Jag vill, jag kan, jag ska
En studie om arbetssökande ungdomar Av: Malin Forsén
Institutionen för pedagogik och didaktik
Examensarbete 15 hp Stockholms Universitet
Studie- och yrkesvägledarprogrammet (180 hp) Vårterminen 2011
Handledare: Karin Fransson Examinator: Helena Bergsstörm English title: I want, I can, I will
Sammanfattning
Detta är en studie som belyser strategier och värderingar hos arbetssökande ungdomar. Den belyser även hur ungdomar skattar sig själva i förhållande till arbetsmarknaden. Detta är en kvalitativ studie som baseras på tre djupintervjuer och tidigare forskning om arbetslöshet. Den bygger även på karriärvalsforskning med fokus på värderingar och självskattning. Studien visar på olika värderingar och strategier som ungdomar har. Den visar även på hur värderingar och självskattning påverkar individerna i deras arbetssökande.
Nyckelord
Strategier, värderingar och självskattning hos arbetslösa ungdomar.
Abstract
This is a study that illustrates the strategies and values that young people have in their job search. It also highlights the self-assessment they have for all to the labor market. This is a qualitative study based on the three in depth interviews and previous research on
unemployment. It is also based on career choice research with a focus on values and self- assessment. The study shows different values and strategies young people uses. It appears also that the values and self-assessment affects and influences how people go about in their job search.
Keywords
Strategies, values and self-assessment of the young unemployed.
Innehåll
1.Inledning__________________________________________________6-7 1.1 Val av problemoråde________________________________________7-8 1.2 Förförståelse______________________________________________8 1.3 Syfte____________________________________________________8 1.4 Antagande/ Hypotes________________________________________8 1.5 Forskningsfrågor___________________________________________ 9 1.6 Avgränsningar_____________________________________________ 9 1.7 Kunskapssyn______________________________________________ 9 1.8 Begrepp___________________________________________________9 2. Bakgrund_________________________________________________10 2.1 Resultat av litteratursökning__________________________________10 2.2 Anknytande forskning och litteratur____________________________10 2.3 Strategier_________________________________________________10-11 2.4 Värderingar_______________________________________________11-13 2.5 Självskattning_____________________________________________13-14 2.6 Teoretiska utgångspunkter___________________________________14 2.7 Värderingar Duan Brown____________________________________14-16 2.8 Självskattning SCCT – Social cognitive Career Theory
_________
16-173. Metod____________________________________________________18 3.1 Argumentation för vald undersökningsstrategi och forskningsmetod__18 3.2 Metoder/ tekniker __________________________________________18 3.3 Genoförandesteg___________________________________________18 3.4 Urval____________________________________________________19 3.5 Urvalsgrupp_______________________________________________19 3.6 Datainsamling_________________________________________________19 3.7 Tillförlitlighet och giltighet______________________________________19 3.8 Etiska ställningstaganden_______________________________________20
3.9 Resultatredovisning och resultatredovisningssätt_____________________20 4. Resultat______________________________________________________21 4.1 Presentation av intervjupersonerna________________________________21 4.2 Resultatredovisning____________________________________________21 4.3 Tema 1: Strategier_____________________________________________21-22 4.4 Tema 2: Värderingar___________________________________________22-24 4.5 Tema 3: Självskattning_________________________________________24-25 5. Analys_______________________________________________________26 5.1 Strategier i arbetssökandet_______________________________________26 5.2 Värderingarnas påverkan på arbetssökandet__________________________26-27 5.3 Självskattningens påverkan på arbetssökandet________________________27-29 6. Slutsats________________________________________________________29 6.1 Strategier _____________________________________________________30 6.2 Värderingar____________________________________________________30 6.3 Självskattning__________________________________________________31 7. Diskussion______________________________________________________31 7.1 Resultatdiskussion_______________________________________________31-32 7.2 Metoddiskussion________________________________________________32 7.3 Framtidsdiskussion______________________________________________32-33 Litteraturlista_____________________________________________________34 Referenser________________________________________________________34-35 Bakgrundslitteratur_________________________________________________35 Föreläsningar______________________________________________________35 Internetkällor______________________________________________________35 Bilaga: 1 intervjuguid_____________________________________________36-37
1. Inledning
Arbetsmarknaden idag kännetecknas av en ökad globalisering samt ökade krav på flexibilitet.I och med att arbetsmarknaden förändras snabbt måste även arbetskraften göra det, vilket har gett ökade krav på självständighet och förändringsbenägenhet (Gillberg, 2010). Sverige har sedan 1970-talet använt olika åtgärder mot ungdomsarbetslöshet. Dessa åtgärder har använts regelbundet och har förstärkts i lågkonjunkturer. Åtgärder har använts då hög arbetslöshet bland ungdomar anses vara skadlig både för individen och för samhället. En konsekvens av arbetslöshet bland ungdomar är att deras resurser inte tas tillvara. Men även att ungas
etablering som självförsörjande har skjutits uppåt i åldrarna. Det gör ungdomarna beroende av sina föräldrar och vänner eller offentliga stödsystem för sin försörjning. Bristen på inkomst försvårar också för ungdomar att få ett eget boende och flytta från sina föräldrar 1
Statistik från ungdomsstyrelsen visar på att unga är mer utsatta än befolkningen i stort.
Situationen sett i ett längre tidsperspektiv har försämrats, och att detta är en långsiktig trend.
Detta är en strukturell och inte en konjunkturell eller tillfällig situation. 2
Landstingsorganisationen (Lo ) beskriver att långtidsarbetslösheten bland ungdomar har ökat med 40% och omkring 7500 ungdomar i Sverige utvisas direkt från arbetsmarknaden. Åldern har stigit för ungdomars första fasta jobb från 25 till 28 år. Detta medför att ungdomar inte får ta lån, har svårt att få bostad och att barnafödandet minskar.LO skriver även att
studievägledningen måste förbättras och det behövs nya och bättre metoder för att underlätta övergången från studier till arbete. Regeringen beskriver i ett pressmeddelande 3 att man vill öka insatser för unga arbetslösa. Dessa insatser är genom nya reformer när det gäller
jobbgarantin samt höjt studiemedel. De påpekar även vikten av att motivera ungdomar att slutföra sina studier.
I sin avhandling skriver Lena Lidström att kontaktnätet tycks vara väldigt avgörande för hur vi lyckas på arbetsmarknaden och vilka vägval du gör. Ungdomar känner ett bristande förtroende för vägledare och andra tjänstemän som förväntas ge stöd i övergångarna.
Lidström (2009 )
Övergångsperioden från skola till arbete har de senaste decennierna blivit längre och mer komplex, och riskerna för arbetslöshet och social utslagning har ökat. Det post-industriella samhället bjuder unga människor större svårigheter att navigera än tidigare och till synes motstridiga budskap.
Samtidigt som unga förväntas forma sina vägar genom utbildning och arbete utifrån egna utgångspunkter, förutsätts de agera för att öka sin anställningsbarhet. Jämsides med en norm om att individen själv skapar sitt liv vet vi att kön, social och kulturell bakgrund alltjämt har avgörande inflytande. Resan från skola till arbete sker på ojämlika villkor.” ( Lidström 2009: 9)
1Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:10.FOKUS05 En analys av ungas etablering och egen försörjning www.ungdomsstyrelsen.se
2 Landstingsorganisationen. Erland Olauson
http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/03459E28C4121333C1256E93002A3E7D
3 Pressmeddelande (23/12 2010) http://www.regeringen.se/sb/d/12581/a/158346
Min forskning vill belysa ungdomsarbetslösheten med perspektiv på värderingar och
självskattning i arbetssökandet. I arbetet med vägledning anser Brown (2002) att det är viktig att utkristallisera sina värderingar då dessa är ständigt närvarande men kan vara omedvetna.
1.1 Val av problemområde
Har genom litteratur olika studier och media förstått att ungdomsarbetslösheten är hög i Sverige i dag. Jag har även förstått att kvalifikationskraven ökat vilket ger en längre startsträcka för ungdomar.
I Lena Lidströms avhandling beskrivs att arbetslösheten hos unga har uppmärksammats i en rad svenska offentliga utredningar och statistiska analyser. Andelen fattiga är större bland ungdomar än i den övriga befolkningen, och klyftan har ökat sedan 1980-talet (Lidström 2009) . Jag har genom tidigare praktik på arbetsförmedlingen upplevt en avsaknad av vägledningssamtal. Jag har även fått uppfattningen av att många arbetssökande kände hopplöshet och bristande självskattning, dvs. tron på sig själva i förhållande till
arbetsmarknadskraven. Fick även uppfattningen av att värderingar skapade ramar för vad du kan tänkas arbeta med och inte. Jag har genom olika karriärutvecklingsteorier och egna erfarenheter förstått hur stor påverkan värderingar och självskattning har för hur jag går tillväga i mina karriärval och i mitt arbetssökande.
Brown (2002) har skapade en karriärutvecklingsteori med inriktning mot värderingar detta för att han ansåg att värderingar har varit åsidosatta i andra teorier. Brown menar att värderingar är den främsta faktorn vid beslutsfattandet även om den samverkar med en rad andra faktorer.
När det gäller självskattning så menar Bandura ( Brown 2002) att det är en subjektiv prestationsförmåga som påverkar vår förmåga att ställa upp mål, göra insatser och att ha uthållighet. Ju starkare den subjektiva prestationsförmågan är desto lättare får vi för att både lära och handla.
Genom min utbildning har jag sett på möjligheter att förändra tänkandet och få andra
perspektiv detta genom bra vägledningssamtal. Värderingar kring arbetslivet samt hur man ser på sig själv tror jag har stor betydelse för hur du lyckas i ditt arbetsliv, och att detta är något man kan arbeta med. Jag är intresserad av hur ungdomar tänker kring arbetsmarknaden och sig själva i förhållande till den. Hur påverkas deras självskattning i arbetssökandet, ser de möjligheter eller minskar tron på framtiden och den egna kompetensen. Jag hoppas genom att belysa värderingar samt självskattning kunna bidra med en förståelse för dessa ungdomars tankar. Genom denna förståelse växer det kanske fram nya metoder för vägledare,
arbetsförmedlare och coacher för att minska arbetslösheten. Att utgå från ungdomarnas perspektiv kan förhoppningsvis skapa bättre och mer effektiva metoder till att på sikt minska arbetslösheten.
Jag kommer att analysera resultaten utifrån olika karriärutvecklingsteorier.
Arbetsvärderingar och självskattning är begrepp som jag kommer att belysa i denna forskning, detta pga. jag tror dessa är viktiga för hur individen kommer att lyckas i sitt framtida arbetsliv.
Är man klar över sina värderingar så tror jag att man lättare kan hitta ett arbete som man trivs med. När det gäller självskattning så tror jag att det är en viktig del i identitetsskapandet och att det påverkar arbetssökandet. De karriärutvecklingsteorier som belyser värderingar och självskattning är: Values in Occupational Choice, Satisfaction, and Sucess: A Theoretical Statement samt Social Cognitive Career Theory (Scct ). (Brown 2002)
1.2 Förförståelse
Genom min utbildning till studie- och yrkesvägledare samt mina tidigare 2.5 år på
lärarutbildningen har jag beteendevetenskapliga och pedagogiska kunskaper att utgå ifrån.
Dessa kunskaper har bildat grunden i att jag tror att genom ökad förståelse för individer och sig själv desto lättare är det att förändra sitt tänkande och beteende. Jag har kunskaper i karriärutvecklingsteorier som bygger på hur och på vilket sätt människor fattar sina beslut.
Min förförståelse grundar sig också på upplevelser från praktikperioder men även genom själupplevda erfarenheter som arbetssökande. Detta har medfört ett intresse i frågan.
Värderingar som är viktiga för individer och hur man ser på sig själv tror jag har stor påverkan på hur jag lyckas i mitt arbetssökande och i det fortsatta arbetslivet. Tidigare forskning om arbetslöshet, samt regeringens intresse i frågan har bidragit till mitt intresse men med ett annat perspektiv än tidigare forskning.
Enligt Forskningsmetodik så är forskaren en del av den kvalitativa forskningsprocessen och det går inte att komma undan från förförståelse eller fördomar (Holme & Solvang, 2006) Detta är jag medveten om när jag tar mig an denna forskning, och kommer att vara försiktig hålla isär mina egna värderingar och fördomar i ämnet.
1.3 Syfte
Att undersöka vilka strategier ett antal ungdomar har i sitt arbetssökande och på vilket sätt värderingar och självskattning kan påverka ungdomar i sitt arbetssökande.
1.4 Antagande/Hypotes
Att värderingar och självskattning har påverkan i arbetssökandet.
1.5 Forskningsfrågor
Vilka strategier använder arbetslösa ungdomar för tillträde till arbetsmarknaden?
Vilka värderingar har ungdomar i sitt arbetssökande?
Hur skattar ungdomar sig själva i förhållande till arbetsmarknaden och sina arbetsmöjligheter?
1.6 Avgränsningar
Undersökningen genomfördes i en mindre kommun ca 6 mil från Stockholm. Valet av kommun var av bekvämlighetsskäl samt ett intresse för den egna kommunen. Studien har gjorts med ungdomar mellan 18-24 år inskrivna på arbetsförmedlingen med en
arbetslöshetsperiod om minst sex månader.
1.7 Kunskapssyn
Jag valde att arbeta efter ett hermeneutiskt synsätt, då jag anser det stämma överens med mina kunskaper om människan dvs. jag har inte sökt efter en absolut sanning, eftersom det enligt den hermeneutiska kunskapsteorin inte finns någon sådan sanning. Jag har använt mig utav tolkningen som huvudsaklig forskningsmetod. Föremål för tolkningen är meningsfulla fenomen, det vill säga fenomen som är skapade av människor, exempelvis texter, handlingar och yttranden. (Holme & Solvang, 2006)
1.8 Begrepp
Begreppet Karriärutvecklingsteorier är teorier som förklarar varför individer väljer eller hamnar inom olika områden .
Begreppet arbetsvärderingar kommer från en karriärutvecklingsteori och definieras enligt följande: Värderingar är kärnövertygelser hos individen som upplevs som en mall för hur individen bör agera. Värderingar skapas utifrån kulturella kontexter, grupper inom samma kulturella kontext utvecklar egna, unika värderingssystem (Brown 2002).
Begreppet självskattning kommer från karriärutvecklingsteorin: Social cognitive career theori (Brown, 2002). Självskattning beskriver en människas egen uppfattning om sin förmåga. Det är en subjektiv upplevelse av den egna förmågan som bygger på tidigare erfarenheter av framgång respektive motgång i relation till andras reaktioner. En människas skattning av sin förmåga påverkas inte bara av tidigare erfarenheter och andras förstärkning utan också av t.ex. förebilder som är möjliga att identifiera sig med och hur man bedömer sin hälsa och därmed sin självkänsla.
2. Bakgrund
2.1 Resultat av litteratursökning
Har undersökt tidigare forskning om ungdomsarbetslöshet och det finns mycket forskning i ämnet. Har hittat forskning från ungdomsstyrelsen som beskriver värderingar men inte mycket som beskriver självskattning. Däremot finns mycket som beskriver hinder och
möjligheter, vägledning och möten med arbetsförmedlare osv. Jag hoppas med min inriktning kunna bidra med ett nytt perspektiv.
Jag har sökt på www.uppsatser.se med sökordet ungdomsarbetslöshet, och fick då 28 träffar.
Jag har även via biblioteket gjort en sökning i Libris (http://libris.kb.se/) på avhandlingar ungdomsarbetslöshet och fick 18 träffar.
Sedan har jag googlat på ungdomsarbetslöshet vilket resulterade i väldigt många träffar ca.340 000.
Genom google hittade jag en doktorsavhandling om ungdomsarbetslöshet( Lidström 2009) Har varit inne på regeringens hemsida www.regeringen.se samt Lo www.lo.se , där jag även fått ett antal träffar.
Jag kommer att beskriva den anknytande forskning och litteratur som är relevant för studiens syfte och sedan beskriva de teorier som ligger till grund för densamma.
2.2 Anknytande forskning och litteratur
Den anknytande forskning och litteratur jag använder mig utav är med inriktning mot forskningens syfte, fokus på strategier, värderingar och självskattning. Indelningen i dessa olika teman utgår från min egen tolkning om vad som passar in.
2.3 Strategier
Gillberg (2010) beskriver att många försöker anpassa sig till den tid och värld vi lever i men även att fler försöker hitta sin egen väg som kanske en följd av de nya krav och är delvis som en protest mot kraven. Både individers möjligheter och skyldighet att hitta sin egen väg att skapa sin framtid. Sociologen Ulrich Beck, som kanske är den främste förespråkaren för individualiseringstesen, menar att individualisering innebär att traditionellakollektiva gemenskaper, såsom klasstillhörighet och familj, försvagas och att individen ställs inför ett allt större ansvar att utforma och planera sitt liv på egenhand. Detta innebär bland annat att den egna ”klassen”, den lokala gemenskapen och familjen som tidigare utgjorde en
tolkningsram för vad som var möjligt och önskvärt, inte längre är ett hur det egna
livsprojektet skall utformas. Istället står individen i ökad utsträckning ensam och tvingas konstruera sig själv och skapa de gemenskaper som förhoppningsvis innebär ett stöd och ett riktmärke. (Gillberg 2010)
Arbetsmarknadens snabba förändringar är en källa till oro som i vissa fall resulterar i en passivitet och uppgivenhet. Istället för att välja och därmed riskera att välja fel, väljer några av de intervjuade att skjuta upp valet. (Gillberg 2010)
2.4 Värderingar
Ur intervjuer från en studie av Elofsson (2011) förklarar ungdomarna sin arbetslöshet med både faktorer utanför dem själva och hos dem själva, vissa ger både och som förklaring.
Fredrik lägger förklaringen på samhällsnivå och menar att hans arbetslöshet beror på samhället, som är uppbyggt på fel sätt. Samtidigt säger han att:
- om jag hade gett mig fan på det hade jag säkert kunnat fixa ett jobb liksom, så de är väl så att jag är ganska lat och bekväm av mig liksom hoppas jag i alla fall, jag vill gärna tro att jag skulle kunna fixa ett jobb om jag gav mig fan på det ( Elofsson 2011:9 )
Robin och Anna säger att det beror på deras utbildning. Robin menar att hans
gymnasieutbildning, Barn- och fritidsprogrammet, inte längre är relevant, utan att de jobben han tidigare kunde söka idag kräver högskoleutbildning. Anna menar också att det beror på hennes gymnasieutbildning, Samhällsprogrammet, hon menar att det är en så pass bred utbildning att hon inte är inriktad på något alls, vilket innebär att hon aldrig har de
kvalifikationer arbetsgivarna efterfrågar. Karins säger att det beror på att hon inte vill ta vilket jobb som helst, hon har undersökt lite kring snabbmatskedjorna men har hört att det ska vara mycket stressigt och hon vill inte uppleva stress på jobbet. Ellinor förklarar det med att inom skogsbranschen är alla företag ute efter att tjäna pengar. Hon menar att personal som hon själv som säger ifrån när hon upplever arbetsvillkoren som oacceptabla inte är välkomna då de kostar för mycket pengar. Hon menar också att företagen är rädda att anställa ny personal ifall en ny lågkonjunktur skulle komma. Martin menar att det beror på att alla som söker personal kräver mycket lång erfarenhet. Han menar själv att det är ett orimligt krav på unga som söker arbete då de inte hunnit skaffa sig någon erfarenhet än. Han upplever det som en hopplös situation då han menar att ingen vill anställa honom utan erfarenhet och utan jobb får han ingen erfarenhet. ( Elofsson 2011)
Ur intervjuer från Johansson (2008) förklarar en ungdom: Maria att hon helst av allt vilja bli djurskötare. Men som det ser ut idag så ser hon det mer som en hobby. Detta beror dels på att hon tror att det kan vara svårt att få jobb inom något sådant område. Istället vill hon ha jobb
inom restaurang eller som florist. Hon vill ha ett jobb där hon får arbeta med händerna och röra på sig mycket. Det ska hända mycket på arbetsplatsen. Hon tror att ett gott intryck är viktigt för att man ska få ett jobb. ( Johansson 2008).
Ur ( SOU 1994:73; Ungdomsstyrelsen 1998) framkommer att efter familjesocialisationen har format individers värderingar så blir andra socialisationsprocesser viktigare så som skolan och fritidsaktiviteter, media och högre utbildning. Alla olika instutioner och fenomen formar individers värderingar om vad som är viktigt och mindre viktigt i livet. Man kom fram till att allt viktigare har utbildningarna blivit för att forma individers värderingar och man märkte stora skillnader i värderingar mellan olika utbildningar. Utbildningarnas ämnesinriktning och karaktär har stor betydelse för att forma individers värderingar. De flesta värden tenderar att vara mindre viktiga för personer med hög utbildningsnivå. Självaktning och
självförverkligande är sådana värden som ökar med utbildning och kan vara en effekt av den högre självtillit och ökade livschanser som högre utbildning ger. I denna studie kom man fram till att könstillhörighet och utbildning är viktigare förklaringar till värderingsskillnader än vad familjebakgrund har. ( Ungdomsstyrelsen 1998)
Vår nya anpassning till både personliga förutsättningar och den verklighet vi möter leder till att vi förändrar både världen och oss själva. Gillbergs studie bidrar till förståelse för vilken roll arbetet spelar i unga vuxnas liv. Mer komplexa förhållanden råder i dag bland det som hänger samman med valmöjligheter på arbetsmarknaden som är knutna till individers förutsättningar, resurser samt drömmar och föreställningar om ett bra liv. Även samhällets värderingar, behov, krav och trender spelar en stor roll. ( Gillberg 2010)
Att just göra det man tycker är roligt är en vanlig generalisering som förekommer i relation till ungdomars syn på arbete. Man talar om 80-talisterna som ”dagisgenerationen” som tror att allt är möjligt, som ifrågasätter allt, som ständigt är uppkopplade på nätet, men som också plågas av alla val som måste göras.12 70-talisterna beskrivs som den ironiska generationen som förväntar sig total uppbackning och som är oerhört jag-fixerade. 90-talisternaförväntas bli än mer krävande och beskrivs som en generation som framför allt vill ha kul på jobbet, men som samtidigt ställer oerhört höga krav på sig själva. (Gillberg, 2010 :14)
Drömmen om ett självvalt liv kan mycket väl se ut på ett visst sätt, medan den faktiska situationen ser helt annorlunda ut. Ofta svarar man med utgångspunkt i den faktiska situationen i de aktuella attitydundersökningarna av ungdomsstyrelsens regelbundna undersökningar i Sverige, är relativt nöjda med sin tillvaro, värderar stabila
anställningsförhållanden högt och ser positivt på framtiden. Det finns en stark övertygelse om att arbete och självförverkligande är en och samma sak. Att arbeta med något som inte
tillgodoser dessa behov och drömmar betraktas som otänkbart. Det är en avgörande skillnad mellan det vi uppfattar som möjligt och det som faktiskt är möjligt. (Gillberg 2010)
De intervjuade kaospiloterna i Gillbergs avhandling uttrycker inte någon lojalitet mot något som inte överensstämmer med deras personliga värderingar. De vill gå sin egen väg och tanken på att fastna i en form, ett företag eller i en organisation, upplevs som outhärdlig. Det
egna behovet av självförverkligande är avgörande liksom överensstämmelse mellan personliga värderingar, identitet och arbete. (Gillberg 2010)
2.5 Självskattning
Bolinder ( 2006) gör en undersökning där författaren kommer fram till att 40 procent av de arbetslösa över- eller underskattar sin chans till att få ett arbete, vilket visar på att deras subjektiva handlingsutrymme inte alltid stämmer överens med deras objektiva
handlingsutrymme. De individer som har kontroll över sin situation har också bättre mående.
Att tro sig ha goda möjligheter till arbete gör att situationen känns mindre ansträngande.
(Berntsson, Melbin 2011)
Bunar och Trondman (2001) talar om framtidsperceptionens präglingseffekter, vilket innebär att en persons självförståelse och grundvillkor ger effekter i fråga om hur man ser på sin framtid. Det handlar om att framtida möjlighetsstrukturer och de faktorer som formar ens liv tillsammans bildar en föreställning om sin framtid. Denna föreställning möjliggör eller begränsar i sin tur de val man gör i nuet. Författarna menar att vi påverkas av både objektiva och subjektiva villkor, det handlar om livsvillkor och möjlighetsstruktur, respektive
människans vilja. Det kan finnas stora skillnader mellan det man vill bli och vad man faktiskt har möjlighet att bli. Ur Johanssons studie beskrivs att Bunar och Trondman(2001)
benämner detta som det tragiska gapet, vilket är ett resultat av förändringar som i sin
turpåverkar människor och deras liv. Förändringar gällande samhälleliga strukturer kan leda till bekymmer för individen, grundstrukturen i vårt samhälle påverkar ungas val, deras väg mot vuxenblivandet och deras framtid . Det höga arbetslöshetsantalet bland ungdomar kan enligt Trondman ses som en oroväckande strukturomvandling. ( Johansson 2008)
I Johanssons ( 2008) studie framkommer att en flicka konstaterar att hon mår som bäst när hon känner att hon klarar av saker och ting. Med sig i sitt jobbsökande har hon ständigt tankar på att hon kan misslyckas. Hon är mest missnöjd över och rädd för att hon inte kommer att kunna behålla ett jobb. Det har hänt förr att hon blivit tröttare och tröttare, inte skött sig, börjat försova sig och helt enkelt blivit av med jobbet. Hon är rädd för att samma sak ska hända igen, att hon inte ska klara av att sköta ett jobb.
Studier från SOU (2006) visar att arbetslöshet leder till viss pessimism hos den berörda individen. Det finns tydliga skillnader mellan unga på olika positioner i sin
etableringsprocess; arbetslösa är mindre nöjda med sina tidigare studieval medan de som studerar har en större framtidstro. ( Johansson 2008)
Giddens (1999) hävdar att skam blir mer framträdande än skuld i vår tid, när traditionens grepp blir lösligare och individens reflexiva projekt står i förgrunden. Medan skam främst bottnar i känslan av att vara otillräcklig i relation till självidentitet och livsberättelse.
(Lidström 2009)
2.6 Teoretiska utgångspunkter
De teorier som ligger till grund för mitt arbete är Duan Browns (2002) teoretiska perspektiv om värderingars betydelse för karriärutveckling. Jag kommer också utgå från teorin SCCT – Social cognitive Career Theory av Robert W. Lent, Steven D. Brown och Gail Hackett.
( Brown 2002)
SCCT är en konstruktivistisk teori där man tror på antaganden om att individen har kapacitet att påverka sin egen utveckling och sin omgivning (Lent, Brown & Hackett i Brown, 2002).
Från denna teori har jag valt att titta på självskattningens betydelse i arbetssökandet.
Här nedan kommer jag att beskriva Duan Brown samt Lent och hacket Browns förklaringar kring dessa begrepp. Duan Brown beskriver kulturella värderingar och Lent och hacket har flera påverkansfaktorer än självskattning i sin teori, dessa kommer jag inte gå in på utan kommer att hålla mig kring arbetsvärderingar, sociala värderingar samt självskattning.
2.7 Värderingar - Duan Brown
Duan Brown har ett teoretiskt perspektiv på värderingar, där han beskriver värderingarnas betydelse för karriärval. Han beskriver att värderingar är en ständig tro på att ett särskilt handlingssätt eller sluttillstånd, personligt eller socialt är att föredra framför ett motsatt eller ett annat handlingssätt eller sluttillstånd ( Brown 2002). Vi kan inte vara utan värderingar de är beständiga och trögflytande ( förändringar sker över tid) . En värdering är som linser för våra ögon, vi ser världen genom våra värderingar. (Hirasawa 2010 ). Värderingar samverkar med sociala faktorer som kultur, klass, kön osv. Värderingar interagerar med intressen och förmågor samt hur vi ser på vår kompetens samt vår självskattning t.ex. om jag misslyckas så har jag inte uppnått till min värdering och känner då skam. ( Hirasawa 2010 )
Värderingar är ständigt närvarande men kan vara omedvetna. Han anser att personer som arbetar med vägledning ska hjälpa klienten att belysa och utkristallisera sina värderingar.
( Brown 2002) . Brown beskriver två sorters värderingar, kulturella värderingar som innebär att en grupp kan ha samma kulturella värderingar. Även arbetsvärderingar som ekonomi, belöning samt arbetsinsats och ansvar. Värderingar är grunden för förväntade resultat och samverkar med självuppfattning och förmåga. Brown tar upp några påståenden i sitt
perspektiv bl.a. att högt prioriterade arbetsvärderingar är den viktigaste faktorn vid karriärval för personer med individualistiska kulturella värderingar om deras arbetsvärderingar är tydligt utkristalliserade.
Där kollektiva sociala värderingar hålls högt är det de kollektiva värderingar kring arbeten som får betydelse vid karriärval. När det gäller de som har kollektiva värderingar så får kön större betydelse. Information om arbete och yrke blir viktigt för individen om man har en individuell syn. Men det kanske inte hjälper om det är gruppen som fattar beslut. ( Brown 2002 ). Olika värderingar kan tillfredställa olika delar av livet, välutvecklade och prioriterade värderingar hjälper dig att fatta beslut. Det kan bli problematiskt vid värderingskonflikter om man t.ex. inte har så många valmöjligheter och att man måste ta ett arbete som inte stämmer överens med sina värderingar.
När du levt länge kan du genom nya upplevelser få nya värderingar. Det kan också skapa värderingskonflikter om du t.ex. har andra kulturella värderingar och ska följa nya värderingar i en ny kultur. ( Hirasawa 2010 )
Värderingar bygger på förväntade resultat kognitivt samt från påverkan och beteenden.
Värderingar är övertygelser som upplevs av individen som normer och dessa styr hur han eller hon ska fungera, de är kognitiva strukturer, men de har också beteendemässiga och affektiva dimensioner. Värdena är i anspråk när individer kan identifiera dem och berätta hur
värderingar påverkar deras beteende. De är prioriterade när individer kan rangordna beställa dem i termer av deras relativa betydelse. Arbetsvärden är de värden som individer anser bör uppfyllas som en följd av deras deltagande i arbetet roll. Ekonomiskt välstånd, altruism, prestation och ansvar är exempel på arbetsvärderingar. Förutom arbetsvärden kommer individer att utveckla ett antal andra värden som de förväntar sig uppfylla i livet roller annat än arbete, t.ex. familjen .
Det underliggande antagandet av denna teori är att kulturella och arbetsvärden är viktiga delar som påverkar arbetet, valprocessen, och den resulterande tillfredsställelsen med och framgång i det valda yrket.( Brown 2002) . Även andra värden så som livsroller kommer att påverka många aspekter av karriärutveckling processen. Dessa faktorer begränsar både yrkesval beslut och processen samt de val som görs. Kön kommer att vara en viktig faktor i karriären som anges av individer som innehar en kollektiv socialt värde på grund av stereotypa uppfattningar om yrken som beslutsfattare. Resultatet kommer att bli att yrkesval är mer sannolikt att stereotypa manligt och kvinnligt. Dessutom är kvinnor med en kollektiv
socialt värde kommer att ange ett mer begränsat sortiment av yrken män med kollektiva sociala värde. ( Brown 2002)
Uppfattningar avseende resurser för att genomföra ett yrkesval kommer att vara en viktig begränsande faktor i karriär beslutsprocessen av individer som innehar kollektiva sociala värden. Den primära grunden för trivsel för personer med en individualism sociala värdet i storleksordning kommer att (1) kongruensen mellan värdena förstärkas på jobbet och
individernas arbete värderingar, (2) konflikter som uppstår mellan yrkesroll och andra roller liv, och (3) godkännande av arbete roller av andra, såsom föräldrar, makar och vänner.
Brown (2002). Arbetstillfredsställelse för människor med en kollektiv socialt värde kommer att vara, i syfte av betydelse, att (1) i vilken utsträckning arbetet roll är godkänd av andra viktiga aktörer såsom föräldrar, makar och vänner;(2) konflikter mellan yrkesroll och andra roller liv, och (3)kongruensen mellan värdena förstärks av jobb och individernas
arbetsvärderingar. Brown (2002)
2.8 Självskattning SCCT – Social cognitive Career Theory
Av Robert W. Lent, Steven D. Brown och Gail Hackett (2002)
SCCT är en konstruktivistisk teori där man tror på antaganden om att individen har kapacitet att påverka sin egen utveckling och sin omgivning (Lent, Brown & Hackett i Brown, 2002) Nyckelbegrepp inom teorin är Självskattning, Förväntat resultat och Personliga mål som är de tre begrepp som beskriver det som i teorin antas ha en nyckelposition i de processer som berör karriärrelaterat intresse, valbeteende och prestation. Ju mer självskattningen stärks desto mer motiverad blir individen att lära och handla. Denna teori beskriver en människas egen uppfattning om sin förmåga. Det är en subjektiv upplevelse av den egna förmågan som bygger på tidigare erfarenheter av framgång respektive motgång i relation till andras reaktioner. En människas skattning av sin förmåga påverkas inte bara av tidigare erfarenheter och andras förstärkning utan också av t.ex. förebilder som är möjliga att identifiera sig med och hur man bedömer sin hälsa och därmed sin självkänsla. ( Brown 2002)
Betydande faktorer för detta såsom t.ex. socioekonomisk bakgrund, personliga insatser såsom anlag, kön och hälsa, och erfarenheter av olika slag (både egnas och andras) antas i teorin kanalisera individens självskattning (tron på sin egen förmåga att klara eller förstå en viss sysselsättning) och förväntade resultat (vilka konsekvenser man tror att sysselsättningen ger) och påverkar sedan individens intresse, intentioner, personliga mål, val, agerande och
prestation . Samhällets påverkar även och leder fram till nya erfarenheter t.ex. nya kunskaper, måluppfyllelse eller misslyckanden som i sin tur har betydelse för individens självskattning och förväntade resultat av framtida (nya eller gamla) intressen, val, intentioner, mål, agerande och prestationer (Lent, Brown & Hackett i Brown, 2002). SCCT antar att denna process befinner sig i konstant rörelse under en individs hela levnadsbana och att det därmed är teoretiskt möjligt till förändring och nya intresseinriktningar livet igenom. ( Brown 2002) Teorin medger att bakgrundsfaktorer (individens personliga insatser och socioekonomisk bakgrund) och den kontext individen befinner sig i medför begränsningar av individens autonomi och för individens möjligheter och exponerande inför olika sysselsättningar, men SCCT tar ändå fasta på individens konstruktiva självbestämmande och menar att nämnda faktorer kanaliseras genom individens egen självskattning och förväntade resultat och att individen därmed också kognitivt påverkar sin egen framtid och karriärbana. ( Brown 2002)
Teorin menar också att när t.ex. kontexten eller hälsan inte tillåter att vi lyckas inom det som är vårt främsta val så går vi igenom de alternativ som finns, med samma process, och väljer därmed det som vi anser ger oss mest utdelning, i förhållande till vår självskattning och förväntade resultat, av de alternativ som återstår. ( Brown 2002)
En av utgångspunkterna i Social cognitive career theori är att människor söker bekräftelse eller förstärkning. Vi gör sådant som vi får uppskattning för dvs. det vi är bra på eller tror oss klara av, en tankemässig process i samspel med omgivningen. Det vill säga människans intresseområden påverkas genom interaktion med andra. Vi konstruerar oss själva genom att spegla oss i den uppmärksamhet vi får på det vi gör. Eftersom vi vill få åtnjuta framgång och uppskattning begränsar vi våra intresseområden till sådant vi gör bra eller bedömer oss kunna klara av. De resultat vi förväntar oss att uppnå, Outcome expectations, är knutna till hur vi skattar oss själva i den aktuella aktiviteten. ( Brown 2002)
Tilltron till den egna förmågan verkar styrande på prestationsförmågan. Självskattningen och de förväntade resultaten är avgörande för vilka mål vi kommer att sätta upp. Den påverkar också vilken insats vi förmår bidra med under utförandet och i vilken utsträckning vi kommer att kunna vara uthålliga i det vi företar oss. Vilket direkt leder vidare till hur vi lyckas, och hur vi utvecklar kunskaper och förmågor - som i sin tur kommer att påverka skattningen av förmågan , val av intresseområden och nya förväntade resultat och vilka mål vi sätter upp.
(Brown 2002)
Förlängningen av detta kan innebära att vi gör det vi redan kan och inom det området
utvecklas vi eftersom vi får positiv feedback och själva ser resultat som vi önskar. Vidare att vi inte vågar oss på nya områden där vi är osäkra på att lyckas. Teorin beskriver på det här sättet hur vi skärmar oss från att prova områden vi inte har erfarenhet av och hur vi fortsätter utvecklas inom områden vi behärskar. ( Brown 2002) Teorin beskriver också hur svårigheter kan uppstå när vi har en felaktig uppfattning om vår förmåga. Detta kan leda till att vi ser hinder som inte finns eller att vi förväntar oss låga resultat. Vilket innebär att vi begränsar oss vad gäller t.ex. val av vissa områden eller svårighetsgrader. ( Brown 2002)
Scct kan användas till att förklara hur erfarenheter påverkar en individs eller en grupps skattning av sin förmåga. Vad gäller grupper kan finnas ett kollektivt self effacasy. Enligt teorin påverka självskattningen och på det viset prestationsförmågan, insatsen uthålligheten under sökandet vilket inverkar på resultatet och målet att få önskat arbete.( Brown 2002) Teorin pekar på att för att kunna göra ett väl underbyggt val behöver vi skaffa oss en realistisk uppfattning om vår förmåga. Vi behöver också förstå vad som gör att vi gör det vi gör, är intresserade av det vi är och förstå att genom att prova på nya områden skaffar vi oss nya kunskaper och förmågor som i sin tur kan leda oss vidare till nya domäner. ( Brown 2002)
3. Metod
Kommer här nedan att beskriva de metoder jag använt mig utav.
3.1 Argumentation för vald undersökningsstrategi och forskningsmetod
Studien bygger på en kvalitativ metod. Den utgår från få intervjuer med öppna frågor för att kunna få djupare förklaringar kring fenomenet. Jag har tagit stöd av tidigare forskning i ämnet för att kunna göra min analys. Denna forskningsmetod ger möjlighet till en djupare kunskap , detta enligt Kvale (1997) för att förstå meningen hos centrala teman i den intervjuades värld är den kvalitativa forskningsintervjun att föredra.
Min forskning bygger på tre djupintervjuer . Detta ansåg jag blir ett lagom antal för att kunna genomföra en c- uppsats med mer djupgående frågor.
Jag bygger min forskning mycket på tidigare forskning i ämnet samt karriärvalsforskning.
Detta då Kvale säger att: Kunskap om ämnet för intervjun krävs särskilt för konsten att ställa andra frågor, att följa upp intervjupersonernas svar. Kvaliteten på de data som produceras i en kvalitativ intervju beror på kvaliteten hos intervjuarens färdigheter och ämneskunskaper ( Kvale 1997)
3.2 Metoder/tekniker
Kommer här nedan beskriva de metoder och tekniker som ligger till grund för min forskning.
Jag har valt att genomföra en kvalitativ undersökning genom intervjuer med tre stycken arbetssökande ungdomar. Metoden har jag valt för att få fram fylliga beskrivningar ( Tufte 2003 ) Jag ansåg detta blir ett lagom antal intervjuer för att kunna genomföra min forskning.
3.3 Genomförandesteg
Jag var i kontakt med chefen för arbetsförmedlingen och berättat om mitt forskningsprojekt.
Arbetsförmedlingen kontaktade via mail 45 arbetslösa ungdomar och gjorde en förfrågan. Tre ungdomar tackade ja till att bli delta. Jag kontaktade dem via mail och förklarade syfte samt bestämde tid och plats för intervjuer. Intervjuerna skedde i ett konferensrum på
arbetsförmedlingen och tog cirka 40 minuter per intervju. Inför intervjun talade jag om att det är öppna frågor och att det inte finns något rätt och fel och att de ska svara precis som de tycker och känner samt att de gärna får ställa frågor. Jag använde mig även utav följdfrågor som:
- Hur tänker du då?
- Hur menar du nu?
- Berätta mer?
Intervjuerna spelades in på mp3 spelare och har sedan transkriberas och analyserats.
3.4 Urval
Urvalet gick genom arbetsförmedlingen som genom sitt dataprogram fick fram 45 stycken ungdomar i ålder mellan 18-24 år boende i kommunen samt närområdet. Kommunen valde jag ur ett intresse för den egna kommunen samt utav bekvämlighetsskäl. Kommunen är en tätort i Sörmland med ca: 10 000 invånare .
3.5 Urvalsgruppen
Thurén (2007) skriver om arbetslöshet som en term som kan tolkas olika. Min definition av begreppet är någon som är inskriven på Arbetsförmedlingen och helt saknar sysselsättning i form av arbete eller studier. Ungdom är man mellan 18-24 år enligt arbetsförmedlingens policy. 4
Urvalsgruppen är ungdomar inskrivna på arbetsförmedlingen. Har varit arbetslösa i minst sex månader och är mellan 18-24 år. Detta urval tror jag bäst kan svara på mina forskningsfrågor då de varit i en längre period av arbetslöshet.
3.6 Datainsamling
Datainsamlingen skedde genom intervjuer i konferensrum på arbetsförmedlingen.
Intervjuerna spelades in från mp3-spelare som sedan transkriberats.
3.7 Tillförlitlighet och giltighet
För att få tillförlitliga svar har jag prövat mina intervjufrågor på två ungdomar. Detta genom en förstudie ( Tufte 2003 ) där jag samlade dessa ungdomar och diskuterade begrepp och formuleringar som är mest lämpliga. Innan intervjuerna förklarade jag de begrepp jag använde mig utav i mina frågor. Jag var tydlig med syftet med mitt arbete och förklarade även att frågorna är öppna att det är sekretess och inga frågor är rätt eller fel. Under intervjuerna gjorde jag anteckningar som jag sedan läste upp för intervjupersonerna. Detta för att ge personen möjlighet att göra ändringar eller tillägg i sina berättelser.
---
4 www.ams.se
3.8 Etiska ställningstaganden
När gäller etiska ställningstaganden så kommer jag utgå från de etiska riktlinjer för forskare enligt( Kvale 1997)
Informerat samtycke: Att informera undersökningspersonerna gällande syfte och projekt samt få deras samtycke att delta.
Konfidentialitet: Här kommer jag informera om deras uppgifter inte kommer att avslöjas och att detta är anonymt.
Kvale tar upp att det är ännu viktigare när det gäller kvalitativ undersökning att man måste se till att skydda intervjupersonernas privata integritet.
Konsekvenser: Här är jag skyldig att överväga om min forskning kan innebära risker för lidande hos undersökningspersonerna.
Forskarens roll: Min roll som forskare kräver integritet och ett moraliskt ansvar. Jag ska vara professionell i min roll med kännedom om värdefrågor och etiska riktlinjer.
Dessa ställningstaganden har jag beaktat genom att inte lämna ut sådana uppgifter om personerna som avslöjar deras identitet. Jag har varit noga med att informera
intervjupersonerna om sekretess och syftet mitt arbete dels via mail men även inför varje intervju. Jag övervägde risker för lidande genom att förklara att det är frivilligt och att man bara behöver ge de svar man vill under intervjuerna.
3.9 Resultatredovisning och resultatredovisningssätt
Jag valde en kvalitativ ansats och har använt mjuka data, d v s materialet som samlats in består av ljud och text (Johanssen & Tufte 2003). Av de data som inhämtats från intervjuerna har texterna först transkriberats, sedan har ett urval gjorts för det som varit relevant för uppsatsen. Jag har sedan analyserat materialet genom att använda mig av meningsinnehålls analys (Tufte 2003) dvs. intervjuerna kategoriserades och delades in i teman som kunde urskiljas ur svaren. Det som är viktigt i min analys är teorier, hypoteser och min förförståelse.
( Tufte 2003)
När det gäller intervjufrågorna så har jag använt mig av färdig formulerade frågeformulär men med öppna frågor, en strukturerad intervju. Fördelarna med en viss standardiserade frågor enligt (Tufte 2003) är att analysarbetet blir lättare. Min analys utgår från mjuk verklighet dvs.
att jag har haft öppna frågor vilket bjuder in till detaljrikedom men med delvis hård data i form av en viss standardiserat frågeformulär. ( Tufte 2003)
4. Resultat
I resultatet kommer en kort presentation av intervjupersonerna sedan kommer resultatet att presenteras utifrån teman som svarar på forskningens syfte.
4.1 Presentation av intervjupersonerna
Tre ungdomar mellan 18 och 24 år har intervjuats. Dessa ungdomar är helt arbetslösa och inskrivna på arbetsförmedlingen. Intervjuperson ett som jag valt att kalla (IP 1 ) har varit arbetslös i ett år och har inte fullständig gymnasieutbildning. Intervjuperson två ( IP 2) har varit arbetslös i två år och har fullständig gymnasieutbildning. Intervjuperson tre ( IP 3) är 18 år och har inte fullständig gymnasieutbildning. Alla intervjupersoner är män.
4.2 Resultatredovisning
Som utgångspunkt för resultatet har det genomförts intervjuer med 25 frågor. Intervjuerna har spelats in och ur det inspelade materialet kunde tre teman urskiljas som svarar mot uppsatsens syfte. Varje intervjupersons svar redovisas på varje tema och temaindelningen utgår från min egna tolkning om vad som passar inom varje tema.
4.3 Tema1: Strategier
IP 1: Som strategi i sitt arbetssökande söker han arbete minst en gång om dagen. De arbeten han söker är genom arbetsförmedlingens platsbank. En strategi har varit att ta sin mamma till hjälp för att formulera ett personligt brev och arbetsförmedlingen har hjälpt till med en handlingsplan. IP 1 söker budbilsjobb för han anser att dessa arbeten inte kräver så mycket förutom att man har körkort.
Han har även sökt på Elgiganten, elektronikavdelningen som är ett service jobb och motiverar ansökan med att han gillar elektronik. De flesta arbeten söker han via platsbanken förutom sitt tidigare arbete på en däckfirma som han fick via kontakter. Ansökningarna sker via ett
personligt brev och cv. Denna ansökan skickas till företagen och har han inte fått svar så brukar han ringa upp. Säger även att :
- Jag kan tänka mig att söka vart som helst behöver inte vara i Sverige. De jag har sökt har varit i trakten i Sörmland, Nyköping, Eskilstuna, Gnesta, Katrineholm
IP 2: Strategierna är att söka arbete tre timmar per vecka, från början var det mer. Han säger att han är ny här nere och har tidigare bott i Norrland. När han bodde i Norrland så hade han kontakt med ett stort företag som arbetade med jobbcoachning och beskriver att det var de som hjälpte honom med allt och att arbetsförmedlingen inte var till stor hjälp.
- Mina kompisar var arbetslösa mycket därför flyttade jag ner hit, det fanns inga jobb. Min mamma var förtidspensionerad hon hade inga jobbkontakter, därför flyttade jag ner hit till min pappa som har jobbkontakter. Han bor här nere så han hjälper mig med jobb och så .
När han bodde i Norrland sökte han mycket arbeten genom internet och efter flytten har det varit genom kontakter. Han har väktare utbildning och har fått kontakter via pappas kompis som är väktare.
- Jag har knappt varit inne på arbetsförmedlingens hemsida sedan jag flyttade ned. Jag har många jobb på gång nu. På arbetsförmedlingens hemsida finns inte så mycket jobb som jag vill ha för jag vill jobba inom försvarsmakten.
Han säger att det inte finns sådana arbeten på arbetsförmedlingens hemsida. Han vill ha arbete som väktare eller millitär där man är i rörelse och träffar folk. När han bodde i Norrland sökte han bara arbeten inom kommunen men har nu när han söker genom försvaret ökat området till allt från Göteborg, Stockholm, Skövde, men vill helst arbeta i södra delen av Sverige.
IP3: Har som strategi att söka arbete två till tre gånger i veckan. Söker hemifrån via internet, oftast via arbetsförmedlingens platsbank och försöker genom personligt brev och cv att göra en bra framställan, han mailar alltid ansökan. Ip 3 söker alla möjliga arbeten med motivering att han inte gått gymnasiet. Han har läst på folkhögskola med inriktning mot bygg och fastighet. Söker arbeten i Stockholm eller på orten. Motiverar sina ansökningar i orten med att:
- Jobben jag söker här är mest för att jag får någonting så länge tills jag kommer dit, i Stockholm vill jag bo och jobba i framtiden. Det. Det är för att man bott i en liten stad i hela sitt liv det finns mer att göra i Stockholm och mer jobb.
4.4 Tema2: Värderingar
IP: 1 Anser att det är svårt att hitta jobb då man bara gått i grundskolan. Han anser att de flesta arbetsgivare kräver att man gått gymnasiet. Det står på deras ansökningar att utbildning krävs. Ip 1 beskriver att:
- Viktigast är att jag trivs, trivs jag inte så är det inget jobb för mig. På mitt tidigare jobb på en fabrik var det mest äldre folk och utlänningar som pratade sitt eget språk man förstod ingenting. Jag var däri två veckor jag har inget emot äldre eller utlänningar men det kändes inte bra.
Anser att orten begränsar arbetstillfällen för att han inte har gymnasieutbildning. Det spelar inte så stor roll vilket arbete han har bara han trivs då kan man jobba med vad som helst för
om man trivs så blir arbetet lättare. Tidigare arbete på en däckfirma där han hade sin bästa kompis tyckte han var roligt, arbetet fick han genom sin morfar .
IP2: Anser inte att man behöver hjälp i sitt arbetssökande.
- Jag personligen är lite för bekväm och har inte varit så aktiv att söka småjobben som på Ica, Konsum och Mc-donalds. Det är inte lönt jag kommer att vantrivas men är man öppen för vad som helst så spelar det ingen roll tror jag.
Han vill ha jobb som väktare eller millitär där man är i rörelse och träffar folk, är orolig att hamna vid en kassa eller kontorsbord. När man är äldre kanske det passar men inte nu när han är ung. Han vill ha ett arbete där man är så mycket rörelse som möjligt och gärna med lite spänning.
IP 2 anser även det viktigt att man tar hand om sin personal och har erfarenhet från tidigare arbete där man inte tog hand om sin personal. Tycker att man borde få röra sig minst någon dag i månaden, någon slags fysisk utövning på arbetet.
- Det är så många som sitter och jäser och dricker Cola. Lön är något som man ska förtjäna presterar man bra så ska man ha bra betalt.
Kände sig trött på norrland då han har bott där hela sitt liv och tycker att det är samma sak på alla ställen där.
- Jag hoppas att jag får arbete som väktare, men det vill jag egentligen inte. Jag vill gärna jobba som skyttesoldat i två till tre år och sedan söka till officerslinjen. Men man kan inte bygga en framtid inom försvaret, du hinner aldrig skaffa barn.
Söker just nu arbete som väktare, han kan inte tänka sig ett stillastående jobb. Han har sökt några sådana arbeten då han har känt ett tvång från arbetsförmedlingen men har blivit glad när de sagt nej.
- Om jag slutar vara så kräsen tror jag det är lättare att få jobb
Det som skulle öka möjligheterna att få arbete inom försvaret anser han är om han blir fysiskt starkare. Säger även att det skulle uppstå mer val av jobb om han inte var så kräsen.
- Jag filtrerar bort så mycket jobb nu det skulle säkert bli minst dubbelt så många jobb.
IP 3: Tror det är rätt svårt att få jobb via internet och att det är lättare om man känner någon som har kontakter.
Kan tänka sig att arbeta inom bygg och att jobba med människor skulle vara roligt.
- Det känns som jag har mer att ge när jag jobbar på dagis det är ändå någonting jag gjort förut så det känns som jag har mest chans att få jobb där.
Han anser det viktigt att man trivs på sitt arbete och känner att man vill gå dit samt att det är en trevlig och bra miljö.
- Det känns när man kommer dit hur personalen är. Lönen är ett plus om det är bra sedan tycker jag det är skönt om det är alltiallo att man inte gör samma sak. Ja det skulle jag kunna göra.
Som situationen är nu så har han ingen aning om vad han skulle vilja göra. Han vill bara ha ett arbete och gärna inom bygg. Skulle även kunna tänka sig att arbeta på förskolor men bara i kortare perioder. Han tror att chanserna till ett arbete skulle öka om man kontaktade företag och visade upp sig istället för att maila.
- Då får de träffa en personligen det skulle vara en större chans mycket lättare att beskriva sig själv när man pratar.
4.5 Tema3: Självskattning
IP:1 Anser sig vara för slö för att söka själv och tog kontakt med arbetsförmedlingen för att få en pusch.
- I mitt fall tycker jag att jag behöver det eftersom jag inte har gymnasiet, om man har gått bygg så kanske det är lite lättare att få jobb då har man något att gå på.
Han vet inte vad han vill bli. Håller mycket på med datorer och tror sig vara bra på det. Har alltid velat bli polis, han har även funderar på att gå komvux. När han gick gymnasiet så kände han sig väldigt skoltrött och är orolig att det sitter kvar. Han anser att motivation är något man kan ha nytta av. Upplever det som jobbigt att kompisarna jobbar och tjänar pengar. Det känns tungt att söka arbete för tillfället när han inte får några positiva svar.
Ip :1 känner sig bra på att komma på lösningar när det gäller olika saker samt är noggrann och snabb. Har tidigare arbetat med bromssystem något som han kände sig bra på. Upplever att det är svårt att få arbete i dag och att man måste ha utbildning till allt.
- Jag ser mig själv som väldigt bra, om jag får chansen att visa så tror jag att andra skulle se.
Jag kan ju inte visa så mycket när jag kommer så jag vill få chansen att visa det för dem.
Skulle skatta sig själv på en sjua i en tiogradig skala i förhållande till arbetsmarknadskraven.
Det som gör att han har kommit upp till en sjua är att gör det mesta rätt och är ambitiös.
IP2: Söker arbete minst tre timmar per vecka, från början var det mer men när det slutade nappa försvann intresset för att söka. Han känner att motivationen har sjunkigt lite.
- Jag har bara levt i 22 år men lumpen var det absolut roligaste jag gjort, jag trivdes grymt bra med kamratskapet och när jag muckade sa jag att detta kan jag tänka mig att jobba med.
Han fick bra betyg från lumpen och högsta önskan är att han får besked om att han kommit in på utbildningen till yrkesofficer. Han vill gärna ha en vanlig anställning som soldat och tror att detta skulle öka möjligheterna att sedan komma in på utbildningen. Han tror sig ha goda möjligheter att komma in på utbildningen med en liten oro inför de psykiska testen. Han anser sig vara social och glad och har lätt att få vänner. Tar gärna eget ansvar och ser sig som en ledartyp, detta har han fått genom gymnasieutbildningen med inriktning projektledare och entreprenör.
- De egenskaperna jag har tycker jag är bra och har haft nytta av, har kunnat prata med vem som helst. Det enda kan vara att jag har lätt att ifrågasätta saker, när jag tror att jag har en bättre lösning som kan bli negativt ibland. Jag tror de ser det positivt att man lätt kommer in i grupp och är social i alla fall som väktare och millitär då träffar du mycket folk.
Han skulle skatta sig själv på en åtta i förhållande till arbetsmarknadskraven. Han tycker att egenskaperna han har är viktiga för att komma ut i arbete. Han känner han skulle vilja ha lite mer pondus för han känner sig lite för snäll.
- Jag har lätt att bli för social och det blir som en kompisgrej. Om jag skulle bli chef skulle de se mig mer som en kompis än chef.
IP 3: Känner att han har mer att ge på ett arbete inom förskola . Det är något han har gjort förut så där känner han större möjlighet till att få arbete. En dröm skulle vara att jobba med undomar i 15 – 18 år och prata om problem. Vilken typ av arbete har inte så stor betydelse men att städa eller arbeta med snabbmat skulle han inte kunna göra.
- Spelar nästa ingen roll men städa skulle jag aldrig göra igen eller i arbeta i ett snabbmatskök.
Städjobb har jag gjort och det var inte direkt jag, snabbköp vet jag inte varför men det vill jag verkligen inte.
Han känner sig ha rätt goda möjligheter att få ett arbete i dag. Han var nyligen på en anställningsintervju till personlig assisten. Beskriver sina kompetenser och egenskaper som oblyg och har lätt att träffa nya människor samt känner sig trygg i sig själv. Dessa egenskaper tror han har ett högt värde på arbetsmarknaden särskilt i arbete med andra människor.
Han skulle skatta sig själv på en femma i förhållande till arbetsmarknadskraven. Denna femma har han fått genom att han har arbetat en del. Det som skulle öka hans möjligheter är att studera upp sina betyg men tycker det känns tungt just nu och att det är något han kan tänka sig att göra senare i livet
5. Analys
Analysen av resultatet kommer att presenteras under tre rubriker som motsvarar forskningens syfte.
5.1 Strategier i arbetssökandet
Alla intervjupersoner använder sig utav arbetsförmedlingens platsbank för att hitta arbete och ansökningarna lämnas via mail. Intervjupersonerna har fått tidigare arbete via kontakter och anser att kontakter skulle öka chansen till ett arbete. Detta är något som Lidström ( 2009 ) kom fram till i sin avhandling att kontaktnätet tycks vara väldigt avgörande för hur vi lyckas på arbetsmarknaden och vilka vägval du gör. IP 2 har bytt strategi från att ta hjälp av
jobbcoacher och arbetsförmedlingen till att använda sig utav kontakter på annan ort. En strategi är att söka arbeten som inte ställer så höga krav på utbildning detta gör ip 1 som söker budbilsjobb för han anser att dessa arbeten inte kräver så mycket förutom att man har körkort. Enligt Gillberg, G ( 2010) så råder i dag mer komplexa förhållanden bland det som hänger samman med valmöjligheter på arbetsmarknaden som är knutna till individers förutsättningar, resurser samt drömmar och föreställningar om ett bra liv. Även samhällets värderingar , behov, krav och trender spelar en stor roll. Arbetsmarknadskraven via t.ex.
arbetsförmedlingens platsbank har en påverkan på vilka arbeten som ungdomarna anser sig kunna söka.
5.2 Värderingars påverkan på arbetssökandet
Här framkommer värderingar att alla arbetsgivare kräver någon form av utbildning. Även individer med gymnasieutbildning känner att de inte har rätt inriktning eller att utbildningen är relevant. Man värdesätter inte sin utbildning i förhållande till arbetsmarknadskraven.
Utbildningarnas ämnesinriktning och karaktär har stor betydelse för att forma individers värderingar. ( Ungdomsstyrelsen 1998 )
Detta framkommer även i ( SOU 1994; Ungdomsstyrelsen 1998) att könstillhörighet och utbildning är viktigare förklaringar till värderingsskillnader än vad familjebakgrund har.
Utbildningens inriktning har olika värden för individer i förhållande till arbetsmarknadskraven.
Trivsel är något som värderas högt av alla intervjupersoner, även vikten av ett arbete med varierade arbetsuppgifter och gärna ett aktivt arbete. Ett arbete ska vara roligt och gärna spännande . Dessa tendenser framkom även i Johanssons (2008) intervjuer där en flicka säger att hon vill ha ett jobb där hon får arbeta med händerna och röra på sig mycket. Det ska hända mycket på arbetsplatsen ( Johansson 2008)
Gillberg beskriver att 90-talisterna förväntas bli och mer krävande och beskrivs som en generation som framför allt vill ha kul på jobbet, men som samtidigt ställer oerhört höga krav på sig själva.”
( Gillberg, G 2010 : 14)
Många har som mål att ta sig från orten och kan tänka sig arbeten i avgränsande län. Man känner motstånd inför vissa typer av arbeten även fast man säger sig vara öppen för allt. Detta kanske kan vara en värde-konflikt som Brown (2002) beskriver att, det kan bli problematiskt vid värderingskonflikter om man t.ex. inte har så många valmöjligheter och att man måste ta ett arbete som inte stämmer överens med sina värderingar.
I intervjuerna framkommer både positiva och negativa erfarenheter av arbeten som skapat värderingar för vilka arbeten som varit bättre och sämre. Vantrivsel från tidigare arbeten har skapat ett starkt motstånd och en värdering kring arbetet. Positiva upplevelser från tidigare arbeten har skapat en helt annan värdering och gör att man kan tänka sig arbetet igen. Detta medför också en värdering till att man tror sig ha förmågan att arbeta inom detta, det skapar en slags ram som linser för våra ögon, vi ser världen genom våra värderingar.(Hirasawa 2010 )
Intervjupersonerna verkar hålla sina ansökningar inom ramen för tidigare positiva upplevelser dvs. de söker sådana arbeten som de haft goda upplevelser från, där trivsel varit en stor del.
Många förklarar också att kontakter är viktigt samt att få presentera sig och visa vad man kan, ändå söker alla intervjupersoner via mail. Individerna berättar även om bekvämlighet och att man blir lat och mindre aktiv ju längre tid som går. Detta framkommer även i (Elofsson 2011) intervjuer med ungdom som säger att:
- om jag hade gett mig fan på det hade jag säkert kunnat fixa ett jobb liksom så de är väl så att jag är ganska lat och bekväm av mig liksom hoppas jag i alla fall, jag vill gärna tro att jag skulle kunna fixa ett jobb om jag gav mig fan på det.( Elofsson 2011: 29 )
Många vet vad som skulle krävas för att öka sina arbetsmöjligheter men behöver stöd i sitt arbetssökande . Sociologen Ulrich Beck talar om att individen ställs inför ett allt större ansvar att utforma och planera sitt liv på egen hand i dag . Gemenskapen och familjen som tidigare utgjorde en tolkningsram för vad som var möjligt och önskvärt är inte längre är ett riktmärke för hur det egna livsprojektet skall utformas. Istället står individen i ökad utsträckning ensam och tvingas konstruera sig själv och skapa de gemenskaper som förhoppningsvis innebär ett stöd och ett riktmärke. Gillberg, G ( 2010)
5.3 Självskattningens påverkan på arbetssökandet
När det gäller självskattning så visar intervjuerna på alla ungdomar skattar sig ganska högt på en skala dvs. de ser sina egenskaper och kompetenser som värdefulla och har en positiv inställning till framtiden detta stämmer överens med attitydundersökningarna från
ungdomsstyrelsen. Där framkommer det att ungdomar är relativt nöjda med sin tillvaro, och
ser positivt på framtiden.( Ungdomsstyrelsen 2003) Det framkommer även att ju längre tid av arbetslöshet desto mindre motivation finns och mer stöd behövs i arbetssökandet.
Många ungdomar nämner att de är bra på sådant de tidigare provat på eller har ett intresse för. Detta var tydligt när t.ex. IP 2 säger att:
- Jag har bara levt i 22 år men lumpen var det absolut roligaste jag gjort, jag trivdes grymt bra med kamratskapet och när jag muckade sa jag att detta kan jag tänka mig att jobba med.
Likadant så påverkas självskattningen och arbetssökandet av sådant som varit mindre bra och detta var tydligt intervju från ( Johansson 2008) där det framkommer att en flicka konstaterar att hon mår som bäst när hon känner att hon klarar av saker och ting. Med sig i sitt
jobbsökande har hon ständigt tankar på att hon kan misslyckas. Hon är mest missnöjd över och rädd för att hon inte kommer att kunna behålla ett jobb. Det har hänt förr att hon blivit tröttare och tröttare, inte skött sig, börjat försova sig och helt enkelt blivit av med jobbet. Hon är rädd för att samma sak ska hända igen, att hon inte ska klara av att sköta ett jobb.
Erfarenheter har en stor påverkan på självskattningen vilket Scct teorin beskriver med att en människas egen uppfattning om sin förmåga är en subjektiv upplevelse av den egna förmågan som bygger på tidigare erfarenheter av framgång respektive motgång i relation till andras reaktioner. ( Brown 2002)
Självskattningen påverkas av att man hamnar utanför och inte får möjlighet att visa vad man kan. En annan påverkan på självskattningen har avsaknad av gymnasieutbildning men även vilken typ av gymnasieutbildning. Har man ingen tydlig inriktning så har man svårt att tala om vad man kan och marknadsföra sig själv för arbetsgivare. Det kommer fram i intervjuerna från (Elofson 2011) där ungdomar beskriver att det beror på deras utbildning. Robin menar att hans gymnasieutbildning, Barn- och fritidsprogrammet, inte längre är relevant, utan att de jobben han tidigare kunde söka idag kräver högskoleutbildning. Anna menar också att det beror på hennes gymnasieutbildning, Samhällsprogrammet, hon menar att det är en så pass bred utbildning att hon inte är inriktad på något alls, vilket innebär att hon aldrig har de kvalifikationer arbetsgivarna efterfrågar.
Det finns en stark övertygelse om att arbete och självförverkligande är en och samma sak. Att arbeta med något som inte tillgodoser dessa behov och drömmar betraktas som otänkbart ungdomsstyrelsens undersökningar. (Ungdomsstyrelsen 2003) Karins säger att det beror på att hon inte vill ta vilket jobb som helst, hon har undersökt lite kring snabbmatskedjorna men har hört att det ska vara mycket stressigt och hon vill inte uppleva stress på jobbet (Elofson 2011).
Många av ungdomarna söker arbete inom områden där det finns tidigare positiva upplevelser i från. De beskriver också att de har egenskaper och kompetenser som passar inom dessa områden Som IP 3 som beskriver att han har mer att ge på ett arbete inom förskola . Det är något han har gjort förut så där känner han större möjlighet till att få arbete. Han beskriver sina kompetenser och egenskaper som oblyg och har lätt att träffa nya människor samt känner sig trygg i sig själv. Dessa egenskaper tror han har ett högt värde på arbetsmarknaden särskilt i arbete med andra människor.
