiera intressen och värderingar
19
och förmedla dem jämt mellan livsrollerna kan vägledare hjälpa klienten att få balans i sitt liv mellan livsrollerna.
3.3. Krumboltz teori
Krumboltz ser på individens karriärval och utveckling genom ett beteendeperspektiv och hur mycket en individ är förmögen till att lära sig ny kunskap. När en klient kommer till en vägledare är han/hon kapabel till att lära sig nya beteendeaspekter och skickligheter som är viktiga för dennes karriärutveckling precis som de hade lärt och behärskat de beteendeaspekter och skickligheter innan de kom till vägledare. En av de viktiga uppgifterna för en vägledare är att uppmuntra klienten till att upptäcka nya beteendeaspekter och skickligheter inför nya upplevelser som leder till nya erfarenheter (Amundson mfl. 2008). Enligt Krumboltz är vägledningsmålen att identifiera och ta bort irrationella övertygelser som kan påverka karriärval och skapa möjligheter för klienten att ta till sig positiva förebilder och uppleva positiva beteendeförstärkningar som kan vara positiva för klienten. Vägledningsmålen är även att hjälpa klienten till att utveckla lämpliga karriärplaneringsskickligheter. (ibid). Vägledningssamtal består av olika steg där varje steg bidrar till vägledningsmål det vill säga att hjälpa klinten att komma en bit fram. Krumboltz & Baker (1973) identifierade åtta steg i karriärvägledningsförhållandet:
o 1. Definiera klientens problem och klientens mål
o 2. Skapa och få gemensam uppgörelse om hur klienten ska uppnå dessa mål o 3. Framställa alternativa problemlösningar
o 4. Samla information om dessa alternativ
o 5. Utvärdera potentiella konsekvenser av varje alternativ o 6. Omvärdera mål, alternativ och konsekvenser
o 7. Göra ett beslut eller ett val
o 8. Framställa beslutstagandeprocessen i anknytning till nya problem.
Det första steget i ett vägledningssamtal är att definiera klientens problem och klientens mål. Efter en kartläggning av klientens situation bör vägledaren tillsammans med klienten göra en gemensam uppgörelse om hur klienten ska uppnå sitt mål. Därefter diskuteras och framställas olika möjliga problemlösningar. Vägledaren erbjuder klienten
20
information om varje problemlösning och tillsammans med klienten utvärderas olika alternativ och möjliga konsekvenser av de olika alternativen. Till slut väljs det bästa alternativet ut och det görs ett beslut som leder till klientens mål.
3.4. Sammanfattning
Ovan presenterade vi teorier som vi kommer att använda i analysen av resultat för vår undersökning. Ramfaktorteorin kan hjälpa oss att förstå vilka möjligheter studie- och yrkesvägledare har för att stödja elevers gymnasieval. Ramar som begränsningar kan påverka studie- och yrkesvägledarens arbete. Supers teori är en karriärvalsteori som betonar vikten av individens självbild och vikten av balans mellan individens olika roller. Individens självinsikt kan påverka gymnasievalet och även vägledningssamtal med studie- och yrkesvägledare. Elever med låg självinsikt kan uppfatta vägledningssamtal som jobbigt och visa omogenhet till att bearbeta olika valmöjligheter och till att göra ett gymnasieval. Begreppet individens självinsikt kan hjälpa oss att analysera vilka svårigheter elever upplever i vägledningssamtalet inför gymnasievalet. Både Super och Kumboltz pratar om vägledningsmål som kan anpassas på vägledningssamtal vilket är vårt intresse för denna undersökning. Det kan hjälpa oss att analysera hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledningssamtal inför gymnasievalet.
21
4. Metod
Nedan beskriver vi hur undersökningen har genomförts.”När man genomför en undersökning eller ett forskningsprojekt måste man använda sig av något slags metod”. (Larsen, 2009, s. 17) Larsen beskriver vidare att en metod är som ett verktyg för att få svar på frågor och ny kunskap inom ett ämnesval. Vid val av metod tänkte vi om vad det är som vi vill uppnå med vår undersökning. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur ramfaktorer påverkar studie- och yrkesvägledarens arbete i grundskolan, hur studie- och yrkesvägledare arbetar i vägledningssamtal för att bidra till elevers väl underbyggda val inför gymnasievalet och vad elever upplever som svårt i vägledningssamtal, sett ur studie- och yrkesvägledarens perspektiv. Vi vill genom vår undersökning få en helhetsförståelse av det valda området för undersökningen utgångspunkten är valet av metod.
4.1. Metodval
För att få svar på våra frågeställningar använde vi, som verktyg i vår undersökning, kvalitativ metod. Vi intervjuade sex studie- och yrkesvägledare, verksamma i grundskolor i en stor kommun i södra Sverige som erbjuder elever vägledningssamtal först i årskurs nio i samband med gymnasievalet för att se hur de i samband med gymnasievalet arbetar i vägledningssamtal för att underlätta elevens gymnasieval som är syftet med skollagen och läroplanen. Kvalitativ metod passar vår undersökning eftersom vi inte vill undersöka teoriers hållbarhet genom hypotestestning (Larsen, 2009). Genom en djupintervju där vi får möjlighet att ställa följdfrågor fick vi helhetsförståelse för valt område för undersökningen. Vi båda som har gjort undersökningen tycker om stor flexibilitet som arbetsform och även det har bidragit till metodvalet.
Fördelen med kvalitativ metod är minimerat bortfall eftersom forskaren möter informanterna ansikte mot ansikte (Larsen, 2009). En annan fördel är att kvalitativ metod ger oss bättre möjligheter till en helhetsförståelse eftersom vi har hittat flera
22
tidigare forskningar om vägledningssamtal men inte en som beskriver vad som händer i vägledningssamtalen inför gymnasieval som erbjuds först i årskurs nio för att bidra till att eleverna kan göra väl underbyggda val inför gymnasieval. Kunskapen om det valda området är så liten att det skulle bli svårt att formulera frågeformulär som hade gett oss breda svar. Genom kvalitativ metod fick vi även möjlighet att ställa följdfrågor som gav oss bredare svar på våra frågeställningar och därmed ökad förståelse för ämnesvalet. Kvalitativ metod bidrog även till att slippa missförstånd eftersom vi hade möjlighet att förklara ytterligare frågor när vi märkte att informanterna hade uppfattat de fel. ”Det är dessutom enklare att säkerställa god validitet i kvalitativa undersökningar”. (Larsen, 2009, s. 27) En fördel till med kvalitativ metod är att vi observerade informanterna under intervjun vilket hjälpte oss till att enklare tolka svaren.
Nackdelen med kvalitativ metod är att vi inte kunde generalisera. En annan nackdel är att våra informanter möjligtvis inte var sanningsenliga under hela intervjun eftersom det är svårt att vara ärlig när vi satt ansikte mot ansikte. Intervjueffekten kan också vara en nackdel eftersom det kan hända att de intervjuade ger oss svar som hon/han tror att vi vill höra eller att de genom svar vill göra ett gott intryck på oss för att visa att de är bra studie- och yrkesvägledare med bra kunskap inom yrket.
Den kvalitativa metoden är ändamålsenlig med tanke på vår problemformulering och våra frågeställningar. Grundskolan är skyldig att erbjuda elever vägledning som kan bidra till väl underbyggda val samt underlätta elevers gymnasieval. Trots detta presenterar Skolverket i en artikel att gymnasieelevers byte av skola eller program är en påföljd av att de inte fick tillräcklig vägledning. Även skolinspektionen kom fram till att elever i grundskolan inte får vägledning som leder till ett väl underbyggt val. Våra frågeställningar handlar om att undersöka vilka möjligheter en studie- och yrkesvägledare har för att stödja elevers väl underbyggda val, hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledningssamtal inför gymnasievalet för att bidra till ett väl underbyggt val och vad upplever elever som svårt i vägledningssamtal inför gymnasievalet. Eftersom vi inte hittade någon tidigare forskning som behandlar samma frågeställningar tycker vi att kvalitativ metod är ändamålsenlig där vi med alla fördelar av vald metod kan få en helhetsförståelse för det valda undersökningsområdet.
23
4.2. Urval av undersökningsenheter
Informanterna för vår undersökning var studie- och yrkesvägledare som arbetar på olika grundskolor i en stor kommun i södra Sverige, med studie- och yrkesvägledarutbildning och som erbjuder elever vägledningssamtal först i årskurs nio i samband med gymnasievalet. ”När man använder kvalitativa metoder går det bra att välja enligt icke-sannolikhetsurval.” (Larsen, 2009, s. 77) Eftersom syfte med vår undersökning inte var att generalisera utan att uppnå mest möjlig kunskap om vald ämnesval samt breda svar på våra frågeställningar valde vi undersökningsenheter utifrån ett icke- sannolikhetsurval Ny kunskap som vi har fått gäller inte för alla studie- och yrkesvägledare i samma kommun utan bara för de som deltog i vår undersökning. Vi valde informanter till vår undersökning genom ett godtyckligt urval. Kriterierna för valet av informanter var utbildning och geografisk belägenhet. Alla som deltog behövde ha relevant utbildning till yrket, det vill säga studie- och yrkesvägledarutbildning och anställning i grundskolor i en stor kommun i södra Sverige. De behövde även erbjuda vägledningssamtal först i årskurs nio i samband med gymnasievalet. Vi kanske hade kunnat få djupare svar om vi hade genomfört en undersökning i två olika kommuner och därmed jämföra resultaten vi hade fått men på grund av tidsbegränsningen valde vi en stor kommun som ligger i samma län där vi är bosatta. Vidare i texten ska vi kalla informanterna för: informant 1, informant 2, informant 3, informant 4, informant 5 och informant 6. Nedan följer en kort beskrivning av informanterna:
Alla informanter jobbar som studie- och yrkesvägledare i grundskolor i en stor kommun i södra Sverige och alla har relevant utbildning till yrket, det vill säga studie och yrkesvägledarutbildning.
24
4.3. Datainsamling
Vi samlade in det empiriska materialet genom de kvalitativa intervjuerna med sex studie- och yrkesvägledare som jobbar i grundskolor. Vi använde oss av semistrukturerad intervjuguide som består av frågor som skulle vara till hjälp under intervju (se bilaga 1) Informanterna fick utrymme att prata fritt om ämnet som togs upp och vid behov ställde vi följdfrågor får att få bättre förståelse av det valda ämnet och bredare svar. Intervjuguiden är nära kopplad till våra frågeställningar.
Tidigare forskning, som vi presenterade under rubriken ”tidigare forskning”, visar olika brister på val inför gymnasiet. Eftersom tidigare studie presenterar att flera elever i grundskolan får vägledningssamtal först inför gymnasievalet blev vi intresserade av att undersöka vägledningssamtal inför gymnasievalet. En kvalitativ semistrukturerad intervju blev bäst datainsamlingsinstrument för att få svar på våra frågeställningar. Själva intervjun gick bra och gav oss breda och djupa svar på våra frågor. Möjligheten att ställa följdfrågor har bidragit. Alla intervjuer spelades in och transkriberades sedan. ”En flexibel process där man kan ändra på frågorna i efterhand bidrar till högre validitet.” (Larsen, 2009, s. 81) Möjligheten till en flexibel process i forma att ändra frågor om det behövdes under intervju eller att be om förklaring bidrog till en ganska hög validitet i vår studie. Vi har observerat intervjuer där informanterna pratade fritt om ämnen som togs upp och vi kunde be om en förklaring om något blev oklart. ”Reliabiliteten visar på exakthet eller precision, att vår undersökning alltså är tillförlitlig, och att noggrannhet har präglat förloppet.” (Larsen, 2009, s. 81) Vi försökte att göra en hög reliabilitet, men under intervjun kan vi ha tolkat något som informanterna pratade om på ett annat sätt än vad någon annan hade gjort i vår sits. Det finns också en möjlighet att svaren hade blivit annorlunda om någon annan skulle intervjua våra informanter. Det är svårt att uppnå hög reliabilitet när det används en kvalitativ metod. ”Reliabilitet innebär också att informationen behandlas på ett noggrant sätt.” (Larsen, 2009, s. 81) Vi behandlade informationer på ett noggrant sätt vid hanteringen av data och blandade inte ihop svaren av våra sex intervjuar.
25
4.4. Analysmetod
Vi analyserade det empiriska materialet utefter en innehållsanalys. Syftet med innehållsanalysen är att identifiera mönster i insamlade data och identifiera gemensamma drag eller skillnader (Larsen, 2009, s. 101). Vi gjorde om insamlad data till texter, kodade texterna, klassificerade koderna i teman och därefter sorterade datamaterialet enligt dessa teman. Teman som vi har fått fram är: studie- och yrkesvägledarens arbete påverkas av organisatoriska ramar, kopplingen mellan vägledningssamtal och väl underbyggda val och självinsikt som faktor som påverkar det väl underbyggda valet. Genom granskning av datamaterialet identifierade vi meningsfulla mönster. De identifierade mönster utvärderade vi mot valda teorier och tidigare forskning i analysen.
4.5. Etiska ställningstaganden
Det grundläggande individskyddskravet består av fyra allmänna huvudkrav på forskning: informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav (Vetenskapsrådet, 2002).
Informationskravet handlar om att forskaren skall informera de som är berörda av forskningen om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Vi informerade i förhand alla som deltog i vår undersökning om syftet med vår undersökning och hur vi tänkte genomföra undersökningen. Vi informerade även om att deltagarens samarbete är av vikt för vår undersökning och att insamlade data inte kommer att användas för något annat syfte än för forskning. Information om att deltagande är frivilligt framförde också. Samtyckeskravet handlar om att deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Vi informerade deltagarna att de har rätt att självständigt bestämma om hur länge och under vilka villkor de ska delta i vår undersökning samt att de när de vill kan avbryta deltagandet utan att utsättas för otillbörlig påverkan.
Konfidentialitetskravet handlar om att uppgifter om alla ingående personer i en undersökning skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skal
26
förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Vi informerade deltagarna om att vi inte ska använda riktiga namn i vårt skrivande så att ingen kan identifiera dem. All material som ska spelas in vid intervjuer ska efter ett godkännande av arbetet raderas. Vi tycker inte att vi kommer att prata om känsliga saker men om det bli så ska alla uppgifter om identifierbara personer lagras på ett sådant sätt att enskilda människor inte kan identifieras.
Nyttjandekravet handlar om att uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål. Vi informerade deltagarna om att alla uppgifter som vi samlar in om enskilda personer ska endast användas för vårt undersökningsmål.
27
5. Resultat
Under denna rubrik presenterar vi resultat som vi har fått genom att intervjua studie- och yrkesvägledare som jobbar på grundskolor. Vi presenterar resultatet utifrån våra tre frågeställningar. Under den första underrubriken presenterar vi hur ramfaktorer som skollag, läroplan, tjänststorlek, antalet elever och teknisk utrustning påverkar studie- och yrkesvägledarens arbete i grundskolan. Under den andra underrubriken presenterar vi hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledningssamtal som för första gången erbjuds i årskurs nio, inför gymnasievalet, för att bidra till elevers väl underbyggda val inför gymnasievalet. Och i den tredje underrubriken presenterar vi vad elever upplever som svårt i vägledningssamtal inför gymnasievalet sett ur studie- och yrkesvägledarens perspektiv.
5.1.
Ramfaktorer
som
påverkar
studie-
och
yrkesvägledarens arbete
Det framkommer av våra informanter att de som studie- och yrkesvägledare bör följa bestämmelser och mål som finns i skollagen och läroplanen. Våra informanter beskriver dessa bestämmelser och mål som riktlinjer för vägledning i grundskolan där vikten är att erbjuda elever olika vägledningsinsatser som kan underlätta deras gymnasieval.
Studie- och yrkesvägledarens anställnings omfattning, antalet elever i behov av vägledning, antalet skolor som de ansvarar för att erbjuda vägledningsinsatser och antalet elever i årskurs nio när vägledningssamtal inför gymnasievalet erbjuds varierar hos våra informanter. Tre informanter har heltidstjänst men två jobbar på två skolor och den tredje jobbar en vis del med vägledning i skolan och en annan del med olika arbetsuppgifter som han får från rektorn. Två informanter som har tjänstfördelning på två skolor har större antal elever i årskurs nio som är i behov av vägledningssamtal inför gymnasievalet. Vi ska nedan presentera dessa data i en tabell:
28
Tabell 1: Information om informanterna Informant Anställningens
omfattning
Antal skolor Antal elever Antal elever i årskurs nio Informant 1 100 % 1 450 102 Informant 2 100 % 2 720 190 Informant 3 75 % 1 360 93 Informant 4 100 % 2 660 180 Informant 5 80 % 1 420 95 Informant 6 60 % 1 400 83
Tabellen visar information om informanterna angående anställningens omfattning, antal skolor som de jobbar på, antal elever som de ansvarar för att erbjuda vägledningsinsatser och antal elever i årskurs nio som informanterna har för att erbjuda vägledningssamtal inför gymnasievalet.
Det framkommer från vår undersökning att studie och yrkesvägledare saknar tid för flera vägledningssamtal. Utöver vägledningssamtal i årskurs nio har de andra arbetsuppgifter som prao, olika informationssamtal, deltagande i olika team i skolan och administrativt arbete.
Man hade ju velat ha lite mer tid kanske, till vägledningssamtal och så. (Informant 5)
Det är för lite tid att göra det man hade velat göra, till exempel mer samtal, mer informationsdagar, följa med elever när de ska skugga gymnasieelever, vara ett stöd till eleverna och deras beslut. (Informant 4)
Enligt våra informanter är den tekniska utrustningen som de har och använder till stor hjälp i deras arbete. De har tillgång till dator, telefon och smartboard och tycker att det inte finns någon tekniskt utrustning som de saknar i sitt arbete. Dator och uppkoppling till internet hjälper dem att få viktig information för vägledning, kontakt med elever, föräldrar och övrigt personal genom skolans plattform och att lagra olika dokument som behövs för olika vägledningsinsatser. Smartboard använder de när de vill ge information till en grupp elever som till exempel info om prao eller info om moderna språk. Möjligheten att snabbt fördela information som är viktig för vägledning till elever och övrig personal och att snabbt hitta informationer samt att genom smarboard göra gruppvägledning beskriver våra informanter som bidrag till att klara av uppdragen med sitt arbete.
29
Tillgången till relevant information för vägledning i grundskolan anses vara åtkomlig och bra av våra informanter. De flesta källorna till information är: Skolverkets informationsblad, Utbildningsförvaltningen, Svensk näringsliv och Yrmis. Vi frågade om det finns någon information som studie- och yrkesvägledare inte har tillgång till och vad det kan bero på. Informanterna svarade att begränsade ekonomiska resurser kan vara en orsak till att de inte får tillgång till en del information om vägledning.
Ja det finns info man inte har tillgång till på grund av ekonomiska resurser (Informant 1).
Ibland skulle jag vilja beställa material som till exempel hos trimedia men budgeten tillåter inte det (Informant 2).
Studie- och yrkesvägledare som deltog i vår undersökning tycker att ramar som lagar, mål och anställningens omfattning inte är anpassade för att möjliggöra att de erbjuder flera vägledningsinsatser som skulle kunna stödja elevers väl underbyggda val i grundskolan. De tycker att tiden som de har för vägledning inte räcker till för att uppnå målen med läroplanen och skollagen. Speciellt informanterna som jobbar på två skolor tycker att tiden är en bristvara i deras arbete och att det hindrar dem från att göra mer inom vägledning som kan påverka elevers väl underbyggda val inför gymnasievalet.
Lagarna ska ju följas och det ger ju en viss ram för hur arbetet ska utföras, jag tycker att det är för lite tid, trots att jag har 100 procent tjänst så är jag på två skolor och då räcker tiden som sagt inte till, det påverkar ju elevernas väl underbyggda val för det kan ju vara så att vägledaren inte alltid är i position till att verkligen göra sitt yttersta.
5.2. Vägledningssamtal inför gymnasievalet.
5.2.1. Uppfattning om väl underbyggda val och vägledningssamtal
Våra informanter har olika uppfattningar om ”det väl underbyggda valet”. Informant 3 tycker att ett väl underbyggt val är kännedom om sig själv, om sina styrkor och svagheter och att eleven har klart för sig om vad den vill med gymnasievalet samt att
30
elevers gymnasieval inte kopplas till kön och klass. Informant 2 tycker att väl underbyggda val är ett givande samarbete mellan hela skolpersonalen och föräldrarna. Informanterna 4 och 5 tycker att ett väl underbyggt val är en lång process som innebär vägledning i de tidiga skolåren.
Vägledningssamtal inför gymnasievalet anses vara den viktigaste insatsen inför valet av framtida utbildning och/eller yrke utifrån våra informanter. Men utöver vägledningssamtal om gymnasievalet finns andra vägledningsinsatser som kan bidra till elevers väl underbyggda val framkommer i undersökningen. Informanter 1 och 6 tycker att det hade varit bra att börja med vägledningssamtal i de tidiga skolåren och att informera elever om vad det finns för yrken och att sedan knyta ihop med prao. Informant 2 menar att det behövs flera insatser för att erbjuda elever ett väl underbyggt val som till exempel engagerade föräldrar, tillgänglig studie- och yrkesvägledare som finns i skolan varje dag, intresserade lärare som bygger in vägledning i skolämnen, tillgång till litteratur som handlar om arbetsliv och flera besök på olika arbetsplatser. Informant 3 menar att insatser som att lära elever att känna sig själva, sina styrkor och svagheter, är grunden till väl underbyggda val inför gymnasievalet.
Våra informanter har definierat vägledningssamtal inför gymnasievalet som ett möte mellan studie- och yrkesvägledare och elever där de pratar om framtidsplaner kring fortsatt utbildning efter grundskolan. Det framkommer i undersökningen att vägledningssamtal inför gymnasievalet är en viktig vägledningsinsats där elever har möjlighet att sortera sina tankar kring gymnasievalet.
Ett möte där eleven får berätta vad de har för tankar kring gymnasiet och där jag kan vägleda, upplysa och klargöra det de missuppfattar och hjälper de komma fram till val som är väl underbyggt för dem (Informant 3).
Vägledningssamtal är viktig vägledningsinsats, eleverna har möjligheten att komma en bit vidare i sitt gymnasieval, vägledningssamtal hjälper de att hitta sina styrkor, svagheter, att sortera tankar kring gymnasieval (Informant 4).
5.2.2. Vägledningssamtal inför gymnasievalet
Det framkommer från vår undersökning att studie- och yrkesvägledare kallar alla elever till vägledningssamtal inför gymnasievalet från september månad till jullovet. De gör en lista med elevers namn och tid för vägledningssamtal inför gymnasievalet och delar ut
31
den till elever i klassrummet där de informerar om vägledningssamtalssyftet. På det sättet har elever möjlighet att förbereda sig inför vägledningssamtal, fundera om gymnasievalet och även om vilken information de vill få under vägledningssamtalet från studie- och yrkesvägledaren. Elever som har behov av ett samtal till får den efter jullovet. Vägledningssamtal börjar med en formulering av målet med samtalen, det vill säga elevens önskningar om gymnasievalet. I vägledningssamtal pratar studie- och yrkesvägledare med eleven om elevens situation, det görs en kartläggning av elevens betyg, elevens intresse för att hjälpa henne/honom att hitta sina styrkor och svagheter. Sedan diskuteras elevens valmöjligheter och alternativ som finns utifrån elevens önskningar och möjligheter. Slutligen sammanfattas samtalet med möjliga val som de kommit fram till.
Efter kort varmprat kommer kartläggning över elevens förmågor och prestationer, vad lärare har gett för omdömen, föräldrarnas önskan, kompisrelationer och kompisars val, elevens önskningar om gymnasieval och avslutning genom en sammanfattning av samtalet. (Informant 2)
Det framkommer från vår undersökning att varje fas av vägledningssamtalet är viktig för att bidra till elevers väl underbyggda inför gymnasievalet. Formulering av mål och syfte med vägledningssamtal är första steget till att göra gymnasievalet. Kartläggning av elevens situation, där pratas om elevens önskningar och elevens styrkor och svagheter samt vilka möjligheter han/hon efter sina betyg bidrar till elevens väl underbyggda val enligt våra informanter. Eleverna i denna fas ser möjligheter utifrån sina styrkor, svagheter, betyg och önskningar och kommer själv till insikt om sina valmöjligheter. Möjligheten att hantera olika valmöjligheter som vilka antagningspoäng det finns på olika program och yrken och vilka valmöjligheter samt på vilket sätt elevens önskningar matchar med möjligheterna hjälper elever att göra väl underbyggda val tycker våra informanter.
Våra informanter tycker att syftet med vägledningssamtal inför gymnasievalet är att hjälpa eleverna vid valet och underlätta för deras tankar om att hantera valmöjligheter vilket är syftet med väl underbyggda val i grundskolan. Genom olika faser i vägledningssamtalet från att formulera mål med vägledningssamtal, sedan göra en kartläggning av elevens situation där olika valmöjligheter diskuteras och utvärderas till att slutligen efter sammanfattning få ett val bidrar vägledningssamtalet till elevers väl underbyggda val. Resultat av undersökningen visar att vägledningssamtal inför gymnasievalet bidrar till elevers väl underbyggda val även genom att elever under
32
vägledningssamtalen har möjlighet att hitta sina styrkor och vidga perspektiven. Elever får möjlighet att bli starkare i sina val och känner sig tryggare i sina val. Här är några citat från insamlade data:
Förhoppningsvis att man på någon sätt stärker deras val … att de känner sig trygga (Informant 5)
Ja det kanske förstärker det välunderbyggda valet och påvisar en plan B kanske (Informant 1)
Det bidrar med det mesta hoppas jag, våra samtal ska ju stärka elevens val, för mig är det själva kärnan i valet (Informant 2)
Eleverna vill veta olika saker i vägledningssamtalen angående gymnasievalet. De är intresserade om vilken skola som är bäst, hur många poäng det krävs för att komma in på olika program, meritpoäng och hur de kan komma in på önskat val. Studie- och yrkesvägledarna som vi intervjuade arbetar i vägledningssamtal inför gymnasievalet även med elevens självinsikt och den arbetsdelen är anpassad till varje elev eftersom självinsikt som påverkas av olika erfarenheter är olika utvecklat hos olika elever. Informanterna använder olika färdigheter såsom öppna frågor, speglingar och en kartläggning av elevens situation som stärker elevens självbild.
Att en elev vet sina styrkor och begränsningar är viktig så att eleven kan känna att han/hon får något bra utav samtalet… att man genom sin självinsikt kan komma fram till ett bra val (Informant 5)
Det påverkas inte alltid men jag kan oftast se där jag kan peka på vissa saker och de får en aha- upplevelse… att de själv har kommit fram till något (Informant 3)
Studie- och yrkesvägledare som deltog i vår undersökning gör inte någon utvärdering av vägledningssamtal inför gymnasievalet, de kan på så sätt inte veta hur mycket vägledningssamtal inför gymnasievalet har bidragit till elevers väl underbyggda val. Om elever under eftergrundskoleutbildning inte gör något byte eller omval och känner sig nöjda med sitt val så har vägledningen i grundskolan och vägledningssamtal inför gymnasievalet bidragit till elevernas väl underbyggda val. Men våra informanter inte har någon data om detta.
33
5.3. Elevens svårigheter i vägledningssamtal inför
gymnasieval
Resultat av vår undersökning visar att elever upplever olika svårigheter i vägledningssamtal inför gymnasievalet. Under vägledningssamtal görs en kartläggning av elevens situation, elevens önskningar och möjligheter. Även olika valmöjligheter diskuteras och utvärderas. Elever visar svårigheter kring att hantera en mängd olika informationer om olika valmöjligheter. Det finns också informationer kring gymnasievalet som de får från andra källor som kompisar, media, föräldrar. En mängd olika informationer om valmöjligheter, antagningspoäng, och meritpoäng gör att elever i årskurs nio har svårt att förstå hur de ska göra ett väl underbyggt val bland alla val som finns att välja på. Informant 1 berättade om en elev som vill bli läkare men har svårt med matte. Eleven har svårt att förstå att matte är viktig för att uppfylla sina drömmar. Informant 6 tycker att elever oftast har svårigheter med att förstå att olika skolor och program kräver olika antagningspoäng och att man inte alltid kan komma in med sina betyg på önskad utbildning. Informant 4 berättade att en del elever har sina drömmar om gymnasieval men har svårt att välja mellan gymnasieval som de önskar, föräldrarnas önskningar eller kompisarnas önskningar.
Studie- och yrkesvägledare som vi intervjuade tycker att alla elever inte upplever samma svårigheter. En del elever vet vilket gymnasieval de ska göra medan andra har svårt att göra gymnasievalet. Hur svårt elever i årskurs nio har med att välja gymnasieval beror på hemförhållande, självinsikt och betyg. Elever kommer från olika hemförhållande. De som har stöd och samtal om gymnasieval hemma med föräldrarna eller äldre syskon har lättare att hantera gymnasieval. Elever med utvecklad självinsikt vet vad de vill välja men behöver vägledningssamtal för att klargöra och sortera sina tankar. Eleverna som under sin livsgång har haft dåliga erfarenheter och låg självild har svårt att välja bland olika valmöjligheter.
34
5.4. Sammanfattning
Ramar som skollag, läroplan, anställningens omfattning, antalet elever som en studie- och yrkesvägledare har för att erbjuda vägledningsinsatser är inte anpassade för att ge utrymme till vägledningsprocessen som behövs för att bidra till elevers väl underbyggda inför gymnasievalet enligt våra informanter. Från våra informanter framkommer det att de inte har tillräckligt med tid för vägledningssamtal.
Vägledningssamtal inför gymnasievalet definierades av våra informanter som ett möte mellan elev och studie- och yrkesvägledare där informanter försöker genom olika färdigheter att bidra till elevernas väl underbyggda val inför gymnasievalet.
Enligt våra informanter visar elever olika svårigheter i vägledningssamtal inför gymnasievalet. Elever med låg självinsikt har svårt att välja eftergrundskoleutbildning och att hantera olika valmöjligheter. Våra informanter utifrån sin kompetens försöker att stärka elevens självinsikt för att hjälpa dem att göra väl underbyggda val inför gymnasievalet.
35
6. Analys
Skolans mål enligt läroplanen är att erbjuda elever olika vägledningsinsatser som kan hjälpa dem att göra väl underbyggda val inför gymnasievalet. Trots detta informerar Skolverket i en analys gjord 2011 att flera gymnasieelever byter program och skolor som kan vara en påföljd av otillräcklig vägledning i grundskolan. Utifrån detta problem valde vi att undersöka hur studie- och yrkesvägledare upplever att vägledningssamtal inför gymnasievalet som inte erbjuds förrän i årskurs nio kan bidra till elevers väl underbyggda val. Resultatet som vi fick genom att undersöka hur ramfaktorer som anställningens omfattning, läroplan, skollagen och antal elev som studie- och yrkesvägledare ansvarar för att erbjuda vägledningsinsatser, påverkar studie- och yrkesvägledarens arbete tänker vi analysera utifrån ramfaktorteorin. Resultatet som besvarar frågan kring hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledningssamtal inför gymnasieval för att bidra till att elevers val till gymnasiet bli väl underbyggd tänker vi analysera utifrån Krumboltz teori. Resultatet som besvarar frågan vilka svårigheter elever visar i vägledningssamtal tänker vi analysera utifrån Supers teori.
6.1. Studie- och yrkesvägledarens arbete påverkas av
organisatoriska ramar
Våra informanter anser att det är viktigt att följa skollagen och läroplanens bestämmelser som ger ramar om vägledning i grundskolan. Målet för vägledning i grundskolan är att varje elev efter genomgången grundskola kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning (Lgr 2011). Dock är detta något våra informanter anser att de inte alltid kan tillgodose på grund av tidsbrist, för liten anställnings omfattning och många elever att ansvara för. Anställningens omfattning varierar hos våra informanter mellan 50 och 100 procent. Hos en del av informanterna är den fördelad på två grundskolor. Antalet elever som våra informanter ansvarar för att erbjuda vägledningsinsatser enligt läroplanen varierar mellan 350 och 750 elever. Våra informanter erbjuder vägledningssamtal först i årskurs nio och har mellan 100 och 200
36
elever som behöver vägledningssamtal inför gymnasievalet. De beskriver anställningens omfattning som Lundgren (1979) nämner som organisatorisk ram som för liten för att grundligt klara av alla arbetsuppgifter och arbeta efter läroplanens mål för vägledning i grundskolan. Utöver vägledningssamtal inför gymnasievalet har våra informanter andra arbetsuppgifter som prao, informationssamtal, deltagande i olika team i skolan och administrativt arbete. Därför erbjuder de vägledningssamtal inför gymnasievalet först i årskurs nio och tycker att det behövs mer tid för vägledningssamtal inför gymnasievalet. Våra informanter använder oftast dator, telefon och smartboard och de beskriver dessa som hjälpmedel i sitt arbete. Genom dator och telefon kan de lätt och snabbt fördela informationer till elever, föräldrar och övrig personal. Smartboard bidrar till gruppvägledning där de samtidigt kan vägleda flera elever. Källor till relevanta informationer om vägledning i grundskolan är Skolverket, Utbildningsförvaltningen, Svensk näringsliv och Yrmis. Andra källor som kostar pengar är begränsade på grund av begränsad budget. På grund av det kompenserar våra informanter detta med kostnadslösa källor. Fysiska ramar inkluderar byggnader och läromedel (Lundgren, 1079) och våra informanter tycker att de är anpassade till deras arbete för vägledningsinsatser i grundskolan.
Studie- och yrkesvägledare som vi intervjuade tycker att alla ramar i grundskolan inte är anpassade för att ge utrymme för alla vägledningsinsatser som behövs för att erbjuda eleverna väl underbyggda val inför gymnasievalet. Det är främst anställningens omfattning och antal elever som studie- och yrkesvägledare ansvarar för som inte är anpassade för att uppnå skollagens mål för vägledning i grundskolan. Ramfaktorteorin förklarar hur olika ramar som skollagen, läroplanen, anställnings omfattning, antalet elever per studie- och yrkesvägledare, teknisk utrustning och tillgång till relevant information för vägledning i grundskolan påverkar vägledningsprocessen. Ramfaktorteorin bygger på tankegången om att ramar ger utrymme för en process. För att uppnå målet med processen måste ramarna anpassas för att göra den processen möjlig (Lundgren, 1979).
