ANSTÄLLDAS ATTITYDER TILL HÅLLBARHET

(1)

ANSTÄLLDAS ATTITYDER TILL HÅLLBARHET

-Hur anställa i ett miljöcertifierat energiföretag ser på ekologisk hållbarhet

EMPLOYEES ATTITUDES TOWARDS SUSTAINABILITY

-Employee views on sustainability in a environmentally certified energy producing company

Examensarbete inom huvudområdet managment Grundnivå nivå 15 Högskolepoäng

Vårtermin 2020 Anna Björnson Elin Johansson

Handledare: Christer Thörnqvist Examinator: Rune Wigblad

(2)

2

Anställdas attityd till ekologisk hållbarhet

Examensrapport inlämnad av Anna Björnson och Elin Johanson till Högskolan i Skövde, för Kandidatexamen (BSc) vid Institutionen för handel och företagande.

[2020-06-11]

Härmed intygas att allt material i denna rapport, vilket inte är vårt eget, har blivit tydligt identifierat och att inget material är inkluderat som tidigare använts för erhållande av annan examen.

Signerat: _______________________________________________

Anna Björnson

Signerat: _______________________________________________

Elin Johansson

(3)

3

Förord

Vi vill först och främst börja med att tacka vår handledare Christer Thörnqvist som varit ett stort stöd under hela processen, visat ett stort engagemang och gett oss goda råd och kommentarer. Vi vill även tacka vår examinator Rune Wigblad, samt våra kurskamrater som

gett som värdefulla synpunkter och konstruktiv kritik.

Vi vill rikta ett stort tack till Skövde Energi och Åsa Holmqvist Ekman, som gjort det möjligt för oss att genomföra denna studie. Vi vill även tacka alla respondenter som valde att delta i

studien, utan er hade denna studie aldrig varit möjligt. Sist men inte minst vill vi tacka alla nära och kära som har stöttat oss under dessa 3 år och denna process.

Anna Björnson & Elin Johansson Skövde, våren 2020

(4)

4

1. Inledning 10

1.1 Problembakgrund ... 10

1.2 Problemdiskussion ... 12

1.3 Syfte ... 13

1.4 Frågeställning ... 13

1.5 Disposition ... 14

2. Teoretisk referensram 15 2.1 Hållbar utveckling ... 15

2.1.1 Social hållbarhet 16 2.1.2 Ekonomisk hållbarhet 16 2.1.3 Ekologisk hållbarhet 16 2.1.4 Agenda 2030 17 2.2 Corporate Social Responsibility ... 17

2.3 Organisation och omvärldsperspektiv ... 18

2.4 Miljöledningsstandard ISO 14001 ... 18

2.5 Organisation och medarbetare ... 19

2.6 Intressentmodellen ... 19

2.7 Intressenter och CSR ... 20

2.8 Attityder ... 20

2.8.1 Attityder till CSR 21 2.8.2 Ethics Management 21 2.9 Attityder till hållbar utveckling ... 21

2.10 SOM-undersökningarna ... 22

2.11 Studiens hypoteser ... 26

2.12 Analysmodell... 27

3. Metod 28 3.1 Val av metod ... 28

3.2 Val av forskningsdesign ... 28

3.3 Val av studieobjekt ... 29

3.4 Totalundersökning ... 30

3. 5 Studiens utformning... 30

3.5.1 Utformning av enkätundersökning 30 3.5.2 Utformning av svarsalternativ 31 3.6 Variabler ... 31

3.7 Förkunskap ... 32

3.8 Genomförande av webbenkätundersökning ... 32

3.8.1 Kompletterande intervju online med informant 33 3.9 Minska bortfall ... 33

3.9.1 Bortfall 33 3.10 Studiens trovärdighet, reliabilitet och validitet ... 33

3.10.1 Trovärdighet 33

3.10.2 Reliabilitet & Validitet 34

Innehållsförteckning

(5)

5

3.11 Etiska ställningstaganden ... 34

3.12 Kritik mot metod ... 35

3.13 Konsekvenser av Covid-19 ... 36

4. Resultat 37 4.1 Beskrivning av respondenterna ... 37

4.2 Deskriptiv statistik ... 37

4.3 Anställdas medvetenhet om Skövde Energis miljömål ... 38

4.4 Anställdas attityd till klimatbokslutet ... 39

4.5 Klimatbokslutets påverkan på anställdas förståelse för klimatpåverkan ... 40

4.6 Anställdas medvetenhet om förnybara och icke förnybara resurser ... 41

4.7 Anställdas inställning till en fossilfri fjärrvärmeproduktion ... 42

4.8 Anställdas medvetenhet om miljöförstöring och klimatpåverkan ... 43

4.9 Anställdas attityd till vikten att företaget bidrar till samhället ... 44

4.10 Anställdas prioritering av hållbarhetsarbete vid val av arbetsplats ... 45

4.11 Anställdas medvetenhet om Agenda 2030 och de 17 globala målen ... 46

4.12 Arbetsplatsens arbete med Agenda 2030 och de 17 globala målen... 47

4.13 Anställdas oro för klimatförändring ... 48

4.13.1 Jämförelse med SOM-undersökningen 49 4.14 Anställdas inställning till ett mer miljövänligt samhälle ... 50

4.14.1 Jämförelse med SOM-undersökningen 51 4.15 Anställdas personliga arbete att minska klimatpåverkan ... 52

4.16 Anställdas vilja att ändra sin livsstil för att minska klimatpåverkan ... 53

4.17 Anställdas syn på ansvar för att bidra till en bättre värld ... 54

4.18 Miljövänligt samhälle framför ekonomisk vinning ... 55

4.18.1 Jämförelse med SOM-undersökningen 56 4.19 Anställdas inställning till vindkraft ... 57

4.20 Anställdas inställning till avveckling av kärnkraft ... 58

4.21 Anställdas inställning till att det görs tillräckligt för klimatet ... 59

4.22 Informativ intervju genom korrespondens ... 60

5. Analys 61 6. Diskussion 68 7. Slutsats 72 7.1 Framtida forskning ... 72

7.2 Självkritik ... 73

Referenslista 74

Bilaga 1: Missivbrev 78

Bilaga 2: Webbaserade Enkätundersökningen 79

Bilaga 3: Individuella reflektioner 82

(6)

6 Figurförteckning

Figur 1: Studiens disposition. Egen bild. ... 14

Figur 2 Klassiska modellen för hållbar utveckling. Egen bild ... 16

Figur 3:Respondenternas svar på förslaget satsa mer på ett miljövänligt samhälle. ... 22

Figur 4:Respondenternas svar på förslaget Satsa på ett mer miljövänligt samhälle även om det innebär låg eller ingen ekonomisk tillväxt. ... 23

Figur 5: Respondenternas svar om de är oroliga för förändringar i jordens klimat. ... 25

Figur 6:Studiens analysmodell. Egen bild. ... 27

Figur 7:Anställdas medvetenhet om Skövde Energis miljömål. ... 38

Figur 8:Anställdas attityd till Skövde Klimatbokslut. ... 39

Figur 9:Klimatbokslutets påverkan på anställdas förståelse för klimatpåverkan. ... 40

Figur 10:Anställdas medvetenhet om förnybara och icke förnybara resurser. ... 41

Figur 11:Anställdas inställning en fjärrvärmeproduktion fri från fossila bränslen. ... 42

Figur 12:Anställdas medvetenhet om miljöförstöring och klimatpåverkan. ... 43

Figur 13:Anställdas attityd till vikten att företaget bidrar till samhället. ... 44

Figur 14:Anställdas prioritering av hållbarhet vid val av arbetsplats. ... 45

Figur 15:Anställdas medvetenhet om Agenda 2030 och de 17 globala målen. ... 46

Figur 16:Anställdas om arbetsplatsens arbetar med Agenda 2030 och de 17 globala målen. ... 47

Figur 17:Anställdas oro för klimatförändring. ... 48

Figur 18:Jämförelse mellan SOM-institutets respondenter och studiens respondenter ... 49

Figur 19:Anställdas inställning till att satsa mer på miljövänligt samhälle. ... 50

Figur 21:Anställdas personliga arbete i minskning av klimatpåverkan. ... 52

Figur 22:Anställdas inställning till att ändra sin livsstil för att minska klimatpåverkan. ... 53

Figur 23:Anställdas syn på ansvar för att bidra till en bättre värld. ... 54

Figur 24: Miljövänligt samhälle framför ekonomisk vinning. ... 55

Figur 26:Anställdas inställning till olika vindkraft. ... 57

Figur 27:Anställdas inställning till avveckling av kärnkraft. ... 58

Figur 28:Anställdas inställning till att det görs tillräckligt för klimatet. ... 59

(7)

7 Tabellförteckning

Tabell 1 Spridning av respondenternas svar på alternativet Mycket bra förslag ... 23

Tabell 2: Spridning av respondenternas svar på alternativet Mycket bra förslag ... 24

Tabell 3: Spridning av respondenternas svar på alternativet Mycket oroande ... 25

Tabell 4: Profil över respondenterna ... 37

Tabell 5: Anställdas medvetenhet om Skövde Energis miljömål ... 38

Tabell 6: Anställdas attityd till Skövde Energis Klimatbokslut ... 39

Tabell 7: Klimatbokslutets påverkan på anställdas förståelse för klimatpåverkan ... 40

Tabell 8: Anställdas medvetenhet om förnybara och icke förnybara resurser. ... 41

Tabell 9: Anställdas inställning en fjärrvärmeproduktion fri från fossila bränslen ... 42

Tabell 10: Anställdas medvetenhet om miljöförstöring och klimatpåverkan ... 43

Tabell 11: Anställdas attityd till vikten att företaget bidrar till samhället ... 44

Tabell 12: Anställdas prioritering av hållbarhet vid val av arbetsplats ... 45

Tabell 13: Anställdas medvetenhet om Agenda 2030 och de 17 globala målen ... 46

Tabell 14: Anställdas om arbetsplatsens arbetar med Agenda 2030 och de 17 globala målen ... 47

Tabell 15: Anställdas oro för klimatförändring ... 48

Tabell 16: Anställdas inställning till att satsa mer på miljövänligt samhälle ... 50

Tabell 17: Anställdas personliga arbete i minskning av klimatpåverkan ... 52

Tabell 18: Anställdas inställning till att ändra sin livsstil för att minska klimatpåverkan ... 53

Tabell 19: Anställdas syn på ansvar för att bidra till en bättre värld ... 54

Tabell 20: Miljövänligt samhälle framför ekonomisk vinning ... 55

Tabell 21: Anställdas inställning till olika vindkraft ... 57

Tabell 22: Anställdas inställning till avveckling av kärnkraft ... 58

Tabell 23: Anställdas inställning till om det görs tillräckligt för klimatet ... 59

(8)

8

Sammanfattning

Bakgrund: Hållbarhet handlar om att minska eller undvika negativ påverkan på människor och ekosystem samt förbättra såväl mänskliga resurser som naturresurser, för att även framtida generationer ska kunna uppfylla sina behov. Hållbar utveckling består av tre dimensioner: ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. För att möta nya utmaningar såsom klimatförändringar, förstörelse av ekosystem och brist på naturresurser måste företag vara aktivt engagerade och en del av lösningen. Dessa företagsaktiviteter kallas Corporate Social Responsibility (CSR). Anställda måste vara involverade i CSR-arbetet för att det ska bli ett äkta CSR-engagemang. Tidigare forskning och studier visar att individers attityder till CSR och hållbarhet kan variera beroende på kön, ålder och utbildningsnivå.

Syfte: Att erhålla en förståelse för anställdas attityder till ekologisk hållbarhet på ett energi- bolag som har ett uttalat hållbarhetsarbete samt hur deras attityder kan variera beroende på variablerna ålder, kön och utbildningsnivå.

Metod: Utifrån studiens syfte att undersöka anställdas attityder gentemot ekologisk hållbarhet på ett energibolag, har en kvantitativ forskningsmetod bedömts som passande och en deduktiv hypotesprövning. Studiedesignen är fallstudie med en totalundersökning genomfördes på Skövde Energi med en webbaserad enkätundersökning som bestod av en Likertskala med 19 påståenden. Studien har även en komparativ design då en jämförelse görs mellan Skövde Energi och Sveriges befolknings riksgenomsnitt.

Slutsats: Resultatet i studien visar att anställda på energibolaget Skövde Energi generellt har en positiv attityd till ekologisk hållbarhet och att kvinnorna har en positivare attityd än männen. Det framgick inte att de anställda med en högre utbildningsnivå har en mer positiv attityd till ekologisk hållbarhet samt att den yngre åldersgruppen inte heller hade en mer positiv attityd till ekologisk hållbarhet än den äldre åldersgruppen.

Nyckelord: Hållbar utveckling, Ekologisk hållbarhet, Corporate Social Responsibility, Agenda 2030, Anställda och Attityder.

(9)

9

Abstract

Background: Sustainability is about reducing or avoiding negative impact on people and ecosystems. Furthermore, it is about improving both human and natural resources, in order to let coming generations meet their needs. Sustainable development consists of three

dimensions: ecological sustainability, social sustainability and economic sustainability. To meet new challenges such as climate change, destruction of ecosystems and lack of resources, companies must be actively involved and part of the solution. These corporate activities are called Corporate Social Responsibility (CSR). Employees must be involved in CSR work in order for a genuine CSR commitment. Previous research and studies show that individuals' attitudes towards CSR and sustainability may vary depending on gender, age, and educational level.

Purpose: To get an understanding of employees' attitudes towards ecological sustainability in an energy company which has a pronounced sustainability work, and how attitudes can vary depending on age, gender and educational level.

Methods: Based on the study's purpose of examining employees' attitudes towards ecological sustainability at an energy company, a quantitative research method has been assessed as appropriate including a deductive hypothesis test. A comprehensive survey was conducted at Skövde Energi with a web-based survey consisting of a Likerts scale with 19 claims. The study also have a comparative design when a comparison is made between Skövde Energi and the Swedish population national average.

Conclusion:The results of the study show that employees at the energy company Skövde Energi generally have a positive attitude towards ecological sustainability and that women have a more positive attitude than men. It was not known that employees with a higher level of education have a more positive attitude to ecological sustainability and that the younger age group also did not have a more positive attitude to ecological sustainability than the older age group.

Keywords: Sustainable development, Ecological sustainability, Corporate Social Responsibility, Agenda 2030, Employees and Attitudes.

(10)

10

1. Inledning

I följande kapitel kommer bakgrund till studien samt problemdiskussion presenteras.

Varför det är viktigt att belysa frågan om anställdas attityder till ekologisk hållbarhet på ett energibolag samt om dessa attityder varierar beroende på variablerna kön, ålder och utbildningsnivå. Därefter kommer syftet och studiens frågeställning att presenteras.

1.1 Problembakgrund

Idag lever vi långt utöver våra ekologiska resurser, globalt sett överskrider vi jordens förmåga att förnya naturresurser med mer än 50% (WWF, 2018). Det är inte längre hållbart att företag endast fokuserar på att maximera kortsiktiga finansiella vinster. Företag måste istället se till att skapa värde på lång sikt, genom att inte förbruka de naturresurser som är viktiga för företagets verksamhet (Borglund et al., 2017).

För att möta utmaningar som klimatförändringar, förstörelse av ekosystem och brist på naturresurser måste företag vara aktivt engagerade och en del av lösningen. Dessa företags- aktiviteter kallas Corporate Social Responsibility (CSR) och handlar om företags sociala ansvar som inkluderar ekonomiskt, socialt och ekologiskt ansvar. Hållbarhet handlar om att minska eller undvika negativ påverkan på människor och ekosystem samt förbättra såväl mänskliga resurser som naturresurser för att även framtida generationer ska kunna uppfylla sina behov (Borglund et al., 2017).

Idag är det nästan omöjligt att diskutera CSR utan att inkludera företagens intressenter (Rodrigo & Arenas, 2008). Ett företag har många intressenter, men anställda har länge betraktats som den primära intressentgruppen för de flesta organisationer (Wilkinson, 2002).

Enligt Hoogervorst et al. (2004) är anställdas syn på organisationen en viktig källa för organisatorisk framgång, anställda identifieras som den enda bestående konkurrensfördel.

Även om CSR-initiativ utgår från ledningens vilja att implementera policys är det de anställda som översätter ledningens CSR-vision till dagliga handlingar (Brunton et al., 2017). Anställda måste vara involverade i CSR-arbetet för att det ska bli ett äkta CSR-engagemang (Borglund et al., 2017).

Studien fokuserar på anställdas attityder på ett energibolag, som är en del av den svenska elmarknaden. Därför är det viktigt att ha en förståelse för hur den svenska elmarknaden ser ut idag och vad ett energibolag är. Det exakta datumet då reformen av elmarknaden blev ett

(11)

11

politiskt mål är den 26 oktober 1990. I oktober 1990 var elsektorn en del av den svenska infrastrukturmodellen där regeringen hade en till största del en indirekt roll. Genom regeringens dominerande roll i Vattenfallsverket kunde staten ha kontroll. Trots att detta reglerades av ett ”självstyre”. En ny lag antogs den 1 januari 1996 som öppnade både

produktion och leverans för fri konkurrens. Själva överföringen av elektricitet var på grund av sin karaktär befriad från marknadsföring då den bildade ett ”naturligt” monopol. Den hade lite att vinna på privatisering eller marknadskonkurrens. Elmarknaden bestod av tre segment vilket var generering/produktion, transmission och detaljhandel riktad mot enskilda kunder, inklusive hushåll (Thörnqvist, 2008).

Nätägare som transformerar och transporterar el från producenterna till konsumenterna är alla anslutna till det statliga företaget Svenska Kraftnät och måste även vara licensierad av det statliga organet Energimyndigheten. Monopolen är regionala och innefattar flera områden i Sverige. Det finns de stora bolag som har sitt egna regionala monopol, och tävlar inte med någon annan. Sedan finns det även kommuner och industrier som äger en väsentlig del av det regionala överföringsnätet (Thörnqvist, 2008).

En viktig industrisektor i Sverige är energibranschen och svensk energiteknik, dels genom att det sysselsätter en stor mängd människor och medverkar till en stark svensk export. Det finns människor som arbetar med energi, elkraft och värme i hela Sverige. Genom energi-

branschens arbete möjliggörs fungerande fastigheter, industriell verksamhet, service och transport. All verksamhet behöver energi i dagens samhälle, det är en förutsättning. Sveriges välfärd bärs upp och effektiviseras av energin. I den förenklade energikedjan finns det tre huvudgrupper som är fördelade på nio undergrupper, energitillförsel, energibärare och energi- användning. Gruppen energitillförsel består av kärnkraft, förnybara energikällor och fossila energikällor, energi tas fram utifrån dessa energislag. Även energibärarna är uppdelad på tre grupper, el, värme och drivmedel. De bär alltså ut energin till användaren, till sist så är det energianvändarna som också består utav tre grupper industri, fastighet och service samt transport (Engzell et al., 2016). De flesta kommunala energibolag delar sin verksamhet mellan både el och fjärrvärme (Strömgren, 2013). Studien definierar energibolag utifrån ovanstående information.

(12)

12

1.2 Problemdiskussion

I takt med att kunskapen om miljöpåverkan hos människor ökat har även kritiken mot företagens aktiviteter och roll i miljöfrågorna uppmärksammats. Det finns oändligt många möjligheter för dagens företag att aktivt arbeta med hållbarhetsfrågor. Det som krävs är en medvetenhet om samhällsproblemen samt hur verksamheten påverkar hållbarhetsfrågorna.

De organisationer som fullt ut integrerar och arbetar med hållbarhetsprinciper kan tillhöra framtidens ledande företag (Borglund et al., 2017). Antalet företag som försöker bidra till en bättre värld: socialt, miljömässigt och ekonomiskt har ökat. Det handlar inte längre om att vara bäst i världen utan att vara bäst för världen (Haski-Leventhal et al., 2017).

Medarbetare bör ha förståelse och kunskap om företagets CSR- arbete för att kunna förklara det på ett trovärdigt sätt till kunderna. Medarbetarna blir alltså både ett föremål och en aktör för ansvarstagande (Borglund et al., 2017). Det är viktigt att engagera anställda genom CSR då anställda har en makt och legitimitet att påverka företaget och kan fungera som tales- personer för företaget och dess varumärke (Chen et al., 2019).

Tidigare forskning har undersökt skillnad mellan män och kvinnors attityder till CSR, Haski- Leventhal et al. (2017) konstaterade att kvinnor har en starkare och mer positiv attityd gentemot CSR än män samt att kvinnor prioriterar företagets samhälls- och miljöansvar högre än män. Enligt Michailides och Lipsett (2013) har anställda som är födda efter 1981 en annorlunda syn på CSR än de som är födda innan. Dock hävdar Haski-Leventhal et al. (2017) tvärtom att den äldre åldersgruppen har en högre positiv attityd till CSR och etiskt ansvar än den yngre åldersgruppen.

Enligt Engman (2018) ställer den yngre generationen högre krav på att företagen ska ta sitt ansvar för att inte riskera deras framtid, än vad den äldre generationen tidigare gjort. Turker (2009) hävdar att den yngre generationen har en högre utbildningsnivå och vilket kan påverka att de kommer ha en annorlunda och en mer modern syn på CSR. Det leder då till att framtida generationer kommer att lägga större vikt på att skydda miljön. Michailides och Lipsett

(2013) menar att skillnad mellan yngre och äldres syn på CSR kan bero på att de befinner sig i olika skeden i livet, karriärmässigt och privat.

Användandet av CSR bidrar inte bara till skapandet av lämpliga attityder hos intressenter, utan kan även på lång sikt bidra till att stärka företagets rykte samt stärka relationen mellan företaget och intressenterna (Du et al., 2010). CSR initiativ påverkar även kvaliteten på

(13)

13

förhållandet mellan anställda och organisationen (De Roeck et al., 2014). Enligt Rodrigo och Arenas (2008) har tidigare forskning ägnat liten, till minimal uppmärksamhet åt skillnaderna bland anställda i relation till CSR. Miljöfrågor har sedan länge funnits med på näringslivets agenda, men i vissa fall betraktats som något som behöver hanteras vid sidan av verksamheten. Begreppet hållbarhet är i dagsläget nära sammankopplat med miljöfrågor (Engman, 2018). Erdogan, et al. (2015) menar att organisationer står i dagsläget inför alltmer institutionella påtryckningar att begränsa sin negativa påverkan på miljön.

Energibolag står för en relativ stor klimatpåverkan jämfört med många andra verksamheter, energiproduktionen ihop med all transport som sker i samhället utgör merparten av utsläpp av växthusgaser i samhället (Skövde Energi, 2020). De förutsättningar som energibranschen har bygger på globala klimat- och miljömål men det kommer även att påverkas av energipriser och teknikutvecklingen som ska effektivisera energianvändningen. Det som spelar in med är de breda politiska överenskommelserna nationellt och internationellt det är ett betydelsefullt styrmedel för att reglera energibranschens miljöavtryck (Strömgren, 2013). Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland utifrån mål 7 i de globala målen. Mål 7 handlar om att säkerhetsställa tillgången till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla (Regeringskansliet, 2018). För att företag ska kunna möta marknaden måste det finnas kunskap om medarbetarnas attityder och värderingar (Engman, 2018). Utifrån detta är det intressant att studera hur anställdas attityder är till ekologisk hållbarhet i ett energibolag. Den här studien bygger därför på en attitydundersökning bland anställda i ett energibolag där de uttalat arbetar aktivt för en hållbar utveckling.

1.3 Syfte

Syftet med denna uppsats är att erhålla en förståelse för vad anställdas attityder är till ekologisk hållbarhet på ett energibolag som har ett uttalat hållbarhetsarbete, samt hur attityder varierar beroende på variablerna ålder, kön och utbildningsnivå.

1.4 Frågeställning

Utifrån ovanstående bakgrund och problemdiskussion har följande frågeställning formulerats:

Vad är anställdas attityd till ekologisk hållbarhet på ett energibolag som har ett uttalat hållbarhetsarbete samt varierar attityden beroende på kön, ålder och utbildningsnivå?

(14)

14

1.5 Disposition

För att skapa en teoretisk referensram inleds arbetet med en genomgång av tidigare forskning, undersökningar, begrepp och litteratur. Områdena som tas upp är hållbarhetsutveckling, CSR, Agenda 2030, intressenter, attityder och organisation. Den teoretiska referensramen avslutas med studiens hypoteser samt en analysmodell. Efter följer ett metodkapitel som beskriver studiens tillvägagångssätt. Efter metodkapitlet presenteras studiens resultat, följt av en analys, diskussion och avslutas med studiens slutsats.

Figur 1: Studiens disposition. Egen bild.

Kapitel 2:

Teoretisk referensram

Kapitel 3:

Metod

Kapitel 4:

Resultat

Kapitel 5:

Analys

Kapitel 6:

Diskussion

Kapitel 7:

Slutsats

(15)

15

2. Teoretisk referensram

I följande kapitel kommer teorier och begrepp att lyftas fram för att ge läsaren en förståelse för ämnet. Teorier och begrepp som kommer presenteras är hållbar utveckling, CSR, organisation och överlevnad, intressentmodellen, begreppet attityd, attityder gentemot CSR samt SOM-undersökningar. Kapitlet avslutas med studiens hypoteser och en analysmodell.

2.1 Hållbar utveckling

Hållbar utveckling beskriver hur vi ska klara av att balansera de sociala, ekonomiska och miljömässiga frågorna i världen, så att den långsiktiga överlevnaden inte hotas (Löhman &

Steinholtz, 2003). Hållbarhetstermen används för att beskriva hur samhället och företagen använder och förhåller sig till olika naturresurser och ekosystem, som färskvatten, ren luft, biologisk mångfald och social rättvisa. Hållbarhet har genom tiderna beskrivit kapaciteten att hålla ut och har använts till att förklara samhällets förmåga att kunna anpassa sig och stanna kvar inom ett område, när den socio-ekologiska samverkan utsätts för stress (Borglund et al., 2017).

Begreppet hållbar utveckling tog form år 1981 av den amerikanske miljövetaren och för- fattaren Lester Brown. Hållbar utveckling fick sin internationella spridning år 1987 då det lanserades av Världskommissionen för miljö och utveckling, även kallad för Brundtland- kommissionen i deras rapport ”Vår gemensamma framtid”. Kommissionen framfördes av Gro Harlem Brundtland som då var Norges statsminister (FN-förbundet, 2016). Enligt Brundt- landsrapporten (1987) definieras hållbar utveckling som ”En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Det innebär att jordens resurser inte får brukas på ett sådant sätt att det inte går att möta framtidens resursbehov.

Hållbar utveckling består utav tre dimensioner som ska samspela och stödja varandra. Det är ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet (FN- förbundet, 2016). De tre dimensionerna visualiseras oftast i form av tre korsande cirklar, ett så kallat Venn- diagram, med en social dimension, en miljödimension och en ekonomisk dimension med hållbar utveckling i den inre skärningspunkten (Purvis et al., 2019). Som visas i figuren nedanför:

(16)

16

Figur 2 Klassiska modellen för hållbar utveckling. Egen bild

2.1.1 Social hållbarhet

Social hållbarhet går ut på att långsiktigt bygga ett stabilt och kraftfullt samhälle där de grundläggande mänskliga behoven hos individer uppfylls (Cederberg, 2014). Ett företag ska ta socialt ansvar för verksamhetens påverkan i alla delar av värdekedjan inte bara vid

produktion utan hela vägen till att produkten eller tjänsten blir till avfall. Ett företag ska erbjuda den anställde en sund och jämställd arbetsmiljö med bra arbetsvillkor så att de anställda trivs. Exempel på arbetsområden inom social hållbarhet är hälsa, säkerhet och mångfald. Att människor mår bra är en förutsättning för engagemang (Engman, 2018).

2.1.2 Ekonomisk hållbarhet

Ekonomi har företag oftast en ordentlig kontroll på eftersom det är ett måste för att skapa vinster och överlevnad (Engman, 2018). Den ekonomiska hållbarheten handlar om att på lång sikt hushålla med mänskliga och materiella resurser (Cederberg, 2014). För att företag ska skapa värde för sina intressenter och inte endast för ägarna behöver företaget vara både kort- siktigt och långsiktigt lönsamma. Det finns olika ekonomiska värden för olika intressenter såsom intäkter, driftskostnader, löner, förmåner, skatter och välgörenhet (Engman, 2018).

2.1.3 Ekologisk hållbarhet

Begreppet hållbarhet är i dagsläget nära sammankopplat med miljöfrågor. I företagsvärlden innebär ekologisk hållbarhet att bedriva en verksamhet med minsta möjliga negativa påverkan på mark, luft, vatten, växter och djur (Engman, 2018). Ekologisk hållbarhet handlar även om annat att ekonomisk tillväxt inte får ske på bekostnad av ett segregerat ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. Istället ska man anpassa samhället efter vad miljön och människors hälsa

(17)

17

tål, långsiktiga investeringar ska göras i dessa resurser (Cederberg, 2014). Ekologisk hållbar- het handlar även om att bevara ekosystem samt att skydda resurser och biologisk mångfald (Purvis et al., 2019).

2.1.4 Agenda 2030

På toppmötet år 2015 fastslog Förenta Nationerna [FN] Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling. Sverige ska vara en internationell förebild när det kommer till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Agenda 2030 har en stor betydelse för hela samhället därför är det viktigt att hela samhället är engagerat och delaktig för en hållbar utveckling (Regeringskansliet, 2018). Organisationer har en central roll i sitt eget arbete för att nå de globala målen, oavsett storlek på organisation kan de vara med och bidra (FN:s utvecklingsprogram [UNDP], 2019). Sveriges regering har som ambition att Sverige ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030 och tillsatt en delegation för att arbeta med dessa frågor (Borglund et al., 2017).

Mål 7 i de globala målen handlar om att säkerhetsställa tillgången till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla. Det framkommer även att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland, det ska istället vara ett energisystem baserat på 100 procent förnybar energi. Energipolitiken går hand i hand med klimat- och miljöpolitiken.

Generationsmålet beslutar att politiken ska inverka sina krafter på förnybar energi och att energianvändningen är effektiv, med en ytterst liten påverkan på miljön. Tidsgränsen är satt till år 2045 då ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

Det är fortfarande många väsentliga åtgärder som måste göras för att uppfylla miljömålen (Regeringskansliet, 2018). För att kunna göra nödvändiga förändringar för skyddandet av planeten måste utbildningar, innovationer och efterlevnad av klimat förpliktelser ske (FN:s utvecklingsprogram [UNDP], 2020).

2.2 Corporate Social Responsibility

Det räcker inte längre att företag har en bra produkt och bra service utan värderingar och ansvar har blivit en del av konkurrenskraften. Det har således adderats ytterligare något som företag måste ta i beaktning, CSR (Löhman & Steninholtz, 2003). Corporate Social Respons- ibility är företagets sociala ansvar i samhället. Forskare och praktiker har försökt att utveckla en definition av CSR och år 2001 kom EU-kommissionen med ett klargörande av innebörden (Borglund et al., 2017). Europa kommissionens definition av CSR är att den påverkan som företagen har på samhället måste de ta ansvar för. Företag kan bli socialt ansvariga genom att

(18)

18

integrera sociala, miljömässiga, etiska, intressenter och mänskliga rättigheter i deras affärsstrategier (Europakommissionen, 2019). Det sociala ansvaret sträcker sig bortom det lagstadgade och det inte finns en modell som passar alla företag (Borglund et al., 2017).

Både konsumenter och politiker är bättre informerade än tidigare och ställer idag högre krav på både hållbara och ansvarsfullt framställda produkter samt hur företags sköts i stort

(Löhman & Steinholtz, 2003). Vad som anses vara CSR påverkas konstant av de politiska, sociala och ekonomiska trenderna, CSR är en produkt av den generella utvecklingen i sam- hället. Globalisering och växande social påtryckningar har skapat ett behov av CSR, samt en väckarklocka för företag som inte tagit deras intressenters intressen i åtanke (Pedersen, 2015).

I praktiken kommer företag hållas ansvarig för de aktiviteter som görs i företagets namn, gentemot sina intressenter. Företag måste kunna se hur verksamheten påverkar omvärlden i ett bredare perspektiv (Löhman & Steinholtz, 2003).

2.3 Organisation och omvärldsperspektiv

Det som avgör om en grupp är en organisation är att deltagarna har ett gemensamt mål. En organisation är ett socialt system som är medvetet konstruerat för att uppnå bestämda mål. Det sociala sammanhanget i en organisation syftar till att organisationen består av människor som interagerar med varandra. En organisation har alltså inte något eget medvetande, utan består av människor och relationer (Jacobsen et al., 2014).

Det institutionella omvärldsperspektivet antagande är att organisationen måste uppfattas som legitim för att överleva. En organisation har förväntningar från omvärlden och det präglar hur verksamheten bör organiseras. Det finns olika strategier för att hantera den institutionella omvärlden, en strategi är reell konformitet som handlar om att organisationen måste anpassa sig till de krav och förväntningar som omvärlden ställer på dem. En organisation kommer få stöd om det finns en överensstämmelse mellan organisationsstrukturen och de aktuella upp- fattningarna i omvärlden om vad som är en god struktur (Jacobsen et al., 2014).

2.4 Miljöledningsstandard ISO 14001

Miljöledningsstandarden ISO 14001 bygger på en metod som går ut på att, planera, genom- föra, följa upp och förbättra. Planera handlar om att identifiera verksamhetens viktigaste miljöfrågor och att upprätthålla mål som genom handlingsplaner behövs för att uppnå miljö- policyn. Vid genomförandet gäller det att översätta miljöpolicyn till verkliga handlingar.

Det görs med hjälp av uppdelning av ansvarsuppgifter, utbildning av personal samt att

(19)

19

instruktioner tas fram. Uppföljning görs sedan genom övervakning, mätning och redovisning av resultat i miljöarbetet. Den sista delen är förbättring, företaget utvärderar kontinuerligt hur miljöledningssystemet fungerar och vad som görs i verkligheten för att kunna uppnå en ständig förbättring (Brorson & Almgren, 2013).

2.5 Organisation och medarbetare

Företag förväntas ta samhällsansvar och medverka till en hållbar utveckling inom det området de verkar i, genom att ta hänsyn till miljön och mänskliga rättigheter. De anställdas kompetens och hur de nyttjar, delar med sig av den är viktigt för organisationens framgång (Jacobsen et al., 2014). En progressiv organisation ger personalen större inflytande och nöjer sig inte enbart med att investera i personalens utveckling. En progressiv organisation ger även med- arbetaren tillgång till information, uppmuntra självständighet och delaktighet (Bolman et al., 2012).

Anställda har en viktig roll i genomförandet av miljömässig hållbarhet, medarbetarna kan utveckla och kämpa för ett företagsamt hållbarhetsarbete på arbetsplatsen. De strategiska initiativen kan inte genomföras utan ett deltagande och aktivt stöd från den enskilde anställde.

Det som kan vara svårt för företag när det kommer till hållbarhets beteende är att den anställ- des deltagande inte är ett krav utan oftast något frivilligt. Företagets ökade miljöpåverkan påverkas delvis av beslut som den enskilda anställda fattar varje dag. Även om en individs inverkan på ett beslut kan vara liten så är den sammantagna påverkan stor och betydelsefull.

Det är därför betydelsefullt att förstå de faktorer som är förknippade med den anställde och varför den väljer att engagera sig i hållbarhetsarbete (Lamm et al., 2015). Organisationer måste förstå hur anställda uppfattar organisationens aktiviteter och prestationer, eftersom deras uppfattningar kommer att påverka deras attityder och beteende. Vilket i sin tur kommer påverka hur organisationen presterar (Kang et al., 2018).

2.6 Intressentmodellen

Edward R. Freeman anses vara den som introducerade intressentmodellen i samband med företags samhällsansvar. Intressentmodellen bygger på att alla företag har ett antal

intressenter. En intressent är definitionsmässigt en aktör som antingen berörs av verksamheten eller har möjlighet att påverka företaget. Detta inkluderar bland annat anställda, leverantörer, kunder, investerare, konkurrenter samt allmänheten. Intressentbegreppet handlar alltså om makt, möjlighet att påverka samt ett beroende. Anställda är i allra högsta grad intressenter och kallas ofta för företagets primära intressenter (Borglund et al., 2017).

(20)

20

De anställda är integrerad i företaget och är på många sätt den viktigaste resursen i företaget.

De representerar företaget gentemot andra intressenter och deras handlingar representerar företagets namn. Som anställd blir man påverkad av företagets framgångar och misslyckande.

Utifrån organisationens perspektiv har de anställda ett stort och betydande inflytande över företaget och med det medför en stor påverkansmakt som intressent (Rodrigo & Arenas, 2008). Enligt Grafström et al. (2015) är den primära intressentgruppen nödvändig för företagets överlevnad om inte deras behov tillgodoses på ett acceptabelt sätt så kommer inte företaget att överleva.

2.7 Intressenter och CSR

Ett företags handlingar måste förstås i relation till dess omgivning eftersom intressenter påverkar och påverkas av företagets omgivning (Grafström et al., 2015). Medarbetarna är företagets interna och primära intressenter, de är aktörer för att företaget ska ta ansvar. Genom de krav som de ställer påverkar de konstruktionen av vad CSR och hållbart företagande rör sig om samt vilka ansvarsfrågor företag bör ta sig an. Intressenterna är därför medskapare av idéer om vad som ska finnas i ett företags sociala och miljömässiga ansvar (Borglund et al., 2017). Genom att arbeta med CSR kommer företag att få fler konkurrensfördelar, bland annat kommer det öka möjligheten till större lojalitet hos intressenterna, såsom de anställda

(Löhman & Steinholtz, 2003). Människor söker mening i allt därför måste det finnas en mening i det arbete man har. Anställda väger in flera aspekter det är inte endast de ekonomiska man ser till när man delger sin tid och kompetens till företaget (Löhman &

Steinholtz, 2003).

2.8 Attityder

En attityd är en slags inställning eller värdering till människor, ting eller skeende. Attityder kan förstås som värderingsbedömningar som hålls till något (Nilsson, 2015). Begreppet attityd innehåller tre komponenter, en kunskapskomponent som handlar om de föreställningar som vi har om ett specifikt objekt, en känslokomponent som handlar om de känslor som man har mot objektet och en handlingskomponent som handlar om handlandet i förhållande till en specifik situation. Attityder hjälper oss att förstå världen och händelser runt omkring oss samt hjälper oss att tolka vardagliga händelser (Angelöw & Jonsson, 2000). För att företag ska kunna möta marknaden så måste det finnas kunskap om medarbetarnas attityder och värderingar (Engman, 2018).

(21)

21 2.8.1 Attityder till CSR

Det arbete som bedrivs i organisationen påverkar de anställdas värderingar. De organisationer som bedriver ett omfattande CSR-arbete kan påverka de anställdas attityder till CSR

(Jutterström & Norberg, 2011). Initiativ till CSR kommer påverka hur medarbetarna ser på organisationen, hur de behandlar andra och om det påverkar det psykologiska klimatet i organisationen. Ett positivt förhållande mellan CSR och anställdas trivsel är ett resultat av ett klimat med stöd och meningsfullhet som skapas när den anställde tolkar organisationens CSR handling som ett tecken på åtagande för ett socialt syfte (Donia et al., 2019).

2.8.2 Ethics Management

Ethics Management består av den kultur, de värderingar och attityder som ska råda inom företaget. Begreppet Ethics Management ligger nära styrning av CSR genom att man skapar strukturer, verktyg, incitament, visioner och sätter upp mål för att organisationen ska agera på ett ansvarsfullt sätt. Fokus ligger på medarbetarnas attityder och beteenden mer än på verksamhetens hållbarhets påverkan. Det handlar om att styra etiken i företaget. Gemensamma värderingar kan motivera medarbetare att agera ansvarsfullt och att arbeta för företagets bästa (Borglund et al., 2017).

När anställda tror på företagets värderingar och produkter kommer det leda till att de är mycket mer villiga att vara en positiv förespråkare för företaget. Det kommer leda till att de ekonomiska incitamenten och belöningar blir en mindre drivande faktor. Istället kommer anställda lägga fokus på meningsfulla aktiviteter samt delade värden och stolthet till det sociala bidraget som organisationen ger samhället (Jones, 2012). Det som dock skiljer sig är att olika människor sätter tyngd på olika värden. Beroende på olika situationer i livet kommer uppfattningen om vad som är de grundläggande viktiga värdena att variera och förändras. Det som en individ tycker är viktigast här och nu i stunden av alla värden är det som uttrycks i värderingar (Borglund et al., 2017).

2.9 Attityder till hållbar utveckling

Anställdas miljöbeteende och attityder är en viktig del av lösningen, för organisationer ska kunna hantera deras miljöpåverkan. Om anställda har ett starkt engagemang mot organisationen, kommer de vara mer positiva mot organisationens mål och visioner, såsom hållbarhet (Temminck et al., 2015). När anställda är mer oroliga för miljön är de mer benägna att engagera sig i organisationens miljöaktiviteter (Bissing-Olson et al., 2013).

(22)

22

2.10 SOM-undersökningarna

SOM är en förkortning på samhälle, opinion och medier. SOM-institutet genomför årligen en serie undersökningar som besvaras av cirka 20 000 svenskar, med frågor som berör allt från politik och massmedier till ämnen som livsstil, hälsa och fritidsvanor. SOM-institutet har utfört enkätundersökningar sedan år 1986, för att klarlägga hur attityder i det svenska sam- hället har utvecklats över tiden. Huvudsyftet med enkätundersökningarna är att skapa tids- serier för att sedan kunna genomföra analyser på hur olika samhällsförändringar påverkar människors attityder och beteenden. SOM-undersökningarna täcker ett representativt urval av Sveriges befolkning. Det gör att det går att ställa vilken grupp som helst emot detta riksgenomsnitt (SOM-institutet, 2020). Några av dessa undersökningar berör ämnena miljö, energi och klimat där framgår riksgenomsnittet av Sveriges befolkning attityd till dessa ämnen. För att se om det skiljer sig mellan anställdas attityder på ett energibolag som aktivt arbetar med hållbarhet i sina ledord och på riksgenomsnittet av Sveriges befolkning. Kan resultat från SOM-undersökningarna jämföras med attityderna hos de anställda på Skövde Energi till dessa ämnen. I diagrammen nedan visas resultat från SOM-undersökningarna samt i tabellerna visas fördelningen på respondenternas svar beroende på kön, ålder och

utbildningsnivå.

I SOM-undersökningen (2018) rapport nr 42 gjordes en tvärsnittsanalys av svenskarnas attityder till förslaget Satsa mer på ett miljövänligt samhälle. 43% av respondenterna instämde helt och 36% av respondenterna instämde i hög grad med förslaget. 1% av respondenterna instämde inte alls (Wärnlöf Bové, 2019).

Figur 3:Respondenternas svar på förslaget satsa mer på ett miljövänligt samhälle.

(23)

23

Det framgick en skillnad mellan män och kvinnors svar på förslag, där kvinnor tyckte att det var ett bättre förslag än vad män gjorde. Det fanns även en skillnad på åldersgrupperna där den yngsta åldersgruppen tyckte att det var ett bättre förslag än de andra åldersgrupperna.

Respondenter med den högsta utbildningsnivån tyckte att det var ett bättre förslag än de med en lägre utbildningsnivå (Wärnlöf Bové, 2019).

Tabell 1 Spridning av respondenternas svar på alternativet Mycket bra förslag På förslaget: Satsa mer på ett miljövänligt samhälle

Låg = ej fullgjord obligatorisk skola eller grundskola, Medellåg = gymnasium, folkhögskola eller motsvarande,

Medelhög = eftergymnasial utbildning, men ej examen från högskola/universitet, Hög = examen från högskola/universitet.

I SOM-rapporten nr 42 gjordes även en tvärsnittsanalys på svenskarnas attityder till förslaget Satsa på ett mer miljövänligt samhälle även om det innebär låg eller ingen ekonomisk tillväxt.

17% av respondenterna tyckte att det var ett mycket bra förslag, 29% av respondenterna tyckte att det var ett ganska bra förslag och 9% av respondenterna tyckte att det var ett mycket dåligt förslag (Wärnlöf Bové, 2019).

Figur 4:Respondenternas svar på förslaget Satsa på ett mer miljövänligt samhälle även om det innebär låg eller ingen ekonomisk tillväxt.

Samtliga Alla 43%

Kön Man 36%

Kvinna 49%

Åldersgrupp (år) 16-29 53%

30-49 47%

50-64 40%

65-85 37%

Utbildningsnivå Låg 32%

Medellåg 34%

Medelhög 45%

Hög 52%

(24)

24

Det framgår en skillnad mellan män och kvinnors svar på förslaget, där kvinnor tyckte att det var ett bättre förslag än vad män gjorde. Det fanns även en skillnad på åldersgrupperna där de två yngsta åldersgrupperna tyckte att det var ett bättre förslag än de andra åldersgrupperna.

Respondenter med den högsta utbildningsnivån tyckte att det var ett bättre förslag än de med en lägre utbildningsnivå (Wärnlöf Bové, 2019).

Tabell 2: Spridning av respondenternas svar på alternativet Mycket bra förslag

På förslaget: Satsa på ett mer miljövänligt samhälle även om det innebär låg eller ingen ekonomisk tillväxt.

På SOM-institutets årliga seminarium presenterade Felicia Robertson (2020) resultat för svenskarnas miljövanor och klimatoro. Robertson (2020) presenterade att miljö- och klimat- frågor fortfarande toppar listan över vad som anses mest oroande inför framtiden. Dock hade andelen mycket oroade för miljö- och klimatfrågor inte ökat, utan snarare minskat sedan år 2017, trots ämnets stora medieexponering under år 2019.

Robertson (2020) presenterade på SOM-seminariet frågan Om du ser till läget i dag, hur oroande upplever du själv följande inför framtiden? På frågan svarade 52% av riksgenom- snittet av Sveriges befolkning att de oroade sig för miljöförstöring och 50% oroade sig för förändringar i jordens klimat. Robertson (2020) tvärsnittsanalys visade att miljö- och klimat- frågor framstår som allt mer viktiga samhällsproblem, det visade även att det skiljer sig mellan olika grupper, de unga uttrycker mer att miljöfrågor är viktiga än de äldre. Det visar även här att kvinnor tycker det är ett mer viktigt samhällsproblem än vad män tycker och desto högre utbildning ju oftare nämns miljö- och klimatfrågor i svaren.

I 2019 års SOM-bok Storm och stiltje togs SOM-undersökningen 2018 och rapport nr 74 av Björns Rönnestrand upp. Rapporten berörde svenskarnas oro för förändringar av jorden

Kön Man 15%

Kvinna 18%

30-49 19%

50-64 13%

65-85 16%

Medellåg 12%

Medelhög 20%

Hög 21%

(25)

25

klimat. I rapporten framgår det att 48% av respondenterna var mycket oroade för förändringar av jordens klimat. 37% av respondenterna var ganska oroade. 13% av respondenterna var inte särskilt oroade och 2% av respondenterna var inte alls oroade (Andersson et al., 2019).

Figur 5: Respondenternas svar om de är oroliga för förändringar i jordens klimat.

Det framgår en skillnad mellan män och kvinnors svar på påståendet, där kvinnor var mer oroade för förändringar av jordens klimat än vad män var. Det fanns även en skillnad på åldersgrupperna där den yngsta åldersgruppen var mer oroad än de andra åldersgrupperna.

Respondenter med den högsta utbildningsnivån var mer oroade än de respondenter med en lägre utbildningsnivå (Andersson et al., 2019).

Tabell 3: Spridning av respondenternas svar på alternativet Mycket oroande På påståendet: Oro för förändringar av jordens klimat

Kön Man 40%

Kvinna 56%

30-49 53%

50-64 45%

65-85 44%

Medellåg 42%

Medelhög 49%

Hög 59%

(26)

26

2.11 Studiens hypoteser

I ovanstående information framgår det av tidigare forskning och SOM-undersökningarna att det finns en attitydskillnad mellan kön, ålder och utbildningsnivå. Utifrån detta har tre av studiens fyra hypoteser formulerats som ska prövas:

Hypotes 1:

På ett energibolag har kvinnor en mer positiv attityd till ekologisk hållbarhet än män.

Hypotes 2:

På ett energibolag har anställda som är yngre en högre positiv attityd till ekologisk hållbarhet än de som är äldre.

Hypotes 3:

På ett energibolag har anställda med en högre utbildningsnivå en mer positiv attityd till ekologisk hållbarhet än anställda med en lägre utbildningsnivå.

Energibolaget som studien studerar har ett uttalat arbete med hållbar utveckling. Därför är det intressant att jämför om anställda på energibolaget tycker det är viktigare med ett miljövänligt samhälle än Sveriges befolkning. Utifrån detta har studiens fjärde hypotes formulerats:

Hypotes 4:

Anställda på ett energibolag tycker att det är viktigare att satsa mer på ett mer miljövänligt samhälle än riksgenomsnittet av Sveriges befolkning.

(27)

27 2.12 Analysmodell

Utifrån den teoretiska referensramen har en analysmodell formulerats för att visa på sam- bandet mellan teorin, begrepp samt valda variabler och hur dessa påverkas eller påverkar varandra. Analysmodellen är ett hjälpmedel för att ge läsaren en större förståelse för sam- bandet mellan den teoretiska referensramen och studien problemområden och problem- frågeställning (Bryman, 2018). De teorier som samlades in och hypoteserna låg till grund för analysmodellen.

Figur 6:Studiens analysmodell. Egen bild.

CSR utgår ifrån att företag måste ta sitt ansvar och det gör man genom hållbar utveckling, som består utav de tre dimensionerna ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Fokus har lagts på en förståelse av anställdas attityder på ett energibolag till ekologisk hållbarhet. Finns det en skillnad på attityder mellan variablerna kön, ålder och utbildningsnivå.

(28)

28

3. Metod

I det här kapitlet redogörs studiens tillvägagångssätt. Först beskrivs forskningsmetod och forskningsdesign följt av urval samt studiens utformning. Därefter förklaras det etiska tillvägagångssättet och studiens trovärdighet samt hur validitet hanteras.

Kapitlet avslutas med kritik mot metodvalen och konsekvenser av Covid-19.

3.1 Val av metod

Utifrån studiens syfte att undersöka anställdas attityder gentemot ekologisk hållbarhet inom en organisation med en tydlig hållbarhetsvision, har en deduktiv hypotesprövning bedömts som passande, vilket innebär att studien har en tydlig utgångspunkt i teori och tidigare forskning (Lind, 2014). Ur dessa teoretiska överväganden har flera hypoteser formulerats som ska prövas genom en empirisk granskning. Det är viktigt att specificera hur informationen har samlats in utifrån de data som utgör en del av hypoteserna (Bryman, 2018).

Den kvantitativ forskningsmetod blir en naturlig del av studien, eftersom att utifrån den kvantitativa metoden utvecklas kunskap genom att empiriskt pröva hypoteser som härleds ur den teoretiska referensramen (Lind, 2014). Primärdata är empiriskt material som skapats genom undersökningen, sekundärdata är det empiriska material som kommer från tidigare studier, men kan användas för studien (Alvehus, 2014). I denna studie består primärdata av enkätsvaren. Den sekundära datainsamlingen har skett genom befintlig forskning som finns inom området (Edling & Hedström, 2003).

Uppsatsens hypoteser har formulerats utifrån en tidigare undersökning av SOM-institutet och tidigare forskning inom området. Vilket stämmer överens med en deduktiv ansats som innebär att studien utgår ifrån tidigare forskning inom området som sedan undersöks för att ställas emot inhämtad empiri (Bryman & Bell, 2017).

3.2 Val av forskningsdesign

En fallstudie är ett avgränsade system med en egen identitet, ett distinkt beteendemönster som skiljer den från omgivningen. Fallet pekar också mot ett större sammanhang, fallet kan

beskriva ett mer allmänt förekommande fenomen (Alvehus, 2014). En fallstudie innebär att göra en mer detaljerad och ingående undersökning av ett specifikt fall. Det som skiljer fallstudie från de andra tillvägagångssätten är forskarens mening med att belysa unika drag

(29)

29

hos ett specifikt fall, ett så kallat idiografiskt synsätt (Bryman, 2018). Typiskt för fallstudier är också att den studerade verksamheten sätts in en bredare organisatorisk och samhällelig kon- text (Lind, 2014). Författarna har genomfört en fallstudie om anställdas attityder till ekologisk hållbarhet på Skövde Energi.

Studien har även en komparativ design som går ut på en jämförelse mellan två eller flera fall, utifrån en kvantitativ metod samlas data in från minst två fall. Genom användandet av en komparativ design kan skillnader och likheter förklaras men även en ökad medvetenhet till den sociala verkligheten ske (Bryman & Bell, 2017). En jämförelse görs mellan riksgenomsnittet av Sveriges befolkning och de anställda på Skövde Energi. Det görs genom de SOM- undersökningar som riksgenomsnittet av Sveriges befolkning har besvarat och från enkäten som de anställda på Skövde Energi har besvarat. Utifrån jämförelsen testas hypotes 4.

3.3 Val av studieobjekt

Valet att studera Skövde Energi är för de arbetar aktivt med hållbarhet och miljöfrågor. Den 1 januari 2019 bildades Skövde Energi genom att Skövde Värmeverk och SkövdeNät gick tillsammans till ett gemensamt energibolag. Skövde Energi har nätdistribution och producerar miljövänlig el och fjärrvärme i Skövde kommun och har ISO14001-certifikat. Det är ett kommunalt bolag som ägs till 100% av Skövde stadshus AB (Skövde Energi, 2020).

Skövde Energi arbetar med att utbilda och informera deras anställda om delaktighet, engagemang och ansvar i miljöarbete. Alla anställda går en grundläggande miljöutbildning som äger rum i Göteborg och är på 4 timmar, ansvariga för utbildningen är Ekocentrum. När Skövde Energi skickar personal på utbildningen har de ett samarbete med ett annat energibolag som medför att de kan ha ett större fokus på miljöfrågor kopplat till förbränning på utbildningen.

Syftet med den grundläggande miljöutbildningen är att ge anställda en grundläggande kunskap i miljö samt ge ett helhetsperspektiv och reda ut begrepp inom miljöområdet (Skövde Energi, 2020).

Utbildningen innehåller en genomgång av globala miljöfrågor med bakgrundsfaktorer och effekter på samhället, diskussioner om samhällets miljöutmaningar och vikten av hållbar utveckling. Utbildningen inkluderar även en föreläsning om energi, transport, miljömärkning, kretslopp och återvinning. De går även igenom kopplingen mellan de ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer och deras betydelse för en långsiktig hållbar utveckling. Att anställda ska ha en grundkunskap i miljö är ett krav vid certifieringen av ISO 14001 (Skövde Energi, 2020).

(30)

30

Utöver arbetet med att utbilda anställda i miljöfrågor genomför Skövde Energi årligen ett klimatbokslut. Klimatbokslutet tas fram tillsammans med Profu, ett oberoende forsknings- och utredningsföretag. De analyserar hur Skövde Energi påverkar det globala utsläppen av koldioxid. Syftet med klimatbokslutet är att ta reda på hur man inom företagets egna verksamhet kan bidra till att minska klimatpåverkan. Det finns alltid potential till en förbättring och genom att ta hjälp av kommande års klimatbokslut kan effekter av vidare åtgärder följas upp och redovisas. Skövde Energi arbetar med miljövänlig energiproduktion bland annat genom ägande av anläggningar som producerar miljövänlig vindkrafts-el som bidrar till ytterligare reducering av utsläpp av växthusgaser (Skövde Energi, 2020).

3.4 Totalundersökning

Eftersom syftet med studien var att undersöka anställdas attityder till ekologisk hållbarhet valdes en totalundersökning, vilket innebär att samtliga anställda på Skövde Energi ingick in undersökningen. Ofta är en totalundersökning alldeles för omfattande att genomföra, då population är för stor, men då antalet anställda på Skövde Energi är 50 stycken var det genomförbart. I kvantitativ metod är det lättare att sammanställa en större kvantitet av datainsamling (Bryman & Bell, 2017).

3. 5 Studiens utformning

3.5.1 Utformning av enkätundersökning

Enkäten utformades för att vara lättförståelig, tydlig och lätt att besvara för att minimera risken att respondenterna inte skulle kunna besvara enkäten. Det här utifrån Bryman (2018) som menar att en lättförståelig utformning minimerar risken för att respondenten inte ska lyckas genomföra enkäten. En kortare enkät minskar risken för enkättrötthet, då det är lätt för respondenten att inte besvara den om den är för lång (Bryman, 2018). Enkäten utformades med detta i åtanke för att motverka enkättrötthet. Enkäten utformades även med en lockande och proffsig layout, eftersom att Bryman (2018) menar att det är en faktor för ökad svars- frekvens. Enkäten har endast en öppen fråga som var ett komplement om respondenten ville utveckla sitt svar i slutet av enkäten, då respondenter enligt Bryman och Bell (2017) drar sig för att svara om det finns för många öppna frågor

Eftersom enkäten bestod av endast en öppen fråga var det viktigt att svarsalternativen

ordnades på ett tydligt sätt för att inte förvirra respondenten. Enligt Bryman (2018) ska svarsalternativ i en enkät ordnas antingen vertikalt eller horisontellt, ordningen avgörs utifrån

(31)

31

svarsalternativens utseende. Enkätens svarsalternativ ordnades horisontellt, då den bestod av en Likertskala (se vidare under 3.5.2) för mätning av attityder.

3.5.2 Utformning av svarsalternativ

Attityder mäts alltid med hjälp en uppsättning av indirekta indikatorer (Bryman & Bell, 2017). Mätning av ett begrepp kan göras med hjälp av flera olika indikatorer, genom att utforma enkäten med olika påstående kopplat till begreppet. Likertskala är ett bland flera indikatorsmått som avser en uppsättning av attityder som berör ett visst område. Syftet med Likertskalan är att mäta intensiteten i en känsla eller en upplevelse som rör området. Det kan man göra genom att utforma ett antal påståenden som har en inriktning på en bestämd fråge- ställning. Respondenten får sedan ange i vilken grad hon eller han håller med påståendet. En Likertskala är bland det vanligaste sättet att mäta attityder (Bryman, 2018). Vid utformningen av studiens Likertskala ställdes ett antal påståenden upp som berörde ekologisk hållbarhet, allmänna miljöfrågor och Skövde Energis miljöarbete.

Påståendena uttrycktes som antingen positivt eller negativt för att uppmuntra respondenten att bedöma dem på en skala med fem nivåer. De olika nivåerna på skalan var: instämmer inte alls, instämmer i låg grad, instämmer delvis, instämmer i hög grad och instämmer helt. Det som är viktigt att ha i beaktning när man ska utforma en Likertskala är att man inte formulerar frågor utan påståenden samt att det måste finnas ett samband mellan alla påståenden. För att identifiera de individer som visar en skevhet i sina svar bör man ha en variation i formule- ringarna genom att både ha en positiv syn och en negativ uppfattning på en den aktuella händelsen (Bryman, 2018).

3.6 Variabler

Variabler som denna studie använde sig av var kön, ålder och utbildningsnivå. Variabeln kön är en nominalvariabel, som kan kategoriseras men inte rangordnas (Bryman, 2018). Studien tar även i beaktning att någon kan definierar sig som varken man eller kvinna. Även variabeln utbildningsnivå är en nominalvariabel och tilldelas 4 värden, 1= för fullgjord obligatorisk skola eller grundskola, 2 =för gymnasium, folkhögskola eller motsvarande, 3= för eftergymnasial utbildning, men ej examen från högskola/universitet, 4= för examen från högskola/universitet. Dessa kategoriseringar görs för att enklare kunna jämföra studiens resultat med SOM-undersökningarna.

(32)

32

Variabeln ålder är en ordinalvariabel, som kan kategoriseras och rangordnas (Bryman, 2018).

Variabeln har en minimi- och en maxnivå och kan anta ett värde inom dessa ytterpunkter (Befring, 1994). Variabeln ålder kan i denna studie anta ett värde mellan 16 år - 75 år, då man inte är yrkesverksam innan man har fyllt 16 år, samt att pensionsåldern är 65 år dock kan man vara yrkesverksam även efter pensionsåldern.

3.7 Förkunskap

Det var viktigt för studien att respondenterna hade den kunskap som krävdes för att kunna besvara enkäten. Enligt Bryman och Bell (2017) är det knappast någon idé att ställa frågor till respondenterna om sådant som de inte har kunskap om. Skövde Energi är en organisation som arbetar med att deras personal ska vara utbildade och informerade om hållbarhet och miljö- arbete. Skövde Energi har en ISO14001-certifiering därför kunde det antas att de anställda hade genomgått en utbildning i miljö eftersom det krävs för att bli certifierad. Respondenterna hade då den kunskap som krävdes för att kunna besvara studiens enkät.

3.8 Genomförande av webbenkätundersökning

En webbaserad enkätundersökning har använts för studiens datainsamling. Ett missivbrev skickades ut en vecka innan enkäten. Detta gjordes för att de anställda skulle bli medvetna om studiens syfte och varför just de blev tillfrågade till att besvara enkäten. Vid utformningen av missivbrevet togs Lind (2014) och de fyra forskningsetiska kraven i beaktning. Genom att informera i missivbrevet om syftet med undersökningen, de fick reda på att deltagandet i undersökningen var frivilligt men oerhört viktigt för oss. I missivbrevet stod det även att deras integritet värnas om och deras personuppgifter skulle behandlas på ett respektfullt sätt, samt att det empiriska materialet skulle förvaras så att oberörda inte kunde ta del av det.

Enkäten delades via en länk som skickades ut på mejl till företagets kommunikatör som sedan vidarebefordrade mejlet till samtliga anställda på företaget. Enkäten tog cirka 10-15 minuter att besvara och bestod av en kort upprepning om syftet med enkäten och sen några korta frågor om respondenternas bakgrundsinformation sedan kom 19 stycken påståenden om ekologisk hållbarhet, allmänna miljöfrågor och miljöarbete på Skövde Energi som respondenterna fick ta ställning till. En vecka efter utskick av enkäten mailades en påminnelse ut, för att svarsfrekvensen skulle bli så hög som möjligt.

(33)

33

3.8.1 Kompletterande intervju online med informant

Det genomfördes en kompletterande online-intervju via mejl, då vissa frågeställningar var svåra att svara skriftligen på några få rader. Då brist på information kring utbildandet av anställda i miljöfrågor behövdes en kompletterande intervju göras med en informant.

Informanten är en miljöingenjör på Skövde Energi. Intervjun ägde rum efter insamlandet av enkätsvaren.

3.9 Minska bortfall

För att minska bortfallet i enkäten användes Bryman och Bells (2017) förslag på åtgärder, ett missivbrev som förklarar syftet med undersökning, varför undersökningen är viktig och hur respondenterna har valts ut. Missivbrevet skickades ut en veckan tidigare än enkäten till respondenterna för att de skulle bli medvetna om studien och för att de skulle bli förberedda, anledningen var att minska bortfallet. Bryman och Bell menar även att en tydligare instruktion och en attraktiv layout minskar bortfallet. Enkäter ska innehålla så få öppna frågor som

möjligt då respondenter drar sig för att svara på en enkät om de måste skriva många kommentarer (Bryman, 2018). Dessa aspekter togs i beaktning vid utformningen av studiens enkät.

Enkäten blev noga genomläst av utomstående innan utskick för att säkerhetsställa att den var lättförståelig.

3.9.1 Bortfall

De anställda hade inget krav på sig att besvara enkäten, därför blev det ett bortfall. Vid under- sökningstillfället hade Skövde Energi 50 stycken anställda och det var 40 stycken anställda som valde att besvara enkäten, bortfallet blev alltså 20%. Bryman & Bell (2017) har

kategoriserat svarsprocenten för andelen besvarade enkäter där över 85% är utmärkt och en svarsprocent mellan 70-85 procent är bra. Utifrån detta kan studiens svarsprocent på 80%

anses vara bra.

3.10 Studiens trovärdighet, reliabilitet och validitet

3.10.1 Trovärdighet

För ökandet av trovärdigheten i studien fanns det några faktorer som togs i beaktning. Studien utgick från Lind (2014) och de fyra forskningsetiska krav, att informera om syftet med under- sökningen, samt att deltagarna ska samtycka till sin medverkan i undersökningen och även ge möjlighet för deltagarna till att avbryta sitt deltagande. Det är viktigt att värna om deltagarnas