5. Analys 61
7.2 Självkritik
ekologisk hållbarhet samt om deras attityder blir bättre eller sämre genom företagsaktiviteter som inkluderar hållbarhet.
Framtida forskning skulle även kunna undersöka om det finns en skillnad mellan bolag som har ett uttalat hållbarhetsarbete och bolag som inte har det, finns det någon skillnad på attityder hos anställda på dessa bolag.
7.2 Självkritik
Användandet av webbaserad enkätundersökning i insamlingen av resultat gav oss en begränsad förståelse för attityden till ekologisk hållbarhet, om vi hade använda oss av en kvalitativ metod istället skulle det gett oss en djupare förståelse kring hur bolaget och de anställda påverkar varandra samt bakomliggande faktorer till attityderna. Intervjuer kan vara att föredra över enkätundersökning för det är lättare att undvika missuppfattningar som kan uppstå vid tolkning av enkätsvar. Det kan vara komplext att undersöka individers attityder och få en helhetsbild genom att endast använda enkätundersökningar.
Genom att ställa mer påståenden rörande helheten i CSR och hållbarhetsutveckling skulle även en större förståelse skapas, som att inkludera mer påståenden kring den ekonomiska och sociala delen.
74
Referenslista
Alvehus, J. (2014). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok (1:a uppl.). Stockholm: Liber.
Angelöw, B & Jonsson, T, (2000). Introduktion till socialpsykologi (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Andersson, U., Rönnestrand, B., Öberg, P., Bergström, A. (2019) Storm och stiltje. Bohus: ALE tryckteam.
Befring, E. (1994). Forskningsmetodik och statistik (S. Andersson, Trans.). Lund: Studentlitteratur.
Bissing-Olson, M., Iyer, A., Fielding, K. & Zacher, H. (2013). Relationships between daily affect and pro-environmental behavior at work: The moderating role of pro-environmental attitude. Journal of Organizational Behavior, 34(2), 156-175.
Bolman, L., Deal, T. & Holmqvist, A., (2012). Nya perspektiv på organisation och ledarskap (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Borglund, T., De Geer, H., Frostenson, M., Lerpold, L., Nordbrand, S., Sjöström, E., Sweet, S., Windell, K., (2017). CSR och hållbart företagande. Stockholm: Sanoma Utbildning. Brorson, T., Almgren, R. & SIS - Swedish Standards Institute. (2013). ISO 14001 - för små och medelstora företag. Stockholm: SIS förlag.
Brundtland Rapporten. (1987). Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future. Hämtad 19 februari, 2020 från
https://sustainabledevelopment.un.org/content/documents/5987our-common-future.pdf?fbclid=IwAR0bzcs6oRgOiFA5NX5fFNl1_9lg94oh_ota_zaOCN7CN472z6hZmE wBIE4
Brunton, M., Eweje, G. & Taskin, N. (2017). Communicating corporate social responsibility to internal stakeholders: Walking the walk or just talking the talk? Business Strategy and the Environment, 26(1), 31-48. doi:10.1002/bse.1889
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3:e uppl.). (B. Nilsson, Trans.). Stockholm: Liber.
Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder (3:e uppl.). Stockholm: Liber.
Chen, Z., Hong, C. & Occa, A. (2019). How different csr dimensions impact organization-employee relationships: The moderating role of csr-culture fit. Corporate Communications: An International Journal, 24(1), 63-78. doi:10.1108/CCIJ-07-2018-0078
75
Donia, M. B. L., Ronen, S., Tetrault Sirsly, C.-A. & Bonaccio, S. (2019). Csr by any other name? the differential impact of substantive and symbolic csr attributions on employee outcomes. Journal of Business Ethics, 157(2), 503–523. https://doi.org/10.1007/s10551-017-3673-5
Du, S., Bhattacharya, C. & Sen, S. (2010). Maximizing business returns to corporate social responsibility (csr): The role of csr communication. International Journal of Management Reviews, 12(1), 8-19. doi:10.1111/j.1468-2370.2009.00276
Edling, C. & Hedström, P. (2003). Kvantitativa metoder: Grundläggande analysmetoder för samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.
Engman, M. (2018). Goda affärer - vägen till en hållbar verksamhet. Malmö: Roos & Tegner. Engzell, M., Lepa, A., Strömgren, S. (2016). Energibranschen i Sverige fortsätter växa - Analys av företag i energibranschen 2007-2014 - branschdelar, åldersstrukturer, jämställdhet och kompetens. Verket för Innovationssystem/Swedish Governmental Agency for Innovation Systems.
https://www.vinnova.se/contentassets/c7d43417aaa249e59eae06c2ba2be198/va_16_05t.pdf
Erdogan, B., Bauer, T., & Taylor, S. (2015). Management commitment to the ecological environment and employees: Implications for employee attitudes and citizenship behaviors. Human Relations, 68(11), 1669-1691. doi:10.1177/0018726714565723
European commission. (2019). Corporate Social Responsibility & Responsible Business Conduct. Hämtad 24 januari, 2020 från
https://ec.europa.eu/transparency/regexpert/index.cfm?do=groupDetail.groupMeetingDoc&do cid=34866
FN- förbundet .(2016). Hållbar utveckling. Faktablad nr: 2/12. Hämtad från
https://fn.se/wp-content/uploads/2016/08/Faktablad-2-12-H%c3%a5llbar-utveckling.pdf
FN:s utvecklingsprogram. (2019). Globala målen, För företag. Hämtad 2020-02-18 från
https://www.globalamalen.se/for-foretag/
FN:s utvecklingsprogram, (2020). Om globala målen. Hämtad 2020-02-18 från
https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-7-hallbar-energi-alla/
Grafström, M., Göthberg, P. & Windell, K. (2015). Csr: Företagsansvar i förändring (2:a uppl.). Malmö: Liber.
Haski-Leventhal, D., Pournader, M. & McKinnon, A. (2017). The role of gender and age in business students’ values, csr attitudes, and responsible management education: Learnings from the prme international survey. Journal of Business Ethics, 146(1), 219-239.
doi:10.1007/s10551-015-2936-2
Hoogervorst, J., van der Flier, H. & Koopman, P. (2004). Implicit communication in organisations: the impact of culture, structure and management practices on employee behaviour. Journal of Managerial Psychology, 19(3), 288–311
76
Jacobsen, Dag Ingvar and Jan Thorsvik. (2014). Hur Moderna Organisationer Fungerar. (4:e uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Jones, D. (2012). Who cares wins: why good business is better business. Great Britain: Ashford Colour Press Ltd.
Jutterström, M. & Norberg, P. (2011). Företagsansvar - csr som managementidé (1:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Kang, S., Han, S., & Bang, J. (2018). The fit between employees’ perception and the organization’s behavior in terms of corporate social responsibility. Sustainability, 10(5), 1650-1650. doi:10.3390/su10051650
Lamm, E., Tosti-Kharas, J. & King, C. (2015). Empowering employee sustainability:
Perceived organizational support toward the environment. Journal of Business Ethics, 128(1), 207-220.
Lind, R. (2014). Vidga vetandet: En introduktion till samhällsvetenskaplig forskning (1:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Löhman, O. & Steinholtz, D. (2003). Det ansvarsfulla företaget : Corporate social responsibility i praktiken. Stockholm: Ekerlid.
Michailides, T. P. & Lipsett, M. G. (2013). Surveying employee attitudes on corporate social responsibility at the frontline level of an energy transportation company. Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 20(5), 296–320.
https://doi.org/10.1002/csr.1291
Nilsson, B. (2015). Socialpsykologi : Bakgrund och utveckling (1:a uppl.). Stockholm: Liber. Pedersen, E. (Ed). (2015). Corporate social responsibility. Los Angeles, California: SAGE. Purvis, B., Mao, Y. & Robinson, D. (2019). Three pillars of sustainability: In search of conceptual origins. Sustainability Science, 14(3), 681-695. doi:10.1007/s11625-018-0627-5 Regeringskansliet. (2018). Handlingsplan för Agenda 2030, 2018-2020. (artikelnr: Fi 2018:3) Hämtad från:
https://www.regeringen.se/49e20a/contentassets/60a67ba0ec8a4f27b04cc4098fa6f9fa/handlin gsplan-agenda-2030.pdf
Roberston, F. (2020). Miljövanor och klimat (SOM-seminariet, 2020). Institutionen samhälle, opinion och media. https://som.gu.se/digitalAssets/1768/1768490_milj--vanor-och-klimatoro-
--felicia-robertson.pdf?fbclid=IwAR1g9I2aynMAEfUE-HktTanPtcxMoijt9W9wxpgtS3bStQ7osu6UTXLCplI
Rodrigo, P. & Arenas, D. (2008). Do employees care about csr programs? A typology of employees according to their attitudes. Journal of Business Ethics, 83(2), 265-283.
77
Skövde Energi. (2020). Om oss, miljö och hållbarhet. Hämtad 10 februari, 2020 från https://skovdeenergi.se/s/om-oss/miljo-och-hallbarhet
Sjöström, E., Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm, &
PricewaterhouseCoopers. (2010). Ansiktslösa men ansvarsfulla?: Institutionella ägare och en hållbar utveckling. Stockholm: Economic Research Institute (EFI), Stockholm School of Economics.
Strömgren, S. (2013). Företag i energibranschen i Sverige -2007-2011. (Diarienr: 2012-02851). Verket för Innovationssystem/Swedish Governmental Agency for Innovation Systems.
https://www.vinnova.se/contentassets/0cd082d1513c4d5abd2aa4d8d94e0b41/va_13_14.pdf
Temminck, E., Mearns, K. & Fruhen, L. (2015). Motivating employees towards sustainable behaviour. Business Strategy and the Environment, 24(6), 402-412. doi:10.1002/bse.1827 Thörnqvist, C., (2008). Marketisation in Swedish electricity and postal services I
Privatisation and liberalisation of public services in Europe : an analysis of economic and labour market impacts. Brussels : European Trade Union Institute for Research, Education and Health and Safety
Trost, J. (2012). Enkätboken (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Turker, D. (2009). Measuring corporate social responsibility: a scale development study. Journal of Business Ethics, 85(4), 411–427. doi:10.1007/s10551-008-9780-6
Världsnaturfonden WWF .(2018). Living planet report 2018 Svensk översättning. Hämtad från: https://wwwwwfse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2018/12/living-planet-report-1.pdf
Wilkinson, R. (2002). The bureau of staff enrichment: Employees are our most valuable resource. Corrections Today, 64(3).
Wärnlöf Bové, K. (2019). Allmänhetens åsikter om politiska förslag 2018 (SOM-rapport nr: 2019:42). Institutionen samhälle, opinion och media. Hämtad från:
https://som.gu.se/digitalAssets/1748/1748108_42.-politiska-f--rslag-
78
Bilaga 1: Missivbrev
Till dig som är anställd på ett företag som är el-leverantör i Skaraborg och utvald att delta i denna undersökning.
Vi heter Anna Björnson och Elin Johansson och studerar vår sista termin på personal-,
organisation- och ledarskapsprogrammet vid Högskolan i Skövde. Som examensarbete skriver vi en C-uppsats om anställdas attityder till ekologisk hållbarhet.
Vi kommer undersöka anställdas attityder till ekologisk hållbarhet och hur dessa varierar beroende på kön, ålder och utbildningsnivå. Tidigare forskning visar att det finns en skillnad mellan attityder till hållbarhet och dessa variabler, därför vill vi undersök om det stämmer. Ditt deltagande är frivilligt men väldigt betydelsefullt för oss. Detta är för att vi skall kunna få en rättvis bild av era attityder till ekologisk hållbarhet.
Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt! Svaren kommer inte att kunna kopplas just till dig.
En påminnelse kommer att skickas ut en vecka efter enkäten till alla oavsett om man har fyllt i undersökningen eller inte. Vi ber om ursäkt i förväg för detta och ber er att ha överseende med att alla får påminnelsen på grund av att vi vill säkerställa er anonymitet. Sista datum för att besvara enkätundersökningen är 3 april.
Om du har några frågor så är du välkommen att kontakta oss via telefon eller mejl. Anna Björnson Tel: 076-064 56 05 d17annbj@student.his.se Elin Johansson Tel: 070-847 81 65 c17elijo@student.his.se
Det går även bra att kontakta vår handledare, universitetslektor och docent Christer Thörnqvist.
79
Bilaga 2: Webbaserade Enkätundersökningen
Personlig Information Kön : ____________
Födelseår svara i (19XX) :____________ Utbildningsnivå:
❏ fullgjort obligatorisk skola eller grundskola ❏ gymnasium, folkhögskola eller motsvarande
❏ eftergymnasial utbildning, (ej examen från högskola/universitet) ❏ examen från högskola/universitet
Arbetstitel: ____________________________________
Chefsansvar: ❏ Ja ❏ Nej
Attityd till hållbarhet
Följande del bestå av påståenden om hållbarhetsutveckling, som du ska ta ställning till genom att kryssa i det svarsalternativ som stämmer överens med dig.
Jag känner väl till de miljömål som Skövde Energi har Instämmer inte alls 1 2 3 4 5 Instämmer helt
Jag tycker det är viktigt att Skövde Energi har ett Klimatbokslut Instämmer inte alls 1 2 3 4 5 Instämmer helt
Jag har med hjälp av klimatbokslutet koll på hur stor klimatpåverkan Skövde Energi har Instämmer inte alls 1 2 3 4 5 Instämmer helt
80
Jag har en medvetenhet om användningen av förnybara och icke förnybara resurser på Skövde Energi
Instämmer inte alls 1 2 3 4 5 Instämmer helt
Jag tycker att det är viktigt att min arbetsplats arbetar för att uppnå en fjärrvärmeproduktion fri från fossila bränslen
Instämmer inte alls 1 2 3 4 5 Instämmer helt
Genom företaget som jag arbetar på har jag fått en större medvetenhet om miljöförstöring och klimatpåverkan
Instämmer inte alls 1 2 3 4 5 Instämmer helt
Det är viktigt för mig att företaget där jag jobbar, på olika sätt bidrar till samhället (ex: genom välgörenhet eller miljöarbete)
Instämmer inte alls 1 2 3 4 5 Instämmer helt
Jag prioriterar företagets hållbarhetsarbete vid val av arbetsplats Instämmer inte alls 1 2 3 4 5 Instämmer helt
Jag tycker att det är viktigt att min arbetsplats inkluderar och arbetar efter Agenda 2030 och de 17 globala målen
Instämmer inte alls 1 2 3 4 5 Instämmer helt
Jag oroar mig för klimatförändringar
Instämmer inte alls 1 2 3 4 5 Instämmer helt
Det är viktigt att satsa på ett mer miljövänligt samhälle Instämmer inte alls 1 2 3 4 5 Instämmer helt
Jag arbetar aktiv för att minska min klimatpåverkan Instämmer inte alls 1 2 3 4 5 Instämmer helt
81
Jag är villig till att ändra min livsstil för att minska påverkan på klimatet Instämmer inte alls 1 2 3 4 5 Instämmer helt
Jag har ett ansvar att vara med och förändra och förbättra världen utifrån ett miljömässigt synsätt
Instämmer inte alls 1 2 3 4 5 Instämmer helt
Jag prioriterar ett miljövänligt samhälle framför egen ekonomisk vinning Instämmer inte alls 1 2 3 4 5 Instämmer helt
Jag tycker man ska satsa mer på vindkraft
Instämmer inte alls 1 2 3 4 5 Instämmer helt
Jag skulle vilja att de avvecklar kärnkraften i Sverige Instämmer inte alls 1 2 3 4 5 Instämmer helt
Jag tycker det görs tillräckligt i arbetet (globalt) för klimatet Instämmer inte alls 1 2 3 4 5 Instämmer helt
Övriga kommentarer:
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
82
Bilaga 3: Individuella reflektioner
Anna Björnson:
Den terminen har varit en avslutande termin av mina tre lärorika och roliga år på programmet Personal, organisation och ledarskap. Jag upplever att arbetet med examensarbete har varit krävande, utvecklande men även mycket givande. Jag har arbetat tillsammans med Elin Johansson i detta examensarbete och upplever att vi har haft ett väldigt bra samarbete under hela processen. Vi bestämde oss ganska tidigt att vi ville skriva tillsammans, både för att vi har umgåtts ihop sen skolstarten på Högskolan och arbetar bra tillsammans, men även för att vi intresserar oss av liknande ämnen. Jag tyckt att det har varit positiv att arbeta i grupp, man kan stötta varandra och dra nytta av varandras styrkor. Det har även varit bra att vi har kunnat dela på arbetsbördan under skrivprocessen. Jag tycker att det har väldigt bra att vi har kunnat diskutera och resonera olika idéer med en person som är lika insatt i ämnet. Jag skulle inte kunnat skriva detta examensarbete själv. När det kommer till mina förkunskaper inom ämnet, har jag gått kursen CSR 7,5 hp på Skövde Högskola. Kursen berörde områden som CSR, hållbar utveckling och ekologisk hållbarhet. Dessa förkunskaper upplever jag har varit väldigt nyttigt vid sökande av relevant information och material till uppsatsen. Denna förkunskap kan även förklara varför jag fick upp ögonen för ämnet. Jag tyckte att det valda forskningsområdet är väldigt intressant, vilket har varit fördelaktigt under hela processen. Även fast man i
perioder har fastnat så var det alltid intressant att fördjupa sig i området.
Jag har lärt mig under processens gång att jag är ganska stresstålig, under vissa perioder av uppsatsskrivandet har det varit väldigt stressigt. Men jag har under dessa perioder jag blivit mer fokuserad och effektiv. Men jag har även lärt mig att uppsatsskrivande är en process som inte alltid går att styra. Man får acceptera att skrivprocessen och tankearbetet tar tid och inte stressa fram något. Det som jag tycker har varit svårast under examensarbete är att fatta beslut som kommer påverka hela uppsatsen. Såsom att välja metod, ansats och genomförande, eftersom att jag inte har gjort något liknande tidigare var det svårt att avgöra om man tog rätt beslut. Men jag har lärt mig att lita på mig själv i dessa beslut och stöttning av Elin som jag skrivit och vår handledare, så tyckte jag att det gick väldigt bra. Jag är stolt över det som vi har åstadkommit med denna uppsats och är tacksam att jag har fått dela denna resa
83
Elin Johansson:
Det har varit en lärorik upplevelse att skriva detta examensarbete, jag har skrivit
examensarbetet ihop med Anna Björnson. Jag upplever att samarbetet mellan oss har funkat väldigt bra. Det har varit skönt att alltid ha någon att diskutera med och vi har kunnat stötta varandra genom hela processen. Det har även varit skönt att kunna dela upp arbetet mellan varandra. Jag är tacksam att man har haft någon att samarbeta med som dels är lika insatt i ämnet och att ha någon att dela denna upplevelse med. Jag hade inte velat eller klarat av att skriva detta arbete själv. Jag är tacksam över all hjälp vi har fått av vår handledare, den stöttningen har hjälpt oss med att komma framåt i arbetet.
Mina förkunskaper inom området har underlättat i informationssökandet och uppbyggnaden av den teoretiska referensramen, de förkunskaperna som jag hade var en CSR kurs på 7,5 hp. Det var under den kursen jag fick upp ögonen för ämnet och ville lära mig mer inom detta. Kursen individuell fördjupning var till stor hjälp med hur man skulle komma igång med uppsatsskrivandet. Samt att hela studietiden har gett mig förkunskaper till att klara av att skriva ett examensarbete.
Det som varit svårast under arbetet har varit att ta beslut gällande vilken metod som man ska använda sig av eftersom det är inget som man har erfarenhet sen innan, hur man skulle göra själva genomförandet av studien. Samt uppbyggandet av den teoretiska referensramen.
Men under arbetsprocessen så har man blivit rikare på många nya kunskaper det har utvecklat både mina kunskaper inom forskningsområdet och i mitt uppsatsskrivande. Det har även varit väldigt utvecklande på ett personligt plan, under arbetets gång har jag fått lära mig att vara mer flexibel genom att kunna tänka om och kunna lösa problem som kommer upp under vägens gång. Det har även krävt att man ibland har fått ta beslut under tidspress vilket har gjort att man fått träna på att vara mer stresstålig. Genom fattandet av alla beslut har det gjort att man fått öva på att lita på sig själv och lita på sin partner att vi kan fatta rätt beslut