Självkänsla och tilltro till sin förmåga

I Lpo 94 står att läsa: ”Läraren skall stärka elevens vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan.” Linnanmäkis (2002) undersökning visade också att tilltron till sin egen förmåga är oerhört viktig när det gäller elevernas kunskapsutveckling i matematik. Pehkonen i Grevholm (red) (2001) instämmer i det och menar att elevens uppfattningar och lärande är knutna till

varandra. Linnanmäki (2002) lyfter fram Banduras social-kognitiva teori. Den belyser hur vi tänker om oss själva och andra och visar att de elever som har god självkänsla kommer att vara mer uthålliga, engagerade, motiverade och prestera och klara motgångar bättre, jämfört med de elever som har låg självkänsla. Självbilden är något som ständigt förändras.

Framgångar och misslyckanden kan förändra elevens självbild.

Det som skiljer de båda grupperna mest åt är vad de anser bidrar till att man misslyckas i matematik. B-gruppen ansåg att slarv och oengagemang hos eleven bidrog till att man inte blev godkänd (inre faktorer). A-gruppen ansåg att tidspress, störningsmoment vid prov gjorde att de inte blev godkända (yttre faktorer). Elev A3 skildrade det så här:

”Jag blir arg på lärarna, fastän jag vet att det är mitt eget fel”. Linnanmäki (2002) skriver att den elev som har en god självbild upplever sig kunna påverka situationen. Den som har dålig självbild upplever att man enbart styrs av yttre faktorer. Det är svårt för mig att dra några generella slutsatser av elevernas självbild av min undersökning. Det är många faktorer som påverkar självbilden, menar Linnanmäki (2002) och då inte enbart skolan.

6.3.3 Förväntningar

Eleverna i A-gruppen trodde att läraren hade låga förväntningar på dem och att de ansågs som dumma. Eleven A2 sa: ”Det är svårt att ha viljan när läraren inte tror på mig” . En pojke i grupp A menade att hans egna förväntningar var viktigare än vad läraren ansåg. I B-gruppen trodde eleverna att lärarna förväntade sig mer av dem. En flicka i gruppen sa att hennes lärare ansåg att hon borde sänka sina krav på sig själv.

Läraren och omgivningens förväntningar på eleven påverkar också elevens prestationer menar Linnanmäki (2002). Hon anser att alltför många lärares förväntningar utgår ifrån att om en elev under en viss tidsperiod är lågpresterande, så ses detta som en bestående egenskap. Negativa förväntningar kan göra att eleverna presterar dåliga resultat. Sjöberg (2003) menar att det är viktigt att i första hand se till det som eleverna klarar av. Läraren bör ha höga förväntningar på alla elever, så att de utvecklar en god tilltro till sin förmåga.

6.3.4 Kort sammanfattning

Proven i matematik beskrevs av eleverna som det som grundlägger vilket betyg en elev får. Enligt Skolverkets undersökning är det många elever som inte lyckas bli godkända i

odugliga enligt forskningen. Elever med god självkänsla utvecklas och presterar bättre menar Linnanmäki (2002) mfl. Enligt min undersökning upplevde de båda grupperna att lärarnas förväntningar på dem var olika. Lärarens förväntningar på eleven påverkar också resultatet.

7 Diskussion

Eleverna i min undersökning upplevde att undervisningen i matematik varit av traditionell karaktär under deras skoltid. Jag har själv erfarenhet av att ha fått uppleva denna form av undervisning under min egen skoltid. Denna undervisningsform fick mig att tappa lusten för matematik och förlora min tro på min egen förmåga att lära mig matematik. Matematiken var för abstrakt och jag hade svårt att koncentrera mig, det var kanske några förklaringar till mina svårigheter. I min uppsats anser jag att det är viktigt det är med självkänslan och att ha en tilltro till sin egen förmåga. För ett par år sedan fick jag tillbaka min tilltro till min egen förmåga när det gäller matematik. Mycket tack vare en lärare som väckte mitt intresse för matematiken och undervisningen. Efter det har jag har själv utvecklat en bättre förståelse, för hur jag själv lär mig matematik. Jag anser att förståelse och metakognition är något av det viktigaste för att kunna arbeta med matematik.

Att se på undervisningen utifrån elevernas perspektiv är viktigt, därför att de är mottagare för undervisning. Pehkonen i Grevholm (red) (2001) anser att genom att undersöka elevernas attityder, får vi en bild av hur undervisningen bedrivits. Min undersökning gjorde att jag fick en inblick i hur några få elever upplevde matematikundervisningen på en högstadieskola i Malmö. Utifrån detta kan jag inte dra några generella slutsatser i hur

matematikundervisningen är överlag i Malmö eller landet. Eleverna i min undersökning upplevde att undervisningen i matematik varit av traditionell karaktär under deras skoltid. Sjöberg (2006) menar att på de flesta skolor är undervisningen utformad på detta sätt. Det som var tydligt i mina samtal med eleverna var att de från början var positivt inställda. De ansåg att matematik var ett svårt ämne men att det ändå var både viktigt och intressant. När vi kom in på frågor om upplevelser av undervisningen så lyfte de faktorer som var negativa i undervisningen; stress, oro, dålig arbetsro och prov. I båda grupperna var eleverna missnöjda med sina resultat. Linnanmäki (2002) menar att det är viktigt att eleverna inte känner att anledningen till att ett dåligt resultat enbart ligger på eleven. I A-gruppen såg eleverna nyttan med matematik i sin vardag och utbildning. Det var endast en pojke i B-gruppen som kunde tänka sig ett arbetsområde inom matematik. Han var också den enda som var någorlunda nöjd med sin prestation. Flickorna i samma grupp ville helst undvika att komma i kontakt med ämnet alls, det tycker jag säger något om att undervisningen måste förändras. Sjöberg (2003) anser att skolans undervisning måste väcka större intresse hos eleverna och vara mer kopplat till elevernas livssituation. Jag tanser att vi kan göra matematikundervisningen mindre

abstrakt om vi kopplar det till exempel med elevernas gymnasieval. Pojkarna som valt fordonsprogrammet kan få arbeta med uppgifter som anknyter till deras utbildning. Det bästa är givetvis om de matematiska problemen kommer från eleverna. Eleverna måste få se att matematik har potential och ett brett användningsområde.

Eleverna beskriver att matematiken var lättare innan införandet av betyg. De nuvarande betygens funktion är att skolans kvalitet ska garanteras enligt Carlgren (Skolverket, 2002). Betygen ska inte vara ett stressmoment och få elever att känna sig misslyckade genom att inte blir godkända. Samma sak gäller B-gruppen som kände sig misslyckade över ett godkänt betyg, jag anser att så skall det inte behöva vara. Proven ansågs av eleverna var det som enda som påverkade vilket betyg de fick. Eleverna kände sig stressade och oroliga inför proven. Det tycker jag visar att betygen inte främjar kunskapsutvecklingen i matematik utan utgör ett stressmoment för eleverna. För att fler elever skulle bli godkända i matematik ansåg eleverna bland annat att läraren även skulle se till elevernas prestationer på lektionen och inte enbart göra bedömningar efter proven. Läraren skulle också ge eleverna tillräckligt med tid och hjälp. Det skrivna är inte alltid det som eleven tänker (Säljö, 2000). Jag anser att vi måste lyfta fram samtalet och diskussionens betydelse för matematiken. Min undersökning visar att eleverna ägnade mest tid åt att räkna enskilt i sina böcker. Kjellström (2005) är kritisk mot de tysta matematiklektionerna.

Genom min undersökning ville jag få en förståelse för elevers upplevelser av och tankar om matematik. Detta för att jag ska kunna bemöta eleverna på ett positivt sätt i min kommande yrkesroll som specialpedagog. Jag vill se på undervisningen med nya ögon och bidra till en bättre förståelse för matematik. Specialpedagogen ska vara ett stöd för läraren att finna nya vägar till lärande och framförallt vara ett stöd för elever som misslyckats med att bli godkända. När jag ska ut och arbeta med elever i behov av stöd kan jag använda mig av de olika specialpedagogiska perspektiven för att se var problemen har uppstått för eleven. Är det i skolmiljön eller i undervisningen? Är det i kommunikationen med läraren det brister,

används det matematiska samtalet i undervisningen? Är det något specifikt hos eleven som skapar svårighet? Det kanske är så att det kanske inte finns en enkel lösning på elevens svårigheter. Vi kanske inte kan lösa svårigheterna, bara hantera dem som

Läraren är viktig. Det är läraren som ansvarar för utformningen av undervisningen. Det påverkar elevens attityder, självkänsla och prestationer i matematik. Läraren måste fundera på om undervisningen uppfyller läroplanens riktlinjer och de mål som är avsedda att uppnås. Läraren måste vara lyhörd för elevernas tankar och synpunkter på matematikundervisningen. Eleven måste få vara delaktig i sin matematiska utveckling. För fortsatt forskning inom området kunde det vara intressant att undersöka hur matematikläraren upplever ämnet matematik, lärarens attityder och tilltro till sin förmåga att undervisa i ämnet. Jag avslutar med en vacker beskrivning av lärarens betydelse av Cajsdotter (2002):

Jag tror inte att en lärares uppgift är att dominera eller tvinga sin elev till nya kunskaper. Jag tror att en bra lärare, likt ett berg, håller sig mer i bakgrunden. Ett berg ger ett stabilt stöd, en grogrund för alla de träd och växter som lever där .Men endast vid enstaka tillfällen blir själva stenen, berggrunden, synlig.

7.1 Avslutning

Tack till de elever som ställde upp i min undersökning och som så öppenhjärtat delade med sig av sina erfarenheter och åsikter. Tack till min handledare Lisbeth Ringdahl som var mitt bollplank och fått mig vidare i processen med mitt arbete. Sist av allt vill jag tacka min mamma Christina Persson som varit ett stort stöd under skrivandet av min uppsats.

8 Referenslista

Berggren, Per & Lindroth, Maria. (1997). Kul matematik för alla. Stockholm: Ekelunds förlag Cajsdotter, Emelie. (2003). Zander och tiden. Stockholm: Byggförlag

Emanuelssom, Göran & Wallby, Karin & Johansson, Bengt & Ryding, Ronny (red.) (1996).

Nämnaren Tema: Matematik ett kommunikationsämne. Mölndal: Institutionen för

ämnesdidaktik, Göteborgs universitet.

Engström, Arne. (2003). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. Örebro universitet: Repro

Grundskoleförordningen. (1994). Hämtades 2006-12-28 från http://rixlex.riksdagen.se/

Grønmo, Liv Sissel. (2005). Matematikkprestatasjoner i TIMSS og PISA. Tidsskriften Nämnaren, nr 3 s 5-11.

Hedström, Hasse. (2005). Matematik för elever med svårigheter och alla andra. Specialpedagogik, nr 1, s 18-23.

Ingestad, Gunilla. (2006). Vart är den svenska skolan på väg. Hämtades 2006-11-06 från http://fou.skolporten.com/

Kjellström, Katarina. (2005). Matematikundervisning och självförtroende i skolår 9. Tidskriften Nämnaren, nr 2 s 3-7.

Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Linnanmäki, Karin. (2002) Matematikprestationer och självuppfattning. Åbo: Åbo akademis förlag

Magne, Olof. (1994). Mathematics and quality of life: A new theme in special teacher

education. Lund: Studentlitteratur

Magne, Olof. (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur Magne, Olof. (1999). Den nya specialpedagogiken i matematik. Malmö: Malmö högskola Magne, Olof. (2003) Fem föredrag om den nya undervisningen för elever i med särskilda

utbildningsbehov i matematik. InfoVest forlag.

Nationalencyklopedin. 2006. Hämtades 2006-12-15 från http://www.ne.se

Pehkonen, Erkki (2001). Tilltron - en dold variabel i matematikundervisning. I Barbro Grevholm (red). Matematikdidaktik- ett nordiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Samuelsson, Joakim. (2005). Lärarstudenters erfarenheter av matematikundervisning – Vad

händer med elever när de inte förstår. Linköpings universitet.

Skolverket. (2002). Att bedöma eller döma. Stockholm: Liber

Skolverket. (2003). Analysschema i matematik - för skolår 6-9. Västerås: Edita västra aros Skolverket. (2004). Slutbetyg från grundskolan våren 2003. Hämtades 2006-11-03 från

http://www.skolverket.se/content/1/c4/10/01/PM-betyg2003.pdf

Sjöberg, Gunnar. (2003). Bara en termin kvar. Tidsriften Nämnaren nr 2 s, 14-20.

Sjöberg, Gunnar. (2006). Om det inte är dyskalkyli – vad är det då? Umeå: Umeå universitet. Säljö, Roger. (2000). Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma

förlag

Bilaga 1

Bakgrund och Samtalsfrågor

Namn

Ålder

Tjej

Kille

Födelseplats