Det är viktigt att poängtera att vi som forskare alltid är med och påverkar det slutgiltiga resul- tatet då man alltid är en del av den diskurs man undersöker. Med det i åtanke har vi använt oss av texterna och våra teorier för att förklara hipsterns konstruktion. Detta är något som vi anser att Faircloughs kritiska diskursanalys har hjälpt oss med genom att den tredimensionella mo- dellen tvingar oss till att göra en ingående analys av alla enskilda artiklar och utifrån det iden- tifiera diskurser. På så sätt kan man på ett tydligt sätt klargöra och bevisa hur diskurserna konstrueras samt hur de konsumeras. Vi är medvetna om att studiens resultat endast innehåller en textanalys av sex olika artiklar vilket gör att man inte kan dra slutgiltiga slutsatser som rör hela hipsterfenomenet världen över. Däremot har vi använt oss av en urvalsprocess som har gjort det möjligt för oss att hitta huvudkärnan inom hipsterkulturen, då vi genom att skanna av fältet insåg att de teman vi hittade var representativa för samtliga artiklar. Genom att inte be- gränsa oss till endast svenska tidskrifter så har vi fått en bredare överblick och resultatet visar att hipsterkulturen rör ett globalt fenomen. Vi vill poängtera att vi är medvetna om att det självklart finns fler aspekter av hipsterfenomenet än vad vårt resultat visar. Dessutom utgår denne studie från ett utifrånperspektiv, det vill säga någon annans beskrivning av hipstern vilket kan leda till en ensidig version av hipsterfenomenet och hade man tagit in hipsterns egna perspektiv i studien hade kanske resultatet sett annorlunda ut.
För att utveckla denna studie ännu mer och få ett bredare och djupare perspektiv på vad hipsterfenomenet innebär så kan man förslagsvis använda sig av hermeneutiska intervjuer för att undersöka individens upplevelse av hipsterfenomenet, men också om identitetsskapande, smak och livsstil. Det skulle också vara intressant att undersöka individers upplevelse av hur mediala kanaler påverkar individens åsikter om detta. Ett annat intressant förslag på vidare forskning är att sätta hipsterkulturen i kontrast till en mer tydlig och traditionell form av sub- kultur, för att kunna jämföra och verkligen fastställa vilka likheter och skillnader som uppen- barar sig mellan hipsterfenomenet och en definierad subkultur.
Litteraturlista
Archer, A., Hollingworth, S. & Halsall, A. (2007). ‘University's not for Me — I'm a Nike Person': Urban, Working-Class Young People's Negotiations of `Style', Identity and Educational Engagement.’ i Sociology, Vol.41 No.2: 219-237.
Bennet, A. (1999). ‘Subcultures or Neo-Tribes? Rethinking the Relationships between Youth, Style and Musical Taste’. I Sociology, Vol.33 No.3: 599-617.
Bourdieu, P. & Lamaison, P. (1986). ‘From Rules to Strategies: An interview with Pierre Bourdieu’ i Cultural Anthropoloy, Volume 1, No 1: 110-120
Bourdieu, P. (1993). The field of cultural production. Polity Press: UK.
Bourdieu, P. (1994). Distinction- A Social Critic of the Judgement of Taste. London: Routledge.
Bourdieu, P. (1996). Kultursociologiska texter. Stockholm: Förlaget Salamander.
Broady. D (1998). Inledning; en vertygslåda för studier av fält. pp.11-26 i Kulturens fält. Gö- teborg: Daidalos.
Broady, D. (1998). ’Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg’ i Skeptron Oc- casional Papers nr 15: 1-29.
Clark, R., Zboja, J. & Goldsmith, R. (2006). ‘Status consumption and role-relaxed consump- tion: A tale of two retail consumers’ i Journal of Retailing and Consumer Services, 14: 45-59. Crane, D. (1999). ’Diffusion Models and Fashion, a Reassessment’ i The Annals of the Amer- ican Academy of Political and Social Science, 566: 13-24.
Crane, D.(2000). Fashion and its Social Agendas. Class, Gender, Identity and Identity in Clothing. London: The University of Chicago Press.
Edley, N. (2001). ‘Analysing Masculinity: Interpretative Repertoires, Ideological Dilemmas and Subject Positions’ s. 189-228 i Wetherell, M., Taylor, S., Yates, S.J. (red.), Discourse as data: A guide for analysis, Milton Keynes: Sage Publications.
Fairclough, N. (1992). Discourse and Social Change. Cambridge: Polity Press.
Fairclough. N. (1995). Critical Discourse Analysis. London: Longman Group Limited.
Faiclough, N. (2001) ‘The Discourse of New Labour; Critical Discourse Analysis’ s. 229-266 i Wetherell, M., Taylor, S., Yates, S.J. (red.), Discourse as data: A guide for analysis, Milton Keynes: Sage Publications.
Fox, K.J. (1987). ‘Real Punks and Pretenders: The Social Organization of a Counterculture’ i Journal of Contemporary Etnography, 16: 344-370.
Giddens, A. (2008). Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos AB.
Giddens, A. (2007). Sociologi. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur AB. Goffman, E. (2009). Jaget och maskerna. Smedjebacken: ScandBook.
Gronow, J. (1993). ‘Taste and Fashion: The Social Function of Fashion and Style’ i Acta So- ciologica, 36: 89-100.
Hammarén, N. & Johansson, T. (2009). Identitet. Malmö: Liber AB.
Hebdige, D. (1979). Subculture- the meaning of style. New York: Metheun & Co. Ltd.
Heikkilä, R. & Rahkonen, K. (2011). ‘It’s Not a Matter of Taste’ i European Societies, 13:1: 143-163.
Jenks, C. (2005). Subculture- The fragmentation of the social. London: Sage Publications Ltd. Lalander, P. & Johansson, T. (2002). Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund: Studentlitte- ratur
Lanham, R. (2002). The hipster handbook. First edition. Anchor Books.
Lindahl, H. (2006). Konsumtionsbeteende och sociala identiteter. Licentiat uppsats. Umeå: Umeå universitet.
Manzo, J. (2010). ‘Coffee, Connoisseurship, and an Ethnomethodologically Informed Sociol- ogy of Taste’ i Hum Stud, 33: 141-155.
Miles, S., Cliff, D & Burr, V. (1998). ‘‘Fitting In and Sticking Out’: Consumption, Consumer Meanings and the Construction of Young People’s Identities’ i Journal of Youth Studies, 1:1: 81-96.
Patton, M. Q. (2002). Qualitative Research & Evaluation Methods. London: Sage Publica- tions. s. 230-243.
Schouten, J.W. McAlexander, J.H. (1995). ‘Subcultures of Consumption: An Ethngraphy of the New Bikers’ i Journal of Consumer Research, Vol 22 No. 1: 43-61.
Taylor, S. (2001). ‘Locating and Conducting Discourse Analytic Research’ s. 5-48 i Weth- erell, M., Taylor, S., Yates, S.J. (red.), Discourse as data: A guide for analysis. Milton Keynes: Sage Publications.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Winter Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Stu- dentlitteratur.
Williams, J.P. (2006). ‘Authentic Identities: Straightegdge Subculture, Music and the Inter- net’ i Journal of Contemporary Etnography, 35: 173-200.
Wilska, T-A. (2002). ‘Me- A Consumer? Consumption, Identities and Lifestyles in Today’s Finland’ i Acta Sociologica, Vol 5: 195-210.