När det gäller självskattning så visar intervjuerna på alla ungdomar skattar sig ganska högt på en skala dvs. de ser sina egenskaper och kompetenser som värdefulla och har en positiv inställning till framtiden detta stämmer överens med attitydundersökningarna från
ungdomsstyrelsen. Där framkommer det att ungdomar är relativt nöjda med sin tillvaro, och
ser positivt på framtiden.( Ungdomsstyrelsen 2003) Det framkommer även att ju längre tid av arbetslöshet desto mindre motivation finns och mer stöd behövs i arbetssökandet.
Många ungdomar nämner att de är bra på sådant de tidigare provat på eller har ett intresse för. Detta var tydligt när t.ex. IP 2 säger att:
- Jag har bara levt i 22 år men lumpen var det absolut roligaste jag gjort, jag trivdes grymt bra med kamratskapet och när jag muckade sa jag att detta kan jag tänka mig att jobba med.
Likadant så påverkas självskattningen och arbetssökandet av sådant som varit mindre bra och detta var tydligt intervju från ( Johansson 2008) där det framkommer att en flicka konstaterar att hon mår som bäst när hon känner att hon klarar av saker och ting. Med sig i sitt
jobbsökande har hon ständigt tankar på att hon kan misslyckas. Hon är mest missnöjd över och rädd för att hon inte kommer att kunna behålla ett jobb. Det har hänt förr att hon blivit tröttare och tröttare, inte skött sig, börjat försova sig och helt enkelt blivit av med jobbet. Hon är rädd för att samma sak ska hända igen, att hon inte ska klara av att sköta ett jobb.
Erfarenheter har en stor påverkan på självskattningen vilket Scct teorin beskriver med att en människas egen uppfattning om sin förmåga är en subjektiv upplevelse av den egna förmågan som bygger på tidigare erfarenheter av framgång respektive motgång i relation till andras reaktioner. ( Brown 2002)
Självskattningen påverkas av att man hamnar utanför och inte får möjlighet att visa vad man kan. En annan påverkan på självskattningen har avsaknad av gymnasieutbildning men även vilken typ av gymnasieutbildning. Har man ingen tydlig inriktning så har man svårt att tala om vad man kan och marknadsföra sig själv för arbetsgivare. Det kommer fram i intervjuerna från (Elofson 2011) där ungdomar beskriver att det beror på deras utbildning. Robin menar att hans gymnasieutbildning, Barn- och fritidsprogrammet, inte längre är relevant, utan att de jobben han tidigare kunde söka idag kräver högskoleutbildning. Anna menar också att det beror på hennes gymnasieutbildning, Samhällsprogrammet, hon menar att det är en så pass bred utbildning att hon inte är inriktad på något alls, vilket innebär att hon aldrig har de kvalifikationer arbetsgivarna efterfrågar.
Det finns en stark övertygelse om att arbete och självförverkligande är en och samma sak. Att arbeta med något som inte tillgodoser dessa behov och drömmar betraktas som otänkbart ungdomsstyrelsens undersökningar. (Ungdomsstyrelsen 2003) Karins säger att det beror på att hon inte vill ta vilket jobb som helst, hon har undersökt lite kring snabbmatskedjorna men har hört att det ska vara mycket stressigt och hon vill inte uppleva stress på jobbet (Elofson 2011).
Många av ungdomarna söker arbete inom områden där det finns tidigare positiva upplevelser i från. De beskriver också att de har egenskaper och kompetenser som passar inom dessa områden Som IP 3 som beskriver att han har mer att ge på ett arbete inom förskola . Det är något han har gjort förut så där känner han större möjlighet till att få arbete. Han beskriver sina kompetenser och egenskaper som oblyg och har lätt att träffa nya människor samt känner sig trygg i sig själv. Dessa egenskaper tror han har ett högt värde på arbetsmarknaden särskilt i arbete med andra människor.
Förlängningen av detta kan enligt Scct innebära att vi gör det vi redan kan och inom det området utvecklas vi eftersom vi får positiv feedback och själva ser resultat som vi önskar.
Vidare att vi inte vågar oss på nya områden där vi är osäkra på att lyckas. Teorin beskriver på det här sättet hur vi skärmar oss från att prova områden vi inte har erfarenhet av och hur vi fortsätter utvecklas inom områden vi behärskar ( Brown 2002). Teorin beskriver också hur svårigheter kan uppstå när vi har en felaktig uppfattning om vår förmåga. Detta kan leda till att vi ser hinder som inte finns eller att vi förväntar oss låga resultat. Vilket innebär att vi begränsar oss vad gäller t.ex. val av vissa områden eller svårighetsgrader ( Brown 2002).
Samtidigt så beskriver ungdomarna helt andra drömmar än de område de söker arbete inom som IP 3 som gärna skulle arbeta med ungdomar i 15 – 18 år och prata om problem.
Drömmen om ett självvalt liv kan mycket väl se ut på ett visst sätt, medan den faktiska situationen ser helt annorlunda ut. Ofta svarar man med utgångspunkt i den faktiska situationen i de aktuella attitydundersökningarna av ungdomsstyrelsens regelbundna undersökningar i Sverige.
Det är en avgörande skillnad mellan det vi uppfattar som möjligt och det som faktiskt är möjligt. (Gillberg, G 2010). Detta beskriver även Bunar och Trondman (2001) med att det kan finnas stora skillnader mellan det man vill bli och vad man faktiskt har möjlighet att bli, det tragiska gapet, vilket är ett resultat av förändringar som i sin tur påverkar människor och deras liv. Förändringar gällande samhälleliga strukturer kan leda till bekymmer för individen, grundstrukturen i vårt samhälle påverkar ungas val, deras väg mot vuxenblivandet och deras framtid .
Enligt Scct –teorin så är det viktigt för att kunna göra ett väl underbyggt val att skaffa oss en realistisk uppfattning om vår förmåga. Vi behöver också förstå vad som gör att vi gör det vi gör, är intresserade av det vi är och förstå att genom att prova på nya områden skaffar vi oss nya kunskaper och förmågor som i sin tur kan leda oss vidare till nya domäner. ( Brown 2002)
6. Slutsats
Syftet med denna undersökning har varit att undersöka vilka strategier och värderingar ungdomar har i sitt arbetssökande samt hur de skattar sig själva i förhållande till
arbetsmarknaden. Denna undersökning bygger på tre intervjuer samt en del tidigare forskning i ämnet och kan inte visa på några generella tendenser. Analyserna utgår från tidigare
forskning kring ungdomsarbetslöshet samt karriärvalsforskning. Här nedan kommer mina slutsatser presenteras utifrån mina forskningsfrågor.
6.1 Strategier
De strategier som framkommit ur mina intervjuer är främst att man söker via
arbetsförmedlingens platsbank. Ungdomarna mailar sina personliga brev och cv och inväntar sedan svar. Ungdomarna ser svårigheter med att få arbete och tror att kontakter är viktiga.
Motivationen minskar ju längre tid av arbetslöshet och många blir passiva och känner ett behov av stöd i sitt arbetssökande. Gillberg.G (2010) beskriver arbetsmarknadens snabba förändringar är en källa till oro som i vissa fall resulterar i en passivitet och uppgivenhet.
Istället för att välja och därmed riskera att välja fel, väljer man att skjuta upp valet (Gillberg,G 2010)
6.2 Värderingar
Ungdomarna sätter högt värde i trivsel på en arbetsplats och kan inte tänka sig att arbeta med något de inte trivs med. Tidigare upplevda arbetssituationer har skapat värderingar för olika branscher och negativa upplevelser har gjort att man inte kan tänka sig dessa typer av arbeten.
Dessa värderingar blir som Brown(2002) beskriver som övertygelser som upplevs av individen som normer och dessa styr hur han eller hon ska fungera. Ungdomarna vill ha ett arbete men de arbeten som söks ligger offtast inte inom ramen för deras drömyrken.
Drömyrkena kräver utbildning, och tidigare erfarenheter från utbildning har skapat negativa värderingar i form av svårigheter att klara av eller ha motivation till studier. Värderingar är grunden för förväntade resultat och samverkar med självuppfattning och förmåga.( Brown 2002). Brown beskriver även att när du levt länge kan du genom nya upplevelser få nya värderingar. Värderingarna påverkar arbetssökandet genom att de kan begränsa individer att uppnå och satsa på de yrken som de gärna vill ha och skulle trivas inom. Brown (2002) skriver att välutvecklade och prioriterade värderingar hjälper dig att fatta beslut. Det kan bli problematiskt vid värderingskonflikter om man t.ex. inte har så många valmöjligheter och att man måste ta ett arbete som inte stämmer överens med sina värderingar. Att hitta ett arbete som man vill ha och som stämmer överens med individernas värderingar är att föredra. I denna studie söker många utav ungdomarna arbeten som ligger utanför deras drömmar vilket skapar värdekonflikter och låg motivation.
6.3 Självskattning
Ungdomarna skattar sig själva ganska högt, vilket kan bero på att de är unga och att de har framtiden framför sig. Detta var även något som ungdomsstyrelsen kom fram till i sin attitydundersökning att ungdomar ser positivt på framtiden.( Ungdomsstyrelsen 2003) Ungdomarna berättade om egenskaper och kompetenser de har som motsvarade lyckade erfarenheter från tidigare arbeten. Hade man haft ett tidigare arbete där man trivts och känt sig behövd och lyckad så ökade självskattningen inom det området. Detta beskrivs tydligt i Scct- karriärvalsteori att det påverkar vilka konsekvenser man tror att sysselsättningen ger och påverkar sedan individens intresse, intentioner, personliga mål, val, agerande och prestation . Samhällets påverkar även och leder fram till nya erfarenheter t.ex. nya kunskaper, eller misslyckanden som i sin tur har betydelse för individens självskattning (Lent, Brown &
Hackett i Brown, 2002). En slutsats är att erfarenheter påverkar individers självskattning.
Denna självskattning påverkar i sin tur arbetssökandet genom att man söker sig inom sådana branscher man tidigare lyckats inom även om det inte motsvarar de yrken man önskar arbeta inom. Mer arbetslivserfarenhet och fler positiva upplevelser skulle enligt Scct kunna öka ungdomars självskattning. När det gäller självskattning så menar Bandura att det är en subjektiv prestationsförmåga som påverkar vår förmåga att ställa upp mål, göra insatser och att ha uthållighet. Ju starkare den subjektiva prestationsförmågan är desto lättare får vi för att både lära och handla ( Brown 2002) .
7. Diskussion
Här nedan kommer jag beskriva resultat, metod och framtidstankar som denna undersökning bidragit till.
7.1 Resultatdisskussion
Intervjuerna har varit mycket intressanta att göra och resultatet har visat på att självskattning och värderingar påverkar oss människor och att det är något man kan arbeta med i ungdomars arbetssökande. När det gäller värderingar och självskattning så är det ganska svårt att komma åt och det krävs oftast följdfrågor för att få fram underliggande tankar hos individerna. Det är som Brown (2002) beskriver att värderingar oftast är omedvetna. Det krävs av intervjuaren att ställa rätt sorts frågor och detta är något jag kunde ha arbetat mer med. När det gällde frågan om hur de skattar sig själv på en skala från ett till tio i förhållande till arbetsmarknadskraven så vart jag förvånad över hur högt de skattade sig själva med tanke på arbetslösheten och svårigheten att få arbete. Här hade jag velat ställt fler följdfrågor.
Förtjänsterna av mitt arbete tycker jag framförallt har varit att få en förankring mellan karriärvalsforskning och verkligheten dvs. jag har fått pröva teori och praktik. Jag tycker att det var intressant att se framförallt hur viktiga tidigare erfarenheter har varit för dessa
individer när det gäller självskattning och värderingar och detta har fått mig att fundera på hur viktigt det är att låta ungdomar få vara ute i praktiken och arbetslivet och känna efter. Viktigt är även att arbetsgivare skapar positiva upplevelser genom mottagandet och bemötandet av ungdomar.
7.2 Metoddiskussion
Jag valde att använda mig utav en kvalitativ metod genom tre intervjuer med fler och öppna frågor. Med mina forskningsfrågor ansåg jag att denna metod skulle vara lämpligast och ge en bättre analys och resultat. Detta då jag anser att värderingar och självskattning är begrepp som kräver en intervju för att få en bra uppfattning om.
Jag hade kunnat tänkt mig att ha fler intervjuer gärna fem stycken och jag hade velat lägga till lite följdfrågor i intervjuerna, detta tror jag hade givit mig mer intressant data att analysera särskilt när det gäller strategier men även värderingar och självskattning.
Litteraturen och den tidigare forskningen har varit mycket givande och gett mer tyngd åt min undersökning, den tidigare forskningen har vägt upp mina få intervjuer. Litteraturen och karriärvalsforskningen har varit mycket passande för mina forskningsfrågor och varit till stort stöd för att kunna besvara dem.
7.3 Framtidsdisskussion
Många nya tankar har väckts genom denna undersökning. Något som vart tydligt är behovet av att ha en inriktning på sin utbildning eller känna att man har specialkunskaper inom ett område. Arbetsmarknaden kräver det säger många ungdomar och jag upplever det också som en trygghet att ha. Detta är kanske en viktig politisk diskussion att man har tydliga
inriktningar på gymnasiet redan, att man ger ungdomar specialkunskaper inom ett område?
Nackdelen med detta är att hur ska ungdomar i så tidig ålder kunna veta vad de vill bli. Något annat intressant var att de tidigare erfarenheterna ungdomarna hade var de områden de kände sig duktiga inom och de områden de sökte arbeten inom även fast dessa områden inte låg inom deras drömyrken. Här kom funderingar på hur viktig praktiken är i grundskolan och gymnasiet, det känns som om det är oerhört viktigt att ungdomar möjlighet till mycket praktik och arbetslivserfarenhet. Att som arbetsförmedlare eller vägledare arbeta med undomars värderingar och som Brown (2002) beskriver att utkristallisera dem upplevde jag också som en mycket viktig del då det kan vara till hjälp i arbetssökandet och vidga
perspektiv. Att arbeta med självskattningen är också något jag upplevde som viktigt då det
tydligt framgick att några utav ungdomarna sökte där de trodde sig ha möjlighet att få anställning istället för att söka eller kämpa för ett arbete de ville ha. Detta beskriver även Brown (2002) att eftersom vi vill åtnjuta framgång och uppskattning begränsar vi våra intresseområden till sådant vi gör bra eller bedömer oss kunna klara av. De resultat vi förväntar oss att uppnå, Outcome expectations, är knutna till hur vi skattar oss själva i den aktuella aktiviteten. ( Brown 2002). Det är viktigt att vi får möjlighet till en realistisk uppfattning om vår förmåga. Vi behöver också förstå vad som gör att vi gör det vi gör, är intresserade av det vi är och förstå att genom att prova på nya områden skaffar vi oss nya kunskaper och förmågor som i sin tur kan leda oss vidare till nya domäner. ( Brown 2002)
8. Litteraturlista
Referenser
Berntsson, A Mellbin, S (2011) Working 9 to 5, en studie om ungdomsarbetslöshet. Kanidat-uppsats Linnéuniversitetet/ Institutionen för socialt arbete, SA.
Brown, Duane. & Associates (2002). Career Choice and Development. Fourth Edition. San Francisco: Jossey-Bass Publishers.
Bolinder, M. (2006). Handlingsutrymmets betydelse för arbetslösas upplevelser, handlingsstrategier och jobbchanser.
Elofsson, Helena (2010). Arbetslöshet och arbetssökande bland ungdomar. Y-uppsats, Malmö högskola/ Lärarutbildningen.
Giddens, Anthony (2003). Sociologi. Lund: Studentlitteratur.
Gillberg, G. (2010). Individualiseringens villkor - Unga vuxnas föreställningar om arbete och självförverkligande. Skrifter från institutioner för Arbetsvetenskap Nr 7. Göteborgs
universitet.
Holme & Solvang (1997) Forskningsmetodik, om kvalitativa och kvantitativa metoder Studentlitteratur Lund.
Johannessen, A. & Tufte, PA. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö:
Liber.
Johansson, Emelie (2008). Vägen till ett arbete för arbetslös ungdom med försörjningsstöd.
Malmö högskola/ lärarutbildningen.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lidström, Lena ( 2009) En resa mot osäkra mål, doktorsavhandling i Pedagogiskt arbete Nr 30 inom den Nationella forskarskolan i Pedagogiskt arbete Nr 18.
Lundahl, Lisbeth (red) (2009) Att bana vägen mot framtiden. Karriärval och vägledning individuellt och politiskt perspektiv. Lund, Studentlitteratur .
Thurén, T (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Runa.
Trondman, M & Bunar, N (2001) Varken ung eller vuxen. Atlas.
Ungdomsstyrelsen (1998) Ny tid Nya tankar, ungdomars värderingar och framtidstro.
Ungdomsstyrelsens (2003) Attityd- och värderingsstudie. De kallar oss unga.
Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:10.FOKUS05 En analys av ungas etablering och egen försörjning.
Bakgrundslitteratur
Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Francesco Gamberale, Carolina Sconfienza, Tom Hagström Arbetslivsinstitutet (1996:19).
Värderingar och förhållningssätt till arbete bland ungdomar i Sverige.
May, Tim (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
Sven Åke Hörte (1979) Ungdomsarbetslöshet, ett sociologiskt perspektiv. Rabén & Sjögren